”Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020.” Foto: Canstock, arkiv.
Viktuppgång i tonåren ger större risk för dödlig hjärtinfarkt En kraftig ökning av BMI hos pojkar i puberteten ökar risken för hjärtinfarkt i vuxenlivet. Dessutom löper vuxna män vars BMI steg mycket under tonåren större risk att dö om de väl drabbas av en infarkt. Resultatet sätter fingret på betydelsen av förebyggande åtgärder redan i barndomen. Jenny Kind blom, överläkare och docent. Foto: Privat.
Claes Ohlsson, överläkare och professor. Foto: Carl Hjelte.
– Vår forskning visar att män som ökade mycket i BMI under tonåren har en förhöjd risk att dö i hjärtinfarkt senare i livet. Ökningen medförde också ökad risk för åderförkalkning i hjärtats kranskärl, även när vi tog hänsyn till etablerade riskfaktorer såsom rökning, högt blodtryck, kolesterol eller BMI i medelåldern. Risken att drabbas av hjärtinfarkt kan alltså initieras under uppväxten, och därför är det viktigt att ta barns övervikt och obesitas (fetma) på allvar, säger Jenny Kindblom, docent vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten har övervikt bland barn i Sverige blivit dubbelt så vanligt de senaste 30 åren. På tio år har andelen svenska män i åldrarna 16–29 med övervikt eller fetma ökat från 28 procent år 2010 till 32 procent år 2020. Utvecklingen är allvarlig, eftersom övervikt och fetma är riskfaktorer för dödliga hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt. Det finns en tydlig koppling
Kristina Sparre ljung, generalsekreterare för Hjärt-Lung fonden. Foto: Anna Molander. 6
#7 2021
I den aktuella studien undersökte Jenny Kindblom och hennes forskarkollegor data från skolhälsovården i Göteborg för 37 672 pojkar födda 1945–1961, samt Göteborgsdelen av SCAPIS-studien som innehåller uppgifter om hjärt-kärlsjukdom. För 922 män, som förekom i bägge grupperna, fanns data som gjorde det möjligt att undersöka olika riskfaktorers betydelse. Resultatet visade att det finns en tydlig koppling mellan kraftig BMI-ökning i tonåren och både hjärtinfarkt och åderförkalkning i
hjärtats kranskärl i vuxen ålder. Sambandet kvarstod efter justering för kolesterolnivå, blodtryck, rökning och BMI i medelåldern. En hypotes är att könshormoner under puberteten påverkar hur kroppen lagrar fett i buken, men det behövs mer forskning för att studera mekanismerna bakom fynden. Det behövs också forskning för att se om samma risk på grund av kraftigt ökat BMI under tonåren gäller för kvinnor. – Den här studien visar att de riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som män ådrar sig under uppväxten kan bli en tung börda långt senare. Därför är insatser kring kost och motion redan i barnåren absolut nödvändiga för att förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Källa: Hjärt-Lungfonden
Fakta om forskningsstudien Titel och länk: Pubertal body mass index change is associated with adult coronary atherosclerosis and acute coronary events in men Publicering: Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology (ATVB) Typ av studie och population: 37 672 män födda 19451961 från BEST-studien med data från skolhälsovården i Göteborg, varav 922 individer även förekommer i Göteborgsdelen av SCAPIS-studien med data om bland annat åderförkalkning. Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden med flera. Som största svenska fristående finansiär av hjärtoch lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och kärlsjukdom.
