Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt

”Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020.” Foto: Canstock, arkiv.

Jenny Kindblom, överläkare och docent. Foto: Privat.

Claes Ohlsson, överläkare och professor. Foto: Carl Hjelte.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Foto: Anna Molander.

En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen.

– Vår forskning visar att män som ökade mycket i BMI under tonåren har en förhöjd risk att dö i hjärtinfarkt senare i livet. Ökningen medförde också ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl, även när vi tog hänsyn till etablerade riskfaktorer såsom rökning, högt blodtryck, kolesterol eller BMI i medelåldern. Risken att drabbas av hjärtinfarkt kan alltså initieras under uppväxten, och därför är det viktigt att ta barns övervikt och obesitas (fetma) på allvar, säger Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020. Utvecklingen är allvarlig, eftersom övervikt och fetma är riskfaktorer för dödliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt.

Det finns en tydlig koppling

I den aktuella studien undersökte Jenny Kindblom och hennes forskarkollegor data från skolhälsovården i Göteborg för 37 672 pojkar födda 1945–1961, samt Göteborgsdelen av SCAPIS-studien som innehåller uppgifter om hjärt-kärlsjukdom. För 922 män, som förekom i bägge grupperna, fanns data som gjorde det möjligt att undersöka olika riskfaktorers betydelse. Resultatet visade att det finns en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning i tonåren och både hjärtinfarkt och åderförkalkning i hjärtats kranskärl i vuxen ålder. Sambandet kvarstod efter justering för kolesterolnivå, blodtryck, rökning och BMI i medelåldern.

En hypotes är att könshormoner under puberteten påverkar hur kroppen lagrar fett i buken, men det behövs mer forskning för att studera mekanismerna bakom fynden. Det behövs också forskning för att se om samma risk på grund av kraftigt ökat BMI under tonåren gäller för kvinnor. – Den här studien visar att de riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som män ådrar sig under uppväxten kan bli en tung börda långt senare. Därför är insatser kring kost och motion redan i barnåren absolut nödvändiga för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: Pubertal body mass index change is associated with adult coronary atherosclerosis and acute coronary events in men

Publicering: Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology (ATVB)

Typ av studie och population: 37 672 män födda 19451961 från BEST-studien med data från skolhälsovården i Göteborg, varav 922 individer även förekommer i Göteborgsdelen av SCAPIS-studien med data om bland annat åderförkalkning.

Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden med flera. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och kärlsjukdom.

NYHET! Nu godkänd för behandling av kronisk njursjukdom (CKD)1 Sedan november 2020 godkänd för behandling av kronisk hjärtsvikt (HFrEF)1

Ej inom förmån. Subventioneras endast för patienter med symtomatisk HFrEF, trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när detta inte är lämpligt.

FRAMTIDEN BÖRJAR NU

FORXIGA 10 mg har indikation inom tre närbesläktade sjukdomsområden – diabetes typ 2, kronisk njursjukdom (CKD)* och kronisk hjärtsvikt (HFrEF)*1 .

NU INOM FÖRMÅNEN MED BEGRÄNSNING

Enkel behandling vid CKD, HFrEF och T2D

• Behandling med Forxiga kan initieras hos patienter ner till eGFR ≥25 ml/min/1,73 m2 . • Samma dosering och administrering oavsett indikation – en tablett 10 mg, en gång dagligen.

Håll dig uppdaterad!

Missa inga nyheter om Forxiga och våra terapiområden. Anmäl dig för att ta emot digitala utskick från AstraZeneca på

astrazenecaconnect.se

* Med eller utan diabetes typ 2.

Referenser:

1. Forxiga produktresumé 2021-08-05.

Forxiga® (dapagliflozin) 10 mg, filmdragerade tabletter, SGLT2-hämmare. Rx.

Indikationer: Diabetes mellitus typ 2 (F): Forxiga är avsett för vuxna för behandling av otillräckligt kontrollerad diabetes mellitus typ 2 som ett komplement till diet och motion 1) som monoterapi när metformin inte anses lämplig på grund av intolerans 2) som tillägg till andra läkemedel för behandling av diabetes mellitus typ 2. För studieresultat vad gäller kombinationer med andra läkemedel, effekter på glykemisk kontroll, kardiovaskulära och renala händelser, samt vilka populationer som har studerats, se SPC avsnitt 4.4, 4.5 och 5.1. Subventioneras endast som tillägg till behandling med metformin eller när metformin inte är lämpligt. Hjärtsvikt (F): Forxiga är avsett för vuxna för behandling av symtomatisk kronisk hjärtsvikt med nedsatt ejektionsfraktion. Subventioneras endast vid hjärtsvikt för patienter med symtomatisk hjärtsvikt

med nedsatt ejektionsfraktion trots optimerad behandling med RAAS-blockad, betablockad och MRA, eller utan MRA när MRA inte är lämpligt. Kronisk njursjuk-

dom (EF): Forxiga är avsett för vuxna för behandling av kronisk njursjukdom. Ingår ej i förmånen. Varningar och försiktighet: På grund av begränsad erfarenhet är det inte rekommenderat att initiera behandling med dapagliflozin hos patienter med GFR < 25 ml/min. Den glukossänkande effekten av dapagliflozin är beroende av njurfunktionen och är reducerad hos patienter med GFR < 45 ml/min och saknas sannolikt hos patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion. Om GFR sjunker under 45 ml/min bör därför ytterligare glukossänkande behandling övervägas hos patienter med diabetes mellitus om ytterligare glukossänkande behandling behövs. Viktig säkerhetsinformation: Vid misstanke om den sällsynta men livshotande infektionen Fourniers gangrän (nekrotiserande fasciit i perineum) ska SGLT2-hämmare sättas ut och akut behandling påbörjas. SGLT-2 hämmare ska användas med försiktighet hos patienter med förhöjd risk för diabetesketoacidos. Senaste översyn av produktresumén: 2021-08-05. För ytterligare information och priser se www.fass.se. SE-8970-08-21-FO