Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet Denna satsning är i samarbete med: Nätverket mot cancer
SVENSK CANCERVÅRD
Cancerforskningen: Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg?
Årets Cancerforskare Henrik Grönberg bedriver banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium och undvika onödiga undersökningar.
Amgen - Sida 3 Läs om hur kliniska studier banar väg för framtidens cancerbehandling. CancerRehabFonden - Sida 5 Läs om Anna som drabbades av akut leukemi under graviditeten.
Läs mer på kampenmotcancer.com
2
Läs mer på kampenmotcancer.se
I DETTA NUMMER
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet LEDARE
Tillsammans i kampen mot cancer
04
Nätverket mot cancer arbetar för ett samhälle fritt från cancer, en rättvis cancervård och stärkta patienträttigheter. För att få till en rättvis och jämlik cancervård behövs tidig upptäckt, precisionshälsa och en fungerande rehabilitering för patienter och närstående vilka är de prioriterade frågor som vi arbetar aktivt med idag:
Hitta symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen Tidig upptäckt av lungcancer är avgörande. Läs om AstraZenecas digitala frågeformulär Lungkollen.
Framtidens cancerbehandling ”För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete en förutsättning” Clemens Schödl, Vd, Gilead Sciences i Norden.
FOTO : P R I VAT
06
#1 Margareta Haag Ordförande Nätverket mot cancer
14 Nollvision Cancer Utnyttjar vi precisionsmedinens fulla potential och vad kan vi lära oss av hur de jobbar i Norge?
Tidig upptäckt: 75% av all cancer ska upptäckas i stadie 1 inom tre år (2024)
Tidigt upptäckt av cancer, där patienten snabbt kommer i behandling, kan vara skillnaden mellan liv och död. Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att cancer ska upptäckas i stadie 1. De flesta vänder sig till vårdcentralen för symptom som kan vara tecken på cancer, men vårdcentralerna tänker inte cancer i första hand. Alldeles för ofta vittnar människor om två-siffriga antal besök innan de slutligen får remiss för vidare utredning. Detta kan ta flera år. Det finns redan nu riskvärderingsinstrument, alarmsystem, för cancer som kan införas på vårdcentraler i Sverige. Metoden tittar tillbaka ett år i patientens journalsystem och larmar läkaren på vårdcentralen om en patient har symptom, eller mönster av olika symptom, som kan vara cancer. Vi uppmanar alla regioner: Det finns metoder, se till att använda dem!
#2
Projektledare: Cajsa Holm (cajsa.holm@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Axel Landberg Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 22-06- 2022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim. sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Margareta Bloom Sandebäck
@Mediaplanetsweden Återvinn gärna tidningen
Text Margareta Haag
Precisionshälsa: Individanpassad diagnostik och behandling av cancer
Precisionshälsa syftar till ökad och mer jämlik hälsa genom att använda data om individens biologi, livsstil och miljö för att förebygga, diagnostisera och behandla med precision. Precisionsmedicin, som är en viktig och central komponent inom precisionshälsa, innebär i korthet utvecklandet av skräddarsydd diagnostik, behandling och uppföljning
Vi uppmanar alla regioner: Det finns metoder, se till att använda dem! Margareta Haag baserat på individens unika behov och förutsättningar. Ett viktigt mål är att kunna gå från att bota och/eller lindra till att hindra sjukdom. Mer precisa preventiva insatser har stor potential att förbättra människors hälsa. Både lidande och kostnader minskar i takt med att vi kan implementera precisionshälsa.
#3
Cancerrehabilitering: Alla patienter och närstående ska erbjudas individanpassad cancerrehabilitering
Cancerrehabilitering är viktigt för att kunna förebygga och minska de psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av cancersjukdom. Rehabiliteringen är inte bara till för patientens förutsättningar till ett så bra liv som möjligt utan också för att stödja närstående. Och enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska alla patienter erbjudas cancerrehabilitering under hela sin vårdprocess. Detta sker inte idag! Vi vill därför se en strukturerad uppföljning och utvärdering av cancerrehabiliteringen i alla regioner för att se var det brister och kunna förbättra. Alla dessa frågor är viktiga och vi måste ta oss an dem tillsammans i kampen mot cancer!
Sveriges första nationella anhörigstrategi På skärtorsdagen den 14 april tog regeringen beslut om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, utveckla stödet till anhöriga och göra det mer likvärdigt över landet.
Denna artikel är i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga.
M
er än en miljon vuxna anhöriga vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Anhörigas insatser utgör idag en samhällsbärande funktion som skulle ha kostat samhället 194 miljarder kronor om året att ersätta med offentlig vård. – Att ge omsorg till en närstående kan vara mycket tillfredsställande, men det kan också vara påfrestande och påverka den anhörigas hälsa negativt. Därför är det viktigt att anhöriga får rätt stöd för att orka med sin situation, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).
Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda. Inom ramen för den nationella anhörigstrategin som regeringen nu har tagit beslut om, ska fler insatser och resurser riktas mot anhöriga. Anhörigas behov ska vara i fokus och satsningarna ska bidra till att stärka kompetensen och det strukturella arbetet kring anhörigfrågor. Strategin ska också bidra till att skapa en helhet där vården och
omsorgen uppmärksammar och ser både den som får vård och den som är anhörig. – Strategin kommer bidra till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson.
FOTO : N K A
Text NKA
Webbsändning med NKA Den 25 april anordnade Nka en webbsändning där socialminister Lena Hallengren presenterade strategin. Sändningen finns att ta del av på Nka:s webbsida: anhoriga.se
Lennart Magnusson Verksamhetschef Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se
FOTO : S H U T T ER STO C K / P H OTO BY P H OTO B OY
Kliniska studier banar väg för framtidens cancerbehandling Kliniska studier där patienter deltar är en avgörande pusselbit i arbetet med att utveckla framtidens behandlingsmetoder och läkemedel. Forskningsstudier där nya läkemedel undersöks på människor är en förutsättning för att forskarna ska kunna göra nya genombrott. Det förbättrar behandlingsmöjligheterna för fler cancerpatienter framöver. Patienter som deltar i kliniska studier gör därmed en viktig och meningsfull insats.
Denna artikel är framtagen med stöd av Amgen.
I
en klinisk studie undersöks exempelvis säkerheten och effekten av ett nytt läkemedel eller behandlingsmetod som håller på att utvecklas. De kliniska studierna är starkt bidragande till utvecklingen av säkra och effektiva behandlingsmöjligheter. Cancerpatienter som vill delta i en klinisk studie kan fråga sin ansvarige läkare om det planeras några studier. Andra patienter blir tillfrågade av sin läkare eller kontaktsjuksköterska om de vill delta. – För mig kändes det självklart att tacka ja när jag fick förfrågan om att delta i en klinisk studie. För mig är deltagandet i en klinisk studie ett sätt att ge tillbaka lite till sjukvården som gett mig väldigt bra vård under min cancersjukdom, säger Jenny Wålstedt. Hon deltar i en tvåårig klinisk studie vid Karolinska. Hon fick förfrågan om att delta i en klinisk studie en kort tid efter att ha fått sin cancerdiagnos.
Regelbunden vårdkontakt under hela studien Innan Jenny började delta i studien fick hon träffa ansvarig samordnare och kontaktsköterska samt ansvarig läkare för studien. – Som deltagare i en klinisk studie har
jag fortsatt regelbunden kontakt med cancervården via min kontaktsköterska under studien. Det känns bra att sjukvården kontinuerligt bevakar mitt hälsotillstånd och snabbt kan agera om det skulle uppstå några förändringar. Och gör att jag efter avslutad behandling inte upplever mig så övergiven av vården som jag vet att många cancerpatienter kan göra. Jag kan absolut tänka mig att delta i fler kliniska studier framöver om det skulle bli aktuellt, säger Jenny Wåhlstedt.
Meningsfullt att göra skillnad för framtida cancerpatienter Hon tilltalas även av tanken på att vara med och bidra till att utveckla framtidens cancerbehandling. – Studien jag deltar i innebär att jag besvarar ett frågeformulär ungefär en gång i månaden. Frågorna berör hur den sexuella funktionen fungerar efter behandlingen. Om man upplever problem pågrund av eventuell stomi, läckage och urininkontinens med mera. Det tar inte särskilt mycket tid i anspråk att delta i studien och det känns meningsfullt att delta eftersom jag vet att mitt deltagande kan göra skillnad för framtida cancerpatienter, säger Jenny Wåhlstedt.
FOTO : S H U T T ER STO C K / WAV EB R E A K M ED I A
Text Annika Wihlborg
3
4
Läs mer på kampenmotcancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Annons från AstraZeneca FOTO : LU N G KO L L EN
Uppmärksamma vanliga symtom på lungcancer tidigt med hjälp av Lungkollen Artikel från AstraZeneca
www.astrazeneca.se
Varje år får cirka 4000 svenskar diagnosen lungcancer. Tidig upptäckt är avgörande. AstraZeneca har därför utvecklat det digitala frågeformuläret Lungkollen. Syftet är att informera och uppmärksamma personer med diffusa symtom eller riskfaktorer att söka vård i tid.
L
ungcancer upptäcks ofta i ett sent skede, och då har cancern hunnit sprida sig till andra delar av kroppen, vilket begränsar behandlingsmöjligheterna. Lungkollen gör det möjligt att upptäcka eventuell lungcancer och starta behandlingsinsatser i tid. Lungkollen är utvecklad i samråd med läkarna Michael Bergqvist, adjungerad professor och överläkare inom onkologi samt Per Rönmark, specialist i allmänmedicin. – Om jag hade svarat på frågorna i Lungkollen när jag gick med min rethosta så hade jag kanske fått min diagnos innan sjukdomen hunnit sprida sig, säger Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen.
VAR UPPMÄRKSAM PÅ FÖLJANDE SYMTOM:
Svårupptäckt och med diffusa symtom En anledning till att lungcancer är svårupptäckt är att symtomen många gånger initialt är diffusa och dessutom många gånger kan förväxlas med andra sjukdomar. – Alla bör söka vård om man upplever långdragna symtom som hosta, andfåddhet och trötthet, säger Karin. Testet på Lungkollen innehåller nio ja- och nej-frågor som rör de vanligaste symtomen på lungcancer. Användaren får bland annat frågor om långvarig eller blodig hosta, andfåddhet, smärta i bröstkorg eller skuldrorna och tobaksrökning.
Sök vård vid symtom Per Rönmark, specialist i allmänmedicin vill uppmana personer som gör
Text Susanne de Mello
Lungkollen och som efter avslutat test får rådet att söka vård att faktiskt göra det. Sedan covid 19-pandemins intåg har hälso- och sjukvården ställt om verksamheten så att patienter inte ska löpa ökad smittorisk vid fysiska besök. Om man har symtom som skulle kunna tyda på lungcancer ska man därför inte låta rädslan för att bli smittad av covid-19 hindra att man uppsöker vård. Väntar man för länge finns istället en risk för att sjukdomen utvecklas till ett stadie som inte är botbart, avslutar Per.
Hosta som inte går över Bröstsmärta Andfåddhet utan ansträngning Upprepade lunginflammationer Avmagring och aptitlöshet
Gör Lungkollen symtomtest här: lungkollen.se
Nu finns Lungkollen på 10 olika språk.
SE-10145-02-22-ONC
Läs mer på nya cancer.nu
Arabiska
بيولا رابتخاlungkollen.se ةئرلا ضارعأ لوح تالؤاست مهيدل نيذلا كئلوأل
Engelska
The web test lungkollen.se – For those who are thinking about lung symptoms
Farsi
یتنرتنیا نومزآlungkollen.se دنراد یویر مئالع دروم رد یتالاوس هک یناسک یارب.
Finska
Verkkotestattu lungkollen.se Niille teistä, joita keuhko-oireet mietityttävät
Pashtu
دlungkollen.se يرل ېنتښوپ هړا هپ ویغوران د وږس د ېچ هراپل وناسک وغه د هنیومزا يټینرټنا
Polska
Kwestionariusz internetowy lungkollen.se Dla osób, które zastanawiają się nad objawami pochodzącymi z płuc
Ryska
Тестирование на сайте lungkollen.se для тех, кто хочет знать больше о симптомах заболеваний лёгких
Somaliska
Imtixaanka lungkollen.se – Loogu talogalay adigaaga haya isweydiino ku saabsan calaamadaha sambabada
Tigrinska
www.lungkollen.se
lungkollen.se
SE-11264-06-22-ONC Lungkollen är inte ett diagnosverktyg och ersätter inte ett utlåtande från en läkare, utan syftar till att öka medveten heten om lungsjukdomar inklusive lungcancer.
AstraZeneca AB 151 85 Södertälje
I I
Nordic Marketing Company 08 553 260 00 I astrazeneca.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se
5
Denna artikeln är i samarbete med CancerRehabFonden.
Cancern har hänt mig, men det definierar inte vem jag är Anna var gravid med sitt och maken Johans andra barn när hon drabbades av akut leukemi. Efter första behandlingen med cellgifter tog läkarna ut dottern Tove med kejsarsnitt. Rehabveckan hjälpte henne att hantera känslorna efteråt. Läs Annas berättelse här:
D
Det var fint att komma iväg till en vacker plats och träffa alla starka kvinnor. Det slog mig att vi alla är överlevare. Jag hade inte tänkt på mig själv som det innan, men jag har faktiskt överlevt cancer.
et värsta var nog att behöva tänka tanken att mina barn kunde förlora sin mamma. Att jag inte skulle finnas kvar för dem. Men att vara mamma hjälpte mig också. Livet pågår och jag måste vara där. Det har varit jätteviktigt och något jag tackar barnen för.
När psykologen på rehabveckan sa att
Genom cellgiftsbehandlingar och stamcellstransplantation bestämde jag mig för att jag inte skulle ta känslor som jag inte behövde ta just då. Jag tänkte hela tiden att det här kommer att gå bra och enda vägen är framåt, även om jag såklart var ledsen också. Det var stundtals tufft och jag hade inte mått så bra som jag ändå gjorde om inte Johan hade funnits där både för mig och barnen.
Feedbacken från gruppen, att de upplevde mig som självständig och med självförtroende, var viktig för mig. Det hjälpte mig att landa på jobbet. I arbetssituationer har jag alltid känt mig kompetent, men när jag kom tillbaka efter behandlingarna så kände jag mig som en nybörjare. Idag arbetar jag heltid igen. Jag bär också med mig yogan och har fortsatt att göra pass då och då, och det var bra att bli påmind om vad jag själv kan göra för att stärka kroppen genom kosten.
Efteråt kände jag en slags press att ta itu med känslorna som jag skjutit på, men jag visste inte hur. En kompis som varit på rehabvecka sa åt mig att jag skulle söka.
FOTO : P R I VAT
oro inte bidrar till något gott var det som att det föll en sten från mig. Jag har landat i insikten att det inte är någon idé att älta. Cancern har hänt mig, men det definierar inte vem jag är.
OM CANCERREHABFONDEN
En cancerbehandling är påfrestande och kan leda till biverkningar som kognitiva problem, fatigue, nervskador och ångest.
Vi finns där när samhällets resurser inte räcker till. Endast 1 av 5 av våra deltagare uppger att de erbjudits rehabilitering av sjukvården.
CancerRehabFonden erbjuder kostnadsfri rehabilitering som leds av erfaren och legitimerad personal.
CancerRehabFonden är en ideell organisation, verksamheten är helt beroende av gåvor. Swish 900 2064.
Denna artikeln är i samarbete med Lumito. FOTO : LU M I TO
FOTO : LU M I TO
Innovativ digital avbildningsteknik möter ökat antal biopsier Text Annika Andersson
Lumito utvecklar en ny innovativ digital avbildningsteknik. Med hjälp av bolagets digitala bilder kan patologer och forskare få ett mer komplett histologibaserat underlag för sina analyser och kliniska diagnostik.
Läs mer på www.lumito.se
Bilderna visar cellkärna respektive HER2 i exakt samma celler i samma vävnadssnitt. Bild till vänster visar vävnadssnitt med traditionell histologisk färgning som illustrerar förekomsten av alla celler (hematoxylinfärgning med blå cellkärnor) i ett vävnadssnitt. Bild till höger visar samma vävnadssnitt med cancercellerna specifikt inmärkta med Lumitos UCNP (vitt, Her2 grad 3 positiva cancerceller).
A
mbitionen är att erbjuda ett kraftfullt verktyg för att möta kraven på snabb och säker vävnadsdiagnostik. Planen är att lansera vår första produkt för forskningslaboratorier i slutet av 2022 och därefter en klinisk produkt, säger Andreas Johansson, teknisk chef på Lumito. En WSI-scanner som tillsammans med Lumitos UCNP-reagenser (Up Converted Nano Particles) ger precisa IHC avbildningar med unika kvalitéer. Scannern tar även bilder av traditionellt infärgade vävnadsprover med hematoxylin och kromogen immunohistokemi (IHC).
Högre analyskvalitet och kortare analystider Tekniken möjliggör erhållande av bilder med högre kontrast, ökat dynamiskt
omfång och minskad ospecifik bakgrund. Genom högre analyskvalitet och kortare analystider kan diagnostiken av vävnadsprover väsentligt förbättras. Det finns förutsättningar att väsentligt förbättra diagnostiken av vävnadsprover genom högre analyskvalitet och kortare analystider. –Det är också möjligt att växla mellan att visualisera morfologin eller vår unika UCNP IHC inmärkning. Flexibiliteten i systemet medger också visualisering av båda avläsningarna samtidigt, överlagrade i samma bild. Sammantaget ger detta mer detaljerad information, men utan problem med överlappning och ospecifik inmärkning som traditionell teknik ger, säger Andreas Johansson. Lumito har nyligen avslutat en förstudie tillsammans med Umeå universitet under
ledning av, biträdande universitetslektorn Daniel Öhlund, med goda resultat. Forskargruppen har kartlagt hur bolagets UCNP-teknik kan användas för att förbättra möjligheten att åskådliggöra proteinuttryck i pankreascancer. –Med hjälp av Lumitos avbildningsteknik har vi bland annat undersökt om ett visst protein sprider sig via sekretion från cancercellerna till tumörens stödjevävnad, tumörstromat. Lumitos teknik har medfört bättre möjligheter, jämfört med andra immunohistokemiska metoder, att åskådliggöra utsöndrade proteiners penetrans i tumörstromat, säger Daniel Öhlund. –Vi har ett antal studier i gång, men är intresserade av att komma i kontakt med fler forskargrupper för att kartlägga var vår produkt kan göra mest nytta, avslutar Andreas Johansson.
6
Läs mer på kampenmotcancer.com
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
FOTO : S H U T T ER STO C K / M A R K _ KO ST I C H
”För att framgångsrik forskning ska komma patienter till nytta är samarbete en förutsättning” Tillsammans med Kite är Gilead Sciences i framkant med forskning och utveckling inom cellbaserad cancerbehandling. Nu tar de steget mot nya cancerbehandlingar inom avancerad cancervård. – Cellterapi innebär en helt ny era och möjlighet att behandla patienter med avancerad cancer, säger Clemens Schödl, VD för Gilead Sciences i Norden. Text Sanna Bergling
Innovation och forskning för framtiden
Denna artikeln är i samarbete med Gilead Sciences.
SE-UNB-0083 2022-01
Tillsammans utvecklar Gilead Sciences och Kite nya cancerbehandlingar där patientens egna T-celler, som är en del av kroppens immunförsvar, används för att bekämpa sjukdomen. – Forskningen har lett till en så kallad CAR T-behandling (chimeric antigen receptor T-celler). När CAR T-cellerna kommer i kontakt med cancercellerna i kroppen på patienten aktiveras de. De börjar då dela sig kraftigt för att bemästra och slå ut cancerceller, förklarar Clemens Schödl.
FOTO : G I L E A D
över 30 år har Gilead tagit fram banbrytande läkemedel mot en rad svåra och livshotande sjukdomar. Med rötter inom virologi har de utvecklat framgångsrik behandling mot flera allvarliga virussjukdomar. – HIV har gått från att vara dödligt till att bli en kronisk sjukdom och idag kan patienter med hepatit C botas. Nu applicerar vi våra höga krav för att göra skillnad och vår omfattande forskningskompetens för att ta fram nya cancerbehandlingar, berättar Clemens Schödl.
Clemens Schödl VD, Gilead Sciences i Norden
Gilead bedriver även forskning där förståelsen för kroppens immunförsvar har spelat en central roll vid behandling av nya sjukdomar. Som en del av arbetet utvecklas forskningsportföljen kontinuerligt genom förvärv. – Under 2020 utökade vi vår portfölj genom att förvärva godkända onkologiska läkemedel inriktade på behandling av patienter med cancer. Vi har nu 27 interna onkologiprogram i kliniskt skede som alla fokuserar på att hjälpa patienter med stora medicinska behov. Våra förvärv har hjälpt oss att skapa en pipeline med ett långsiktigt engagemang för att behandla patienter med svårhanterlig cancer, berättar Clemens Schödl.
Vision: Bota svåra cancersjukdomar En grundbult för Gilead Sciences är att göra skillnad för patienter som verkligen behöver det. Ett nära och brett samarbete med forskningsgrupper, sjukvård och myndigheter säkerställer att kliniska studier kan genomföras och nya läkemedel utvecklas. – Visionen är att på sikt kunna bota patienter med olika typer av svåra
Våra förvärv har hjälpt oss att skapa en pipeline med ett långsiktigt engagemang för att behandla patienter med svårhanterlig cancer. Clemens Schödl cancersjukdomar. För att framgångsrik forskning ska kommer patienter till nytta är samarbete och partnerskap över sektorsgränserna en grundförutsättning, säger Clemens Schödl.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se
7
FOTO : S H U T T ER STO C K / IZ Z E T U G U T M EN
Innovation möjliggör ett bättre och längre liv vid spridd bröstcancer
Under perioder lever många helt utan sjukdomstecken, säger Henrik Lindman. Spridd bröstcancer tar sig olika utryck och skiljer sig åt när det kommer till sjukdomsutveckling, symtom och behandling. – Majoriteten lever med spridd bröstcancer i flera år, för andra går sjukdomsförloppet snabbare. I de flesta fall är spridd bröstcancer kronisk, men det finns idag fall där sjukdomen försvinner helt, säger Henrik Lindman.
Nya behandlingar utvecklas
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och drabbar varje år över 8 000 kvinnor. – Allt fler botas från bröstcancer och vi har gott hopp om att framgångarna fortsätter. Överlevnaden vid spridd bröstcancer har också förlängts och livskvaliteten ökat. Det är stora steg i rätt riktning inom cancervården, säger Henrik Lindman, docent i onkologi vid Uppsala Universitetet.
Denna artikeln är i samarbete med Gilead Sciences.
ancer är vanligt och uppskattningsvis får minst var tredje svensk cancer under sin livstid. Varje år drabbas omkring 1500 svenska kvinnor av spridd bröstcancer och cirka 5 500 lever med diagnosen. – När cancercellerna sprider sig från den ursprungliga tumören kan nya tumörer bildas i andra organ. Det är vanligast att bröstcancer sprider sig till levern, lungorna och skelettet. De kallas metastaser eller dottertumörer, säger Henrik Lindman.
Behöver inte vara kronisk SE-UNB-0083 2022-01
Möjligheterna att bota spridd bröstcancer
FOTO : P R I VAT
Text Sanna Bergling
Forskningen går framåt och behandlingarna utvecklas hela tiden.
Henrik Lindman Docent i onkologi vid Uppsala Universitet
är små, men har förbättrats och allt fler lever längre och med högre livskvalitet. – Jämfört med tjugo år sedan har vi betydligt bättre behandlingar som förlänger överlevanden. Dessutom har många med spridd bröstcancer i dag betydligt bättre livskvalitet med färre biverkningar och symtom.
Hur långt cancern hunnit utvecklas när den hittas påverkar prognos och behandling. I de flesta fall av bröstcancer har cancern inte spridit sig och då är prognosen mycket bra. Därför är hälsoundersökningar med mammografi viktigt. – Tyvärr finns det i gruppen med spridd bröstcancer många som inte kommit till sjukvården innan metastaserna har uppkommit. Det är en stor utmaning. Bröstcancer kan utvecklas till spridd cancer även senare, men prognosen är oerhört mycket bättre om cancern upptäcks innan den sprids. För att undvika att vården kopplas in för sent är det viktigt att regelbundet känna igenom sina bröst, gå på mammografi och inte vara rädd att söka vård direkt om man känner en knöl i bröstet, säger Henrik Lindman. Utvecklingen inom spridd bröstcancer går framåt. – Forskningen går framåt och behandlingarna utvecklas hela tiden för att hitta nya sätt att angripa cancertumörer på. Det ser hoppfullt ut och jag är optimistisk, avslutar Henrik Lindman.
8
Läs mer på kampenmotcancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
HENRIK GRÖNBERG
Årets Cancerforskare 2022 vill göra bestående avtryck Forskaren och onkologen Henrik Grönberg har av Cancerfonden utsetts till Årets Cancerforskare 2022. Han bedriver banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium och undvika onödiga undersökningar. Studierna kan dessutom med hjälp av genanalys identifiera rätt behandlingsmetod för varje patient. Henrik Grönbergs främsta drivkraft är nyfikenhet och en vilja att förbättra diagnostik och behandling av cancerpatienter. Text Annika Wihlborg
U
tifrån ett internationellt perspektiv befinner sig svensk cancerforskning i dagsläget inte lika långt framme som för tjugo till trettio år sedan. Det beror främst på att sjukvården på många håll inte längre har de resurser som krävs för att bedriva forskning. En åtgärd som kan förändra situationen är om universitetssjukvården får en statlig huvudman. Regionerna är i nuläget inte bäst lämpade att bedriva universitetssjukvård. Det är också viktigt att premiera akademisk onkologisk forskning. Forskarspåret behöver vara en attraktiv karriärväg för läkare, säger Henrik Grönberg, som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus.
Probio minimerar onödiga biverkningar Inom prostatacancer, som är Henrik Grönbergs forskningsområde, har svenska forskare länge haft en framskjuten position kring forskning på såväl diagnostik som behandling. Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare
Professor/överläkare i cancerepidemiologi, KI Läkarexamen 1987 och specialist i onkologi 1994, Medicine doktor 1995, Umeå Universitet Post doc vid Johns Hopkins Hospital, 1996 Professor i onkologi Umeå Universitet, 2002.
FOTO : M A R G A R E TA B LO O M S A N D EBÄC K
OM HENRIK GRÖNBERG
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se
Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och man bedriver för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen. – Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på 5 till 10 års sikt är implementerad i svensk cancervård. Samma metodik kan i framtiden sannolikt även tillämpas på andra cancerindikationer, säger Henrik Grönberg.
Stockholm3-testet identifierar behandlingskrävande cancer tidigt Ett resultat av hans forskning är utvecklingen av Stockholm3-testet. Det är ett blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data. Syftet är att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i ett tidigt skede. –Stockholm3-testet har redan använts kliniskt på drygt 30 000 patienter med goda resultat och fanns även med i det nya nationella vårdprogram för prostatacancer som presenterades våren 2022. Det används i dagsläget i bland annat Spanien, Italien och Tyskland. Fler länder har intresserat sig för testet, däribland USA, säger Henrik Grönberg.
Värna om nyfikenheten Hans främsta drivkraft som cancerforskare är nyfikenhet och insikten att prostatacancerpatienter i många fall inte behandlas tillräckligt bra. Budskapet till unga cancerforskare är att vara uthållig, värna om sin nyfikenhet och att våga kämpa för det de tror på. Henrik Grönberg uppmanar samtidigt seniora cancerforskare att vara prestigelösa och låta yngre forskare få erkännande för sin verksamhet. –I min kliniska verksamhet som överläkare på Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus möter jag varje vecka patienter som bekräftar cancersjukvårdens brister. Det råder en viss senfärdighet i svensk sjukvård, en ambition att saker och ting ska vara perfekta innan de implementeras. Ett mer naturligt förhållningssätt är att implementera och testa på ett tidigt stadium och därefter justera efterhand, säger Henrik Grönberg.
9
10 Läs mer på kampenmotcancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Ett urval av händelser som utvecklat cancervården 1950
FOTO : S H U T T ER STO C K
Forskare kopplar rökning till cancer.
1970
Screening av livmoderhalscancer införs i Sverige. Bröstbevarande kirurgi och det första hormonläkemedlet introduceras inom bröstcancervården.
1976 Benmärgstransplantation utförs för första gången i Sverige.
1986 Allmänna råd om regelbunden mammografiscreening i Sverige.
2000 Patienter kan få skräddarsydd behandling genom precisionsmediciner.
2009 HPV-vaccin införs i det svenska vaccinationsprogrammet.
2010 Ökad medvetenhet om att livsstil kan påverka risken för cancer.
2018 Källa: Cancerfonden
1966
Nobelpris för immunterapi.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Alexandra och Inga-Lill Lellky är grundare av Cancerkompisar.
Text Cancerkompisar
Vi vet hur tufft livet blir när någon du älskar är svårt sjuk. Rädslan, maktlösheten och frustrationen. Samtidigt ska livet gå vidare som vanligt. Barn ska hämtas, födelsedagar ska firas och hemmet städas. Hela tiden med tusen frågor i bakhuvudet. Hur ska det gå? Vad händer nu? Vad händer sedan? Du ska inte behöva vara ensam om det här. Du kan få en cancerkompis, någon som upplever eller har upplevt samma sak som du gör nu.
FOTO : CA N C ER KO M P I S A R
”Det är tufft att vara anhörig när den du älskar är svårt sjuk”
Läs mer på kampenmotcancer.se 11
ed en Cancerkompis står du aldrig ensam Att få prata med en annan anhörig i samma situation som du innebär ett ovärderligt stöd i en svår stund. Du och din cancerkompis kan ge varandra råd och stöd i en situation som ingen måste klara av på egen hand. Ni kan träffas och prata, eller hålla kontakten via telefon och e-post. Det finns också ett onlineforum där hundratals anhöriga skriver av sig, utbyter erfarenheter och hjälper varandra. Cancerkompisar.se är till för alla anhöriga från 13 år och uppåt och tillgängligt dygnet runt, det är självklart helt kostnadsfritt för dig som anhörig.
Ingen ska bli sjuk av att vara anhörig Runt varje cancerdrabbad finns minst sex anhöriga, partners, barn, föräldrar, syskon, vänner och kollegor. Under 2016 fick ca 62.000 personer ett cancerbesked och då blev ca 370.000 personer anhöriga. Dessa siffror pekar på att vi idag är 2,7 miljoner anhöriga i Sverige. Anhöriga som behöver stöd och kunskap i sin nya roll. Forskning visar att anhöriga löper 25% större risk att bli sjuka i exempelvis hjärt-och kärlsjukdom eller depression på grund av den stress man lever under.1
Var med oss i kampen Hjärtat är symbolen för oss anhöriga. Vi har tagit fram en pin med ett hjärta som
du lätt kan fästa på jackan, tröjan eller kavajslaget. Det är en diskret symbol som berättar att du är med i kampen – ingen ska bli sjuk av att vara anhörig! Det bästa är att all vinst går oavkortat till forskning för anhöriga.
Läs mer och beställ din egen pin på cancerkompisar.se/forskning.
1. Studie av Katarina Sjövall ”Living with cancer - Impact on cancer patient and partner” vid Lunds universitet
12 Läs mer på kampenmotcancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
FOTO : S H U T T ER STO C K
Mesta möjliga resultat Cancer i alla dess former är ett gissel. För individen kommer den alltid olämpligt oavsett om det är misstanke om sjukdom eller fastställd diagnos. Utifrån samhällets perspektiv innebär också de samlade effekterna av cancer en stor börda i form av direkta kostnader för vård och behandling och dessutom indirekta kostnader för sjukskrivning och anhörigas insatser.
Delar av cancerpanoramat går att undvika, men långt ifrån allt. I vissa delar spelar slumpen ett spratt när en mutation utvecklas till cancer, i andra delar finns det ärftliga anlag och dessutom finns det miljöfaktorer. Det finns dessbättre många möjligheter till primärt förebyggande, tidig upptäckt och snabbt insatt precisionsmedicin. Primärt förebyggande handlar bland annat om de delar där vi kan förändra vad vi utsätter kroppen för och dessutom vaccination mot exempelvis HPV som orsakar livmoderhalscancer. Tidig upptäckt handlar om utvecklad förmåga i vården att tolka olika tecken på cancer och om utvecklade diagnosverktyg. Utifrån fördjupad molekylärbiologisk kunskap om tumörer och alltmer
WELCOME As chairmen of the coming Precision Medicine Breast Cancer Symposium, it is our pleasure to invite you to join us on September 16, 2022 at World Trade Center, Stockholm. Address: Klarabergsviadukten 70 Sincerely, Prof. Jonas Bergh Ass Prof. Antonis Valachis
MD PhD Anne Andersson
Stockholm
Umeå University
Örebro University Hospital
Registration
Register by September 1 at the latest. Use the link: https://reg.akademikonferens.se/pmbc2022 For questions, please e-mail: pmbc2022@akademikonferens.se If the number of registrations for the symposium exceeds the number of places available, places will be allocated with a view to achieving a balanced regional spread. The symposium is free of charge but if you fail to appear without reporting it, you will be charged a cost of SEK 500. You will also have the option to attend digitally. This symposium is arranged by:
förfinade diagnosverktyg kan rätt behandling sättas in tidigt så att cancern kan elimineras eller hållas länge i schack. Det sker en imponerande utveckling inom alla dessa tre delar.
Två aspekter behöver utvecklas parallellt I det internationella folkhälsoarbetet görs det skillnad på det som kallas undvikbar cancer och det som kallas behandlingsbar cancer. Båda delarna behövs för att vi ska få bästa möjliga resultat utifrån de gemensamma resurser som finns till förfogande. Åtgärder för att undvika cancer handlar om samhällssatsningar som till exempel rökrestriktioner, allmänhetens kunskaper om sjukdom och vaccinationsprogram där det är möjligt. Behandlingsbar cancer kan lite förenklat översättas till den minskning av cancerbördan som kan levereras genom
FOTO : G U N I L L A LU N D ST R Ö M
F
örebygg, upptäck tidigt och behandla smart
Text Dag Larsson
att hälso- och sjukvården i alla lägen gör på det allra bästa sättet.
Dag Larsson Senior sakkunnig Lif – de forskande läkemedelsföretagen
PROGRAM 8.00 Registration and coffee 09.00-09.15 Welcome and introduction Professor Jonas Bergh, MD PhD Anne Andersson and Ass Professor Antonis Valachis 09.15-10.00 New anti-HER2 agents on patients failing on the present armamentarium Professor Javier Cortes 10.00-10.15 Discussion 10.15-10.45 Defining ER- and PR-status in early breast cancer: current evidence and clinical implications including available evidence for more optimal cut-off levels for TNBC MD PhD Maria Ekholm 10.45-10.55 Discussion 10.55-11.25 Quality and diagnostics Professor Johan Hartman 11.25-11.35 Discussion 11.35-12.20 Using genomics/proteomics for the management of metastatic breast cancer Professor Fabrice André 12.20-12.35 Discussion 12.35-13.30 Lunch 13.30-14.00 Molecular PET/CT imaging with contemporary tracers in breast cancer MD PhD. Renske Altena 14.00-14.10 Discussion 14.10-14.40 Dissecting the immune microenvironment in breast cancer - insights from genomics and in situ protein assays Ass. Professor Theodoros Foukakis 14.40-14.50 Discussion 14.50-15.20 Coffee 15.20-15.50 Gene expression profiling/RNA-based sequencing of early breast cancer for better prognostication – present status Ass. Professor Antonis Valachis 15.50-16.00 Discussion 16.00-16.15 Future perspectives on precision medicine in breast cancer MD PhD Anne Andersson 16.15-16.25 Discussion 16.25-16.45 Discussion and closure MD PhD Anne Andersson and Ass Professor Antonis Valachis
Inte sällan, men inte alltid blir Sverige en förebild genom bra behandlingsresultat. Det kan yttra sig i beräkningar kring hur många dödsfall i cancer som skulle kunna undvikas om hela Europa gjorde som Sverige. Det är något som vi självfallet ska vara stolta över, men det får aldrig innebära att vi blir helt nöjda. Det finns mycket kvar att göra. Läkemedelsföretagens samlade forskningsportföljer har nästan till hälften sitt fokus på cancerområdet – en kombination av medicinska behov och forskningsbaserade uppslag är det som driver fram en sådan utveckling. Även med det mest väloptimerade förebyggande arbetet kommer det att finnas en andel av cancerpanoramat som behöver avancerade behandlingsmöjligheter.
PRECISION MEDICINE BREAST CANCER HYBRID SYMPOSIUM
AT WORLD TRADE CENTER STOCKHOLM SEPTEMBER 16, 2022
This symposium is supported by:
Roche AB, Box 47327, SE-100 74 Stockholm. Phone +46 8 726 12 00. www.roche.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se 13
Denna artikel är i samarbete med GMS. FOTO : S H U T T ER STO C K
GMS banar väg för framtidens precisionsbehandling inom cancer Med precisionsmedicin och precisionsdiagnostik har svensk cancervård helt nya behandlingsmöjligheter. Cancersjukdomar som tidigare varit svårbehandlade, exempelvis lungcancer, kan numera i många fall behandlas med nya bättre läkemedel. Text Annika Wihlborg
– Ett syfte med GMS är att undersöka om behandling som är etablerad för en eller några få cancersjukdomar också kan vara effektiv i andra cancerformer, säger Johan Botling, co-chair för GMS Solida tumörer, representant i kliniska studien
Implementerar precisionsmedicin i rutinsjukvården Onkologin rör sig alltmer mot målinriktade behandlingar. Lungcancer är den cancertyp med flest målinriktade
Satsningen bidrar till att etablera de verktyg vi utvecklat in i rutinsjukvården. behandlingsalternativ i klinisk rutin. Med de breda genpaneler som utvecklas inom GMS kan vi testa patienter brett i ett tidigt skede för att kunna skräddarsy behandlingen till varje individ, säger Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi och forskare vid Karolinska Institutet. Ambitionen är att resultaten från lungcancerprojektet ska bidra till att implementera precisionsmedicin i rutinsjukvården för fler cancerformer. –Att implementera breda genetiska paneler tillgängliga för flertalet cancerpatienter är nytt för Sverige men förekommer redan globalt på vissa ställen. Det här är ett betydelsefullt projekt för att på sikt kunna förbättra överlevnadsgraden och öka livskvaliteten för fler svenska cancerpatienter, avslutar Simon Ekman.
FOTO : A N D R E AS A N D ER S S O N
Från utvecklingslabbet till sjukvården
MEGALiT samt docent och överläkare i klinisk patologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Med stöd från Socialdepartementet startar nu ett pilotprojekt för avancerad lungcancer som modelldiagnos för implementering av precisionsmedicin i rutinsjukvården för olika cancersjukdomar. –Satsningen bidrar till att etablera de verktyg vi utvecklat in i rutinsjukvården. Det handlar om att ta GMS från utvecklingslabbet till sjukvården. Sju labb vid svenska universitetssjukhus kommer att använda vår genpanel när de analyserar rutinprover från patienter med avancerad lungcancer. Det är en viktig milstolpe i arbetet med att nå ut med precisionsmedicin till patienterna. Den här typen av pilotprojekt behövs på sikt för alla stora cancertyper, säger Johan Botling.
FOTO : P R I VAT
D
en nationella samverkansorganisationen Genomic Medicine Sweden, GMS, verkar för att stärka svensk sjukvård inom precisionsmedicin. Inom ramen för GMS samverkar regioner, akademin, patientorganisationer, hälso- och sjukvården samt näringslivet med att utveckla framtidens diagnostik, baserat på bred gensekvensering. GMS har fått ett anslag från Socialdepartementet för pilotprojekt inom barncancer samt bröstoch ovarialcancer och nu också ett för avancerad lungcancer. GMS samverkar även i den kliniska cancerstudien MEGALiT. Studien undersöker säkerhet och tumördödande effekt av ett urval av läkemedel baserat på de mutationer som finns i tumörcellerna.
Johan Botling Docent & Överläkare i klinisk patologi Akademiska Sjukhuset
Vill du veta mer om GMS?
Simon Ekman Överläkare, Docent & Forskare i onkologi Karolinska Institutet
Denna artikel är i samarbete med GMS.
Besök genomicmedicine.se
Karolinska Hematology Seminar XX September 8-9, 2022 at Steningevik (Hybrid)
In 2022, the Karolinska Hematology Seminar is organized for the twentieth time. The seminar is a two-day meeting with the aim of offering State of the Art lectures by internationally leading experts in selected hematological areas. The lectures are followed by interesting discussions and exchanges of experience between participants and lecturers. Welcome!
PROGRAM
Thursday September 8
Friday September 9
10.00-10.20
Coffee
10.20-10.30
Welcome
State-of-the-art lectures on indolent lymphomas, T-cell engaging therapies, and aggressive lymphomas
You register on https://reg.akademikonferens.se/hematologyseminar2022 by August 2, 2022 at the latest. Once your application is received, it’s binding and the “first come first served” principle is applied.
State-of-the-art lectures on acute lymphoblastic leukemia, complement-mediated anemias, and myeloproliferative neoplasms
08.30-09.50
Indolent lymphomas: an update
Welcome!
09.50-10.00
Pause/Leg-stretch
10.30-12.00 update
Acute lymphoblastic leukemia: an
10.00-11.20 T cell-engaging therapies – BiTEs, Car T cells and beyond
12.00-13.00
Lunch
Magnus Björkholm Karolinska University Hospital Solna For questions, please e-mail: hematologyseminar@akademikonferens.se You will also have the option to attend digitally.
11.20-11.40
Pause
13.00-14.30 update
Complement-mediated anemias: an
11.40-13.00 an update
Aggressive non-Hodgkin lymphoma:
14.30-14.40
Pause/Leg-stretch
13.00
End of seminar
14.40-16.10 update
Myeloproliferative neoplasms: an
16.10-16.30
Coffee break
Special topic 16.30-18.00
Investing in medical and health research: an investor´s perspective
The seminar takes place at Steningevik Konferens, located 10 minutes from Arlanda by car. Participation fee for the two-day seminar is SEK 3,000 (accommodation SEK 2,130 included but excluding VAT). If you would like to participate one day, the participation fee is SEK 500 (excl. VAT). The cost will be billed from Academic Conferences. You will also have the option to attend digitally. Karolinska Hematology Seminar is for you who are clinically active in hematology or oncology. Lipus has reviewed and approved this course. Full course description available at www.lipus.se (Lipus-nr: 20210140)
14 Läs mer på kampenmotcancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
FOTO : S H U T T ER STC C K
Precisionsmedicin låt oss testa det fullt ut
E
n förutsättning för att nya innovationer ska komma cancerpatienterna till nytta är att det startas kliniska studier. Både fler och bättre kliniska studier inom precisionsmedicin behövs. För att möjliggöra detta har Nollvision cancer tillsammans med Genomic Medicine Sweden och SciLifeLab beviljats statliga medel från Vinnova. Satsningen innebär att en testbädd skapats under namnet Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer. Bakom
testbädden står en rad aktörer från sjukvård, industri, akademi, myndigheter och patientorganisationer.
Så ska testbädden bidra till precisionsmedicinen Testbädden ska erbjuda en arena där precisionsmedicinska studier kan skalas upp nationellt för att komma fler patienter till del. Men testbädden ska även möjliggöra metodutveckling inom diagnostik, patientinformation och nya betalningsmodeller för läkemedel och kombinationsbehandlingar. Allt i syfte att utforska nya vägar för att implementera precisionsmedicin i Sverige. Nollvision cancer grundades 2019 som en arena för systeminnovation och det ska vi fortsätta vara. Nya idéer växer fram inom innovationsmiljön liksom utbytet av erfarenheter mellan länder. Hittills under 2022 har stort fokus varit på att fördjupa erfarenhetsutbytet med framför allt Norge där det finns en stor öppenhet och vilja att dela med sig av den resa de gjort inom precisionsmedicin.
Sverige kan inspireras av Norge Norge har lyckats få många aktörer att dra åt samma håll och det är något som Sverige kan inspireras av. Vi har många engagerade med ambitiösa målsättningar och kan vi tillsammans accelerera implementeringen på ett prestigelöst sätt kommer det gå snabbare att göra verkstad av precisionsmedicin. Ledande forskare inom precisionsmedicin i Norge har beskrivit hur framgångsrikt det är när universitetssjukhusen talar med en röst och hur man tydligt uttalat att det är hela Norges angelägenhet. Det gör det också lättare för politikerna att fatta beslut när aktörerna efterfrågar en gemensam reform, inte tio olika.
Norge har lyckats få många aktörer att dra åt samma håll och det är något som Sverige kan inspireras av I Norge har man etablerat CONNECT Norwegian Cancer Precision Medicine Implementation Consortium som är ett så kallat public-private partnership. Där samlas sjukvård, akademi, myndigheter, industri och patientföreningar för att identifiera och skapa lösningar för de hinder som finns för att implementera precisionsmedicin. Nollvision cancer analyserar just nu hur en sådan modell skulle kunna se ut i Sverige. Två nyckelord för att åstadkomma detta är tillit och motivation. En doktorand från Handelshögskolan i Stockholm följer arbetet och har särskilt studerat hur motivationen för Nollvision cancer ser ut hos de olika aktörerna. Motivationen ser olika ut på personlig nivå, organisatorisk nivå och samhällsnivå men engagemanget för en mer jämlik cancervård förenar oss - idag och imorgon.
Ebba Hallersjö Hult Verksamhetsledare Nollvision cancer & Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer
FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M
När pandemin släppt sitt grepp över sjukvården finns ett stort behov av att fokusera på att ta ikapp förlorad tid när det gäller utvecklingsarbete och innovationer. Inte minst inom cancervården där varje behövande patient behöver få tillgång till avancerad diagnostik och behandling - det vi kallar precisionsmedicin.
FOTO : M I K A EL LU N D ST R Ö M
Text Eleonore Lundkvist Ebba Hallersjö Hult
Hans Hägglund MD, professor, nationell cancersamordnare vid SKR, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer
Vill du veta mer om Nollvision cancer? Besök nollvisioncancer.se
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se 15
Oncotype DX®-testet rekommenderas för användning inom svensk bröstcancervård Oncotype DX®- testet, är det enda genomiska testet för bröstcancer som kan förutsäga den förväntade nyttan av cytostatika. Därmed kan man undvika såväl över- som underbehandling och samtidigt förbättra patienthälsan och spara pengar.1, 2 Den 19:e november 2021 rekommenderade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet för användning vid beslut om adjuvant kemoterapi för patienter med hormonpositiv, HER2-negativ tidig bröstcancer.2 Testet används redan rutinmässigt i flertalet länder i Europa och världen och har hittills genomförts på över en miljon patienter.3 Reducerar både över- och underbehandling MTP:s rekommendation kommer efter att Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) i juni 2021 publicerat en hälsoekonomisk utvärdering av Oncotype DX®-testet där det framkom att testet är det enda vars användade förväntas resultera i reduktion av både över- och underbehandling med cytostatika. TLV konstaterade även att användandet av Oncotype DX®-testet leder till förbättrad patienthälsa och kostnadsbesparingar jämfört med nuvarande klinisk praxis.1
”
– I jämförelse med Prosigna (den andra metoden som rekommenderas av MTP) är Oncotype DX®-testet vad vi hälsoekonomer kallar en dominant metod, det vill säga som både vinner hälsa och sparar resurser, säger LarsÅke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, efter att ha jämfört de två metoderna utifrån TLV:s HTA-rapporter.
Både för lymfkörtelnegativa och lymfkörtelpositiva Oncotype DX®-testet är det enda testet i MTPs rekommendation som genom kliniska randomiserade kontrollerade studier har validerats för användning hos både pre- och postmenopausala kvinnor samt för både lymfkörtelnegativ och lymfkörtelpositiv (1-3 positiva noder) tidig bröstcancer.2,4,5,6,7 Världens hittills största adjuvanta bröstcancerstudie, TAILORx (Sparano et al. New Engl J Med. 2018), som inkluderade mer än 10 000 patienter, visade på Oncotype DX® -testets förmåga att identifiera de
ca 80 % kvinnor med lymfkörtelnegativ sjukdom som inte har någon signifikant nytta av cytostatika (baserat på Recurrence Score®-resultat 0-25) samt den viktiga minoritet (med ett resultat på 26-100) för vilka cytostatika har en signifikant betydelse för minskad återfallsrisk.4 Även resultaten från den randomiserade kontrollerade RxPONDER-studien, vilken inkluderar mer än 5 000 patienter (Kalinsky K et al. New Engl J Med 2021), visar att testet även identifierar de ca 80 procent postmenopausala patienter med spridning i upp till tre lymfkörtlar som inte har någon signifikant nytta av cytostatika.5 För mer information gå till: https://www.oncotypeiq.com/en-GB/ breast-cancer/healthcare-professionals/oncotype-dx-breast-recurrence-score/about-the-test
1. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/medicinteknik/ halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/ arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html 2. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www. janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/rekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html. 3. Genomic Helath Inc. Data on file. 1 million patients tested. 2019 4. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.
Om Oncotype DX Breast Recurrence Score® -testet Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet tillhandahåller information om den individuella biologin hos en tumör och underlättar därmed utformandet av individanpassade behandlingsmetoder vid hormonpositiv, HER2 negativ bröstcancer. Testet beställs av läkaren och utförs på en liten mängd tumörvävnad som samlas in under en biopsi eller operation. Efter att testet har utförts får läkarna tillbaka ett så kallat Recurrence Score - ett tal mellan 0 och 100 som indikerar återfallsrisk och uppskattad cytostatikanytta - specifikt för patientens tumör.
5. Kalinsky K, et al. New Engl J Med. 2021. 6. Gene expression and benefit of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen recpetor -postive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology , Vol. 24, pp. 3726-3734. 7. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence socre assay in postmenopausal women with node-positive, osetorgen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retropsective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp. 55-65.
Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet
Läs mer på kampenmotcancer.se
DIN GÅVA RÄDDAR LIV. Bidra till forskningen så att fler överlever. Tillsammans besegrar vi cancer! Swish: 901 95 14 Bankgiro: 901-9514