20-åringar har riskmarkörer för hjärt kärlsjukdom efter högt BMI som barn

”Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder”. Foto: Unsplash

Personer med övervikt och fetma i 10-årsåldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom redan vid 20 års ålder. En studie från Göteborgs universitet visar på vikten av tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Andelen med övervikt eller fetma i Sverige går från 11 procent bland 4-åringar, till 15 procent i gruppen 11-15-åriga skolbarn – mer än en fördubbling på knappt 30 år – och sedan till hela 31 procent hos unga vuxna, 16-29 år gamla, enligt statistik hos Folkhälsomyndigheten.

Att barns tidiga tillväxtmönster är kopplat till hälsoläget senare i livet är känt sedan tidigare. Gruppen unga individer med fetma har på sikt en ökad sjuklighet i hjärtkärlsjukdom, invalidiserande artros, hormonrubbningar och diabetes.

Den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Obesity Facts, ger resultat som ytterligare stärker kopplingen mellan BMI i unga år och risken för senare sjuklighet.

Försteförfattare är Staffan Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare.

Långtidsuppföljning gav extra viktiga data

– Vi har nu studerat en stor mängd olika tillväxtdata på barn i åldrarna 0–10 år. Dessa data har fångats in från de rutinmässiga hälsokontrollerna på BB, BVC och inom svenska skolhälsovård. Vi har sedan kompletterat detta med enkäter då barnen var 10 år, där även uppgifter om föräldrarnas längd och vikt har rapporterats, berättar han.

Ett urval på 513 individer genomgick senare, vid 18-20 års ålder, en riktad hälsoundersökning. Den omfattade mätning av längd, vikt och midjemått, samt blodprov och insamling av enkätdata. För att bättre bedöma riskerna för framtida diabetes och hjärt-kärlsjukdom användes ett så kallat kardiometaboliskt index som rangordnar sjukdomsrisk hos varje enskild person. – Det kardiometabola indexet summerar varje individs olika mätvärden för blodfetter, blodsockerbalans, blodtryck och midjemått. Vårt främsta mål var att bedöma sambandet mellan tidig fetma och övervikt, och det kardiometaboliska index vi beräknat för de unga vuxna i studien, säger Staffan Mårlid.

Hälsofrämjande insatser för alla barn

Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder.

Resultaten pekar enligt forskarna på den stora betydelsen av skolhälsovårdens hälsoundersökningar där bland annat mätningar av tillväxt ingår, och där man kan fånga upp barn i riskzonen. Vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser från både förskola, skola och samhället i stort betonas. Hörnstenarna är hälsosam kost, vardagsmotion och regelbunden fysisk aktivitet, minskad stress och tillräcklig sömn. – Insatserna bör inte riktas specifikt eller enbart till barn med övervikt utan till alla barn, oberoende av BMI, eftersom dessa hälsofrämjande insatser är viktiga för alla barn. Att rikta sig bara till barn med högt BMI kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas, säger Staffan Mårild.

Staffan Mårild, docent i pediatrik och barnläkare. Foto: Magnus Gotander.

Källa: Sahlgrenska Akademin

Titel:

Features of Childhood Growth, Lifestyle, and Environment Associated with a Cardiometabolic Risk Score in Young Adults, https://doi.org/10.1159/000520661

Vi ser fram emot att ses igen i Malmö!

23:E SVENSKA KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET