Digital lösning för att mäta bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med förmaksflimmer används i norsk studie

”Det ska bli intressant att se vilken inverkan tekniken vi använder har på våra hjärtflimmerpatienters följsamhet till att ta sina blodförtunnande läkemedel enligt ordination”. Foto: Unsplash.

Förmaksflimmer ökar risken för bildandet av blodproppar i hjärtat som kan föras med blodbanan till hjärnan och orsaka stroke, och det är därför av yttersta vikt att dessa patienter tar den blodförtunnande medicinen enligt ordination. I en nystartad klinisk studie i Oslo med professor Dan Atar som huvudprövare, används en digitalt ansluten pillbox för att bedöma graden av följsamhet till rivaroxaban, ett oralt antikoagulantia som doseras en gång dagligen.

Bristande följsamhet till medicinering ökar risken för sjukhusvistelse och dödlighet hos patienter men innebär även en betydande ekonomisk börda för hälso- och sjukvårdssystemen. Målet med studien är att insamlade data ska öka kunskapen om i vilken grad patienter följer ordinationen för läkemedelsbehandlingen, om denna kan förbättras, och i så fall, om vårdrutiner kan förändras för att förbättra patientens välbefinnande.

En digitalt ansluten pillbox kopplad till en mobilapplikation möjliggör fjärrsupport för patienterna. Om en dos inte tagits enligt ordination så påminner appen patienten om att ta medicinen och därefter dokumenteras detta och informationen vidarebefordras för vidare analys. Professor Dan Atar är ansvarig för och har initierat studien där svenska Pilloxas produkt används. Finansiellt stöd för genomförande kommer från EU:s Eurostarsprogram och läkemedelsbolaget Bayer. I studien kommer även Pilloxas kompletta program för stödtjänster inom läkemedelsbehandling att utvärderas.

Dan Atar, professor i kardiologi vid Oslo universitet, kommenterar: ”Vi har nått en viktig milstolpe när vi nu inkluderar de första patienterna i vår studie. Det ska bli intressant att se vilken inverkan tekniken vi använder har på våra hjärtflimmerpatienters följsamhet till att ta sina blodförtunnande läkemedel enligt ordination. Data som dokumenterar om patienter har tagit dessa läkemedel enligt ordination ger en bra översikt i realtid av i vilken utsträckning patienten följer planerad medicinsk behandling. Vi förväntar oss att denna kunskap kommer att ge såväl patienten, släktingar som den förskrivande läkaren tillförsikt om en god behandling. Vi hoppas också kunna lära oss hur vi kan förbättra kvaliteten hos framtida kliniska prövningar, ett område med stor förbättringspotential när det gäller att dokumentera intaget av läkemedel.”

Digitaliseringen inom vården

Studien i Oslo är ett exempel på den digitaliseringsvåg som sveper över världen och som i ökande utsträckning nu även har nått sjukvården. Ingen ifrågasätter längre behovet eller nyttan av denna utveckling inom life science och hälso- och sjukvården. Vinsterna skulle bland annat vara bättre vårdkvalitet och säkerhet, enklare dokumentation, effektivare vårdprocesser och mer fokus på förebyggande insatser samt medföra stora kostnadsbesparingar.

Utmaningarna är dock flera för att digitaliseringen ska ta fart. En typ av hinder handlar om höga kostnader och tungrodda processer. Det kostar i dag i genomsnitt flera hundra tusen dollar och 15 månaders utvecklingstid för att skapa en mHealth-app. Samtidigt finns en rad regelverk, såsom General Data Protection Regulation (GDPR), Medical Device Regulation (MDR) och Pharmacovigilance (PV)-regelverk, att ta hänsyn till. Då är det inte konstigt att organisationer tvekar att ge sig in i sådan utveckling. En annan utmaning är att engagera och behålla användare. Om inte digitaliseringssteget upplevs som användarvänligt och tillför ett reellt värde finns inte förutsättningar för fortsättning. Ett annat område som är utmanande är att hantera frågan om hur man får använda patientdata enligt gällande lagstiftning.

Men potentialen för en exponentiell ökning av digitalisering inom vården ligger i korten. En väg framåt illustreras av den utveckling av dynamiska appar för patientstöd och lärdomar från användardata som drivs av Pilloxa i nära samarbete med sjukvårdens aktörer utifrån regulatoriska och juridiska förutsättningar.

OLA BJÖRKMAN

Docent, frilansskribent

Dan Atar, professor i kardiologi, Oslo universitet.