Svensk Cancervård

Henrik Grönberg

Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med kastrationsresistent prostatacancer. Sida 10–11.

04 Lif. Dag Larsson: Utveckling ter sig i ständigt nya skepnader.

07 Lungcancerföreningen. Sverige bör snarast införa lungcancerscreening.

08 Sarkomföreningen. Välkommen till Helgenomsekvenseringsdag!

Vi har sett en fantastisk utveckling där allt fler överlever och lever med cancer. Den kunskap som nu växer fram inom områden som precisionshälsa, tidig upptäckt och cancerrehabilitering är inget undantag – rätt använd kommer den att fortsätta rädda liv och ge bättre livskvalitet men den måste spridas och nå ut till alla och där ser vi stora utmaningar - det krävs större insatser för att alla dessa satsningar inte ska gå förlorade. Under det kommande året ska den nationella cancerstrategin

uppdateras och EU:s plan mot cancer ska implementeras. Nätverket mot cancer är delaktiga i båda dessa processer och ser att det kommer att krävas samverkan över alla gränser och mellan alla parter. I arbetet för en ännu bättre cancervård vill Nätverket mot cancer speciellt framhålla följande:

1. Förebygg svår sjukdom med konkret prevention och screening.

2. Se till att alla cancerpatienter får ta del av precisionsmedicinska framsteg.

3. Säkerställ cancerrehabilite-

Tillsammans mot cancer – för alla cancerberörda!

För att utveckling ska ske är det är viktigt att hela tiden se över strukturer och arbetssätt, lagar och bestämmelser, forskning och patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Detta gäller också cancerområdet.

Text Margareta Haag: Ordförande, Nätverket mot cancer

ring redan vid utredning.

4. Höj kompetensen om cancersjukdom hos personal inom primärvård.

5. Ta med patienter, närstående och patientföreträdare i forskning och utveckling av vården.

6. Lyft det ofta bortglömda anhörigperspektivet i all cancervård.

7. Gör det enkelt att dela data, patienter kan inte vänta längre.

8. Tillse att vård ges utifrån patientens behov, inte utifrån vårdgivares behov.

9. Mät, följ upp och utvärdera livskvalitet i patientens hela förlopp.

Vi kommer att fortsätta driva frågor som gör cancerresan bättre för de drabbade och deras närstående. Vi är en del av lösningen för att nå de nationella målen i cancerstrategin och målen i EU:s plan mot cancer. Vi samverkar mer än gärna med

får cirka 3000 kvinnor gyncancer i Sverige, av dessa dör 1000 varje år.

vård, myndigheter och forskning för en bättre framtid för cancerpatienter och deras närstående.

Nätverket mot cancer (NMC) är en ideell, religiöst och politiskt obunden paraplyorganisation för ideella cancerprofilerade patientorganisationer på nationell nivå. Medlemmar utgörs av personer som har eller har haft cancer, närstående och andra intressenter. NMC är nationellt och verksamt i hela Sverige.

NMC bildades 2009 då utredningen om den Nationella Cancerstrategin presenterades, för att lyfta gemensamma frågor, för att stå eniga och starka tillsammans i det viktiga arbete som påbörjades och som pågår. NMC driver projekt kring våra prioriterade frågor: tidig upptäckt, precisionshälsa, cancerrehabilitering och patient- och närståendesamverkan.

Blodcancerförbundet. Så kan rehabiliteringen för patienter med blodcancer bli både bättre och mer jämlik. Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Det är viktigt att anhöriga får stöd när en närstående drabbas av cancer.

Ledare

Resitu Medical vill efektivisera bröstcancervården

I framtiden kan en misstänkt bröstcancertumör komma att avlägsnas i sin helhet med ett enkelt ingrepp under lokalbedövning, med minskad stress och oro för patienten och minskade kostnader för sjukvården. ”Vi står inför ett paradigmskifte inom bröstcancervården”, säger Thérèse Sundell, CCO på Resitu Medical.

Med närmare 30% av fallen är bröstcancer den vanligaste canceformen hos kvinnor – en av åtta drabbas under sin livstid.

Bröstcancer upptäcks oftast i samband med en mammografiundersökning som sker på rutin eller på begäran av patienten. Den följs upp av en biopsi och, vid provsvar som uppvisar en elakartad tumör, öppen kirurgi. Väntan mellan biopsi och operation kan innebära stor oro för patienten.

Resitu Medical siktar på att lansera banbrytande metod Med Resitus teknik kan processen förkortas genom att tumören avlägsnas med ett minimalinvasivt ingrepp redan vid biopsi-

tillfället. Då kan öppen kirurgi uteslutas och patienten snabbare komma tillbaka till vardagen.

Resitus innovativa instrument förs in genom ett snitt i huden och styrs med hjälp av ultraljud mot den misstänkta tumören, omsluter den och skär loss den. Allt under lokalbedövning. Vävnaden analyseras på sedvanligt sätt av patolog för att fastställa eventuell malignitet. En malign tumör är då redan borta och kvinnan behöver inte kallas tillbaka för operation.

Även en godartad knöl kan vara fördelaktigt att avlägsna.

– Den kan vara besvärande, men framför allt kan det finnas risk att den förändras och utvecklar malignitet, vilket gör att man behöver följa upp med återkommande kontroller för att upp-

täcka detta i tid. Det kan vara en stor lättnad för patienten att bli av med knölen i bröstet, fortsätter Thérèse Sundell.

Planerar marknadsintroduktion i EU och USA

Instrumentet är redan i serietillverkning och nu färdigställs dokumentationen för marknadsgodkännande i EU och USA.

OM RESITU MEDICAL

Resitu Medical är ett svenskt medtechbolag med säte i Uppsala, grundat 2019, som utvecklar instrument för minimalinvasiv borttagning av intakta lesioner. Teknologin har potential att skapa ett paradigmskifte inom bröstcancervården.

Text Resitu Medical

Thérèse Sundell CCO på Resitu Medical

Vill du veta mer? Besök resitu.com

Denna artikel är i samarbete med Resitu Medical.

Denna artikel är i samarbete med Lif.

Utveckling ter sig i ständigt nya skepnader

Framstegen inom cancerområdet ger oss all anledning att fortsatt vara optimister. Samtidigt är det viktigt att vara ödmjuk inför det faktum att framstegen sällan kommer i form av jättekliv.

Text

Dag Larsson

Oftast är det summan av en serie förbättringar som tillsamman skapar värdefulla resultat. Alla nya uppslag måste utvecklas och prövas. Risker i förhållande till nyttan är en balansgång som har sin grund i patientsäkerhet som också ska stimulera innovation. Att inte stimulera innovation leder till slut till att utvecklingen stannar av. Utebliven utveckling är också en sorts risk, den att framtida patienter inte ges nya behandlingsalternativ.

Om inte vi – med ”vi” menar jag här alla i den grundläggande forskningen, i företagen och vid våra myndigheter – kan skapa och introducera cancerläkemedel som sjukvården och patienterna ser sig behöva, så blir ingen nöjd. I dagens forsknings- och utvecklingsprocesser sätter man siktet på att lyckas nå hela vägen till patientnytta. Det är först då vi kan prata om värdeskapande innovation i vården.

Den grundläggande forskningen fortsätter att skapa nya behandlingsmöjligheter. Vi lär oss alltmer om hur cancersjukdom uppstår, hur cancerceller fungerar och hur de kan påverkas. Här omsätts forskningen till kvalitetssäkrad produktutveckling och kliniska läkemedelsprövningar.

Precisionsmedicin –medicinering med precision Vår förmåga att kunna erbjuda rätt läkemedel till varje enskild patient är också något som utvecklas i snabb takt. Precisionsmedicin är när vi genom analys av tumörcellernas genuttryck kan välja vilket specifikt läkemedel som passar bäst. När vi till detta dessutom ökar vår förmåga att bearbeta uppföljningsdata går det att veta om det fungerar som tänkt eller om det är bättre att skifta till en annan behandling. Sen fortsätter uppföljning och omvärdering. Vid våra universitetssjukhus etableras nu precisions-

Läkemedelsutveckling inklusive forskning och utveckling.

Läkemedelsbranschens forskningsportföljer – kommande läkemedel.

Hälso- och sjukvårdens mottaglighet för och organisation kring nya läkemedel.

medicinska centrum som leder utvecklingen.

En hel räcka nya typer av läkemedel utvecklas också för att kunna användas i detta precisionsmedicinska maskineri. Jag kan nämna några exempel. Vi ser hur vi kan utnyttja patientens eget immunsystem för att komma åt cancerceller. Det kan ske genom att vissa kontrollmekanismer som låter cancercellerna växa kan hämmas, något som kallas immunonkologi. Det kan också ske genom att patientens egna immunförsvarsceller kan omprogrammeras för att rikta sig mot cancerceller, något som kallas cell- och genterapi. Det kan dessutom ske genom att antikroppar som hittar ytstrukturer på cancer-

När fer möjligheter fnns till hands och patienter lever längre med sin cancer behövs tillgång till kunniga forskare, läkare och sköterskor.

Dag Larsson

cellerna kan tjäna som bärare av antingen ett läkemedel eller en kortverkande strålterapi som kan släcka ut de oönskade cellerna. När fler möjligheter finns till hands och patienter lever längre med sin cancer behövs tillgång till kunniga forskare, läkare och sköterskor, samt personer som kan hantera diagnostik och analysera all den data som skapas. Vi står nu inför en uppdaterad nationell cancerstrategi och möjligheten att ta hem initiativ som kommer ifrån EU.

Vi behöver resurssätta möjligheterna klokt och uthålligt så att dagens och framtidens cancerpatienter kan få glädje av den fantastiska utvecklingen.

RÖM

Dag Larsson

Senior sakkunnig vid Lif

DAGS ANSVARSOMRÅDEN VID LIF

# 1

#2

#3

Lyft upp forskningen och behandlingen för gynekologisk cancer!

Årligen diagnostiseras cirka 3000 kvinnor med gynekologisk cancer i Sverige. 1000 kvinnor dör varje år. Forskning och utveckling inom gynekologisk cancer har långt ifrån hållit jämna steg med annan cancerforskning. Gynekologisk cancer är underforskat.

Vi måste få bättre forskningsklimat och därmed en säkrare och rättvisare vård.

Det måste bli attraktivt att forska, det måste vara en regel snarare än ett undantag att en klinik bedriver forskning!

Vården måste bemanningsplanera så att det finns tid för forskning och se till att vårdpersonal vet vilka forskningsprojekt och vilka studier som pågår inom deras områden och kan informera sina patienter.

Idag beror det på var i landet man bor för att man ska ha en chans att vara med i studier som prövar nya behandlingar och läkemedel. Stockholm/Gotland erbjuder en femtedel av sina gyncancerpatienter att delta vid primär sjukdom, men antalet faller ner till en bottennotering av en och en halv procent i andra delar av Sverige.

Det är orättvist. Det är ojämlikt. Ingen kvinna ska behöva ha säm-

re förutsättningar för behandling av sin cancersjukdom beroende på var i landet hon bor. Med precisionsmedicin kan behandlingen av gynekolgisk cancer revolutioneras. Tusen kvinnor ska inte behöva dö varje år. De ska kunna leva lite längre.

Förusättningen är att hon erbjuds helgenomsekvensring vid diagnos, inte bara vid avancerad eller metastaserad cancer. Förutsättningen är att hon kan delta i medicinska studier och själv hjälpa till att driva forskningen vidare. Det måste finnas metoder för att följa upp och säkerställa att kvinnor kan erbjudas att vara med i kliniska studier i alla sjukdomsstadier.

Det är en grundläggande rättighet att ha likvärdig tillgång till kliniska studier och avancerad vård, oavsett diagnos, ålder och bostadsort.

Ingen kvinna ska behöva ha sämre förutsättningar för behandling av sin cancersjukdom beroende på var i landet hon bor. Barbro Sjölander

Det är inte bara en medicinsk fråga. Det måste bli enklare att kunna finansiera forskning. Datasystem måste kunna tala med varandra över regiongränserna.

Det måste bli lättare att samarbeta både nationellt och internationellt.

Ni som är politiker, hälso- och sjukvårdsansvariga eller forskare måste agera nu!

Text Barbro Sjölander: Ordförande, Nätverket mot gynekologisk cancer | Foto Anna Molander

Denna artikel är i samarbete med Lungcancerföreningen.

Tidig upptäckt kan rädda liv!

Text Karin Liljelund: Vice ordförande, Lungcancerföreningen

Vad? Lungcancer är den dödligaste cancersjukdomen över hela världen. Att lungcancerscreening räddar liv har visats i flera stora internationella studier.

Varför? Idag diagnosticeras mer än hälften av alla lungcancerpatienter när de är i stadie IV då sjukdomen inte längre är botbar.

Referenser

1. https://bmjopenrespres.bmj. com/content/ bmjresp/6/1/ e000512.full.pdf

Hur? Sverige bör snarast införa lungcancerscreening nu för att fler ska få leva länge! Det finns ett stort stöd för att lungcancerscreening ska införas i Sverige. Målriktad lågdos CT-screening kan reducera dödligheten av lungcancer hos upp till 25 % av dem som har en tydligt förhöjd risk, de som tidigare varit storrökare eller ännu röker. Lyckligtvis blir den gruppen allt mindre – idag röker endast 5,6 % av Sveriges befolkning.

Så varför är det inte redan gjort? En farhåga som har hindrat Socialstyrelsen att utreda

frågan är att målgruppen för ett screeningprogram skulle vara svår att nå. Men från det lungcancerscreeningprojekt för kvinnor som drivs i Region Stockholm har man kunnat dra slutsatsen att de som kallas till screening kommer. Så – det är bråttom, för nästa år drabbas minst 4 000 personer till av lungcancer i Sverige. Om man hittar tumörerna tidigare ökar chansen till att kunna ge behandlingar som botar och som dessutom ger färre och mindre allvarliga biverkningar.

Ett annat argument mot ett införande har varit att en allmän screening skulle ge många falskt positiva resultat vilket skulle kunna leda till onödiga procedurer för patienter och för vården.

Därför skulle det behövas ett säkert sätt att beräkna risk så att rätt personer ingår i screeningprogrammet. En dansk-norsk studie har visat hög träffsäkerhet när det gäller att identifiera personer med förhöjd risk baserat på flera

faktorer, inte bara rökstatus.1

Det innebär att individer som idag inte skulle ingå i ett screeningprogram, skulle kunna identifieras. Det gäller de under 50 år och de som inte tidigare rökt, den grupp som ökar mest.

Med en förbättrad urvalsmetod för lungcancerscreeningpopulationen och lungcancerscreening införd i hela landet kommer samhällets önskan om att färre ska dö av cancer kunna infrias!

Inför lungcancerscreening i Sverige nu!

Lungcancerföreningen är en ideell patientförening som är till för alla som på något sätt är drabbade av lungcancer. Behöver du tala med någon? Välkommen att ringa vår stödtelefon 020 88 55 33

Stöd oss och bli medlem genom att scanna QR-koden eller besöka hemsidan lungcancerforeningen.se. Stöd eller medlem? Scanna mig!

Karin Liljelund Vice ordförande

Välkommen till Helgenomsekvenseringsdag!

Välkommen till Karolinska universitetssjukhuset onsdag 2 oktober kl 13:00 då Sarkomföreningen tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset anordnar en eftermiddag med fokus på helgenomsekvensering.

Patologen och docenten Felix Haglund de Flon kommer att vara dagens huvudtalare och berätta om den omfattande kliniska studie som startades under hans ledning år 2022 vars syfte är att helgenomsekvensera ett stort antal patienter med misstänkt sarkom. Svenska sarkompatienter blev därmed en av de första grupperna i europa att ta del av denna fantastiska möjlighet till förfinade diagnosverktyg som i förlängningen även lägger grunden till utvecklingen av precisionsmedicin.

Ytterligare information kommer att finnas tillgänglig på vår

webbplats. Scanna QR-koden för de senaste uppdateringarna om dagen!

Sarkomförenigen stöttar forskning via donationer År 2020 beslutade Sarkomföreningens styrelse att samtliga medlemsgåvor och minnesgåvor oavkortat skulle avsättas till en särskild forskningsfond. Detta lade grunden till Sarkomföreningens forskningsfond som årligen delar ut medel i syfte att stötta och främja forskning inom sarkom. Totalt har drygt 1,5 miljoner samlats in. 2023 delades totalt 688 060 kronor ut och 2024 kommer minst 1 miljon kronor att delas ut!

Snart öppnar årets ansökningsperiod och information om hur du kan söka anslag kommer att skickas ut via mail och läggas ut på Sarkomföreningens hemsida och Facebook. Varmt välkommen med din ansökan!

År 2020 beslutade

Sarkomföreningens styrelse att samtliga medlemsgåvor och minnesgåvor oavkortat skulle avsättas till en särskild forskningsfond.

OM SARKOM, HELGENOMSEKVENSERING & PRECISIONSMEDICIN

Sarkom är en ovanlig cancersjukdom med hög dödlighet som uppstår i kroppens stödjevävnader, det vill säga i skelett, brosk, bindväv, fett eller muskler. Man kan drabbas i alla åldrar och tumören kan sitta var som helst i kroppen. Precisionsmedicin innebär att man möjliggör en skräddarsydd och individualiserad diagnostik, behandling och uppföljning genom exempelvis information om patientens genetiska data. Helgenomsekvensering innebär att kartlägga hela individens arvsmassa samt arvsmassan i en eventuell tumör.

Denna artikel är i samarbete med Sarkomföreningen.

Så kan blodcancerrehabiliteringen bli både bättre och mer jämlik

Den hematologiska forskningen har det senaste decenniet gjort stora behandlingsframsteg inom flera diagnoser. Det gör att allt fler överlever sin blodcancersjukdom. Eftersom de nya behandlingarna är mer effektiva och ger färre biverkningar, ökar också möjligheten att fortsätta leva ett liv med en god livskvalitet och kunna arbeta, studera och göra det man vill i livet.

En förutsättning för god livskvalitet före, under och efter en blodcancerbehandling, är dock att patienten erbjuds möjlighet och tillgång till en rehabilitering som uppfyller patientens behov. Detta är ett prioriterat område för våra över 5 200 medlemmar. För att detta ska bli verklighet måste flera utmaningar och frågor lösas. Blodcancerförbundet med sina lokalföreningar vill:

1. Att alla blodcancerpatienter med rehabiliteringsbehov får en genomgång och planering av dessa tillsammans med vård- eller rehabiliteringsprofessionen. Under eller efter cancerbehandlingen kan man inte förvänta

sig att patienten själv har ork, att vara aktiv och skaffa sig all nödvändig kunskap om olika rehabiliteringsområden samt att kontakta specialister med eller utan remiss. För psykologisk rehabilitering eller sjukhusdietistrådgivning, kan det krävas en remiss från den behandlande kliniken. Remiss från behandlande klinik eller primärvården krävs också om patienten har behov av en annan medicinsk läkarspecialitet, exempelvis för mag-/tarmbesvär eller för toxiska nervskador. Detta måste blodcancerpatienten få hjälp med.

2. Att alla blodcancerpatienter med rehabiliteringsbehov har tillgång till rehabiliteringsprofessioner, till exempel arbetsterapeut, dietist, fysioterapeut, hälso- och sjukvårdskurator, logoped, psykolog eller annan profession. Dessa specialister kan hjälpa patienterna med fysisk, psykologisk och social rehabilitering, fatigue och hjärntrötthet, kost och näring, sexuell hälsa och existentiella frågor.

3. Att det finns ekonomiska resurser inom t ex regionerna, sjukhusen och primärvården för

Sofa Segergren Generalsekreterare

individuell cancerrehabilitering med god kvalitet, oavsett var patienten bor. Att skapa en digital rehabiliteringsmottagning kan vara ett bra sätt att öka tillgängligheten för professionell cancerrehabilitering oavsett var man bor. Vi noterar slutligen med glädje, att Socialdepartementet, Socialstyrelsen och den nationella cancerstrategiutredningen i år lägger ett extra fokus på bland annat en bättre, mer jämlik och rättvis cancerrehabilitering. Detta ger hopp för både patienter och närstående.

Text Peder Skarstedt & Sofa Segergren

Denna artikel är i samarbete med Blodcancerförbundet. Vill

Peder Skarstedt Arbetande ordförande

HENRIK GRÖNBERG

Precisionsmedicin är ofta avgörande för patienter med kastrationsresistent prostatacancer

Text Annika Wihlborg | Foto Margareta Bloom Sandebäck

Varje år drabbas cirka 10 000 män i Sverige av prostatacancer. Cirka 2500 patienter per år drabbas av spridd kastrationsresistent prostatacancer. Det fnns många olika behandlingar att välja mellan för män med kastrationsresistent prostatacancer, det vill säga när sjukdomen fortskrider trots hormonbehandling eller bortopererade testiklar. Nu pågår spännande utveckling som kan göra det lättare att välja rätt behandling från start.

För tio till femton år sedan avled dessa patienter vanligtvis inom ett till två år. Tack vare förbättrad diagnostisering och behandling har denna patientgrupp numera en genomsnittlig livslängd på fem till sex år efter diagnos, säger Henrik Grönberg, professor i cancerepidemiologi vid Karolinska Institutet och överläkare på Capio S:t Görans sjukhus Prostatacancercentrum.

För patienter med kastrationsresistent prostatacancer finns i dagsläget i huvudsak fyra olika behandlingsalternativ att tillgå: cellgifter, hormonläkemedel, radioaktiv isotopbehandling samt riktad läkemedelsbehandling för patienter med specifika genetiska tumörförändringar, en så kallad PARP-hämmare.

–Knappt 10 procent av patienterna med kastrationsresistent prostatacancer har BRCA-mutationer, vilket är en specifik typ av genetiska mutationer. För dessa patienter är behandling med PARP-hämmare i allmänhet verkningsfull. Att välja rätt behandling för rätt patient är dock relativt komplext. Det inkluderar bland annat en avancerad genetisk analys av tumören,

säger Henrik Grönberg.

Probiostudien hjälper läkare att välja behandlingsform Han ansvarar för studien Probio, där man extraherar DNA-bitar från cancertumörer för en genanalys. Det hjälper läkare att avgöra vilken behandlingsform en patient med spridd prostatacancer med högst sannolikhet svarar på. Probio har uppmärksammats mycket globalt och inom ramen för satsningen bedrivs för närvarande studier på ett trettiotal kliniker runtom i världen.

–Den genanalys som utvecklas via Probio minimerar onödiga biverkningar och kan öka överlevnaden hos patienter med spridd prostatacancer. Min målsättning är att analysen på fem till tio års sikt är implementerad i svensk cancervård. Samma metodik kan i framtiden sannolikt även tillämpas på andra cancerindikationer. Min övergripande ambition är att Probio ska fungera som en modell för framtida tester av nya onkologiska läkemedelsbehandlingar, säger Henrik Grönberg.

–När det är dags att exempelvis testa den tredje behandlingsalternativet har många patienter med kastrationsresistent prostatacancer hunnit bli så sjuka att deras kroppar inte orkar med mer behandling. Om dessa patienter i stället kan erbjudas rätt behandling från start så finns det otroligt mycket att vinna, för såväl patienten som sjukvården, säger han. Henrik Grönberg framhåller vikten av att patienter med kastrationsresistent prostatacancer erbjuds en kontaksköterska som följer dem och finns tillgänglig under hela behandlingsperioden.

–Dessa patienter är ofta i behov av långsiktigt fysiskt och psykologiskt stöd. Kontaktsköterskorna kan bland annat ge råd kring fysisk aktivitet, läkemedelsanvändning och liknande. En kontaktsköterskekontakt med hög kontinuitet är på många sätt en viktig nyckel för patienter med kastrationsresistent prostatacancer, säger han.

Rätt behandling från start Kriterierna för att välja rätt behandling är att patienten tål det specifika behandlingsalternativet. Därefter testas de olika läkemedlen i tur och ordning var för sig. Henrik Grönberg betonar dock vikten av att utveckla analysmetoder som möjliggör en mer träffsäker individbaserad precisionsbehandling.

ProBio-analysen som baserar sig på cirkulerande tumör-DNA och fnns kliniskt tillgänglig på Karolinska Sjukhuset sedan mars 2023. Det betyder att läkare från hela Sverige kan skicka prover för en analys till patienter med kastrationsresistent prostatacancer. Det tog bara ett år att få denna analys implementerad, snarare än 10 år. De första resultaten från ProBio kommer publiceras under året, vilket kommer ändra de kliniska riktlinjerna.

Denna artikel är i samarbete med Blodcancerforum.

Forskning måste nå svenska patienter

Introduktionen av nya cancerläkemedel i Sverige går alltför långsamt jämfört med fera länder i Europa. Det resulterar i att svårt blodcancersjuka patienter lider i onödan och dör i förtid.

Text Blodcancerforum

DVill du veta mer? Besök blodcancerforum.se

et menar Blodcancerforum, en ideell förening som arbetar för en förbättrad svensk hälso- och sjukvård. – Cancerpatienter måste få tillgång till nya innovativa läkemedel i rätt tid. Så är det inte idag. Nya läkemedel, som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, når inte blodcancerpatienter i Sverige tillräckligt snabbt, säger Lise-lott Eriksson ordförande i Blodcancerforum. Nya läkemedel fastnar alltför ofta i den svenska införandemodellen som förenklat innebär att ett läkemedel ska passera TLV (Tandvårds- och läkemedelförmånsverket) som gör en hälsoekonomisk utvärdering och NTrådet (rådet för nya terapier) som har regionernas mandat att ge rekommendationer om användning av nya läkemedelsterapier på sjukhusen (klinikläkemedel).

En ny och revolutionerande behandlingsmetod av blodcan-

cer är CAR-T, en immunterapi som omprogrammerar immunförsvarets T-celler så att de kan identifiera och förgöra tumörceller.

CAR-T har öppnat nya möjligheter för behandling av Multipelt myelom, en allvarlig cancersjukdom som uppstår i benmärgen.

CAR-T är effektivt, har en hög svarsfrekvens och ger en klart förbättrad progressionsfri överlevnad – även i senare linjers behandling. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle, och är därmed mycket kostnadseffektivt.

EMA har sedan en tid godkänt två CAR-T-behandlingar mot myelom. Men de är inte tillgängliga i Sverige eftersom NT-rådet ännu inte rekommenderat behandlingen. Beslutet äventyrar liv, innebär onödigt lidande och högre vårdkostnader då rådande alternativ oftast är ineffektiva i senare linjers behandling av myelom.

Lise-lott Eriksson Ordförande

Blodcancerforum anser att den svenska införandeprocessen bör ses över. Cancervården måste få en mer central styrning, nya betalningsmodeller och ett system för riskdelning. Uppföljning och utvärdering av nya läkemedel behöver förbättras och patientinflytandet måste utökas i beslutsprocesserna.

– Vi kan inte acceptera att skattemedel används till forskning utan att svenska patienter får tillgång till de nya behandlingarna, säger Lise-lott Eriksson.

MPE

Denna artikel är i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Information från Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Viktigt att anhöriga får stöd

när en närstående drabbas av cancer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, arbetar för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och omsorgen

– Att ge omsorg till en närstående kan kännas självklart och betydelsefullt, men det kan också vara påfrestande och innebära att man åsidosätter sina egna behov, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka

enskilda utförare i frågor som rör stöd till anhöriga Nka sammanställer och sprider också information om var anhöriga kan söka stöd för egen del – Många ställs inför det svåra beslutet att gå ner i arbetstid, avstå studier, eller i vissa fall lämna sitt jobb för att kunna ta hand om den närstående Risken är att det på sikt leder till en ekonomiskt svår situation, social isolering och egen ohälsa, säger Lennart Magnusson

Viktigt att anhöriga får stöd när en närstående drabbas av cancer

Stöd till olika anhöriggrupper Nka samlar in, strukturerar och sprider kunskap och forskningsresultat och tar fram metoder, verktyg och utbildningar Ett exempel är materialet Våga fråga som vänder sig till personal som möter barn som är anhöriga till någon som är svårt sjuk, exempelvis i cancer, eller där det finns andra skäl till att barnet behöver information, råd och stöd

Syftet med den nationella anhörigstrategin

1 Att välfärdens insatser t den närstående fungerar

Den nationella anhörigstrategin Sveriges fick sin första nationella anhörigstrategi 2022 Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och att se till att anhörigstödet blir mer likvärdigt i hela landet – Strategin bidrar till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson

Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, arbetar för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och omsorgen.

Att ge omsorg till en närstående kan kännas självklart och betydelsefullt, men det kan också vara påfrestande och innebära att man åsidosätter sina egna behov, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

Den nationella anhörigstrategin Sveriges fick sin första nationella anhörigstrategi 2022. Syftet med strategin är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten och att se till att anhörigstödet blir mer likvärdigt i hela landet. – Strategin bidrar till att anhöriga blir mer sedda, görs delaktiga och i större utsträckning får stöd för att kunna hantera sitt omsorgsgivande, säger Lennart Magnusson.

Om Nka

Nka är ett nationellt kunskapscentrum som fungerar som en länk mellan forskning, praktik

och beslutsfattare. Den huvudsakliga uppgiften är att vara ett expertstöd till kommuner, regioner och enskilda utförare i frågor som rör stöd till anhöriga. Nka sammanställer och sprider också information om var anhöriga kan söka stöd för egen del. – Många ställs inför det svåra beslutet att gå ner i arbetstid, avstå studier, eller i vissa fall lämna sitt jobb för att kunna ta hand om den närstående. Risken är att det på sikt leder till en ekonomiskt svår situation, social isolering och egen ohälsa, säger Lennart Magnusson.

Om Nka Nka är ett nationellt kunskapscentrum som fungerar som en länk mellan forskning, praktik och beslutsfattare Den huvudsakliga uppgiften är att vara ett expertstöd till kommuner, regioner och

Ta del av informationen

Ta del av informationen På Nkas webbsida finns det kostnadsfria webbinarier, utbildningar, kunskapsstöd, kunskapsöversikter, aktuell forskning, nyheter och reportage från olika arbetsplatser och verksamheter Läs mer på anhoriga.se

2 Att välfärdens insatser t den närstående ges med et anhörigperspektiv Det innebär att vården och omsorgen utförs med beaktande av anhörigas behov av delaktighet och information och att de anhörigas insatser uppmärksammas

3 Att anhöriga därutöver kan ha behov av stöd för egen del Sådant stöd kan exempel bestå i informatio utbildning, samtalsstöd, avlösning, hälsoundersökning/rådgivning och ekonomiskt stöd

Nka har ett regeringsuppdrag genom Socialstyrelsen och fungerar som en länk mellan forskning, praktik, anhöriga , närstående, beslutsfattare och myndigheter Läs mer på anhoriga se

Stöd till olika anhöriggrupper Nka samlar in, strukturerar och sprider kunskap och forskningsresultat och tar fram metoder, verktyg och utbildningar. Ett exempel är materialet Våga fråga som vänder sig till personal som möter barn som är anhöriga till någon som är svårt sjuk, exempelvis i cancer, eller där det finns andra skäl till att barnet behöver information, råd och stöd.

På Nkas webbsida finns det kostnadsfria webbinarier, utbildningar, kunskapsstöd, kunskapsöversikter, aktuell forskning, nyheter och reportage från olika arbetsplatser och verksamheter.

Nka har ett regeringsuppdrag genom Socialstyrelsen och fungerar som en länk mellan forskning, praktik, anhöriga, närstående, beslutsfattare och myndigheter. Vill du veta mer? Scanna QR-koden eller besök anhoriga.se

SYFTET MED DEN NATIONELLA ANHÖRIGSTRATEGIN

1. Att välfärdens insatser till den närstående fungerar.

2. Att välfärdens insatser till den närstående ges med ett anhörigperspektiv. Det innebär att vården och omsorgen utförs med beaktande av anhörigas behov av delaktighet och information och att de anhörigas insatser uppmärksammas.

3. Att anhöriga därutöver kan ha behov av stöd för egen del. Sådant stöd kan till exempel bestå i information, utbildning, samtalsstöd, avlösning, hälsoundersökning/ rådgivning och ekonomiskt stöd.

Lennart Magnusson Verksamhetschef, Nka

Bröstcancerforskningen gör framsteg med hjälp av AI – men räcker det?

Varje år diagnostiseras över 8 000 personer med bröstcancer i Sverige. För många kommer diagnosen för sent. Trots moderna framsteg dör fortfarande 1 400 kvinnor årligen i vårt land. 90 000 i Europa. Tidig upptäckt räddar liv, men bara åtta av tio kvinnor i Sverige går på mammograf när de kallas.

Forskningen har avancerat, särskilt med AIstödd mammografiscreening. Men varför ser vi fortfarande så många dödsfall? Överlevnaden är 90-100 % om cancer hittas tidigt. Ändå finns det hinder, som låg utbildningsnivå och låg inkomst, som påverkar deltagan-

det i screeningprogram. Med visionen att tillgängliggöra och demokratisera bröstcancerscreening grundade vi Thermaiscan. Genom att kombinera vår AI med värmekamera-teknik i smartphones har vi utvecklat Breast Cancer Pre-Screening (BCPS). Ett triagerings-verktyg för primärvården som kompletterar traditionella metoder som mammografi och ultraljud. Vår teknologi analyserar brösthälsa baserat på metabolism via värmekamerabilder och identifierar potentiell tumörutveckling. I vår kliniska validering i Armenien har BCPS visat nå 89 % sensitivitet och 83 % specificitet jämfört med mammografi.

Utvecklingen av värmekameror går snabbt. Inom några år förväntas stora smartphoneaktörer integrera värmekamerasensorer,

vilket tillsammans med AI kan revolutionera bröstcancerscreening. I Sverige har vi god infrastruktur, men det finns fortfarande förbättringspotential. BCPS kan stödja screening på landsbygden, hjälpa riskgrupper och de som undviker mammografi. Globalt sett saknas infrastruktur för screenings på många håll.

Vårt fokus nu är att resa kapital för klinisk prövning i Indien och därefter använda verktyget på vårdcentraler i över 20 stater för att sedan utöka. Vi hoppas snart kunna integrera vår teknologi i den svenska sjukvården och bidra till att rädda fler liv. För att verkligen göra skillnad krävs det att fler kvinnor deltar i screeningprogrammen. Med rätt insatser kan vi rädda fler liv och ge fler kvinnor chansen till en framtid fri från bröstcancer.

Statistik: Socialstyrelsen, Bröstcancerförbundet, Europaparlamentet, Cancerfonden

Denna artikel är i samarbete med Thermaiscan.

Katarina Dalunde Eriksson Medgrundare & CMO, Thermaiscan

#LevaLiteTill

Äggstockscancer behöver upptäckas tidigare!

Varje år får cirka 700 kvinnor i Sverige diagnosen äggstockscancer. Ofta upptäcks sjukdomen i ett sena stadier, vilket bidrar till hög dödlighet. Ett av de största problemen är att de difusa symptomen gör att många söker hjälp sent eller inte uppmärksammas i tid av primärvården. Därför är det viktigt att fortsätta öka kunskapen om äggstockscancer både hos allmänhet, sjukvård och inte minst hos politiker – så att fer får möjligheten att leva lite till!

Vanliga symtom för äggstockscancer:

Diffus magvärk/magproblem

Ofta kissnödig

Känsla av svullen mage

Dålig aptit, blir mätt fort

Onormal trötthet

Viktnedgång

Smärta i ryggslutet

Tryck mot ändtarmen

Knöl/ojämnhet i magen

Tyngdkänsla i buken

Patienten bör även vara medveten om:

… sin familjs cancerhistoria – varje år drabbas ca 100 personer av ärftlig äggstockscancer.

… att det idag inte fnns någon tillförlitlig screeningmetod – att äggstockscancer inte kontrolleras vid screeningen man blir kallad till.

… att om patienten upplever symtom och/eller känner att något inte är som det ska behöver de få hjälp och utredas – för att kunna få en tidigare diagnos och bättre prognos!

Läs mer på gyncancer.se

Ett urval av händelser som utvecklat cancervården

1950 1966 1970

Forskare kopplar rökning till cancer.

2000

Patienter kan få skräddarsydd behandling genom precisionsmediciner.

HPV-vaccin införs i det svenska vaccinationsprogrammet. 2009

Screening av livmoderhalscancer införs i Sverige.

Bröstbevarande kirurgi och det första hormonläkemedlet introduceras inom bröstcancervården.

1976 1986

Allmänna råd om regelbunden mammografiscreening i Sverige.

Benmärgstransplantation utförs för första gången i Sverige.

2010 2018

Ökad medvetenhet om att livsstil kan påverka risken för cancer.

Nobelpris för immunterapi.

Innovativa partnerskap för att möta samhällsutmaningar och uppnå en nollvision för cancer

Att besegra cancer är en av vår tids största utmaningar. Trots framsteg inom forskning och behandlingar kvarstår cancer som en av de främsta dödsorsakerna globalt.

För att maximera livskvaliteten för fler patienter och minska cancerriskerna krävs innovation och samarbete över sektorsgränser. Vi måste tänka utanför boxen när vi utvecklar nya lösningar och användningen av befintliga resurser. Det är dags att anta ett holistiskt synsätt på hälsa och välkomna nyskapande samarbeten mellan vårdsektorn, näringslivet och civilsamhället.

Nollvision cancer: En mötesplats för samverkan

Det finns redan många goda idéer och ansträngningar, men för att de ska kunna realiseras krävs en central mötesplats. Nollvision cancer är en sådan plattform där människor från olika bakgrunder, discipliner och branscher kan mötas och utmana varandras tankar. Det är här olika kompetenser kan mötas, belysa nya perspektiv och gemensamt söka lösningar för att verkligen förändra cancervården – med målet att färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva.

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer, påpekar: – För att utveckla och stärka cancervården behöver vi olika aktörer som samarbetar. Tillsammans kan vi skapa en robust och uthållig sjukvård för alla.

Ett missionsorienterat arbetssätt för systemförändring Cancervården är mer komplex än många tror. Det är inte bara en läkare, en sjuksköterska och en patient; det är ett dynamiskt nätverk av interaktioner som involverar många fler. Att åstadkomma förändring i ett sådant system kräver mer än isolerade insatser. Om vi bara ändrar en del, kommer resten av systemet att anpassa sig därefter. Därför måste vi samarbeta över alla sektorsgränser och sträva mot gemensamma mål för att skapa förändring på flera fronter samtidigt.

Ebba Hallersjö Hult, miljöledare för Nollvision cancer, förklarar:

– För att uppnå hållbar och

jämlik hälsa samt en effektiv cancervård måste vi ompröva vårt sätt att tänka och samarbeta. Därför använder vi ett missionsorienterat arbetssätt där olika aktörer arbetar mot samma mål.

Cancer Mission Day I år kraftsamlar vi i Almedalen och bjuder in till Cancer Mission Day, en dag dedikerad till innovativa samarbeten för att förbättra cancerprevention, behandling och livskvalitet. Dagen fylls med seminarier, workshops och nätverkande, arrangerat av Nollvision cancer och Testbed Sweden Precision Health Cancer med samarbetspartners.

Tillsammans kan vi arbeta mot en framtid där ingen förlorar livet till cancer – i stället kan fler leva längre och bättre.

Kjell Ivarsson

Ebba Hallersjö Hult

Krönika

Detta uppslag är i samarbete med Nollvision cancer & Testbed Sweden.

Framtiden för cancervård genom kliniska studier

Kliniska studier utgör själva ryggraden för att innovationer inom cancervården ska kunna nå ut till patienter. För att möjliggöra detta arbete har Nollvision cancer i samarbete med Genomic Medicine Sweden (GMS) och SciLifeLab etablerat Testbed Sweden Precision Health Cancer. En tvärsektoriell samverkan mellan en rad aktörer från sjukvård, industri, akademi, myndigheter och patientorganisationer.

Text Caroline Fagerson

Mot en jämlik och hållbar cancervård

Det övergripande

målet för Testbed

Sweden Precision Health Cancer är att underlätta införandet av en mer jämlik och hållbar cancervård. Parallellt strävar man efter att ge företag inom life science-sektorn en möjlighet att växa och utvecklas i Sverige.

De utmaningar vi står inför är både komplexa och globala, och lösningen kräver mer än bara individuella insatser. För att nå en hållbar och jämlik hälsa och cancervård i tid, måste vi tänka och samarbeta på nya sätt.

–Om vi ska nå en hållbar och jämlik hälsa och cancervård i tid måste vi tänka och samarbeta på nya sätt. Därför använder vi ett missionsorienterat arbetssätt där olika aktörer arbetar i samma riktning mot gemensamma mål, säger Ebba Hallersjö Hult vid Stockholm School of Economics Center for Resilient Health, som är aktiv inom ledningen för Nollvision cancer och Testbed Sweden Precision Health Cancer. För närvarande pågår förberedelserna för en nationell

precisionsmedicinsk behandlingsstudie, som sker i samarbete med andra liknande studier i Europa.

FOCU.SE – En nationell klinisk studie för precisionsmedicin inom cancer

Målinriktade terapier har blivit alltmer centrala i behandlingen av cancer. För att fler patienter ska kunna dra nytta av dessa terapier i ett tidigare skede av sin sjukdom, krävs både nationell samling och samarbete, samt nya och innovativa arbetssätt och tillgång till avancerade diagnostiska metoder. Den nationella kliniska studien FOCU.SE prövar nya användningsområden för redan godkända cancerbehandlingar hos patienter med avancerad cancer. Genom att använda precisionsdiagnostik och precisionsmedicin i kliniska studier, bidrar vi till en framgångsrik implementering av precisionsmedicin i vården.

Nationellt engagemang och internationellt samarbete Sedan starten har Testbed Sweden varit ett nav för europeiska samarbeten kring precisions-

medicinska studier vid cancer. Samarbetet har formaliserats och beviljats anslag från EU för implementering av den europeiska cancerplanen och Cancer Mission. Genom projekten PCM4EU och PRIME-ROSE, som båda samlar över 15 länder, har vi kunnat stärka dessa insatser ytterligare. –Det är fantastiskt roligt att det nu finns ett nationellt engagemang och ett driv att få denna viktiga studie på plats. Även att vi kan samarbeta med en gemenskap av DRUP-liknande studier i Norden och övriga Europa, säger Anders Edsjö, överläkare inom Region Skåne och aktiv inom ledningen för GMS och Testbed Sweden Precision Health Cancer.

Framtiden för cancervården ser ljus ut tack vare dessa samlade insatser. Genom att fortsätta att stödja och utveckla kliniska studier, kan vi säkerställa att innovationer inom precisionsmedicin når de patienter som behöver dem mest. Det är genom samarbete och gemensamma ansträngningar som vi kan uppnå en mer jämlik och hållbar cancervård för alla.

FOTO

Anders Edsjö

NÄR MAN ÄR SJUK KAN NÄRINGSBEHOVET VARA STORT, MEN APTITEN LITEN!

För den som är sjuk är energi och näring viktigare än någonsin, särskilt om aptiten är liten. RESOURCE ® näringsdrycker är speciellt anpassade för dig som har svårt att få i dig tillräckligt med energi och näring via kosten, och kan hjälpa dig att öka ditt näringsintag.

RESOURCE® näringsdrycker finns på apotek. Tala med din läkare eller dietist om de kan vara ett lämpligt alternativ för dig.

Information till patienter

Resource® näringsdrycker är livsmedel för speciella medicinska ändamål. Ska användas under medicinsk övervakning. Avsedda för kostbehandling av patienter med malnutrition eller med risk för malnutrition.