Skelett- & Ledhälsa

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

SKELETT- & LEDHÄLSA

Kajsa Silow –När jag sedan kom tillbaka och kunde röra på mig igen ville jag bara ut och upptäcka världen.

MISSA INTE: Svenska RE Sida 15 Dr.Loges Sida 16 Osteoporosförbundet Sida 18

2

Läs mer på folkhalsasverige.se

I DETTA NUMMER

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE

Allt bättre förutsättning för att leva ett friskt liv

09

I din hand håller du en tidning om skelett- och ledhälsa. Man kan även säga att den handlar om effektiv behandling av reumatiska sjukdomar; exempelvis artros, benskörhet och ledgångsreumatism.

Cyxone Behovet av nya läkemedel för behandling av reumatoid artrit är stort

Platform24 En ny app som förenklar för både vårdpersonal och patienter

19 Karolinska Institutet Forskningsstudie kartlägger sambandet mellan fysisk aktivitet och benskörhet

Projektledare: Emma Sjöberg (emma.sjoberg@ mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Isabella Sandgren Olsson Affärsutvecklare: Cajsa Holm Distribution: Svenska Dagbladet, 21-09-2021 Tryckeri: V-tab Mediaplanet kontaktinformation: E-post: redaktionen@mediaplanet.com Omslagsfoto: Bingo Rimér

facebook.com/MediaplanetSverige @MediaplanetSE Återvinn gärna tidningen

@Mediaplanet_se

P H OTO : T I M S O B EK

13

Reumatiska sjukdomar omfattar över 200 olika sjukdomar som drabbar rörelseorganen - i huvudsak leder, muskler och skelett, men även kärl och livsviktiga organ kan angripas. De är ofta inflammatoriska, det vill säga att drivkraften bakom sjukdomen är inflammation i kroppen.

Lotta Håkansson Förbundsordförande Reumatikerförbundet

Reumatiska sjukdomar- största sjukdomsgruppen I välfärdsländer är reumatiska sjukdomar den största sjukdomsgruppen. En tredjedel av alla som bor i Europa drabbas någon gång under sina liv. Lyckligtvis görs det stora framsteg inom både forskning och behandling. Framsteg som gör att allt fler kan leva bättre och längre liv.

Reumatiska sjukdomar kan i nuläget inte botas. De är kroniska. Behandlingen handlar till stor del om att trycka tillbaka inflammationen, minska besvären som den ger och till att leva ett så friskt och rikt liv som möjligt.

För att ge bästa vård och behandling krävs ett teamarbete, där bland annat reumatologer, fysioterapeuter, kuratorer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor samarbetar. För många är denna rehabiliterande vård helt avgörande för att deras medicinska tillstånd inte ska förvärras och för att undvika olika följdsjukdomar.

Patientorganisationerna får allt större ansvar Patientorganisationerna har fått en allt större roll inom sjukvården och för forskningen. I sjukvården bidrar vi som utbildare, stöd och med rådgivning till patienter. Vi finansierar en del av forskningen, inte minst forskning som vi ser behövs för våra grupper. Vi bidrar även till att patienter deltar i forskning om sin behandling, så kallad klinisk

En tredjedel av alla som bor i Europa drabbas någon gång under sina liv. Lyckligtvis görs det stora framsteg inom både forskning och behandling. forskning, och med att utbilda patienter till att vara forskningspartners i olika forskningsprojekt.

Reumatikerförbundet gör i år en särskild satsning på rehabiliteringsforskning. Till stor del prövas metoder som redan används, för att det ska ge kunskap om vilka insatser som faktiskt fungerar, så att de kan bli allmänna behandlingsriktlinjer. På samma sätt som blivit fallet med vår ”artrossatsning”, som bland annat bidragit till att nya digitala behandlingar blivit etablerade.

Här får du hoppingivande läsning om hur behandlingen av personer med reumatiska sjukdomar har goda förutsättningar att ta stora steg framåt på relativt kort tid. Den kliniska forskningen gör att de läkemedel som finns i vården kan användas alltmer effektivt, och med mindre biverkningar. Läkemedel tillsammans med rehabiliteringen och träning leder till friskare liv!

Lotta Håkansson Förbundsordförande Reumatikerförbundet

Reumatiska sjukdomar är den största sjukdomsgruppen i välfärdsländer, enligt faktablad från EULAR, som är en europeisk kunskapsorganisation för sjukvårdspersonal, forskare och patientorganisationer inom reumatologi

Stöd oss!

Med en gåva till Reumatikerförbundet bidrar du till forskning som kan leda till nya läkemedel och effektivare behandlingsmetoder!

Som givare är du med oss och kämpar för att nå visionen – ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta.

Du kan dessutom få 25 % tillbaka av vad du ger i form av skattereduktion! *

reumatiker.se/stod-oss/

* Om det skänkta beloppet är minst 200 kronor vid varje gåvotillfälle och totalt minst 2 000 kronor under ett kalenderår.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

3

Denna artikel är i samarbete med Novartis.

FOTO : J O H A N JA KO B S S O N

I Lennart Jacobsson Professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lider du av inflammatorisk ryggsjukdom?

Inflammatorisk ryggsjukdom är en svår diagnos att ställa.

De drabbade inser heller inte att något är fel. Det tar för lång tid att få diagnos och sjukvården måste bli bättre på att uppmärksamma symtomen. För det finns effektiva läkemedelsbehandlingar.

Text Annika Gavric Strüwer

nflammatorisk sjukdom innebär inflammation i ligamentfästen, framförallt i rygg och nästan alltid i bäckenleder. Symtomen är ryggsmärta och ryggstelhet med en speciell karaktär som morgonstelhet, uppvaknande tidigt på morgonen, smärta vid stillasittande/liggande men bättre vid fysisk aktivitet. Över hälften drabbas även av inflammation i knä, höfter, hälar, ögon, psoriasisartrit och andra inflammatoriska manifestationer.

- Vi tror att genetik kan ligga bakom sjukdomen då man oftast insjuknar tidigt i livet. Cirka 80 procent får sina symtom före 30-årsåldern.

Vi har även sett att sjukdomen är förknippad med tarminflammation och bakteriesammansättningen där, förklarar Lennart Jacobsson, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Man tror att 0,4-0,5 procent av befolkningen är drabbade. Hälften av dem uppfyller kriterier för ankyloserande spondylit som är slutstadium av sjukdomen där man har drabbats av förbening mellan kotorna och i foglederna.

Nya effektiva behandlingar Tidigare kunde det ta upp till 15 år innan man fick sin diagnos. Idag har den tiden halverats och det är ett tecken på att utbildningsinsatserna har haft effekt.

Med hjälp av de nya läkemedlen kan de allra flesta leva ett normalt liv utan symtom.

- Vi har gått från antiinflammatoriska värktabletter och symtomlindrande till läkemedel som på djupet tar bort inflammationen och symtomen.

Utmaningar på flera nivåer Alla har upplevt ryggsmärta under sin livstid. Av alla dessa ska sjukvården identifiera en halv procent som lider av inflammatorisk ryggsjukdom.

- Det kräver hög kompetens inom primärvården, samtidigt råder det brist på reumatologer på många ställen. Det är de som ska ta hand om patienterna och sätta in behandlingar. Många gånger kan de inte ens ta emot remisser.

Sjukvården måste vara mer frikostig med magnetkameraundersökningar av ryggen. Inte enbart för att kunna diagnostisera inflammation tidigt utan för att kunna utesluta andra orsaker till sjukdom.

- Förutom att det är en fråga om kunskap- och bemanningsbrist i primärvården är det också en ekonomisk fråga. Många regioner dras med stora budgetbegränsningar och kan inte alltid erbjuda den typen av undersökning.

Kolla upp dina ryggproblem Har man problem med ryggen och är i 30-årsåldern är det viktigt att kolla upp det. Ett första steg kan vara att fylla i ett frågeformulär på nätet för att se om det kan vara en inflammatorisk ryggsjukdom man har.

- Visar svaren på frågeformuläret på stor sannolikhet ska man kontakta sin primärvårdsläkare och ta en diskussion om nästa steg är magnetkameraundersökning eller remiss till reumatolog.

Besök Novartis sida om inflammatorisk ryggsjukdom • TESTA dina symptom • FÅ SVAR på dina frågor • FÖRBERED ditt läkarbesök www.ask-alia.com/se/axial-spondylartrit

Novartis Sverige AB, www.novartis.se

SE2109137503

4

Läs mer på folkhalsasverige. se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Psoriasisartrit är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som kan orsaka smärta, stelhet och svullnad. Psorasisartrit är en sjukdom som ofta går i skov. Detta beror på att immunförsvarets reaktion, som orsakar symtomen, varierar i aktivitet då det finns många aktiverande men också bromsande faktorer som påverkar immunförsvaret. Under skoven mår patienten sämre och mellan dessa perioder mår patienten i allmänhet bättre. Hur länge skoven pågår är väldigt individuellt.

Text Annika Wihlborg

P

soriasisartrit är en sjukdom som har sin grund i immunförsvaret och dels kan ta sig uttryck i psoriasis på huden, dels i form av ledvärk och svullnader.

De vanligaste symtomen vid psoriasisartrit är stelhet, smärta vid rörelse eller vila, ömhet i muskler och senfästen samt svullna leder. Psoriasisartrit orsakas av att kroppens immunförsvar reagerar genom att initiera en inflammation som skadar patienten, säger Sara Bucher, överläkare i reumatologi och verksamhetschef på Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Psoriasisartrit är en svårgreppbar

Det är viktigt att man som patient lär känna sin sjukdom.

inflammatorisk sjukdom som kräver en förståelse för immunförsvaret liksom lederna och musklernas funktion, den så kallade rörelseapparaten. Ett av de vanligaste symtomen är morgonstelhet som blir bättre vid fysisk aktivitet, ett annat är ledsvullnader och smärta.

Många patienter med misstänkt psoriasisartrit vänder sig i första hand till primärvården. Individer som har problem med psoriasis vänder sig kanske i första hand till en hudklinik.

Sara Bucher betonar vikten av en god samverkan mellan dessa tre aktörer för att patienterna ska kunna få rätt hjälp.

Professionsöverskridande team kan bistå med rehabilitering Samtidigt råder det en brist på

FOTO : Ö R EB R O U N I V ER S I T E T S S J U K H U S

Specialistbehandling i rätt tid avgörande för individer med psoriasisartrit

reumatologer i delar av landet, vilket innebär att tillgången till dessa specialister varierar. När antalet reumatologer är för få finns det, enligt Sara Bucher, en risk att personer med misstänkt psoriasisartrit inte får träffa en reumatolog. −Det är viktigt att patienter som uppvisar symtom får komma till en reumatologisk klinik som har tillgång till expertkompetens och de avancerade verktyg som behövs för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt behandling i tid. Via en reumatolog kan patienten även få tillgång till ett team som kan hjälpa till med alltifrån fysisk aktivitet till rehabilitering och att hitta rätt förhållningssätt till sin sjukdom, säger hon.

Sara Bucher Överläkare i reumatologi och verksamhetschef på Reumatologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro

Hon rekommenderar patienter att söka information kring ledsmärta på 1177 och att gradera sin smärta via testverktyget ”Ont i lederna”, som utvecklats av reumatologer i samarbete med Reumatikerförbundet. Det gör att man kan få ut betydligt mer av besöket i primärvården. Man kan även be sin distriktsläkare att rådfråga en jourhavande reumatolog vid behov. −Det är viktigt att man som patient lär känna sin sjukdom.

Som läkare har jag tillgång till fler behandlingsalternativ idag än om vi tittar fem år tillbaka i tiden, vilket förstås är positivt, säger Sara Bucher.

Lämna inget osagt!

När du träffar din läkare är det viktigt att du vågar vara öppen och ger en tydlig bild av hur din psoriasisartrit påverkar dig. Psoriasisartrit innebär ofta en komplex sjukdomsbild med besvär med smärta i leder och svårighet att utföra dagliga aktiviteter och en hudproblematik. Genom att ge din läkare en helhetsbild av hur du mår, bör ni tillsammans hitta en behandlingsplan som passar just dig – för ditt välmående!

Janssen-Cilag AB Box 4042, SE-169 04 Solna, Sweden Tel +46 8 626 50 00, Fax +46 8 626 51 00, www.janssen.com/sweden

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

5

”Jag har psoriasisartrit, men jag är inte min psoriasisartrit” Erika Hindorf Henriksson har diagnosen psoriasisartrit (PsA). Hon vet att den innebär en långvarig smärta för resten av livet, men har valt att inte låta sjukdomen ta över hennes liv.

Text Annika Gavric

N

Erika Hindorf

små fläckar, som leder till ledsmärtor.

Det var jag tvungen att ta reda på helt på egen hand och att man kan söka vård för det.

Ett tufft besked Erika misstänkte att det var PsA hon hade. Men det var ändå ett tufft besked att få. Jag jobbar med en del PsApatienter som har en betydligt värre situation. Jag såg min framtid utstakad och det var väldigt jobbigt. Vissa dagar är det lättare att leva med sjukdomen, andra är det svårare. För två år sedan blev hon mamma till en flicka och sjukdomen har påverkat hennes roll som förälder. Jag kan inte bära henne, det är jobbigt att ta sig upp och ned från golvet och att leka.

Det är en sorg att känna att man inte fullt ut kan göra det både hon och jag vill.

”Jag har en bra livskvalitet” Mycket som Erika tycker är kul och som hon alltid har gjort, som att bowla och spela badminton, kan hon inte göra nu.

Det är mentalt jobbigt att stå vid sidan om och titta på. Men hon väljer att inte gräva ned sig och har accepterat att det finns en del saker hon inte kan göra.

Istället har hon fått upptäcka nya saker som är roliga att göra.

Jag försöker att hitta alternativ istället- jag kan inte spela badminton men jag kan styrketräna. Vill mina vänner gå och bowla följer jag med och hejar på. Jag är delaktig, under mina egna förutsättningar. Jag har helt enkelt bestämt mig för att aldrig låta sjukdomen begränsa mig. Jag har en bra livskvalitet för jag har lärt mig vad jag behöver anpassa och inte för att kunna leva ett bra liv.

Jag försöker att hitta alternativ istället - jag kan inte spela badminton men jag kan styrketräna.

CP-257863 JC-210148-1 09/2021

Det Erika saknade när diagnosen psoriasis sattes var information om hur den medicinska behandlingen skulle gå till. Det fanns ingen uppföljning om uppeller nedtrappning eller vad hon ska vara uppmärksam på. Jag hade väldigt tydligt den typen av psoriasis, med tillhörande

FOTO : P R I VAT

är Erika var 11 år gammal började hon få eksem och fjällande utslag i hårbotten. Trots flera försök till att få hjälp var det ingen som kunde sätta en diagnos. När hon fyllde 18 år spred sig utslagen till ryggen och det var först då hon fick konstaterat att det var psoriasis. Jag fick behandling och det var bra i några år, men efter ett tag fick jag påtagligt ont i händer och fötter.

Jag fick en bula på ena långfingret och det bestämdes att den skulle tömmas, men det kom inget ur den. Däremot upptäcktes det små korn i en sena och det konstaterades att jag hade psoriasis i lederna. Då hade jag hunnit fylla 22 år.

Sakta men säkert blev Erika sämre. Till slut så tröttnade hon på situationen. Då hon själv jobbar inom primärvården som sjukgymnast tog hon kontakt med en läkare på jobbet som skickade en remiss till en reumatolog. Jag hade turen att träffa en bra reumatolog när jag var mitt inne i ett skov. Jag har förstått att det är en svår diagnos att sätta, men det tog ändå orimligt lång tid att få den. Jag var 29 år när jag fick diagnosen PsA.

6

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Margaretha Jälmby har haft reumatism i över 50 år Margaretha Jälmby, 73 år, har levt med reumatism sedan hon var 16 år. Hon har prövat många olika behandlingar och levt ett aktivt liv.

– Jag har varit sjuk många år men ändå kunnat leva bra med barn, jobb och resor. Det kommer hela tiden nya behandlingsformer och jag har alltid varit öppen för ny medicinering och fått fantastisk hjälp, säger Margaretha Jälmby.

Text Sanna Bergling

FOTO : P R I VAT

I

16-årsåldern fick Margaretha Jälmby ont i axeln och vaknade på nätterna av smärta som blev allt värre. Det tog två år innan hon blev diagnostiserad med reumatism.

– Sjukdomen fanns inte i min familj och det var jobbigt att ingen visste vad det handlade om. Jag slussades runt i vården, det pratades om växtvärk och när jag fick kontakt med företagshälsovården uppmanades jag att äta 20-25 värktabletter om dagen. Räddningen blev när jag kom till reumatologen, berättar Margaretha Jälmby.

Många olika behandlingar har fungerat bra

Att inte ge upp, be om hjälp och vara envis vill jag skicka med till andra med reumatism. Livet är inte över!

Operationer har ökat styrkan Margaretha Jälmby har också genomgått flera operationer i exempelvis handleder, fotleder och nyligen armbågarna och berättar att effekten från dessa har varit bra.

– Vissa av operationerna har gjort mig mindre rörlig, men alla har minskat smärtan och ökat styrkan, vilket har gjort livet mycket enklare. Dessutom har jag

regelbundet fått åka på klimatvård utomlands vilket hjälpt mig att orka lite extra, berättar Margaretha Jälmby.

Glad över sin livskvalité

Margaretha Jälmby har prövat olika behandlingar och operationer och har sett sjukvården inom reumatism utvecklats under mer än 50 år.

Hon är mamma till tre barn, har barnbarn och innan pensionen arbetade hon heltid som lärare.

– Jag har inte känt mig nedstämd på grund av min reumatism och jag har alltid varit fast besluten att inte låta sjukdomen begränsa mig, vilket den naturligtvis gjort, men det har inte blivit för stora

hinder. Jag har oftast kunnat arbeta heltid och jobbade nästan till jag var 70 år, det är jag otroligt glad för, säger Margaretha Jälmby.

Margaretha Jälmby berättar att hennes och familjens liv såklart påverkats av reumatismen, men att hon känner sig glad över den livskvalitet de fått.

– Idag är jag 73 år och har varit sjuk nästan hela mitt liv. Självklart har mina leder tagit skada av det, men jag tycker ändå att jag till stora delar levt ett bra liv. Jag har alltid varit positiv till att lära mig om sjukdomen, testa nya mediciner och känner hopp inför fortsatt framtida hjälp. Att inte ge upp, be om hjälp och vara envis vill jag skicka med till andra med reumatism. Livet är inte över!, säger Margaretha Jälmby.

FOTO : P R I VAT

På reumatologkliniken fick Margaretha Jälmby kunskap om hur hon bäst kan ta hand om sina leder och vilka hjälpmedel som finns samt behandling både med långtidsverkande smärtstillande medicin och kortisonsprutor i inflammerade leder.

– Jag blev väl omhändertagen och fick träffa kunniga läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kuratorer var tredje månad. Det var fantastiskt att få den hjälpen, säger Margaretha Jälmby.

Efter en tid fungerade inte den pågående medicineringen längre för Margaretha Jälmby. Hennes behandling ändrades till låga doser cellgifter och så småningom biologiska läkemedel.

– Jag fick ett nytt liv när jag började få biologiska läkemedel. Ingen smärta, inga inflammationer. Det var omvälvande och jag kände mig helt frisk. Efter tio år med behandlingen vande sig dock min kropp och nu fungerar medicinen inte längre.

Men jag har testat ny medicin i tablettform som inte ger riktigt lika bra resultat men ändå förbättrar mitt liv och dessutom är det ju mycket smidigare att ta tabletter än injektioner, säger Margaretha Jälmby.

Margaretha Jälmby

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

7

Målinriktade hämmare - nytt verktyg i kampen mot RA Text Catharina Holm

Jakten på nya effektiva behandlingsmetoder mot ledgångsreumatism går vidare. JAK-hämmare är ett välkommet tillskott.

De små syntetiska molekylerna verkar effektivt och riktat för att hämma inflammationer.

V

ärk i leder som dessutom kan vara svullna och ömma. Stelhet vid rörelse, särskilt på morgonen. Trötthet.

Ja, det är några av de vanliga symptom som är vanliga och ofta livslånga i samband med Reumatoid Artrit – eller ledgångsreumatism.

Reumatoid Artrit, förkortad RA, innebär en kronisk ledinflammation orsakat av vårt eget immunsystem. Systemet som annars är vår kropps kraftfulla försvar mot främmande organismer börjar istället reagera mot kroppens egna leder.

– Exakt vad som orsakar sjukdomen är fortfarande oklart, men forskning om möjliga riskfaktorer visar att sjukdomen till viss del kan förklaras med anlag men också genom hormoner. Dessutom kan vi se att rökning är en bidragande riskfaktor i en stor del av fallen, säger överläkare vid Karolinska Institutet, specialiserad inom reumatiska sjukdomar.

Bättre prognoser med allt bättre behandlingar För de flesta som drabbas blir sjukdomen livslång och hela livssituationen påverkas, inte minst genom nedsatt arbetsförmåga men också en ökad risk att dö i förtid, ofta på grund av hjärt-kärlsjukdomar.

Möjligheten att kunna leva ett bra liv med RA har dock ökat i takt med att behandlingsalternativen både blivit fler och mer träffsäkra. Diagnosen ledgångsreumatism innebär inte samma

sak idag som för 20 år sedan. Förr var det primärt inflammationshämmande kortison som användes.

Kortison tillför extra av kroppens eget kortisol som har hög effekt på inflammationer men som under längre behandlingar ökar risken för såväl benskörhet som diabetes, till exempel.

Under slutet av 90-talet introducerades istället biologiska läkemedel som genom antikroppar mot inflammatoriska mekanismer både minskar smärtan och bromsar sjukdomsförloppet. Biologiska läkemedel jobbar mer målinriktat än traditionella läkemedel, vilket minskar förekomsten av oönskade biverkningar. Effekten av de biologiska läkemedlen avtar dock inte sällan efter ett tag, då immunförsvaret både kan bli resistent och nya inflammatoriska mekanismer börjar driva sjukdomen.

JAK-hämmare ger ytterligare effekt Därför har introduktionen av så kallade JAK-hämmare inom svensk läkemedelsvård inneburit ytterligare ett effektivt verktyg mot RA. JAK-hämmare har fått sitt namn av att de målinriktat hämmar ett enzym kallat januskinas, JAK, vilken spelar en viktig roll i inflammationsmekanismen vid RA. JAKhämmare ger en immundämpande effekt som minskar inflammation i bland annat leder.

Den riktade behandlingen började introduceras i Sverige för ett par år sedan och skiljer sig mot äldre antireumatiska preparat som verkar mer ospecifikt, samtidigt som effekten är i samma nivå som biologiska läkemedel.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Men ju mer riktade och anpassade läkemedel vi kan ge, desto större effekt och desto mindre biverkningar.

– Till skillnad från biologiska läkemedel som i regel hämmar kroppens eget immunförsvar genom antikroppar dämpas immunförsvaret av JAK-hämmare genom små riktade och syntetiska molekyler. Biologiska läkemedel verkar utanför cellen medan JAK-hämmare verkar innanför cellen.

Vidare ges biologiska läkemedel intravenöst medan JAK-hämmare ges i tablettform, vilket lätt kan skötas av patienten själv. De verkande mekanismerna försvinner också snabbt ur kroppen om man helt slutar med tabletterna, säger överläkaren.

JAK-hämmarna har varit välkomna eftersom det behövs en variation av behandlingsmöjligheter då effekten av de olika behandlingarna skiljer sig från patient till patient. Överläkaren ser att de kommer att spela en betydande roll i framtidens läkemedelsarsenal för behandling av ledgångsreumatism.

– Målet med all behandling av RA är att dämpa inflammationen och smärtan, inte att få sjukdomen att försvinna helt. Förutom läkemedel gäller det också att leva ett hälsosamt liv med motion och god kost. Men ju mer riktade och anpassade läkemedel vi kan ge, desto större effekt och desto mindre biverkningar. Här ser jag att JAKhämmare kommer att ha en given plats i framtiden.

8

Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

FOTO : P R I VAT

Forskaren som har svårt att avgränsa sitt intresse för reumatiska sjukdomar Sedan juni i år är Monica Persson ny forskningsansvarig på Reumatikerförbundet, den största enskilda givaren till svensk reumatologisk forskning. Hon är utbildad läkare med egen forskningsbakgrund inom artros, autoimmuna sjukdomar och epidemiologi från University of Nottingham samt Karolinska Institutet.

Text Catharina Holm

H

on sökte sig till Reumatikerförbundet för att få arbeta med reumatiska sjukdomar på en bred front.

Reumatikerförbundet finansierar nämligen forskning inom alla de reumatiska sjukdomarna, och av såväl medicinsk forskning som forskning om prevention och rehabilitering.

– Reumatologi är ett väldigt spännande område! Den stora bredden av diagnoser och frågor är fascinerande. Och här får jag verkligen ta mig an ämnet från alla vinklar! menar Monica.

Monica samarbetar med ledande auktoriteter inom bland annat reumatologi, ortopedi och fysioterapi som sitter i förbundets vetenskapliga

nämnd och forskningsnämnd. De identifierar varje år runt 100 projekt som håller högsta kvalitet och har goda förutsättningar att ge en bättre vård och behandling av ett stort antal reumatiska sjukdomar.

– Vi hittar viktig forskning i hela landet. Inte minst finansierar Reumatikerförbundet forskning på många av de mindre reumatiska sjukdomarna. Vårt arbete möjliggör forskning som annars har svårare att få finansiering, säger hon.

Patienterna bör få ökat inflytande i forskningen I England ingår som regel så kallade forskningspartners i forskningen. En forskningspartner är en person som lever med en sjukdom, antingen som patient

eller som närstående, som bidrar med patientperspektivet till forskningen.

Forskningspartners kan delta i forskning på många sätt, till exempel genom att delta i diskussioner om kliniska behov, utforma intervjufrågor, granska och bedöma mätmetoder och tolka resultaten.

I Sverige upptäckte Monica att forskningspartners ofta saknades i projekten. Något hon upplever som en stor brist.

– Det finns inte sällan ett glapp mellan vad forskare tycker är intressant och tror att patienter behöver, och vad patienter själva ser som viktigt. Rätt fokus ger därför ökad resurseffektivitet. I slutändan bidrar det till mer relevant forskning som ger större nytta för patienter, säger Monica Persson.

Monica påpekar att reumatologin ändå är ledande på att arbeta med forskningspartners och att Reumatikerförbundet har varit en drivande kraft. Förbundet började själva utbilda forskningspartners redan 2008 och ser deltagande av forskningspartners som meriterande för att få forskningsanslag, – Jag och Reumatikerförbundet kommer att arbeta för att forskningspartners tar plats vid forskargruppernas bord runtom i Sverige, avslutar Monica Persson.

Rullatorn som förändrar livet

Gratis katalog

”Den har förändrat mitt liv! Visst tog jag mig ut förr, men jag var väldigt ostabil. Nu slipper jag sådana bekymmer! Mitt självförtroende har ökat enormt och jag behöver inte besväras av ojämna landsvägar, fält och liknande! Helt fantastisk!!”

Sue Bate

Håll kameran framför för att beställa katalog

Använd QR-koden för att beställa en gratis katalog eller läs mer på trionic.se/skelett

SVENSK DESIGN

Märstagatan 8 • 75323 • Uppsala

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se

Denna artikel är i samarbete med Cyxone.

Behovet av nya läkemedel för behandling av reumatoid artrit är stort Reumatoid artrit, RA, är en inflammatorisk folksjukdom med miljontals diagnostiserade patienter runtom i världen. Behovet av nya läkemedel som kan komplettera de befintliga behandlingsalternativen och förbättra livskvaliteten för patienter med RA är omfattande. Det Malmöbaserade biomedicinbolaget Cyxone utvecklar en sjukdomsmodifierad behandling som potentiellt kan ha stor påverkan på RA-patienters livskvalitet.

Text Annika Wihlborg

därför viktigt att kontinuerligt fortsätta utveckla nya läkemedel för RA-patienter, säger Tara Heitner, vd på Cyxone.

Behandlar orsakerna till RA Bolagets fokus är att utveckla läkemedel som adresserar de bakomliggande orsakerna till sjukdomen nämligen inflammatoriska makrofager, vilka är de immunceller som orsakar ledskador.

Cyxones vision är att utveckla en läkemedelskandidat som ska kunna skjuta upp eller helt förebygga patientens behov av biologiska läkemedel, en skonsam första linjen behandling.

Det senaste året har Cyxone rekryterat fler medarbetare och successivt ökat takten i bolagets kliniska program. De globala läkemedelsbolagens intresse för att samverka kring sena kliniska faser och en framtida kommersialisering är dessutom stort.

Ett stort medicinskt behov kvarstår inom reumatoid artrit eftersom många patienter bara delvis svarar på behandling och relativt få patienter uppnår bestående lindring.

De läkemedelsbehandlingar som

FOTO : CY XO N E

C

yxone utvecklar sjukdomsmodifierande behandlingar för sjukdomar i immunsystemet, exempelvis RA och MS. Bolaget har en läkemedelskandidat som för närvarande befinner sig i Fas 2 och utvärderas som behandling av RA. –De läkemedelsbehandlingar som RA-patienter erbjuds i dagsläget genererar ofta biverkningar, exempelvis svårartad ryggsmärta och magproblem. Statistiken säger dessutom att drygt sjuttio procent av RA-patienterna inte svarar på det läkemedel som vanligtvis förskrivs i sjukdomens tidiga faser. På senare år har flera nya biologiska läkemedel utvecklats med fokus på just RA-patienter. Alla patienter svarar dock inte på den här nya typen av behandling, även om den visat sig ha god effekt på vissa patienter.

Somliga utvecklar även immunitet mot biologiska läkemedel efter en tid. Det är

RA-patienter erbjuds i dagsläget genererar ofta biverkningar, exempelvis svårartad ryggsmärta och magproblem.

–Verkningsmekanismerna i vår läkemedelskandidat skiljer oss från andra aktörer. Vi ser fram emot att snart påbörja vår kliniska studie i fas 2b i reumatoid artrit och strävar efter att i framtiden erbjuda en ny, säker och effektiv behandling till patienter, säger Tara Heitner.

Det finns ett ökat behov av behandlingar med bättre säkerhetsprofil på grund av ineffektivitet, intolerans och biverkningar kopplade till dagens läkemedelsbehandling

Tara Heitner Vd, Cyxone

Cyxones vision Att utveckla en precisions-medicinsk behandling för reumatoid artrit (ledgångsreumatism) Ämnar till bättre säkerhetsprofil och risk-nytto-profil Lätt för patienten att ta i form av en tablett en gång om dagen

Cirka 30% av de patienter som får behandling med biologiska läkemedel svarar dåligt, eller inte alls.

Hos många patienter avtar effekten av behandlingen gradvis främst på grund av utveckling av antikroppar mot läkemedlet, vilket kräver byte av behandling.

Att kunna erbjuda en framtida behandling till patienter med reumatism som bidrar till förbättrad livskvalitet genom att potentiellt försena eller förebygga skador på lederna

9

10 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Instagram: @kajsasilow @adventurestories.se Hemsida: adventurestories.se

Mot alla odds Kajsa Silow har alltid pushat sig själv till att bli bättre och nå sin fulla potential. När hon drabbades av aggressiv reumatoid artrit krossades vissa drömmar. Utan att vänta en dag bestämde hon sig direkt för att inte låta diagnosen stoppa hennes framfart i livet.

Text Susanne de Mello

FOTO : P R I VAT

Kajsa Silow

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

När kroppen inte vill mer –Jag tänkte att detta måste gå att lösa. Nu var jag ju i alla fall klar med gymnasiet, säger Kajsa. Hon bodde hemma hos föräldrarna och det var hennes mamma som kontaktade vården.

Det visade sig vara ett års väntetid för att komma till reumatologen. Kajsa kunde inte röra sig och de åkte in akut och fick hjälp omgående. Hon diagnostiserades reumatoid artrit (RA), även kallad ledgångsreumatism, som är en inflammatorisk sjukdom där kroppens immunförsvar blir överaktiverat och angriper lederna. Inflammationen kan även uppstå i andra organ som till exempel blodkärl och lungor. Sjukdomen är två till tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män och risken att utveckla RA stiger med åldern.

En stärkande process Processen efter diagnosen beskriver Kajsa som en tid av väntan. Hon testar ut medicinering och ser om kroppen svarar.

Hon började med de lätta medicinerna och fann tillslut en spruta som fungerade

– med den kom hoppet. Kajsa slutade upp att jämföra sig med andra och slutade se sig själv som ynklig. Hon kunde inte fly utan var tvungen att se, tänka och känna.

Just att släppa det obekväma och det som skavde var förlösande och utvecklande för henne personligen.

FOTO : P R I VAT

I

nnan Kajsa fick diagnosen lade hon all sin vakna tid på träning. Det var då fotboll, friidrott, innebandy, basket, tennis och streetdans, bland mycket annat. Under uppväxten kämpade hon också med dålig självkänsla. Träningen gav henne verktygen att bearbeta sin osäkerhet och blyghet. Kajsa hade också en äventyrlig ådra och drogs till det extrema med de största äventyrarna som förebilder. På gymnasiet satsade hon på dansen och närde en dröm om att vidareutbilda sig i New York.

Innan studenten smög sig värken på i handlederna och till slut kunde hon inte komma upp ur sängen. Det skulle visa sig vara aggressiv reumatoid artrit.

Läs mer på folkhalsasverige.se 11

Jag är expert på min kropp –När jag sedan kom tillbaka och kunde röra på mig igen ville jag bara ut och upptäcka världen. Problemet var att medicinen skulle hållas kylskåpskall.

Jag trotsade läkarna och åkte iväg på en backpackingresa till Asien. Jag fick två bakslag i min sjukdom, men jag var så ivrig i att upptäcka världen att jag utmanade kroppen. Jag visste att läkarna var experter, men inte på min kropp, säger Kajsa.

Vinna tillbaka livet Efter hemkomsten började hon studera till civilingenjör i maskinteknik med teknisk design i Lund. Hon kände också att reumatismen blev bättre och hon orkade med fler sociala aktiviteter. Kajsa kunde även löpträna för första gången på sex år. Efter examen fick hon jobb som konsult i Göteborg.

—Jag hade vunnit tillbaka livet och kände att jag kunde göra vad jag ville. Jag skulle maxa!

Jag hade fått en andra chans i livet, säger Kajsa. Som en virvelvind svepte hon fram och startade företag, bloggade för Outside Magazine, tränade och deltog i alla extremsportcamps hon kom över.

Hon sov i snitt fyra timmar per natt.

Utbränd och med behov av en nödbroms Kajsa vaknade upp och hade inget kvar att ge. Hon trodde att hon hittat tillbaka till livet men hon hade inte bearbetat

Guidar sig själv i livet Hon utbildade sig till certifierad äventyrare, vildmarks- och äventyrsguide och fjälledare. Hon cyklar, paddlar havskajak och skejtar i veckor med tältet eller vanen som sitt hem, guidar för Ola Skinnarmo på platser som Svalbard, Kilimanjaro och Lofoten, och flyttade tillbaks upp till Åre som blev hennes viktigaste verktyg i livet. Kajsa

FOTO : R EB EC CA Z E T T ER LU N D

Unga Reumatiker fångar drömmar

sina trauman. Kajsa grät i över ett år och hon drog i nödbromsen. All energi gick åt till att vara människa. Kön för att få psykologhjälp var över ett år. Så hon packade väskan och begav sig till Åre, ett livsstilsbyte för att komma närmre det hon mådde bäst i – natur och fysisk aktivitet. Hennes enda fokus var att vakna, ta brädan och åka ut i backen. Det gav resultat och snart fann hon livsglädjen igen.

–När barn och unga får möjlighet att drömma, leva i sitt bästa jag och uppleva livet så som de vill oberoende av sin sjukdom, då har vi på Unga Reumatiker lyckats, i alla fall med en del av vårt arbete, säger ordförande Cajsa Helin Hollstrand.

Hur jag mår beror bara på mig. Jag väljer att inte leva i dåtid. Ta hand om dig och låt tankarna bli din drivkraft, inte ditt hinder, avslutar Kajsa.

Läs mer på ungareumatiker.se

Cajsa Helin Hollstrand Ordförande Unga Reumatiker

Text Susanne Raaf

Patientens drömmar i fokus Inom hälso-och sjukvården idag fokuserar man ofta på det sjuka, smärta och begränsningar. Viktiga frågor som ”när mår du som bäst?” eller ”vad är viktigt för dig?” glöms bort. Om vården hade fokuserat mer på hälsa och snarare möjligheter än begränsningar tror jag vi hade fått bättre förutsättningar för en individanpassad vård, menar Cajsa. Unga Reumatiker är en ideell organisation som driver opinion och påverkansarbete för unga reumatikers rättigheter i samhället, hälso- och sjukvård, skola, utbildning, arbetsliv och forskning. De driver även lägerverksamhet, skapar mötesplatser, och anordnar olika aktiviteter runt om i regionerna. Allt för att barn och unga ska

startar också Adventure Stories och arrangerar resor för och med hjärtat där resan handlar såväl om äventyret som vad man äter och hur man behandlar naturen. Idag är det viktigt för Kajsa hur hon hanterar livets alla svängningar för hon vet att hon kan bli sjuk eller sämre imorgon. Hennes viktigaste signum är kärleken till livet. Tack vare hennes livsstilsförändringar som att ändra kost till en anti-inflammatorisk vegansk kost, reducera stress, följa energin i kroppen och vila mera har Kajsa varit medicinfri sedan tio år tillbaka.

–Eftersom jag har prövat mig fram så har det skapat nya möjligheter. Livet är mitt val.

känna livsglädje och kunna uppfylla sina drömmar.

ge den omvårdnad och bemötande som främjar patientens välmående.

Ta en aktiv roll i sin hälsa –Vi ser att det kan ske en förbättring i dialogen och i samspelet mellan patient och vårdgivare. Framför allt ska patienten ha möjlighet att ta aktiva beslut avseende sin vård och behandling i samråd med vårdgivaren, säger Cajsa.

I grunden handlar det om att lyssna mer på patienten som har kompetens och kunskap kring sin sjukdom och sin kropp. Unga Reumatikers digitala verktyg Drömfångaren hjälper just patienten att påverka vårdmöten. Den ger kunskap om hur ett vårdmöte kan utformas på bästa sätt, vilket är nödvändigt för att kunna

Helhetssyn främjar livskvalitén I vården saknas ofta en gemensam agenda. Vårdpersonalen ställer sina standardiserade frågor och patientens frågor hinns inte med. Sen handlar det om hela samspelet mellan läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och patient. Där ser vi att alla ska vara inbegripna i vårdplanen för att undvika till exempel missförstånd, menar Cajsa.

–Låt oss tillsammans skifta fokus från smärta och begränsningar till att se på vad vi kan åstadkomma med livsglädje och drömmar, avslutar hon.

Denna artikel är i samarbete med Unga Reumatiker.

12 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Lipum.

Lipums (publ) antikropp SOL-116 är en läkemedelskandidat i kampen mot barnreumatism. Snart inleds de kliniska prövningarna.

Text Catharina Holm

H

undratals barn drabbas årligen. Mellan 200–250 svenska barn drabbas årligen av barnreumatism, eller juvenil idiopatisk artrit (JIA). Sjukdomen är förvisso klassad som sällsynt men orsakar mycket lidande och besvär för många av de barn som drabbas.

Svullnad, stelhet och smärta i leder är vanliga symptom, liksom nedstämdhet och depression är vanliga bieffekter på grund av försämrad livskvalitet. För ett stort antal av de drabbade barnen blir sjukdomen livslång.

Idag saknas ibland effektiva behandlingsalternativ mot JIA; behandlingen blir ofta densamma som den konventionella behandlingen mot ledgångsreumatism hos vuxna. På senare år har dock framsteg inom forskning riktad mot JIA skapat nytt hopp. Ett av de bolag som idag har en kandidat för

FOTO : S U N E G R A B B E , S EIZ E M ED I A

Biologisk läkemedelskandidat ger nytt hopp i kampen mot JIA

Olle Hernell & Susanne Lindqvist

behandling av en rad olika kroniska inflammatoriska sjukdomar, inklusive JIA, är Lipum.

Ett enzym som bär på förklaringen Olle Hernell, professor i pediatrik och specialist inom barnsjukdomar och Susanne Lindquist, molekylärbiolog och docent inom experimentell pediatrik är båda medgrundare till Lipum. Redan under 1970-talet ”snubblade” Olle Hernell i sin forskning över det fettspjälkande enzymet BSSL (Bile Salt-Stimulated Lipase), då först i bröstmjölk och senare i blodbanan.

Flera år senare i deras fortsatta forskning om BSSL upptäckte Olle och Susanne att enzymet finns i vissa vita blodkroppar som spelar en viktig roll för kroppens försvar mot infektioner och inflammationer. De insåg där och då att de var något stort på spåret.

– I vår prekliniska forskning såg vi att

när en inflammation blir ”kronisk”, det vill säga inte längre kan kontrolleras av kroppens eget försvar, bidrar BSSL till fortsatt inflammation. BSSL spelar alltså en viktig roll vid olika kroniskt inflammatoriska sjukdomar. Genom att injicera en antikropp mot BSSL visade vi att inflammationen kunde dämpas, eller helt förhindras berättar Susanne Lindquist.

En insikt som numera utgör grunden till Lipums läkemedelskandidat SOL116, en antikropp mot BSSL och därmed en rad inflammatoriska sjukdomar.

De indikationer som SOL-116 hittills visat sig effektiv emot är bland annat ledgångsreumatism samt just JIA. Jämfört med dagens läkemedel förväntas SOL-116 ge en lägre direkt påverkan av immunförsvaret och därmed ha färre biverkningar.

– För mig som gammal barnläkare har barnfokus varit särskilt viktigt

och givande, svarar Olle Hernell på frågan varför man valt just JIA som första indikation för företagets läkemedelskandidat.

Klinisk prövning, nästa milstolpe Just nu pågår tox- och säkerhetsstudier för SOL-116. Det innebär att man snart är redo att inleda sina kliniska studier och Fas I planeras till sommaren 2022. För den fortsatta utvecklingen har bolaget löpande stärkt organisation med ytterligare expertis och börsnoterats vid Nasdaq First North. Efter grundliga förberedelser är förhoppningarna stora, om än försiktiga, som så ofta i läkemedelssammanhang.

– Som entreprenör vill man att det ska gå snabbt, men som forskare och läkare är det viktigt att det går lagom långsamt.

Det är oerhört viktigt att säkerställa att vår läkemedelskandidat lever upp till de högt ställda krav som är förknippat med läkemedel, säger Olle Hernell.

1% av befolkningen drabbas

FOTO : S H U T T ER STO C K

Artrit eller artros?

Ledvärk – är det artrit eller artros och vad är skillnaden mellan dessa? Det är två helt skilda tillstånd, men ibland blandas begreppen ihop.

Text Svensk Reumatologisk Förening

Artrit betyder inflammation i led. Artrit kan drabba en eller flera leder och vara akut eller kronisk. Inflammationen ger en öm, svullen, varm och ibland rodnad led och kan ha många olika orsaker. Vid akut påkommen artrit i en enstaka led misstänker man oftast gikt eller bakteriell infektion.

Den vanligast förekommande kroniska artritsjukdomen är ledgångsreumatism, reumatoid artrit, som drabbar ca 1% av befolkningen. Symptomen vid sjukdomsstart är ofta smärta, svullnad i flera leder,

trötthet och morgonstelhet. Tidig diagnos med snabbt omhändertagande inom reumatologisk specialistvård och tidigt insatt behandling med antireumatiska läkemedel är avgörande för att minska risken för framtida funktionsnedsättningar. Flera andra former av kronisk artrit behandlas inom reumatologisk specialistvård.

Artros är den vanligaste ledsjukdomen hos vuxna och den ökar med åldern.

Nästan alla 70-åringar har artros i någon

led. Ofta drabbas fingrar samt knä, höft och axel. Artros i ryggen, spondylos, är den vanligaste orsaken till kronisk ryggsmärta.

Symptomen kan variera över tid, men det är vanligt med stelhet och smärta vid och efter stillasittande och belastning. Vilovärk och viss ledsvullnad förekommer. Jämfört med artrit så finns endast en mycket begränsad inflammation i leden. Riskfaktorerna för artros är ålder, ärftlighet, övervikt och tidigare skador i leden. I dagsläget finns ingen specifik läkemedelsbehandling mot artros, utan tillståndet behandlas i första hand med information och anpassad träning, såsom artrosskola eller fysioterapi.

I vissa fall kan kirurgisk behandling vara aktuell.

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 13

Den digitala vården måste få mer utrymme Text Fredrik Söderlund

Digifysisk vård Överläkaren och reumatologen Sven Tegmark kallar det för digifysisk vård. Att först träffa patienter, få en uppfattning om läget och sedan följa patientens utveckling genom en digital uppföljning och kontakt.

– Den digitala lösningen innebär närhet och att du kan lära känna din patient.

Tillståndet kan förmedlas snabbt och ett närmare förtroende byggs upp på ett enkelt sätt. Jag anser att det är den enda vägen att gå för kroniskt sjuka som hela tiden behöver en kvalitativ vård. En app kan till exempel vara till hjälp om du behöver ta dig en längre sträcka för kontroll eller återbesök.

Sven Tegmark menar att resultatet blir att vården har möjlighet att tidigt identifiera misstänkt försämring för patienten och sätta in rätt behandling vid ett tidigare skede när sjukdomsaktivitet identifieras mellan de fysiska återbesöken,

Sven Tegmark Överläkare och reumatolog Company

Fler kan vara kvar i arbetslivet I traditionell sjukvård kallas patienten till vårdpersonalen, men här blir det en mer patientanpassad vård där patienten tar initiativet själv vid upplevd försämring. Det är ett proaktivt tänk. Syftet är att i tid stoppa reumatismens framfart så fler kan vara kvar i arbetslivet och ha ett normalt socialt liv, detta gynnar patienten, vårdgivaren, försäkringskassa och samhället i stort oerhört mycket, säger Sven Tegmark.

FOTO : S H U T T ER STO C K

Gynnar både patient och vården I och med appen så slipper patienter förhålla sig till Reumatologmottagningens öppettider. Sjuksköterskan bevakar inskickade patientrapporter och när hög sjukdomsaktivitet identifieras erhåller

patienten svar om åtgärd inom 24 timmar på vardagar.

– Sjuksköterskan återkopplar till patienten vilken åtgärd som ska ske efter kontakt med den ansvarige läkaren.

Patientansvarig läkare värderar informationen som inkommit digitalt från patienten och beslutar om åtgärd som kan variera mellan telefon, fysiskt besök eller direkt återkoppling till patienten igen via sjuksköterskan.

FOTO : P R I VAT

Patienter med reumatism kan rapportera in sina besvär digitalt och ha en direktkontakt med ansvarig läkare. Med hjälp av en app får de reda på när de behöver hjälp eller komma på undersökning.

Ny app ger patienter ökad frihet och förenklar för vården Vården skulle kunna bli mycket mer effektiv för både patienter och vårdpersonal. Genom en digital app kan människor med ledgångsreumatism idag hantera sin hälsa genom några knapptryck.

Text Fredrik Söderlund

Digitala värden Platform24 utvecklar olika system för att kunna digitalisera vården.

I deras app för patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit) kan patienter bland annat skriva in kort om sina besvär och få en remiss om de behöver ta ett blodprov.

- Vårdpersonal kan då se om de digitalt inrapporterade värdena indikerar att ett återbesök måste flyttas eller om

medicinerna måste justeras.

Fördelar för patienter Idag används appen i Region Gävleborg. Jonathan Ilicki ser flera fördelar ur ett patientperspektiv.

- Dels vill man kunna hantera sin kroniska sjukdom på ett smidigt sätt, och dels vill man också kunna söka vård för andra besvär i samma app. I detta fall är det just det som är tanken - att man i en och samma app kan hantera sin reumatism såväl som kontakt med sin vårdcentral.

Sparar tid och resor Jonathan Ilicki tror också att patienter kommer driva på och inte nöja sig med hur mycket tid fysiska vårdbesök tar.

- Först ska du ta ledigt från jobbet, åka in till en mottagning, sitta i ett väntrum och sedan samtala om ett blodprov i fem minuter. Men det här skulle man lika väl kunna diskutera med sin reumatolog via appen. Då vi digitaliserat hela processen så blir det enkelt, effektivt och säkert för vårdgivaren att hjälpa till per distans, avslutar Jonathan Ilicki.

FOTO : P L AT FO R M 24

I

dag lever vi mycket längre med kroniska sjukdomar, som till exempel ledgångsreumatism.

Det är väldigt bra och innebär samtidigt högre krav på vård och vårdpersonal. För att hantera det måste man effektivisera och förenkla behandlingen, menar Jonathan Ilicki, som är innovationschef på mjukvaruföretaget Platform24.

- Det behövs ett skifte. Både av patient-, samhälls-, kostnads och sjukvårdsskäl. Vården kommer inte kunna mäkta med allt om vi gör som vi alltid har gjort. Och just där kan smarta digitala lösningar verkligen hjälpa oss.

Denna artikel är i samarbete med Platform24.

Jonathan Ilicki Leg läk, medicinsk innovationschef Platform24

14 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Nka utvecklar stöd till anhöriga På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen i samverkan med Nka och Sveriges kommuner och regioner, SKR, tagit fram underlag som överlämnats till regeringen i slutet av juni i år, något som varmt välkomnats av Nka. Text Agneta Berghamre Heins livsloppsperspektiv samt anhöriga i alla åldrar som ger vård och stöd till en närstående med någon form av ohälsa eller funktionsnedsättning.

Studier visar att ju mer omfattande omsorg som ges, desto högre är risken för att anhöriga ska drabbas av försämrad livskvalitet. Möjligheten att förvärvsarbeta eller studera kan påverkas negativt, likaså risken för att drabbas av ohälsa på grund av stress.

Det kan även bidra till minskade möjligheter till fysisk aktivitet och social delaktighet.

– Samtidigt visar studier även att livskvaliteten påverkas i positiv riktning för anhöriga när deras närstående får god vård och omsorg och de själva rätt stöd i sin omsorgsroll, säger Lennart Magnusson.

Genom att erbjuda en kunskapsbank byggd på erfarenheter från anhöriga, närstående, professionella, vetenskapen, brukarorganisationer med flera är Nkas mål att förstärka kunskapen nationellt inom området.

Nyheter, reportage, filmer, goda exempel, kunskapsöversikter, inspirations-och utbildningsmaterial med mera finns att tillgå på Nkas hemsida. Nka erbjuder även poddar, webbinarier och webbutbildningar, som är tillgängliga för alla utan avgift.

– Anhöriga till närstående behöver synliggöras än mer. Både anhöriga och närstående har behov av stöd, oavsett var man bor i landet, slår Lennart Magnusson fast.

Lennart Magnusson Verksamhetschef, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka

Anhörigstöd i hela Sverige Nka arbetar sedan 2008 på uppdrag av Socialdepartementen med att stödja utvecklingen av anhörigstödet över hela landet. Områden som inkluderas i Nkas arbetsfält är anhöriga i ett

Läs mer på: anhöriga.se

Denna artikel är i samarbete med NKA.

MPR-SE-100237

Var femte vuxen person i Sverige ger stöd till närstående I Sverige är drygt 1,3 miljoner personer, var femte person i vuxen ålder, anhörig till en närstående och ger omsorg i form av vård, hjälp eller stöd. Av dessa är närmre en miljon i förvärvsaktiv ålder.

– Det är ingen större skillnad mellan kvinnor och män när det gäller omfattningen på omsorgen till en närstående, men kvinnor ger

mer personlig omsorg, tillsyn och umgänge, medan männen svarar för mer praktisk hjälp och ekonomiskt stöd, säger Lennart Magnusson.

FOTO : N K A

– Anhöriga själva kan behöva stöd för att orka med sin situation, men det är inte alla i landet som får tillgång till rätt stöd, eller vet hur man kan få stöd. Det är också viktigt för anhöriga att bli sedda, får vara delaktiga och att vården och omsorgen för deras närstående fungerar bra.

Alla kommuner har en skyldighet att erbjuda stöd till anhöriga. Stödet ser olika ut och är ojämnt fördelat över landet, därför har Nka länge verkat för en nationell anhörigstrategi, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

Vad är lungfibros?

Lungfibros är namnet på en grupp ovanliga lungsjukdomar där befintlig vävnad i lungorna omvandlas till stel ärrvävnad, så kallad fibros. Symtomen kommer ofta smygande och de vanligaste är torrhosta och andfåddhet vid ansträngning. Sjukdomarna förvärras med tiden, men med nya behandlings­ möjligheter kan sjukdomsförloppen bromsas och livskvaliteten förbättras hos de personer som drabbas.

På lungfibros.se kan du läsa mer om de olika sjukdomarna, deras utveckling och behandling samt vart du kan vända dig för att få stöd och hjälp. Skanna QR­koden, så kommer du direkt till sidan.

Boehringer Ingelheim AB Box 92008 120 06 Stockholm

lungfibros.se För dig som vill veta mer om de sjukdomar som kan ge upphov till ärrvävnad i lungorna

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 15

Många patienter med ledsjukdom lider av kronisk smärta FOTO : P R I VAT

Maria Andersson docent i experimentell reumatologi, doktor i medicinsk vetenskap och smärtforskare vid Spenshults FoU

Drygt trettio procent av alla patienter med reumatoid artrit (RA) drabbas av kronisk smärta, vilket även är vanligt förekommande vid andra ledsjukdomar. De flesta svenska ledsjukdomspatienter är välbehandlade och har sällan särskilt höga inflammationsnivåer i lederna. Trots det lider somliga patienter av kronisk smärta, vilket kan leda till en inskränkt fysisk funktion som gör det svårt att hantera vardagen.

Text Annika Wihlborg

–Vi har studerat 2800 RA-patienter från att de fick sin diagnos och därefter i femton års tid i studien BARFOT (Bättre AntiReumatisk FarmakOTerapi). De patienter som rapporterar att de upplever mycket smärta redan från start löper dubbelt så hög risk att drabbas av kronisk smärta till följd av sin ledsjukdom, säger Maria Andersson, docent i experimentell reumatologi, doktor i medicinsk vetenskap och smärtforskare vid Spenshults FoU. KBT och antidepressiv behandling kan hjälpa –Det finns tyvärr ingen ”quick fix” för att bli av med smärtan. Det är viktigt att patienten själv tar ansvar för sin smärtproblematik och är beredd att anstränga sig och agera konsekvent för att förändra sin situation.

Smärtbehandlingen kan inkludera alltifrån traditionella smärtstillande läkemedel till antidepressiv behandling som visat sig ha en viss effekt även på fysisk smärta. KBT-terapi kan hjälpa patienten att leva med sin smärta, säger Maria Andersson.

Den viktigaste faktorn för att minska och på sikt kanske bli helt

fri från smärtproblematiken är livsstilsförändringar. Forskning visar att fysisk aktivitet påverkar smärtan och att övervikt påverkar graden av smärta.

Försök att göra fysisk aktivitet till en daglig vana och sträva efter att få till en sund och balanserad kost, även på längre sikt, enligt Maria Andersson.

Livsstilsförändringar kräver långsiktig stöttning Hennes råd till ledsjukdomspatienter med långvarig smärta är att söka hjälp för sina besvär snarare än att acceptera att leva med smärtan. Om du har en smärtmottagning i din närhet kan du kontakta den, annars går det även att få hjälp via primärvården. Maria Andersson rekommenderar även Reuma Direkt, Reumatikerförbundets frågelinje för reumatiska sjukdomar dit alla med frågor om reumatiska sjukdomar kan vända sig.

–Ett viktigt fokus för den framtida smärtforskningen kopplat till ledsjukdomar bör vara att kontinuerligt nå ut med forskningsresultaten till primärvården. Det gäller bland annat effekten av förändrade levnadsvanor, avslutar hon.

Rehabilitering som lagsport Text Fredrik Söderlund

Lönsamhet i alla led

Rehab - en lagsport Svenska Re ser rehabilitering som en lagsport.

- Vår vårdpersonal arbetar i team där också deltagarna ingår. Det kan vara sessioner med psykologer, arbets- och fysioterapeuter, läkare och kostrådgivare i våra team, säger Åsa Spängs.

Svenska Re AB har idag en rehabiliteringsanläggning på Gran Canaria och deras främsta uppdrag är arbetslivsinriktad rehabilitering.

- Våra deltagare får förutsättningar att förbättra hälsa och återfå arbetsförmåga på ett långsiktigt hållbart sätt, säger Åsa Spängs.

Studier och undersökningar visar att det alltid lönar sig att satsa på rehabilitering för sin personal efter sjukdom eller olycksfall.

Bibehållen styrka När det kommer till rehabilitering för reumatiker så visar forskning att styrketräning vid reumatoid artrit bland annat bidrar till minskad inflammation, lägre smärta, förbättrad gångförmåga, samt minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

- Vi vet också att bibehållen och ökad styrka är viktigare för god livskvalité och hälsa än vad vi tidigare trott, säger Åsa Spängs.

FOTO : SV EN S K A R E

Åsa Spängs är vd på föreningen Svenska Re och menar att rehabilitering är en väldigt bra investering för företag, och ju tidigare desto bättre.

- Studier och undersökningar visar att det alltid lönar sig att satsa på rehabilitering för sin personal efter sjukdom eller olycksfall. I förlängningen blir det en payback till både samhället, företaget och individen.

FOTO : SV EN S K A R E

För Svenska Re är rehabilitering en lagsport.

Stödet från specialistkompetent personal och andra deltagare ger de bästa förutsättningarna för goda resultat.

Åsa Spängs Vd, Svenska Re

Denna artikel är i samarbete med Svenska Re.

16 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Denna artikel är i samarbete med Dr.Loges.

R

FOTO : D R . LO G ES

örelseapparatens funktion bygger på det geniala samspelet mellan muskler, leder och ben.

Det är ett komplext system som ofta ger upphov till värk, stelhet, och skörhet, vid belastning och åldrande. Problem och förslitningar i rörelseapparaten är dessvärre en naturlig del av åldrandet, säger Olle Brolin, nordiskt ansvarig för det tyska företaget Dr. Loges. Men det finns hjälp att få. Sedan slutet av 50-talet har bolaget utvecklat, tillverkat och marknadsfört växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål. Med start under 2020 lanseras nu ett sortiment för bland annat ben- och ledhälsa på apotekskedjor i Norden.

Olle Brolin Nordiskt ansvarig Dr.Loges

God muskuloskeletal hälsa kan främjas med fysisk aktivitet i kombination med innovativa egenvårdsprodukter En väl fungerande rörelseapparat som ger god muskuloskeletal hälsa fyller en central funktion för människans välbefinnande, livskvalitet och allmänna hälsotillstånd, och är viktigt för att upprätthålla rörlighet och funktionell förmåga under hela livet. Fysisk träning och sjukgymnastik utgör grundbehandlingen för att förebygga och rehabilitera skador och problem med rörelseapparaten, men det finns numera också specialutvecklade produkter som kan stödja behandlingen.

Text Annika Wihlborg

Förbättringspotential i vården Det finns stora skillnader i synen på naturliga preparat i den medicinska professionen i Tyskland jämfört med i Sverige. I Tyskland ingår kunskapen kring naturläkemedel och växtextrakt som en del av läkarutbildningen. Där är det vanligt att läkare även ordinerar sina patienter växtbaserade alternativ för egenvård. Det förekommer knappast i Sverige, då sjukvården här av tradition är mer skeptiskt inställda till naturprodukter som del i terapeutisk behandling av exempelvis artros, säger Olle Brolin. Därför vore ett samarbete med expertisen i Sverige önskvärt, för att testa hur växtbaserade alternativ och produkter från naturen kan komplettera annan behandling som sjukgymnastik eller fysioterapi.

Fysisk aktivitet är nyckeln Dr. Loges erbjuder ett antal produkter, alla med sitt ursprung i naturen, som på olika sätt stödjer och främjar normal funktion i muskler, ben och leder, eller minskar rörelsesmärta.

De bör användas i kombination med regelbunden fysisk aktivitet, eller fysioterapi, för en ökad rörlighet, ett hälsosamt åldrande, eller som del av rehabilitering vid skador.

– Fysisk aktivitet är på många sätt

nyckeln till att bibehålla rörlighet och bidra till att rörelseapparaten åldras på ett sunt sätt. Med hjälp av livsmedel för speciella medicinska ändamål kan man förbättra effekten av sjukgymnastik, och med hjälp av smärtlindring från växtbaserade läkemedel kan man på ett skonsamt sätt minimera smärttröskeln för fysisk träning, säger Olle Brolin.

Uppmärksammar Bone & Joint Week Dr. Loges har nu som målsättning att etablera ett samarbete med professionen, fysioterapeuter och apotek, för att öka kunskapen om hur naturmedicinska produkter kan bidra till ökad funktionell förmåga, genom att utgöra ett komplement till sjukgymnastik och fysisk träning. Den 12 till 20 oktober uppmärksammas Bone & Joint Week globalt. Det är en temavecka som täcker in många av de vanligaste medicinska besvären som kan associeras med rörelseapparaten.

–Vi ser gärna att Bone & Joint Week i ökad utsträckning uppmärksammas även i Sverige, av professionen, på apotek och i naturläkemedelsbranschen, säger Olle Brolin.

Effektiva behandlingar och förebyggande åtgärder behövs för att motverka den muskuloskeletal ohälsa som förutspås öka kraftigt på grund av ökad livslängd, och ökad förekomst av riskfaktorer såsom övervikt.

Fysisk aktivitet är på många sätt nyckeln till att bibehålla rörlighet och bidra till att rörelseapparaten åldras på ett sunt sätt.

Produkter för skelett och ledhälsa – kombinera med fysikträning och sjukgymnastik för ökad rörlighet och god muskuloskeletal hälsa!

Flexiloges®

duroLoges® osteo

– naturlig smärtlindring vid artros

– för bibehållandet av en normal benstomme

Traditionellt växtbaserat läkemedel1– godkänt av Läkemedelsverket.

Livsmedel för speciella medicinska ändamål med: kollagenpeptider.

För kostbehandling av problem med senor och ledband3.

Vitaminer och mineraler för benmineraliseringen, som kompletterar varandra, i en och samma tablett.

Välbeprövad från långvarigt användande.

Säljs receptfritt på apotek.

Kombineras med träningsprogram för idrottsmedicin.

Dosering: 1 dosmått pulver blandas i ca. 100 ml. vätska, en gång dagligen.

Flexibel dosering: 1-2 tabletter dagligen, enligt individuellt behov.

Läs bipacksedeln noga före användande eller www.fass.se Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Om symtomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckors behandling med Flexiloges® bör läkare eller annan sjukvårdspersonal konsulteras.

Flexiloges® rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år.

– vid skador på senor och ledband

Kosttillskott för benstommen med: kisel, kalcium, vitamin D och vitamin K 2.

För lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros).

1

tendoLoges®

Innehåll: 225 g = 45 portioner.

Kalcium behövs för, och vitamin D3 samt vitamin K2 bidrar till, att bibehålla en normal benstomme. Kosttillskott ersätter inte en balanserad och varierad kost och en hälsosam livsstil. Den rekommenderade dosen får inte överskridas. Förvaras utom räckhåll för små barn. Tala med läkare om du tar blodförtunnande läkemedel.

2

En innovation från Dr. Loges Dr. Loges + Co. GmbH utvecklar, tillverkar och säljer växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål.

De aktiva ingredienserna som används i Dr. Loges produkter är antingen växtbaserade eller naturliga substanser som vitaminer, mineraler eller mikronäringsämnen. Vi på Dr. Loges engagerar oss i våra kunders hälsa och välbefinnande genom att erbjuda effektiva och säkra naturprodukter. Det har vi gjort sedan 1958 då apotekaren Dr. Werner Loges grundade företaget. Nu finns vi även i Norden! www.loges.se • info@loges.se

Stödjer senor och ledband på dietisk väg genom att reglera ämnesomsättningen och positivt påverka vävnadens struktur.

Viktig information: Produkten är ej avsedd som enda näringskälla och bör endast användas under medicinsk övervakning. Det är viktigt att använda tendoLoges® i kombination med speciellt utformade träningsprogram för idrottsmedicin.

3

otek på ap Finns nline! och o

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 17

Artrosportalen - fakta, nyheter och råd om artros som lindrar besvären Artros är en sjukdom som berör många och behovet av oberoende, korrekt och evidensbaserad information är stort. Artrosforskare vid Lunds universitet har därför startat artrosportalen.se, som på ett lättillgängligt sätt presenterar kostnadsfria fakta och råd direkt från forskarvärlden.

Text Annika Wihlborg

Lär känna din sjukdom och minska smärtan Han betonar vikten av basal sjukdomskunskap när det gäller artros.

Genom att lära sig mer om sjukdomen och grundbehandlingen kan många patienter förbättra sin livskvalitet.

–När man lär känna sin sjukdom kan det också bli lättare att hantera smärta. Vi skriver också mycket om fysisk aktivitet och dess betydelse när det kommer till artros. Det gäller att hitta en varaktig sund livsstil som gör att man kan ha kontroll på vikten, även med stigande ålder. När det gäller fysisk aktivitet spelar det troligen mindre roll vad man gör, det viktiga är att man aktiverar sig fysiskt och regelbundet motionerar sina leder på något sätt som passar ens intresse och förutsättningar, säger Martin Englund.

Forskning har visat på ett tydligt samband mellan övervikt och artros. För den som är överviktig och vill förebygga eller lindra sin artros finns det därför mycket att vinna på att gå ner i vikt.

– Det finns dock en stor grupp artrospatienter som behöver mer hjälp för sina besvär än grundbehandlingen och där finns det också information på Artrosportalen att hämta, fortsätter han.

Webbsändning den 6 oktober För att ytterligare bidra till att sprida kunskap om artros håller forskare vid Lunds universitet den 6 oktober en kostnadsfri webbsändning där ett antal av landets ledande experter inom såväl artros som området demens föreläser.

–Det är två kroniska sjukdomar med många liknande utmaningar trots de stora olikheterna. Vi kommer att föreläsa om riskfaktorer, behandlingar och det finns dessutom en möjlighet för lyssnare att ställa frågor till forskarna via chatt för en 20 minuters paneldiskussion.

Håll utkik efter mer information på Artrosportalen, säger Martin Englund.

Det finns dock en stor grupp artrospatienter som behöver mer hjälp för sina besvär än grundbehandlingen och där finns det också information på Artrosportalen att hämta.

FOTO : LU N D S U N I V ER S I T E T

–Vi lanserade Artrosportalen eftersom det finns ett stort behov av att förmedla oberoende och evidensbaserad information om artros. På hemsidan fokuserar vi mycket på att informera om hur man som patient själv kan påverka sin sjukdom med hjälp av till exempel livsstilsförändringar, hur man kan minska smärtan och må bättre, men även de senaste rönen om sjukdomen i stort, säger Martin Englund, professor, läkare och artrosforskare vid Lunds universitet samt initiativtagare till Artrosportalen.

Martin Englund professor, läkare och artrosforskare vid Lunds universitet samt initiativtagare till Artrosportalen

Denna artikel är i samarbete med Lunds universitet.

Förebygg frakturer hos äldre Svenska Osteoporossällskapet arbetar för att förbättra osteoporosvården med målet att antalet frakturer ska minska i Sverige. Utbildning av vårdpersonal är nödvändigt för att detta ska lyckas. Nu finns ett nytt vårdprogram från Svenska Osteoporossällskapet.

• 80 000 äldre drabbas varje år av en benskörhetsrelaterad fraktur • Frakturer, speciellt i kota och höft, ökar sjuklighet och dödlighet samt minskar livskvaliteten • Kostnader för vården och samhället är enorma – 20 miljarder kr/år • Frakturerna orsakar stort lidande och kan förebyggas med enkla åtgärder

Gå in och läs på www.svos.se.

www.svos.se

18 Läs mer på folkhalsasverige.se

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

P H OTO : S K A R A B O R G S J U K H U S

Frakturkedjor inom vården Risken för en ny fraktur ökar markant om du har en sedan tidigare. Läkaren Kristian Axelsson menar att frakturkedjor inom vården kan förebygga allvarliga skador och hjälpa många patienter långsiktigt.

Text Fredrik Söderlund

Kristian Axelsson

O

m du drabbats av en fraktur löper du extra stor risk för att drabbas av flera. Nästan fyra-fem gånger större risk så länge som upp till två år efter första frakturen. Därför är benstärkande behandling och effektiva osteoporosläkemedel ett måste. Kristian Axelsson, som är läkare inom Närhälsan i Skövde, menar dock att åtgärderna sker med varierande framgång och att det finns för stora geografiska skillnader inom vården. Frakturkedjor är ett exempel på organisationsförändringar.

– Frakturpatienter ska identifieras, kontaktas, utredas, ges information och adekvat behandling och uppföljning. För att en sådan här frakturkedja ska fungera, så krävs det att alla inblandade kliniker prioriterar rätt. Detta ligger i dagsläget oftast inte på en och samma klinik och det är därför mycket fallerar på ett långsiktigt plan, säger Kristian Axelsson.

Viktiga studier Förra året blev Kristian Axelsson färdig med en uppmärksammad avhandling. I en de fyra ingående studierna visas att risken för upprepad fraktur var 18 procent lägre efter införandet av frakturkedjor. Bland de allra äldsta, över 82 år, behövde man bara screena 16 frakturpatienter för att förebygga en ny fraktur inom fem år. Benskörhet förknippas nästan uteslutande med ålder, men Kristian Axelsson menar att vi inte kan ta det för givet.

– Frakturer ses idag som en del av ett normalt åldrande. Risken ökar såklart med ökande ålder, men om rätt patienter får förebyggande behandling kan man spara in på både lidande och pengar. Om du drabbas av en hjärtinfarkt, så räknar du med att vården ska göra allt för att du inte drabbas igen. Det kan exempelvis vara att sätta in preventiva mediciner för att förhindra nya infarkter. Som det ser ut nu så görs inte samma prioriteringar och förebyggande

åtgärder när det gäller frakturer.

Nya riktlinjer Enligt nyligen uppdaterade riktlinjer hos Socialstyrelsen, har frakturkedjor högsta prioritet. Det har också lett till att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har satt samman ett ramverk för hur frakturkedjor bör implementeras, ett så kallat personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp.

–När detta implementeras i regionerna är det är viktigt att finansieringen av sjukvårdsverksamheten, som ofta är uppbyggd på flera olika kliniker, hålls ihop. Pengarna ska vara centralt sammanhållna, så verksamheten fungerar. Annars fallerar hela kedjan och långsiktigheten förstörs, avslutar Kristian Axelsson.

Frakturpatienter ska identifieras, kontaktas, utredas, ges information och adekvat behandling och uppföljning.

Välkommen till Osteoporosförbundet!

Lär dig mer om benskörhet och kom med i vår gemenskap Tillsammans är vi starka - därför behöver vi dig!

Om du vill stödja oss och bidra till forskning och utveckling inom osteoporos, kan du swisha ett bidrag till Swisch 1234323341 plusgiro 628681-9

www.osteoporos.org

Välkommen att kontakta Osteoporosförbundet 08-12146393

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet

Läs mer på folkhalsasverige.se 19 15

Denna artikel är i samarbete med Karolinska Institutet.

Forskningsstudie kartlägger sambandet mellan fysisk aktivitet och benskörhet Osteoporos, benskörhet, är ett stort folkhälsoproblem som varje år orsakar mycket lidande för patienten och stora kostnader för sjukvården. Samtidigt behövs mer forskning som kartlägger den fysiska aktivitetens betydelse för att förebygga och bromsa benskörhet. Under hösten inleder Region Stockholm tillsammans med Karolinska Institutet därför en långsiktig benskörhetsstudie.

Text Annika Wilhborg

Utvärderar två träningsmetoder Studien genomförs som en randomiserad kontrollerad behandlingsstudie där 160 kvinnor delas in i två grupper. Den ena gruppen ska en gång i veckan träna OsteoStrong, ett träningsprogram som är framtaget särskilt för osteoporospatienter. Den andra gruppen ska träna två gånger i veckan med hälsopedagoger från GIH. –Vår förhoppning är att studien, där deltagarna ska träna i nio månader och därefter följas upp, kan stärka evidensen

för fysisk träning i förebyggande och behandlande syfte. Det kan i sin tur bidra till att underlätta för läkare som ordinerar fysisk aktivitet till osteoporospatienter. Om vi kan minska patienternas lidande genom att förebygga frakturer och samtidigt minska den samhällsekonomiska bördan i framtiden med hjälp av studieresultaten vore det förstås optimalt, säger Helena Salminen, distriktsläkare och forskningsansvarig för OsteoStrongstudien.

Fysisk aktivitet som belastar skelettet Hon betonar vikten av regelbunden fysisk träning för att såväl förebygga som behandla benskörhet. Det handlar i första hand om träning som belastar skelettet, exempelvis promenader, styrketräning, stavgång och liknande.

–OsteoStrong är en etablerad träningsmetod som ännu inte utvärderats forskningsmässigt. Vår förhoppning är förstås att båda träningsformerna ska ha positiv inverkan på skelettets hållfasthet, säger Helena Salminen.

KAN BENSKÖRHET OCH FRAKTURER FÖREBYGGAS MED TRÄNING? Vi söker deltagare till en träningsstudie där syftet är att jämföra två olika träningsmetoder för att stärka skelettet och förbättra balans och styrka.

Vi söker kvinnor i åldern 65 år till 79 år som antingen har haft någon benskörhetsfraktur eller låg bentäthet (osteopeni eller osteoporos).

Studiedeltagarna blir lottade att antingen träna hos OsteoStrong eller i grupp med hälsopedagog.

Studien startar under 2021 och träning sker en gång i veckan i 9 månader. Träningen är kostnadsfri.

Vill du veta mer? Är du intresserad av att delta?

Kontakta nedanstående forskare Christina Kaijser Alin E-post: christina.kaijser.alin@ki.se

FOTO : DA P H N E M AC R I S A P C

–Det är välkänt att fysisk aktivitet har en positiv och skelettstärkande effekt på individer med benskörhet.

Fysisk aktivitet utgör därmed ett viktigt komplement till läkemedel i behandlingen av den här folksjukdomen.

I vår studie ska vi under nio månaders tid jämföra två olika träningsmetoder och dess effekter på deltagarnas benhälsa. Primärt undersöker vi om träningsmetoderna har en positiv inverkan på skelettets hållfasthet, säger Peter Lindberg, doktorand i OsteoStrongstudien på KI.

Helena Salminen Distriktsläkare och forskningsansvarig för OsteoStrongstudien

Hur mår du, egentligen?

Värk i kroppen när du vaknar? Känner du dig orolig? Med Werlabs ledvärkstest undersöker vi 11 markörer som kommer ge dig svaret på om det är ledgångsreumatism.

Läs mer på werlabs.se.

Följ, förstå och förbättra din hälsa.

Läs mer på werlabs.se Werlabs_PrintAds_Sept2021_SVD_FNL.indd 6

2021-09-09 13:09