Svensk Cancervård

kampenmotcancer.se I samarbete med:

Göran Jönsson är Årets cancerforskare 2023

Melanomforskaren vid Lunds universitet om upptäckten som fick enorm spridning över hela forskarvärlden. Sida 8–9.

12 Banbrytande studier inom prostatacancer. Intervju med Henrik Grönberg.

16 BeiGene satsar långsiktigt med nordisk etablering. Läs mer om bolagets innovativa läkemedel.

18 Krönika: Nollvision Cancer. Läs om det nya arbetssättet vid namn ”Missions”.

Precisionshälsa syftar till ökad och mer jämlik hälsa. Det uppnår vi genom att använda data om individens biologi, livsstil och miljö för att förebygga, diagnostisera och behandla med precision. Ett viktigt mål är att kunna gå från att bota och/eller lindra till att hindra sjukdom. Genom att utnyttja den fulla potential som modern sjukvård och forskning kan erbjuda med precisionshälsa får vi därför:

Friskare befolkning – med hjälp av prevention kan vi minska risken för sjukdomar. Skräddarsydd diagnostik,

Det handlar om liv och livskvalitet!

Nätverket mot cancer fortsätter arbeta med tre prioriterade frågor där vi ser att det fortfarande behöver göras stora insatser: Tidig upptäckt, precisionshälsa och cancerrehabilitering. Det handlar om rätt till bästa möjliga vård för att rädda liv och öka livskvalitet!

Projektledare: Emma Sjöberg Verkställande

direktör: Arvid Olofsson Content & Production

Manager: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson

Tryckeri: By Wind Mediaplanet kontaktinformation: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Lunds universitet. Alla foton ägs av Shutterstock om inget annat anges.

behandling och bot för personer vars sjukdom ej går att undvika. Där tidigt upptäckt av cancer kan vara skillnaden mellan liv och död.

Under flera år har vi uppmärksammat detta men vi ser att det gärna blir ord och alldeles för lite handling. Därför vill Nätverket mot cancer att alla regioner aktivt ska arbeta för att införa de nya metoder som finns inom precisionshälsa och att man upptäcker all cancer i stadie 1.

Därför måste vi satsa på cancerrehabilitering Cancerrehabilitering är viktigt för att kunna förebygga och

minska de psykiska, fysiska och sociala konsekvenserna av cancersjukdom. Rehabiliteringen är inte bara till för patientens förutsättningar till ett så bra liv som möjligt. Utan också för att stödja närstående.

I vår rapport beskriver patienter hur de upplever tydliga brister i cancerrehabiliteringen. Nära hälften upplever att samhället inte har lyckats leva upp till fast-ställda rekommendationer och riktlinjer i nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Hälften av de tillfrågade upplever att de inte har blivit erbjudna cancerrehabilitering. Patienter som uppgett att de genomgått cancerrehabilitering och de rehabiliteringsenheter vi tillfrågat har en mer negativ bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar än de som är ansvariga

i regionernas ledningsstruktur.

Förslag på förbättringar:

Implementera det nationella vårdprogrammet

Säkerställande av tydliga aktiva överlämningar mellan olika vårdnivåer

Utveckla digitala verktyg och lösningar, inte minst för ökad tillgänglighet Stärk uppföljning och utvärdering av cancerrehabilitering

Utveckla nationella kvalitetsregister för cancerrehabilitering.

För att få jämlik vård krävs ett fungerande vårdförlopp med tidig upptäckt, precisionshälsa och fungerande rehabilitering för alla, såväl patienter som närstående och över hela landet. Alla har rätt till en så bra livskvalitet som det går att få –även vid närvaro av sjukdom!

Exact Sciences

Alla kvinnor har rätt till individanpassad bröstcancerbehandling.

Blodcancerförbundet

Ingen innovation om den inte kommer patienterna till del.

Lungcancerföreningen Behandlingen av lungcancerpatienter utvecklas i snabb takt.

Text Margareta Haag, Ordförande för Nätverket mot cancer

av händelser som utvecklat cancervården

1950

Forskare kopplar rökning till cancer.

1966

Screening av livmoderhalscancer införs i Sverige.

1970

Bröstbevarande kirurgi och det första hormonläkemedlet introduceras inom bröstcancervården.

2000

Patienter kan få skräddarsydd behandling genom precisionsmediciner.

1986

Allmänna råd om regelbunden mammografiscreening i Sverige.

1976

Benmärgstransplantation utförs för första gången i Sverige.

2009 2010 2018

HPV-vaccin införs i det svenska vaccinationsprogrammet.

Ökad medvetenhet om att livsstil kan påverka risken för cancer.

Nobelpris för immunterapi.

Precisionsmedicin ger nya möjligheter till individanpassad behandling vid cancer

Med precisionsdiagnostik och precisionsmedicin har svensk cancervård helt nya möjligheter till mer individanpassad vård och behandling av patienter, ofta i form av målinriktade terapier.

Text GMS Läs mer på genomicmedicine.se

Inom det nationella samverkansinitiativet Genomic Medicine Sweden, GMS, pågår nationella projekt för att implementera precisionsdiagnostik i rutinsjukvården för patienter med avancerad lungcancer, bröst- och äggstockscancer, barncancer och blodcancer.

Mer genetisk information styr val av behandling

Den snabba teknikutvecklingen med minskade kostnader för sekvensering tillsammans med att fler målinriktade terapier blir tillgängliga gör att breda genetiska analyser, så kallade genpaneler, används allt mer inom sjukvården för diagnos och val av behandling.

– Inom GMS har vi tagit fram breda genpaneler som är viktiga verktyg för patienter att få tillgång till målinriktade behandlingar och inkluderas i kliniska studier, säger Anders Edsjö, co-

chair GMS Solida tumörer och överläkare i Region Skåne.

Helgenomsekvensering nästa steg för precisionsmedicin vid cancer

I två pilotprojekt inom GMS testas nu analys av hela arvsmassan i tumören, så kallad helgenomsekvensering, både för patienter med akut leukemi och för barn med cancer.

– Hittills ser resultaten med helgenomsekvensering mycket lovande ut där vi i samma analys kan påvisa alla relevanta genetiska förändringar hos en patient, säger Richard Rosenquist Brandell, föreståndare för GMS och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Nya möjligheter för cancerformer med dålig prognos Målet med de breda genetiska analyser som GMS utvecklar är att de ska kunna erbjudas

Anders Edsjö co-chair på GMS Solida tumörer & överläkare i Region Skåne Richard Rosenquist Brandell Föreståndare för GMS och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset

jämlikt över landet och till allt fler som drabbas av cancer. – Vi ser ett särskilt stort behov och värde för svårbehandlade cancerformer som trots den medicinska utvecklingen har dålig prognos. Här finns stora möjligheter att öka överlevnad och ge patienter bättre livskvalitet, avslutar Anders Edsjö.

I samarbete med GMS.

Alla kvinnor har rätt till en individanpassad bröstcancerbehandling

Varje år drabbas cirka 9000 kvinnor i Sverige av bröstcancer. Många av dem behandlas med cellgifter, ibland helt i onödan.1,2 Omvänt fnns det också de som inte får cellgiftbehandling men som skulle kunnat ha nytta av det för att förbättra sjukdomsutfallet.1,2 Dessutom förekommer stora regionala skillnader i landet när det gäller bröstcancerbehandling. Var du bor kan alltså avgöra vilken behandling du får.1

För kvinnor med den vanligaste formen av bröstcancer som står för ca 70% av fallen i Sverige varje år (hormonreceptor (HR)-positiv, HER2-negativ tidig bröstcancer med eller utan spridning till lym örtlarna)1 är det nu möjligt att få en objektiv bedömning genom gendiagnostiktestet Oncotype DX Breast Recurrence

Score®.3,4 Testet, som är utvecklat av Exact Sciences, en av världens ledande leverantörer av genexpressionsanalyser, gör det möjligt att förutsäga risken för metastaser och identifiera vilka patienter som är mest benägna att dra nytta av cytostatika.3,4 Testet hjälper därför patienter att undvika cellgiftsbehandling om de sannolikt inte kommer att dra nytta av det, samt säkerställa att de patienter som kan ha nytta av cytostatika får det.3,4 Informationen från Oncotype DX®testet förväntas minska både över- och underbehandling.5

Rekommenderas nu till vården

I november 2021 beslutade Medicintekniska produktrådet,

MTP-rådet, att rekommendera användningen av Oncotype DX®-testet för vägledning av behandlingsbeslut för patienter med bröstcancer i tidigt stadium.6

– De regionala skillnadena visar på svårigheten i att identifiera vilka patienter som har nytta av cellgiftsbehandling enbart genom en klinisk patologisk bedömning.

Testet identiferar helt enkelt rätt patienter för behandling.

liga operationen eller biopsin, vilket innebär att patienten inte behöver genomgå några ytterligare kirurgiska ingrepp för att genomföra testet. Hittills har mer än en miljon patienter runt om i världen testats.7

280 vunna levnadsår

Neil Yman

Därför välkomnar vi rekommendationen av Oncotype DX-testet från MTP-rådet och ser fram emot att arbeta med de regionala hälsomyndigheterna för att säkerställa att alla bröstcancerpatienter i Sverige, för vilka det är aktuellt, ska få tillgång till den information de behöver för att ta ett informerat beslut om sin behandling, säger Neil Yman, Nordic Business Lead vid Exact Sciences.

Oncotype DX-testet är ett genomiskt test som utförs på en liten mängd av den vävnad som avlägsnats under den ursprung-

Enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är det upp till 1000 patienter per år som är aktuella för gendiagnostiska tester. Om dessa 1000 kvinnor fick ta Oncotype DX-testet istället för enbart en klinisk-patologisk riskbedömning skulle den årliga vinsten bli 280 vunna levnadsår. 8

– Förutom att testet identifierar högriskpatienter förutsäger det även den förväntade nyttan av en cellgiftsbehandling. Det gör att man minskar underbehandling och resulterande återfallsrisk samtidigt som man reducerar

överbehandling av patienter som inte har någon nytta av cellgifterna. Testet identifierar helt enkelt rätt patienter för behandling, säger Neil Yman.

Referenser

1. NKBC. Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer (NKBC) (bespoke data request made by Exact Sciences). statistik.incanet.se. [Online] December 2020. [Cited: March 10th, 2021.] https://statistik.incanet.se/brostcancer/.

2. Comparisons between diferent polychemotherapy regimens for early breast cancer: meta-analyses of long-term outcome among 100 000 women in 123 randomised trials. (EBCTCG), Early Breast Cancer Trialists’ Collaborative Group. 2012 , Lancet 2012; 379: 43x2–44, Vol. 379, pp. 432- 44.

3. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer. JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.

4. 21-gene assay to inform chemotherapy beneft in node-positive breast cancer Kalinsky K, Barlow WE, Gralow JR et al NEJM 2021

5. Läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https:// www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/ arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html.

[Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/ medicinteknik/halsoekonomiska-bedomningar/ avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html

6. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www. janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/ekommendationer.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html.

7. Genomic Helath Inc. Data on fle. 1 million patients tested. 2019 .

8. Interview with Lars-Åke Levin, Professor in Health Economics at Linköping University, October 26, 2021, Topic of interview: Refections around the health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer by TLV (see reference 5).

Denna artikel är i samarbete med Exact Sciences.

Mesta Möjliga Resultat

Cancer i alla dess former är ett gissel. För individen kommer den alltid olämpligt oavsett om det är misstanke om sjukdom eller fastställd diagnos. Utifrån samhällets perspektiv innebär också de samlade efekterna av cancer en stor börda i form av direkta kostnader för vård och behandling och dessutom indirekta kostnader för sjukskrivning och anhörigas insatser.

Text Dag Larsson

Förebygg, upptäck tidigt och behandla smart Delar av cancerpanoramat går att undvika, men långt ifrån allt. I vissa delar spelar slumpen ett spratt när en mutation utvecklas till cancer, i andra delar finns det ärftliga

anlag och dessutom finns det miljöfaktorer. Det finns dessbättre många möjligheter till primärt förebyggande, tidig upptäckt och snabbt insatt precisionsmedicin.

Primärt förebyggande handlar bland annat om de delar där vi kan förändra vad vi utsätter kroppen för och dessutom vaccination mot

exempelvis HPV som orsakar livmoderhalscancer. Tidig upptäckt handlar om utvecklad förmåga i vården att tolka olika tecken på cancer och om utvecklade diagnosverktyg. Utifrån fördjupad molekylärbiologisk kunskap om tumörer och alltmer förfinade diagnosverktyg kan rätt behandling sättas in tidigt

så att cancern kan elimineras eller hållas länge i schack. Det sker en imponerande utveckling inom alla dessa tre delar.

Två aspekter behöver utvecklas parallellt I det internationella folkhälsoarbetet görs det skillnad på det som kallas undvikbar cancer och det som kallas behandlingsbar cancer. Båda delarna behövs för att vi ska få bästa möjliga resultat utifrån de gemensamma resurser som finns till förfogande. Åtgärder för att undvika cancer handlar om samhällssatsningar som till exempel rökrestriktioner, allmänhetens kunskaper om sjukdom och vaccinationsprogram där det är möjligt. Behandlingsbar cancer

Tidig upptäckt handlar om utvecklad förmåga i vården att tolka olika

tecken på cancer och om utvecklade diagnosverktyg.

Dag Larsson

kan lite förenklat översättas till den minskning av cancerbördan som kan levereras genom att hälso- och sjukvården i alla lägen gör på det allra bästa sättet.

Inte sällan, men inte alltid blir Sverige en förebild genom bra behandlingsresultat. Det kan yttra sig i beräkningar kring hur många dödsfall i cancer som skulle kunna undvikas om hela Europa gjorde som Sverige. Det är något som vi självfallet ska vara stolta över, men det får aldrig innebära att vi blir helt nöjda. Det finns mycket kvar att göra. Läkemedelsföretagens samlade forskningsportföljer har nästan till hälften sitt fokus på cancerområdet – en kombination av medicinska behov och forskningsbaserade uppslag är det som driver fram en sådan utveckling. Även med det mest väloptimerade

förebyggande arbetet kommer det att finnas en andel av cancerpanoramat som behöver avancerade behandlingsmöjligheter.

Dag Larsson, Senior sakkunnig Lif – de forskande läkemedelsföretagen

FOTO: GUNILLA LUNDSTRÖM

Årets cancerforskare:

fck enorm spridning över hela forskarvärlden”

Varför svarar hälften av patienterna med avancerad malignt melanom bra på immunterapi och andra hälften inte?

Det är – väldigt förenklat – vad årets cancerforskare Göran Jönsson och hans kollegor vid Lunds Universitet forskar kring och även funnit en del av svaret på.

Text Ola Hansson

Varje år drabbas cirka

4 800 personer av hudcancern

malignt melanom.

Cancerformen

som just nu ökar mest i Sverige. De flesta blir friska från sjukdomen genom operation. Men för ungefär tio procent är cancern avancerad och spridd vilket medför stora risker.

Immunterapi har medfört att hälften av även dessa patienter idag kan bli hjälpta jämfört med tidigare cirka fem procent genom kemoterapi.

Vad gav priset Årets cancerforskare?

Det Göran Jönssons forskning fokuserar på är att förstå varför inte alla patienter med

avancerad hudcancer svarar positivt på immunterapi. I förlängningen är målet även att hitta svaret på hur det går att bygga upp försvarsfunktionen i kroppen. Även hos dem som inte har den. Forskning som gav honom utmärkelsen ”Årets cancerforskare”.

– Vi upptäckte att de med positiva resultat från immunterapin hade strukturer med immunceller, B-celler, i sina tumörer. Strukturer som vi kallade immunologiska fabriker. Tidigare var vi alla fokuserade på T-cellerna och trodde att all lösning fanns där. Upptäckten fick enorm spridning över hela forskarvärlden och innebar faktiskt öppnandet av ett helt nytt forskningsfält. Det är också hur vi kan skapa dessa immunologiska fabriker som vi

söker svaret på nu, säger Göran Jönsson.

Bättre förutsättningar för

immunterapi

Att detta är lösningen på alla problem med malignt melanom är för tidigt att säga. Däremot är det ett stort steg mot att förstå varför och hur strukturerna bildas. Dessa svar kan i förlängningen skapa förutsättningar för en effektivare behandling av alla som cancern drabbar. Göran påtalar också att upptäckten av B-cellernas betydelse har relevans även för andra cancerformer och att forskningen nu pågår på en mängd olika områden kring vilken roll B-cellerna spelar.

– Det återstår mycket forskning och det behövs större studier innan vi vet hur vi kan

“Upptäckten

skapa det försvar som gör att immunterapin ger önskad effekt på cancerpatienter. Samtidigt känner vi ändå att vi kommit betydligt närmare en möjlig lösning vilket

är väldigt spännande för framtiden, säger Göran Jönsson.

Varför ökar malignt melanom?

Malignt melanom ökar

per år ökar risken för hudcancer kraftigt.

Upptäcken innebar faktiskt öppnandet av ett helt nytt forskningsfält.

Göran Jönsson

kraftigt i Sverige, vilket Göran ser som oroväckande. Han tror att en del av förklaringen finns i våra resor till solen. Att efter en höst eller vinter i Sverige bränna sig en vecka på stranden och kanske göra det ett par gånger

– Att bränna sig innebär väldigt ökade risker. Vistas i solen är nyttigt men man bör undvika de timmar då solen är som starkast och man ska skydda sig med kläder eller solkräm, säger Göran Jönsson. Han uttrycker sig också skarpt när det kommer till att sola i solarier. Något han ser borde regleras bättre. För bästa boten mot hudcancer är ändå att, så långt det är möjligt, undvika det som kan trigga denna farliga sjukdom.

Motiveringen till Årets cancerforskare lyder:

För hans enastående forskning kring hudcancerformen malignt melanom, som leder till nya och mer individualiserade behandlingar. Resultaten ger vägledning om vilka patienter som gagnas av immunterapi, och hur behandlingen ska modiferas för övriga.

Göran Jönsson Melanomforskare Lunds universitet

Jag heter Ms. Noisy!

Jag representerar de många kvinnor som lever med metastaserad bröstcancer. Jag vill vara med och åstadkomma förändring och öka medvetenheten kring metastaserad bröstcancer. www.se.msnoisy.eu

Banbrytande studier inom prostatacancer

Forskaren och onkologen Henrik Grönberg blev 2022 utsedd av Cancerfonden till Årets Cancerforskare 2022. Han bedriver banbrytande studier som kan bidra till att upptäcka prostatacancer på ett tidigt stadium och undvika onödiga undersökningar. Studierna kan dessutom med hjälp av genanalys identifera rätt behandlingsmetod för varje patient. Henrik Grönbergs främsta drivkraft är nyfkenhet och en vilja att förbättra diagnostik och behandling av cancerpatienter.

Utifrån ett internationellt perspektiv befinner sig svensk cancerforskning i dagsläget inte lika långt framme som för tjugo till trettio år sedan. Det beror främst på att sjukvården på många håll inte längre har de resurser som krävs för att bedriva forskning. En åtgärd som kan förändra situationen är om universitetssjukvården får en statlig huvudman. Regionerna är i nuläget inte bäst lämpade att bedriva universitetssjukvård. Det är också viktigt att premiera akademisk onkologisk forskning. Forskarspåret behöver vara en attraktiv karriärväg för läkare, säger Henrik Grönberg, som är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus.

Probio minimerar onödiga biverkningar

Inom prostatacancer, som är Henrik Grönbergs forskningsområde, har svenska forskare länge haft en framskjuten posi-

tion kring forskning på såväl diagnostik som behandling. Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNAbitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och man bedriver för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen.

– Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på 1 till 2 års sikt är implementerad i svensk cancervård. Samma metodik kan i framtiden sannolikt även tillämpas på andra cancerindikationer, säger Henrik Grönberg.

Stockholm3-testet

identiferar behandlings-

krävande cancer tidigt Ett resultat av hans forskning är utvecklingen av Stockholm3-testet. Det är ett

Text Annika Wihlborg Foto Margareta Bloom Sandebäck

Professor/överläkare i cancerepidemiologi, KI

Läkarexamen 1987 och specialist i onkologi 1994, Medicine doktor 1995, Umeå Universitet. Post doc vid Johns Hopkins Hospital, 1996. Professor i onkologi Umeå Universitet, 2002.

blodprov som kombinerar proteinmarkörer, genetiska markörer och kliniska data.

Syftet är att upptäcka behandlingskrävande prostatacancer i ett tidigt skede.

– Stockholm3-testet har redan använts kliniskt på drygt 60 000 patienter med goda resultat och fanns även med i det nya nationella vårdprogram för prostatacancer som presenterades våren 2022. Det används i dagsläget i bland annat Spanien, Italien och Tyskland.

Budskapet till unga cancerforskare är att vara uthållig, värna om sin nyfikenhet och att våga kämpa för det de tror på.

Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer.

Fler länder har intresserat sig för testet, däribland USA, säger Henrik Grönberg.

Värna om nyfkenheten Hans främsta drivkraft som cancerforskare är nyfikenhet och insikten att prostatacancerpatienter i många fall inte behandlas tillräckligt bra.

Henrik Grönberg uppmanar samtidigt seniora cancerforskare att vara prestigelösa och låta yngre forskare få erkännande för sin verksamhet. – I min kliniska verksamhet som överläkare på Prostatacancercentrum på Capio Sankt Görans sjukhus möter jag varje vecka patienter som bekräftar cancesjukvårdens brister. Det råder en viss senfärdighet i svensk sjukvård, en ambition att saker och ting ska vara perfekta innan de implementeras. Ett mer naturligt förhållningssätt är att implementera och testa på ett tidigt stadium och därefter justera efterhand, avslutar Henrik Grönberg.

Om Henrik Grönberg

”Ingen innovation om den inte kommer patienterna till del”

Årligen insjuknar mellan fyra till fem tusen personer av blodcancer i Sverige. Det handlar om över 120 olika diagnoser, absoluta majoriteten sällsynta. De vanligaste formerna är lymfom, leukemier och myelom. Behandling handlar i princip enbart om läkemedel.

Forskningen har gjort enorma framsteg och en rad innovativa blodcancerläkemedel har introducerats för bättre livskvalitet. Men många får inte tillgång till dessa läkemedel tillräckligt snabbt och en innovation är ingen innovation om den inte kommer patienterna till del, hävdar Liselott Eriksson generalsekreterare för Blodcancerförbundet och president för MPE, Myeloma Patients Europe.

Den senaste WAIT-undersökningen från EFPIA, europeiska federationen för läkemedelsindustrin, visar att EU-patienter i snitt bara har tillgång till knappt hälften (45 %) av alla nya EU-godkända cancerläkemedel. Än färre (40 %) är tillgängliga för patienter i Sverige med sällsynta cancersjukdomar.

Blodcancerförbundets generalsekreterare Lise-lott Eriksson medverkar vid två rundabordssamtal i Visby den 29 juni:

Glädjande centralisering Ett läkemedel anses tillgängligt när läkemedlet omfattas av nationella rekommendationer. Läkemedelslagstiftningen är gemensam för EU-länderna medan prissättning och subvention sker nationellt. TLV, Tand- och läkemedelsförmånsverket har idag mycket långa handläggningstider för hälsoekonomiska utvärderingar av nya läkemedel.

– Det kan ta upp till två år och därför är det bra att den hälsoekonomiska

effektiviseras oerhört med kortare handläggningstider och snabbare introduktion av nya läkemedel som följd.

Vill se ett större patientinfytande Blodcancerförbundet vill också se ett betydligt större patientinflytande i TLV:s utredningsarbete.

Det är bra att den hälsoekonomiska utvärderingen av nya läkemedel för EU-länder centraliseras 2025.

Lise-lott Eriksson

utvärderingen av nya läkemedel för EU-länder centraliseras 2025. TLV:s arbete borde då kunna

– Inom ramen för nuvarande process har vi hittills inte möjlighet att delge vår expertis utifrån ett patientperspektiv, om ett nytt läkemedels betydelse. I våra nordiska grannländer efterfrågar läkemedelsmyndigheterna denna kunskap

Kl: 10:15 – 11:00, på S:t Hans plan 2, Folkhälsodalen, under rubriken: ”Innovationer inom cancerläkemedel räddar liv – men först när de når patienterna”

från våra systerorganisationer. Så vill vi också ha det. Därför har vi nu skickat in ett första spontanyttrande till TLV med våra aspekter på ett nytt läkemedel. Deras svar var häpnads-väckande, säger Liselott Eriksson.

Om WAIT-undersökningen

Undersökningen bygger på 168 nya läkemedel som introducerats under perioden 2018-2021 och mäter i vilken mån de var tillgängliga för patienter i 37 EU- och EESländer vid utgången av 2022.

Kl. 15:00 – 15:45, på Hamnplan 5, Hjärtat i Almedalen – FOKUS Patient, under rubriken: ”Regionala ojämlikheter i cancerbehandling”

Text Håkan Sjunnesson

Lise-lott Eriksson

Behandlingen av lungcancerpatienter utvecklas i snabb takt

Utvecklingen av individanpassade precisionsmedicinska behandlingar ligger långt fram i lungcancervården. För närvarande pågår fera forskningsprojekt som kan resultera i att ännu fer lungcancerpatienter framöver får tillgång till precisionsmedicinsk behandling.

Sjukvården har på senare år fått fler verktyg för att behandla lungcancer. Några av de viktigaste framstegen har skett inom precisionsmedicinen. Fler patienter kan i dagsläget ta del av målriktad behandling mot en specifik förändrad funktion i tumören. För många har det inneburit färre biverkningar och att de kan hålla lungcancern i schack under betydligt längre tid, säger Maria Planck, docent i onkologi vid Lunds universitet och överläkare i lungonkologi vid Skånes universitetssjukhus.

Mer forskning om behandlingsresistens

Samtidigt behövs mer forskning som kan identifiera fler behandlingsbara mål. Maria Planck ser också ett stort behov av att öka kunskapen om när en specifik patient riskerar att utveckla behandlingsresistens.

–I framtiden kan vi förhoppningsvis på ett mer precist sätt förutsäga hur länge patienten kommer att ha nytta av sin målinriktade behandling och hur en uppkommen resistens

Spännande utveckling sker också inom precisionsprevetion, vilket innebär att man gör riskprofler baserat på varje enskild patients biomarkörer.

Maria Planck

då ska hanteras, säger Maria Planck.

För närvarande pågår flera behandlingsstudier inom precisionsmedicin vid lungcancer, både i samverkan med läkemedelsindustrin samt helt akademiska studier.

– Förutsättningarna för att

fler lungcancerpatienter ska kunna ta del av målriktade behandlingar framöver bedömer jag som goda. Spännande utveckling sker också inom precisionsprevention, vilket innebär att man gör riskprofiler baserat på varje enskild patients biomarkörer. De kan ge nya möjligheter att identifiera vilka patienter som löper högst risk att utveckla en specifik lungcancerform, säger Maria Planck.

Patientföreningar är viktiga

Hon anser att patientföreningar som Lungcancerföreningen fyller en viktig funktion som samverkanspunkt för läkare, forskare och patienter.

– Patientrepresentanternas synpunkter är viktiga i arbetet med att utveckla framtidens lungcancervård och forskning.

Deras arbete med att förmedla information om ny forskning och behandling till patienter och anhöriga är också mycket betydelsefullt, säger Maria Planck.

Om Lungcancerföreningen

Lungcancerföreningen är till för alla som på något sätt drabbats av lungcancer.

Vårt främsta fokus är att stödja patienter med en lungcancerdiagnos och deras närstående. Vi vill skapa opinion, sprida kunskap och driva frågor som kan bidra till förbättrad lungcancervård och utvidgad forskning.

Stöd oss och bli medlem Anmäl dig via vår hemsida lungcancerforeningen.se

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen.

BeiGene satsar långsiktigt med nordisk etablering & innovativa cancerläkemedel

Sedan 2021 är det globala forskningsintensiva biotechbolaget BeiGene etablerade i Norden. BeiGene utvecklar innovativa cancerbehandlingar med ett tydligt patientfokus tidigt i läkemedelsutvecklingsprocessen.

Annika Wihlborg

Foto Adrian Beck

Med etableringen säkerställer företaget att även svenska patienter och

svensk sjukvård får tillgång till nya behandlingsalternativ inom ett område med stort medicinskt behov. BeiGene har verksamhet i hela Norden och bolaget planerar växa med ytterligare rekryteringar av nyckelroller.

Företagets kultur och aff ärsstrategi bygger på ett värderingsdrivet tillvägagångssätt där

målet är att hjälpa fler människor som drabbas av cancer, och samtidigt bidra till en jämlik sjukvård med människan i fokus.

– Vi är ett passionerat och engagerat team i Norden som alla drivs av att göra skillnad. Då företagets strategi innebär att vi kan agera lokalt har vi mandatet att göra det som är bäst i respektive land med syftet att patienterna ska få tillgång till bra läkemedel, berättar CarlGustav Fabiansson, Nordenchef på BeiGene.

Innovativa läkemedel

måste nå ut till patient BeiGenes läkemedel godkändes under 2023 i Sverige och är ett välkommet tillskott till svensk cancervård.

– Det är glädjande att även svenska patienter får tillgång till ett nytt läkemedel som kompletterar sjukvårdens befintliga behandlingsarsenal. Vi upplever dock att det i många fall tar alltför lång tid att nå ut med nya behandlingsalternativ. Trots att vi har goda kontakter med myndigheter och sjukvård

är processerna ofta komplicerade och tidskrävande. Detta leder till att tiden från europeiskt godkännande blir lång innan läkemedlet når patienten, säger Carl-Gustav.

Med fokus på patienten Företagets vision att nå ut till cancerpatienter var de än befinner sig i världen kräver nya tillvägagångsätt.

BeiGene karakteriseras av ett tydligt patientfokus och har en ambition att inkludera patienter tidigt i läkemedelsutvecklings-

Text

Astrid Ottosson Wadlund, Medicinsk chef Norden

processen.

– Vi har även haft möjligheten att förlägga några av våra kliniska studier till Sverige för att öka kunskapen om olika

De kliniska studierna genererar i sin tur tidig erfarenhet som gagnar patienten. Vi är en långsiktig aktör som är här för att stanna.

Astrid Ottosson Wadlund

behandlingsalternativ i svensk sjukvård. De kliniska studierna genererar i sin tur tidig erfarenhet som gagnar patienten. Vi är en långsiktig

aktör som är här för att stanna, säger Astrid Ottosson Wadlund, Medicinsk chef Norden.

Gedigen onkologisk forskning BeiGene har en gedigen forskning- och utvecklingsplattform med över 90 pågående eller planerade kliniska studier samt 30 ytterligare

potentiella kandidater. Företaget har en av världens största forskningsteam inom onkologi med fler än 900 egna experter inom området.

– Vi satsar på en bred pipeline med potential att adressera uppemot 80 procent av världens cancerformer. Vårt primära kliniska fokus är blodcancer, men vi utvecklar även substanser med fokus på solida tumörer. Behovet av nya läkemedel med innovativa behandlingsmekanismer är omfattande, säger Astrid.

9400+ anställda

900+ forskare

Rekryterar patienter i 45+ geografska områden

Verksamma i fem kontinenter

Om BeiGene

Carl-Gustav Fabiansson, Nordenchef på BeiGene

Denna artikel är i samarbete med BeiGene.

MISSIONS: Ett nytt sätt att möta samhällsutmaningar

Cancer är en av våra största globala samhällsutmaningar. För att möta den behöver vi skapa bättre förutsättningar att nyttiggöra data och framgångsrikt implementera ny kunskap, metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Och vi behöver samarbeta på nya sätt mellan hälso- och sjukvårdens olika delar, näringslivet och civilsamhället.

När de flesta tänker på cancervården tänker de på en läkare eller en sjuksköterska och en patient. I verkligheten är hälso- och sjukvårdens ekosystem mycket mer komplext, eftersom det är ett dynamiskt nätverk av interaktioner. För att skapa förändring i detta system räcker det inte med enskilda insatser. Att förändra en sak på ett enda ställe innebär bara att systemet runt det anpassar sig. Komplexa adaptiva system som hälso- och sjukvården kräver förändringar på systemnivå.

Ett missionsorienterat arbetssätt

Det är här som ”Missions” kommer in i bilden. Ett missionsorienterat arbetssätt bidrar till att förändra hela system genom ett tvärvetenskapligt perspektiv och engagemang från aktörer på alla nivåer som arbetar i

samma riktning mot gemensamma mål. Och det är precis vad nollvisionen gör för cancer.

–Men förändring sker inte av sig självt. Så vi tittar på kritiska möjliggörare som hälsodata, implementeringsforskning och kliniska studier och och ser till att olika aktörer möts och samarbetar, säger

Ebba Hallersjö Hult, vid Stockholm

School of Economics Center for Resilient Health, aktiv inom ledningen för Nollvision cancer och flaggskeppsinitiativet Testbed Sweden Precision Health Cancer.

Det behövs fera olika aktörer som arbetar tillsammans för att utveckla och stärka cancervården.

plattform för tvärsektoriell samverkan. Vi möjliggör förutsättningar och leder vägen till systemförändringar genom en holistisk portfölj av projekt och aktiviteter för att transformera cancer från en dödlig sjukdom till en botbar eller kronisk sjukdom.

Kjell Ivarsson

Vad gör Nollvision cancer?

Nollvision cancer är en

–Det behövs flera olika aktörer som arbetar tillsammans för att utveckla och stärka cancervården.

Tillsammans kan vi skapa en robust och uthållig sjukvård för alla, avslutar Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR, ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer.

Krönika

Ebba Hallersjö Hult

Kjell Ivarsson

Scanna QR-koden för att läsa mer.

Foto: Micke Lundström

Foto: Sverker Berggren

Den enda tiden att förbereda sig för framtiden är just nu!

Kliniska studier är en förutsättning för att innovationer ska komma cancerpatienterna till nytta. För att möjliggöra detta har Nollvision cancer tillsammans med Genomic Medicine Sweden (GMS) och SciLifeLab etablerat Testbed Sweden Precision Health Cancer. En tvärsektoriell samverkan mellan en rad aktörer från sjukvård, industri, akademi, myndigheter och patientorganisationer.

Det gemensamma

målet är att bidra till att underlätta införandet av en mer jämlik och hållbar cancervård. Samtidigt vill man erbjuda företag i life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

Förändring på systemnivå

Utmaningarna vi står inför är både komplexa och globala och då räcker det inte med enskilda insatser. Det krävs förändringar på systemnivå.

–Om vi ska nå en hållbar och jämlik hälsa och cancervård i tid måste vi tänka och samarbeta på nya sätt. Därför använder vi ett missionsorienterat

arbetssätt där olika aktörer arbetar i samma riktning mot gemensamma

mål, säger

Ebba Hallersjö

Hult vid

Stockholm

School of Economics

Center for Resilient

Health, aktiv inom

ledningen för

Nollvision cancer och

Testbed

Sweden

Vi använder ett missionsorienterat arbetssätt där olika aktörer arbetar i samma riktning mot gemensamma mål.

medicinsk behandlings-studie i synergi och i samarbete med andra s.k. DRUPliknande studier i Europa.

Nationellt engagemang och internationellt samarbete

Testbed

Ebba Hallersjö Hult

Precision Health Cancer.

Just nu pågår förberedelserna för en nationell precisions-

Sweden har sedan starten utgjort navet för europeiska samarbeten kring precisionsmedicinska studier vid cancer. Samarbetet

Anders Edsjö

har formaliserats och beviljats anslag från EU för implementering av europeiska cancerplanen och Cancer Mission. Vilket har skett via två ansökningar, PCM4EU och PRIME-ROSE. Båda projekten samlar över 15 länder.

–Det är fantastiskt roligt att det nu finns ett nationellt engagemang och ett driv att få denna viktiga studie på plats. Även att vi kan samarbeta med en community av DRUPliknande studier i Norden och övriga Europa, säger Anders Edsjö, överläkare inom Region Skåne och aktiv inom ledningen för GMS och Testbed Sweden Precision Health Cancer.

Text Nollvision cancer

Detta uppslag är i samarbete med Nollvision cancer & Testbed Sweden.