Fler döda i stroke under pandemin

”Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion”. Foto: Canstock.

År 2020 ökade antalet avlidna personer av stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

Forskning visar att man vid svår covidinfektion får en skada på blodkärlen och ökad benägenhet att bilda blodproppar, vilket kan bidra till ökad risk för stroke. Men mer forskning behövs för att fastställa vad trendbrottet och de skillnader som har uppstått under pandemin beror på, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Under 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten i stroke stadigt gått ner. Antalet drabbade i Sverige har minskat med 41 procent sedan 2006, medan antalet som dött till följd av stroke har minskat med 43 procent samma period. Den positiva trenden beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder, som nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Även utvecklingen av nya metoder inom rehabilitering och insatser för att motverka återinsjuknande går framåt, vilket har stor betydelse för att förhindra att drabbade som överlevt får en ny stroke.

Fler män än kvinnor dog

Trots detta insjuknade nästan 25 400 personer i Sverige i stroke under 2020. Nästan 6 100 personer avled med stroke som dödsorsak samma år, en ökning med cirka 4 procent från 2019 då antalet personer som dog av stroke var drygt 5 800. Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion. – Att ta hand om sin hälsa är det bästa man kan göra för att undvika stroke. Fler behöver också lära sig känna igen tecknen på stroke så att drabbade får sjukhusvård så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för bestående hjärnskador och i värsta fall död, säger Kristina Sparreljung.

Fakta om stroke

• Stroke, eller slaganfall, är en av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Den som överlever en stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående. • Stroke uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel. Syrebristen kan uppstå till följd av en hjärninfarkt, det vill säga en blodpropp i något blodkärl, eller till följd av en hjärnblödning, det vill säga en bristning i något kärl inne i hjärnan. Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. • Stroke kommer ofta blixtsnabbt och inte sällan helt utan förvarning. Men det händer också att spåren av stroke växer fram stegvis under ett dygn eller ännu lite längre tid. • Symtom på stroke är bland annat förlamning, kraftlöshet eller känselnedsättning i en kroppsdel, talsvårigheter, svårighet att förstå vad andra säger, synstörning, yrsel och kraftig huvudvärk. I vissa fall kan insjuknandet vara mindre dramatiskt med lindriga eller övergående symtom.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke

• Högt blodtryck • Rökning • Förmaksflimmer • Diabetes • Låg fysisk aktivitet • Höga blodfetter • Tidigare genomgången stroke • Hög ålder • Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar • Hög alkoholkonsumtion • Nedstämdhet och psykosocial stress John Pernow, ordförande för HjärtLungfondens forskningsråd. Foto: Privat.

Kristina Sparreljung. Generalsekreterare HjärtLungfonden Foto: Anna Molander.