Min Medicin 2021 #6 by Medicinsk access

2021

ÅRGÅNG 17

POPULÄRVETENSKAPLIG HÄLSOTIDSKRIFT • WWW.MINMEDICIN.NET

MUSIK, FYSIOLOGI OCH EMOTIONER PERIPARTUMKARDIOMYOPATI – HJÄRTSVIKT I SAMBAND MED GRAVIDITET SÅ KAN PATIENTER MED TYP 2-DIABETES SLIPPA KOMPLIKATIONER

DRÖNARE LEVERERADE HJÄRTSTARTARE GÄSTLEDARE: JÖRGEN JEHANDER ORDFÖRANDE

NJURCANCERFÖRENINGEN

ROBOTAR SKÖTER TIDSKRÄVANDE ADMINISTRATION

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Vi har gått på två ben i över sex miljoner år. Vår unika hjärnkapacitet började utvecklas för fyra miljoner år sedan. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Varför saknar ursprungsbefolkningar världen över alla våra folksjukdomar – men får dem så snart de börjar ta efter vår västerländska livsstil? Vad gör mobil telefoner och surfplattor med våra barns hjärnor? Varför behöver de flesta av oss glasögon? – det har vi klarat oss utan under årmiljoner! Ledande experter och forskare I boken medverkar ett stort antal av landets ledande experter och forskare inom osteologi, ekologi, arkeologi, genetik, medicin, evolutionsmedicin, nu trition, idrott, fysiologi, fysioterapi, barnmedicin, psykologi, sexualmedicin, neurovetenskap, sexologi, cellbiologi, psykologi, immunologi och beteen defysiologi. Alla presenterar sina forskningsresultat i egna faktarutor. Mer parten av deras texter bygger på intervjuer, de flesta även filmade, som på olika sätt kommer att göras tillgängliga via nätet, och där också relevanta delar av egna dokumentärfilmer från olika ursprungsbefolkningar kommer att läggas ut. Mer om medförfattarna kan du läsa i nr 6 2019 sidan 5.

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Om författaren: Göran Burenhult är arkeolog och fotograf. Han disputerade 1980 vid Stockholms universitet och blev följande år biträdande professor i arkeologi vid Stockholms universitet. År 1996 blev han professor i arkeologi. Burenhult skrev de mest använda läroböckerna i arkeologi vid svenska universitet från 80talets mitt och framåt. Han är också känd som en av svensk arkeologins främsta förespråkare för etnoarkeologiska metoder vilka han presenterat bland annat inom ramen för flera TVproduktioner. Under senare år har han även en gagerat sig som opinionsbildare i diet och livsstilsfrågor. Han har bl. a. givit ut böckerna Arkeologi i Norden. Den sexuella evolutionen. Maten, evolutionen och hjärnan. Paleokost. Den fulländade människan... med fler.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

Plats för frimärke

Innehåll #6 2021 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Amré Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se

18 M USIK, FYSIOLOGI

Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 28 oktober, 2021 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

Omslaget: Gimån Albacken Jämtland Foto: Karen Brandwijk

OCH EMOTIONER

åga prata med den som har eller haft V cancer

6 G entest bättre än blodprov för hjärtkärlsjukdomar 10 Screening för förmaksflimmer kan minska strokerisk 12 Tydlig minskning av amputationer vid diabetes typ 1 24 Aorta blir nytt Centre of Excellence på Akademiska 26 Nya rön om sambandet mellan cellidentitet och barncancerformen neuroblastom 32 Östrogens påverkan på immunförsvaret i fokus för utveckling av ny medicin mot ledgångsreumatism och benskörhet 34 M ekanism bakom tvångsmässigt alkoholintag upptäckt 36 Lovande resultat för nya variabeln TIR i diabetesregistret 39 Nedsatt luktsinne? Luktträna! 42 Ny metod möjliggör detalj-studier av mänskliga organ i 3D 44 M änniskans biologiska förutsättningar och behov och det moderna samhällets krav och påfrestningar är inte förenliga – Om varför psykisk ohälsa blivit ett gigantiskt problem i vårt land 50 Ämne i avföring inte alltid kopplat till tarmsjukdom 52 Gliminer, en ny läkemedelsgrupp för behandling av diabetes typ 2 58 Ett försök att förklara ME/CFS och fibromyalgi 62 Stenålderskost minskade vissa blodfetter oberoende av kroppsvikt 64 C ancer väntar inte! Antalet fall av hudcancer i Sverige har ökat med nästan 60 procent de senaste tio åren 66 Antibiotika ger ökad risk för cancer i tjocktarmen 69 B oktävling 72 B okklubben

28 Peripartumkardiomyopati – hjärtsvikt i samband med graviditet

8 Drönare levererar hjärtstartare

14 Så kan patienter med typ 2-diabetes slippa komplikationer

54 ROBOTAR SKÖTER TIDSKRÄVANDE ADMINISTRATION #6 2021

Människans biologiska förutsättningar och behov och det moderna samhällets krav och påfrestningar är inte förenliga Naturvetenskapliga begrepp som biologi, kön och evolutionär bakgrund har blivit näst intill förbjudna att tala om i vårt land. Varför har det blivit tabu att lyfta fram vår evolutionära bakgrund? – våra gener kan vi ju aldrig förändra. Läs mer...

Gästledaren Jörgen Jehander: Ordförande Njurcancerföreningen. ”Det är många som vittnar om hur läkare helt missar den psykiska aspekten när man ger cancerbesked. Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det.” Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta nummer. Musik, fysiologi och emotioner. Det har visats att lugnande musik kan öka oxytocinnivåer hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Denna bakgrund ledde till att prover för plasmanivåer av oxytocin togs, och resultaten analyserades med hänsyn till om högt eller lågt oxytocin förelåg. Läs mer... Så kan patienter med typ 2-diabetes slippa komplikationer. Långtidsblodsocker, HbA1c, blodtryck och blodfetter ska ställas in direkt vid diagnos av typ 2-diabetes, görs detta går det att leva utan komplikationer. Läs mer...

Glöm inte att skicka in ditt svar i boktävlingen, du kan vinna boken: ”LÄKARINNOR” av Gudrun Nyberg. Förlag: Carlsson Bokförlag.

En tanke: ”Vem som helst kan sympatisera med en väns lidande, men det krävs en förfinad själ för att sympatisera med en väns framgång” (Oscar Wilde)

Östrogens påverkan på immunförsvaret i fokus för utveckling av ny medicin mot ledgångsreumatism och benskörhet. Läs mer...

TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Medicinsk access nr 2 2021 CALLE WALLER Vårdpolitisk talesperson, Prostatacancer förbundet

”Det gör inget om de med mer beskedlig cancer får vänta länge”, säger man. Rätt! För de flesta. Men problemet är att vi inte med säkerhet vet om just Kalle Karlssons tumör är snäll. Tänk efter! Om vi hade säkra metoder att avgöra det så hade vi redan haft screening.”

Peripartumkardiomyopati drabbar kvinnor i slutet på graviditeten eller första tiden efterförlossningen. Sjukdomen ger upphov till hjärtsvikt och förloppet kan variera från snabb återhämtning till behov av transplantation och död. Med rätt behandling överlever dock de flesta och många återfår normal hjärtfunktion. Läs mer...

#6 2021

Medicinsk access nr 3 2021 ALEXANDRA CHARLES VON HOFSTEN Ordförande 1,6/2,6 miljonerklubben

”Vissa sjukdomar har ”låg status”. Det slår till och med Socialstyrelsen fast. Exempel på en sådan lågstatusklassad sjukdom är osteoporoseller benskörhet som det heter i folkmun. Att sjukdomar som drabbar kvinnor fortfarande år 2021 har låg status gör mig ledsen och arg”

Medicinsk access nr 4/5 2021 INGER ROS Förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde. Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö. Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

Utöver den medicinska kopplingen finns även en viktig samhällelig jämlikhetsaspekt av hur vårt gemen samma tandvårdssystem utformas. Ett jämlikt tandvårdssystem ska kunna ge förutsättningar för att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, att kunna förebygga och på bästa sätt ta hand om sin tandhälsa.

GÄSTLEDARE

VÅGA PRATA MED DEN SOM HAR ELLER HAFT CANCER Att våga prata om sin cancer kan, efter allt det akuta på sjukhuset, vara det första steget till att må bättre. Men många vill inte verka svaga eller vara en börda för sina närmaste, och pratar därför inte om det. Så ta steget du som känner någon som har eller har haft cancer: fråga och lyssna.

En cancerdiagnos kan ha en djupgående effekt på patienternas liv och man kan känna sig överväldigad, ensam eller till och med deprimerad. Njurcancer, en diagnos som 1 000 svenskar årligen får, upptäcks ofta av en tillfällighet när man undersöker för något annat. Detta eftersom symtomen inledningsvis är mycket diffusa. Det är en allvarlig sjukdom, men forskningen går framåt och behandlingarna förbättras ständigt. Många kan tack vare bra behandlingar leva vidare med en kronisk njurcancer. Men de mentala effekterna av att få diagnos njurcancer – ofta helt oväntat och upptäckt av en slump – är inte lika väl omhändertagna av sjukvården. En stor patientundersökning bland njurcancerpatienter visar att varannan inte pratar om sina problem med familj, vänner eller någon i sjukvården. Sämre koncentration

Det är Internationella Njurcancerföreningen, IKCC, som genomfört en undersökning där Sverige är ett av 40 medverkande länder. Undersökningen ger svar på frågor om hur man mår psykiskt till följd av sin njurcancer. Majoriteten av de svenskar som medverkat har haft njurcancer och anses färdigbehandlade och 54 % tänker inte speciellt mycket på att cancern eventuellt kan komma tillbaka. Däremot påverkas 40 % av oro relaterat till sjukdomen, vilket bland annat stör deras koncentration. Att prata om detta, kan ta emot. Många tänker nog att det bara är att bita ihop och vara glad över att man är färdigbehandlad och kapslar därför in de psykiska delarna. De vanligaste orsakerna till att inte förmå prata om sina känslor relaterade till sin cancer är:

• 38 % vill inte framstå som svag eller att andra tycker synd om en (internationellt 29 %). • 23 % känner sig obekväma med att prata om känslor knutna till sin njurcancerdiagnos, man har överlag svårt att prata om och sätta ord på sina känslor och sluter det därför inom sig (internationellt 21 %).

• 23 % föredrar att inte prata med andra om hur njurcancern påverkar dem (internationellt 26 %). • 8 % vill inte vara en börda eller för behövande för familj och vänner (internationellt 20 %). Våga prata

Att prata om hur vi mår kan vara det första steget att må bättre. Det går inte härbärgera alla känslor som inte får komma ut och den enklaste åtgärden är just att prata och våga visa sin sårbarhet. Ibland kan det vara befriande och hoppfullt att prata med andra som är eller har varit i samma situation. Vi har en aktiv Facebook-sida där det diskuteras, stöttas och ställs frågor. Under pandemin är förstås digitala kontakter ovärderliga. Som patientförening kan vi spela roll och ingjuta HOPP, kanske är det vårt största bidrag. Det är många som vittnar om hur läkare helt missar den psykiska aspekten när man ger cancerbesked. Som patient kan man då känna att man inte vill belasta andra, det här ska man väl klara av som en vuxen människa. Men det är fel och till slut brister det. Det som händer vid ett cancerbesked är att man går in i chock, du har en sjukdom som hotar ditt liv och reptilhjärnan går igång. Men det finns ingen arsenal hos sjukvården för den mentala och psykosociala resan. Vi vet inte varför sjukvården har så svårt med detta, men den går nog tillbaka till tanken om att bita ihop, istället för att prata och ge stöd även i det som inte direkt rör behandlingen av sjukdomen. Sjukvården är bra på att ta hand om det som är fysiskt trasigt vid cancersjukdom: diagnoser ställs, operationer och behandlingar genomförs, uppföljningar görs. Men vi måste också prata om hur vi mår mentalt. Det finns ett uppdämt behov av att få prata så du som läser detta och känner någon som har eller har haft cancer – ta kontakt och prata. Och förstås, acceptera om du får ett nej.

JÖRGEN JEHANDER Ordförande Njurcancerföreningen #6 2021

”Våra resultat visar om det skulle vara standard vid blodprov att ta reda på patientens blodgrupp och blodgruppens genetik, då skulle vi kunna upptäcka och påbörja behandlingar av sjukdomar i ett tidigt skede vilket kan förhindra eller fördröja att allvarliga komplikationer uppstår.” Foto: Envatoelements

Gentest bättre än blodprov för hjärt-kärlsjukdomar

Julia Höglund, doktorand och forskare. Foto: Frida Henningson Johnson

Att bestämma en persons blodgrupp utifrån genetiska tester istället för enbart klassiskt blodprov kan ge en bättre bild av risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Om en patient har två genetiska anlag för A, B eller AB är risken dubbelt så hög att drabbas, jämfört med om ena anlaget är 0. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, gjord på data från UK Biobank.

Det är stor skillnad när det gäller risken för blodpropp, beroende på om man bär på ett eller två anlag för blodgrupperna, A, AB eller B. Kort sagt är det dubbelt så hög risk att få en blodpropp om man bär på två kopior av A eller B än bara en, säger Julia Höglund, doktorand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet och studiens förstaförfattare. Det finns fyra olika blodgrupper som en individ kan ha: A, B, AB och 0. Vilken man har är livsavgörande vid till exempel blodtransfusioner. På senare tid har det visat sig att blodgruppen spelar roll också för hur man infekteras av virus och bakterier och även för hur man drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Data från en halv miljon deltagare

Studien som nu publiceras visar att redan de genetiska anlagen, som en individ får från två håll, ett från vardera föräldern, också påverkar sjukdomsrisken. Studien baseras på data från en halv miljon deltagare som ingår i populationsstudien UK Biobank. Forskarna har gjort en djupare analys av genetiken bakom blodgrupper.

Precis som tidigare forskning, visar den här studien att de som har blodgrupp 0 löper lägre risk för att få hjärtkärlsjukdomar som exempelvis blodproppar, än de som har andra blodgrupper. Men genom att forskarna analyserade blodgrupperna genom genetik istället för vanlig blodanalys som görs med hjälp av antikroppstest, kunde de få fram vilka anlag som en person hade med sig från respektive förälder. Det kan spela stor roll för upptäckt av sjukdomar i och med att en person som har blodgrupp A, kan ha antingen två anlag för A, eller ett för A och ett för 0. – Det syns inte vid ett vanligt blodprov, eftersom både A och B maskerar 0-genen. Däremot spelar vilka anlag man har alltså stor roll för risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Om det här var standardmetoden för patienter skulle det avsevärt förbättra möjligheterna att hitta patienterna med störst risk, säger Julia Höglund. Ett annat resultat i studien är att forskarna kunde se att nivåerna för flertalet proteiner skiljde sig åt mellan personer med olika blodgrupper. Det tydligaste exemplet var proteiner som hjälper blodet att koagulera. Samma blodgrupper som ger ökad risk för blodpropp, gav också förhöjda nivåer av proteiner som är viktiga för blodets koagulering. – Våra resultat visar om det skulle vara standard vid blodprov att ta reda på patientens blodgrupp och blodgruppens genetik, då skulle vi kunna upptäcka och påbörja behandlingar av sjukdomar i ett tidigt skede vilket kan förhindra eller fördröja att allvarliga komplikationer uppstår, säger Julia Höglund. Källa: Uppsala universitet

Artikel Höglund J, Karlsson T, Johansson T, Ek WE, Johansson Å. Characterization of the human ABO genotypes and their association to common inflammatory and cardiovascular disease in the UK Biobank, American Journal of Hematology (open access) https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajh.26307

#6 2021

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 23 september, 2021. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#6 2021

”Som ett steg i att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans. (AEDdrone)” Foto: Andreas Claesson.

Drönare

levererade hjärtstartare vid misstänkta hjärtstopp i unikt pilotprojekt 8

#6 2021

Forskare vid Karolinska Institutet kan nu för första gången redovisa resultatet av ett pilotprojekt där drönare använts för att leverera hjärtstartare vid skarpa larm om misstänkt hjärtstopp. Drönarna användes i drygt en femtedel av larmen, och när de användes så utförde de pricksäkra leveranser och anlände oftast innan ambulansen var på plats. Resultatet har publicerats i tidskriften European Heart Journal och presenterades på hjärtkongressen ESC nyligen.

Andreas Claesson, docent. Foto: European Society of Cardiology.

– Det här är första gången i världen som en forskargrupp redovisar resultat från en studie där hjärtstartare har flugits ut av drönare vid riktiga larm om misstänkt hjärtstopp, säger ansvarig forskare Andreas Claesson, docent vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. 70 procent kan överleva

När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Så få som en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrillering) från en hjärtstartare skulle så många som 70 procent kunna överleva. Då behöver dock hjälpen komma fram snabbare. År 2019 tog det i median 11 minuter innan ambulans i Sverige var på plats vid ett hjärtstopp. Som ett steg i att minska tiden till defibrillering vid hjärtstopp utanför sjukhus har forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och drönaroperatören Everdrone AB testat att flyga ut hjärtstartare med drönare som ett komplement till ambulans. Studien genomfördes sommaren 2020 i Göteborg och Kungälv, och beskriver ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning snabbt samverkar för att möjliggöra utryckningen. Hjälpa och instruera personer på plats

Under studieperioden skickades drönarna ut vid 12 av totalt 53 larm om misstänkt hjärtstopp, och levererade framgångsrikt en hjärtstartare på platsen i 11 av fallen (92 procent). I sju fall (64 procent) anlände drönarna innan ambulansen kom, och sparade då i median 1 minut och 52 sekunder. Drönarna flög i median 3,1 kilometer och orsakade inga störningar eller skador på omgivningen. Ingen hjärtstartare användes på patienterna innan ambulansen anlände. – Även om ingen av de drönarlevererade hjärtstartarna kom till användning denna gång, så visar vår studie att det är möjligt att transportera hjärtstartare med god precision och på ett säkert sätt vid skarpa fall. En förutsättning för att de i framtiden också ska komma till användning är att larmcentralens operatörer tar initiativ och instruerar personer på plats i att snabbt hämta och an-

”När en person drabbas av hjärtstopp räknas varje minut. Så få som en av 10 överlever nämligen ett hjärtstopp utanför sjukhuset. Men med hjärt- och lungräddning samt en tidig strömstöt (defibrille ring) från en hjärtstartare skulle så många som 70 procent kunna överleva. Då behöver dock hjälpen komma fram snabbare. År 2019 tog det i median 11 minuter innan ambulans i Sverige var på plats vid ett hjärtstopp”. Foto: Canstock, arkiv.

Sofia Schier beck, doktorand. Foto: Privat.

vända hjärtstartaren för att hjälpa personen som drabbats av hjärtstopp, säger studieförfattaren Sofia Schierbeck, doktorand vid centrum för hjärtstoppsforskning på institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet. Mer optimerat system

Forskarna noterar att teknologin behöver utvecklas vidare för att öka användningsgraden och minska responstiden ytterligare. Exempelvis kunde drönarna under 2020 inte användas när det var mörkt, regnande eller blåste åtta meter per sekund eller mer. Drönarsystemet var även förinställt på att undvika rutter över tätbefolkade områden, vilket innebar att vissa larmdestinationer hamnade utom räckhåll. – Sedan studien genomfördes har vi identifierat flera förbättringsområden. I april i år inledde vi en uppföljande studie med ett mer optimerat system. Vi vill pröva om vi, i den uppföljande studien, kan använda drönarna i en större andel av fallen samt minska responstiden ytterligare och därigenom öka tidsbesparingen jämfört med ambulans. Varje minut utan behandling i det tidiga skedet minskar chansen till överlevnad med ca 10 procent och därför vi tror att denna nya leveransmetod har potential att rädda liv, säger Andreas Claesson. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Automated External Defibrillators delivered by drones to patients with suspected Out-of-Hospital Cardiac Arrest.” Sofia Schierbeck, Jacob Hollenberg, Anette Nord, Leif Svensson, Per Nordberg, Mattias Ringh, Sune Forsberg, Peter Lundgren, Christer Axelsson, Andreas Claesson, European Heart Journal, online 27 Forskningen har finansierats med hjälp av Hjärt-Lungfonden.

#6 2021

Screening för förmaksflimmer kan minska strokerisk Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.

Risken för stroke är fem gånger högre vid förmaksflimmer, en form av rytmrubbning i hjärtat. Symtomen blir därtill ofta svårare eftersom extra stora blodproppar kan bildas i hjärtat, lossna och riskera att täppa igen större blodkärl i hjärnan och orsaka stroke. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke, men i dagsläget screenas befolkningen inte för förmaksflimmer, utan de fall som upptäcks i vården får förebyggande behandling. – Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger Emma Svennberg, som är specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet. 10

#6 2021

Screening med tum-EKG

Alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland, inkluderades i studien. Deltagarna slumpades till att antingen bli inbjudna till screening (13 979 personer) eller till kontrollgrupp (13 996 personer), som fick sedvanlig vård. Av dem som bjöds in till screening valde 7 165 personer att delta. De fick fylla i en hälsodeklaration och registrera så kallad tum-EKG (elektrokardiogram), där tummarna placeras på en EKGdosa som mäter hjärtats elektriska aktivitet. De som inte hade förmaksflimmer fick med sig dosan hem i 14 dagar och mätte sitt EKG morgon och kväll. Om dosan registrerade rubbningar i hjärtats rytm fick deltagarna träffa en kardiolog och initiera blodförtunnande behandling om det saknades kontraindikationer. Minskad risk för stroke, blödning och död

Samtliga 28 000 individer följdes därefter i minst fem år. Upptäckten av förmaksflimmer var högre i den grupp som screenats och denna grupp hade även lägre förekomst av död, stroke och allvarlig blödning än kontrollgruppen.

”Resultaten betyder att beslutsfattare nu kan gå vidare med att ta ställning till om man ska rekommen dera screening för förmaks flimmer i Sve rige och även internationellt. I fortsatta stu dier behöver vi undersöka hur det ser ut i an dra sjukvårds system i andra länder och olika etniska befolknings grupper, och även om andra åldersgrupper kan ha nytta av screening”. Foto: Canstock, arkiv.

– 31,9 procent av dem i screeninggruppen fick en negativ händelse jämför med 33 procent i kontrollgruppen. Det kan låta som en liten skillnad, men då får man tänka på att enbart drygt hälften av dem som bjöds in till screening deltog och det är möjligt att vi hade sett en tydligare skillnad om fler personer hade dykt upp för screening. De som var med i screeningen fick betydligt färre negativa händelser, säger Johan Engdahl, adjungerad lektor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet. Minst 2 300 fall av stroke eller död kan undvikas per år i Sverige om den studerade screeningen tillämpas nationellt, enligt forskarna.

Screeningen är kostnadseffektiv

Forskarna gjorde också en hälsoekonomisk analys som presenterades på den europeiska hjärtkongressen ESC och som visar att screening är kostnadseffektivt. – Resultaten betyder att beslutsfattare nu kan gå vidare med att ta ställning till om man ska rekommendera screening för förmaksflimmer i Sverige och även internationellt. I fortsatta studier behöver vi undersöka hur det ser ut i andra sjukvårdssystem i andra länder och olika etniska befolkningsgrupper, och även om andra åldersgrupper kan ha nytta av screening, säger Emma Svennberg. Källa: Karolinska Institutet

Emma Svenn berg, forskare och specialist läkare. Foto: Ulf Sirborn.

Johan Engdahl, adjungerad lektor och överläkare Foto: Ulf Sirborn.

Publikation: ”Benefits of systematic screening for Atrial Fibrillation – findings from the randomised controlled STROKESTOP-study”, Emma Svennberg, Leif Friberg, Viveka Frykman, Faris Al-Khalili, Johan Engdahl, Mårten Rosenqvist, The Lancet, online 29 augusti, 2021, doi: 10.1016/S0140-6736(21)01637-8 Studien har finansierats av Region Stockholm, Hjärt-Lungfonden, Svenska Frimurare Orden, Mats Klebergs Stiftelse, Stiftelsen Tornspiran, Region Hallands vetenskapliga råd, Region Syds hälsovårdskommitté, Strokefonden samt Carl Bennet AB, Boehringer-Ingelheim, Bayer och BMS-Pfizer. Inga intressekonflikter har rapporterats.

#6 2021

”Den förbättrade prognosen beror sannolikt på de senaste årens utveckling av diabetesvården, menar forskarna. Det handlar om intensiv behandling av påverkbara riskfaktorer genom exempelvis kontinu erlig glukosmätning, avancerade insulinpumpar och införandet av multidiciplinära diabetesfotteam”. Foto: Canstock, arkiv.

Tydlig minskning av amputationer vid diabetes typ 1 Amputation vid diabetes typ 1 blir relativt sett allt mer ovanligt i Sverige. Minskningen har varit drygt 40 procent under en period på cirka tjugo år. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Sara Hallström, doktorand. Foto: Ingrid Hallström.

Resultaten som publiceras i tidskriften Diabetologia bygger på registerdata om 46 088 personer med diabetes typ 1, under åren 1998-2019. Studien gjordes genom sammanlänkning av data från Nationella Diabetesregistret, Patientregistret och ett par andra nationella register. Det som studerades var hur förekomsten av amputationer förändrades över tid. Forskarna gjorde också en kartläggning över riskfaktorer för amputation hos personer med diabetes typ 1. Personerna i underlaget var i genomsnitt 32 år gamla när de inkluderades i studien. Ingen av dem hade då amputerats. 55 procent var män, 45 procent kvinnor. Trendbrott till det bättre

Under de inledande åren 1998-2001 var sannolikheten för amputation 2,84 per 1 000 personer, på årsbasis. Under de sista åren, 2017-2019, var motsvarande andel 1,64 per 1 000. Minskningen av andelen personer som genomgick amputation per år var alltså 42 procent. Studiens förstaförfattare är Sara Hallström, doktorand inom molekylär och klinisk medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och specialistläkare i

internmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. – Vi ser ett trendbrott vid tidsperioden 2014-2016, och ett par år innan detta ser vi också sjunkande långtidsblodsocker och förbättrad njurfunktion. Det är de riskfaktorer som i denna studie visade sig vara de viktigaste för amputation hos personer med diabetes typ 1, säger hon. Övriga konstaterade riskfaktorer var hög ålder, manligt kön, hjärt-kärlsjukdom, rökning och förhöjt blodtryck. Mer vård och mindre lidande

Den förbättrade prognosen beror sannolikt på de senaste årens utveckling av diabetesvården, menar forskarna. Det handlar om intensiv behandling av påverkbara riskfaktorer genom exempelvis kontinuerlig glukosmätning, avancerade insulinpumpar och införandet av multidiciplinära diabetesfotteam. Teamen hjälper patienter med svårläkta sår på fötterna till följd av kärlförändringar och försämrad känsel som kan orsakas av diabetes. Sår som inte läker riskerar i förlängningen att leda till amputation av fot, och i svårare fall även underben och lårben. – Den sjunkande förekomsten av amputationer för personer med diabetes är viktig då amputation är ett ingrepp som orsakar ett stort lidande och funktionsnedsättning för de personer som behöver genomgå detta, säger Sara Hallström. Källa: Sahlgrenska akademin

Titel: Risk factors and incidence over time for lower extremity amputations in people with type 1 diabetes: an observational cohort study of 46,088 patients from the Swedish National Diabetes Registry, https://dx.doi.org/10.1007/s00125-021-05550-z

#6 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

FÖR VÅRA BARNS BÄSTA En nordisk antologi om tidig barnomsorg, evolutionen och psykisk ohälsa med texter av författare från 4 nordiska länder Nu har Medicinsk access fått möjligheten att till våra läsare erbjuda boken För våra barns bästa. Med denna antologi vill vi, representanter från olika nordiska länder, förmedla till er alla ett flöde av vetenskapliga, flerfaldigt konfirmerade, forskningsresultat, som bekräftar det som väldigt många av oss har vetat om sedan länge, eller känt på oss, som en slags magkänsla. Nämligen hur viktig en fast anknytning till en eller två (ett fåtal) personer är för ett litet barn. Dagens sätt att ta hand om barnen är inte skapat för barnens bästa, det är gjort för de vuxnas behov. Dagens familjepolitik försämrar möjligheterna för hjärnans fulla utveckling, och bidrar till den galopperande psykiska sjukdomsutvecklingen, ökande psykopati och raserade skolresultat. Detta kostar samhället ett stort lidande och onödiga miljardutgifter. Att ändra på detta skulle inte kosta något förutom ansträngningen att bryta sig ur invanda tankesätt. I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Alla föräldrar vill ju det bästa för sina barn, och en fast vetenskaplig grund underlättar bra beslut. Redaktörer: Annica Dahlström & Christian Sörlie Ekström

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #6 2021

Så kan patienter med

typ 2-diabetes

slippa komplikationer

Långtidsblodsocker, HbA1c, blodtryck och blodfetter ska ställas in direkt vid diagnos av typ 2-diabetes, görs detta går det att leva utan komplikationer. Men idag är det många patienter som inte får tillräckligt bra behandling. – Det går definitivt att leva med typ 2-diabetes utan att få komplikationer, säger Margareta Hellgren, specialist i allmänmedicin på Närhälsan i Skövde.

typ 2-diabetes har studerats. Studien visar att en fördröjning med ett år för att få ner blodsockernivåerna till målvärdet, ger samhällskostnader på 113 miljoner kronor. Tittar man enbart på personer under 65 år, är kostnaderna mer än dubbelt så stora, 279 miljoner. – Det är stora summor, det är väldigt mycket pengar man kan spara om man behandlar optimalt från början, säger Margareta Hellgren. Så ska patienterna behandlas

Hon är aktuell med en ny studie från NDR, nationella diabetesregistret, där blodsocker hos 78 000 personer med 14

#6 2021

Därför är nu riktlinjerna tydliga, personer med typ 2-diabetes ska tidigt behandlas mot ett HbA1c inom målvärdet,

”Diabetes är inte bara en sockersjukdom utan lika mycket en kärlsjukdom i form av en uttalad tendens till åderförkalkning. De flesta patienter med diabetes dör faktiskt i hjärtkärlsjukdomar. Om man behandlar diabetessjukdomen väl så minskar risken för sena komplikationer i andra organ”. Foto: Canstock, arkiv.

52 mmol/mol eller det individuella målvärde man kommit överens om och sedan ligga kvar där. – Jag tycker att patienter ska vara nere i normala värden efter ett år, har du en frisk person som arbetar ska de ner under 48. En person som haft diabetes länge kan ha svårt att komma ner dit. För att komma åt hjärtkärlkomplikationer så måste du även behandla blodfetter och blodtryck optimalt, säger Margareta Hellgren. Claes Held, kardiolog och professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum bekräftar att det är viktigt att se hela sjukdomsbilden. – Diabetes är inte bara en sockersjukdom utan lika

mycket en kärlsjukdom i form av en uttalad tendens till åderförkalkning. De flesta patienter med diabetes dör faktiskt i hjärtkärlsjukdomar. Om man behandlar diabetessjukdomen väl så minskar risken för sena komplikationer i andra organ, säger han. Komplikationer vid typ 2-diabetes

En enkel slagning i NDR visar att drygt 51 procent av patienterna med typ 2-diabetes i Sverige idag inte når målvärdet (52) för HbA1c. Konsekvenserna av att många patienter har högre HbA1c än rekommenderat leder till en rad svåra komplikationer. Mikrovaskulära kompli #6 2021

Margareta Hellgren, specialist i all mänmedicin.

kationer som påverkar ögon, njurar och nervsystem och makrovaskulära komplikationer som hjärtinfarkt och stroke. – Om man inte är aktiv och behandlar omedelbart får man snabbt skador i blodkärlen som inte går att reparera. För att minska risken för hjärtkärlsjukdom så måste man behandla tidigt och man måste behandla alla komponenter, säger Margareta Hellgren. Trots detta är det ändå 20 procent av patienterna i Region Stockholm med typ 2-diabetes som bara får råd om kost och motion som första insatser, enligt data från NDR. Margareta Hellgren är kritisk. – Det är väldigt märkligt, de allra flesta ska ha läkemedel. Jag förstår det inte, säger hon. Viktigt att unga når normalvärden

Claes Held, kardiolog och professor.

Margareta Hellgren förklarar att det ser ut att finnas flera olika typer av typ 2-diabetes. En grupp med äldre patienter som får lite för högt fasteblodsocker men inte så mycket komplikationer medan yngre patienter har betydligt högre risk. – Den unga populationen, de som får diabetes ganska tidigt, de har oerhört stor risk. Där är det mycket viktigt att man behandlar alla deras värden ner till helt normala nivåer, patienter som behandlas optimalt kan leva lika bra som alla andra, säger hon. Färre komplikationer med nya läkemedel

Thomas Magnusson, ordförande för Diabetesorganisationen i Sverige.

Komplikationer står för 70 procent av den totala sjukvårdskostnaden för diabetes. Med nya läkemedel skulle komplikationer på sikt kunna minska rejält och därmed höja både l livskvaliteten för patienterna och minska de samhällsekonomiska kostnaderna. – Nya SGLT-2 hämmare och GLP-1-analoger minskar risken för kardiovaskulära komplikationer och i vissa fall även minskad risk för död, säger Claes Held.  Borde inte de ekonomiska vinningarna vara ett tydligt incitament att behandla patienter så att komplikationer inte utvecklas? – Vi bör definitivt förbättra implementeringen av rekommenderad behandling vid diabetes. Det är tyvärr ett vanligt fenomen att vi är sena på bollen både att initiera nya behandlingar men också att göra det i tid, säger Claes Held. Patientföreningen ser ökad livskvalitet

Thomas Magnusson, ordförande för Diabetesorganisationen i Sverige trycker på de stora vinsterna för varje patient. – Ur patientperspektiv betyder det här ökad livskvalitet, jag får hjälp tidigare och jag slipper en hel del komplikationer som jag skulle kunnat få. Det viktigaste är att jag som patient känner att jag får den bästa behandlingen. Finns det ett läkemedel kanske det faktiskt är en bra investering för att motverka framtida komplikationer och därmed minska behandlingskostnaderna längre fram. Då får vi en win-win-situation. Underfinansierad primärvård

Majoriteten av patienter med typ 2-diabetes tas om hand på vårdcentraler – men det är inte där de samhällsekonomiska vinsterna landar om komplikationerna minskar. – Det är ingen tvekan om att primärvården är underfinansierad idag. Vem som bekostar läkemedel är olika i 16

#6 2021

olika regioner. Är det vårdcentralen som bär kostnaden är det inte säkert att de har råd. Då säger chefen ”ska du behandla med det där diabetesläkemedlet kan vi inte anställa en till diabetessköterska”, det blir en väldigt komplicerad sits, säger Margareta Hellgren. Krävs ökad kunskap

Förutom den ekonomiska aspekten handlar det om att nå ut med kunskap till både vårdpersonal och patienter. – Det krävs kunskap om diabetes på varje vårdcentral, så är det inte idag, det ser väldigt olika ut. Det är viktigt att patientföreningar och vården har samma mål, att öka kunskapen, säger Thomas Magnusson. Margareta Hellgren håller med: – Det finns ett stort informationsbehov, vi har ont om doktorer i primärvården och det kommer stafettläkare som kanske inte är så informerade. Just nu driver jag ett kvalitetsarbete i Skaraborg där jag samlar diabetessköterskor och kollegor, skickar ut information, ger exempel på patientfall och hur man ska behandla. Om detta är framgångsrikt vid utvärderingen om ett år kommer vi implementera det i hela Västra Götaland. Samarbete mellan kardiologer och diabetesläkare

En annan viktig del för att förbättra diabetesvården är samverkan mellan diabetesläkare och kardiologer. Det finns ett konsensusdokument som tagits fram mellan de båda professionerna. – Det är viktigt med en samstämmig syn när det gäller att initiera nya behandlingar så att patienterna inte undantas effektiv behandling i onödan. Det finns idag ett utbyggt samarbete runtom i landet med gemensamma ronder mellan våra specialiteter där vi diskuterar den optimala behandlingen för diabetespatienter som vårdats på kardiologklinik. Kardiologer har också blivit bättre på att själva starta upp behandling mot diabetes och här sker en kontinuerlig utveckling och utbildning, vi kan alltid bli bättre, säger Claes Held. Individuella behandlingar

Thomas Magnusson poängterar att typ 2-diabetes kräver individuell behandling och att det är viktigt att varje patient får den coachning som behövs. – Om jag träffar min läkare ett par gånger om året behöver jag verktygen för att resten av året klara av att sköta min diabetes själv. Det ska inte hänga på att jag måste googla mig till kunskap. När jag kommer till vården vill jag att vi ska prata om min diabetes, inte om vad som gäller generellt. Och får jag generella råd så vill jag att det i alla fall ska kunna relateras till min diabetes, säger han. Vad tror du behövs för att få en bättre diabetesvård?

– Tidig behandling med nya läkemedel i kombination med råd om kost och motion är det som krävs för lyckad behandling, säger Thomas Magnusson.

MATILDA LANN Medicinjournalist

Bli medlem

hos oss nu endast 200 kronor för resten av 2021 och hela 2022. Erbjudandet gäller nya medlemmar 210801-211231.

Vem känner du som behöver oss? Var femte svensk lever med hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. Vi jobbar för att var och en av dem ska: • Bli sedd i vården • Få möjlighet till anpassad motion och en bättre livsstil • Uppleva trygghet och gemenskap Riksförbundet HjärtLung är en rikstäckande patientorganisation. Lär känna oss – bli medlem på hjart-lung.se Skanna så kommer du direkt till anmälan

Telefon: 08-55 606 200. E-post: medlem@hjart-lung.se Gåvobankgiro: 901- 0109. hjart-lung.se

Följ oss gärna på Facebook och Twitter #6 2021

MUSIK, FYSIOLOGI OCH EMOTIONER Jag har tidigare berättat om hur musik påverkar cirkulationen (medicinsk Access 2/2012) och hur jag blev engagerad i en studie på Sahlgrenska Sjukhuset under ledning av fil.dr. Björn Vickhoff speciellt för att få in mätningar av kärlstyvhet när friska personer lyssnade till olika sorts musik. Jag har också berört musik18

#6 2021

terapins möjligheter (Medicinsk Access 1/2013) och berättat om några preliminära resultat som berörde kärlstyvhet. I en annan studie har vi även undersökt pulsvariabilitet under olika typer av sång. Jag vill nu redovisa vilka resultat som framkom av dessa studier.

Musikens empatiska förmåga

Huvudsyftet med den studie jag engagerades i1 var att studera både fysiologiska variabler, såsom hjärtfrekvens och pulsvariabilitet, och affektpanoramat enligt Russells valence-arousal-diagram, vid olika typer av musik (figur 1). Intresset var också riktat mot ett eventuellt samband mellan dessa effekter och plasma-nivåer av ”empatihormonet” oxytocin, vilket kort uttryckt ökar förmågan att känna vad andra känner2,3. Några tidigare studier har också visat att körsång kunde öka oxytocinhalten i blodet4,5 men i ett fall även minska den6. I dessa studier var dock musiken ej specifikt karakteriserad. Det har också visats att lugnande musik kan öka oxytocinnivåer hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi7. Denna bakgrund ledde till att prover för plasmanivåer av oxytocin togs, och resultaten analyserades med hänsyn till om högt eller lågt oxytocin förelåg vid försöket.

Figur 1. Affektbestämning enligt Russell. Affekten ses som en värdeskala (valence) på horisontalaxeln, från obehag till behagligt, och som aktivitets nivå på y-axeln, från inaktivitet till aktivitet (arousal). Ändring enligt axlarna motivational resp. soothing studerades med övergång av musik från de primerande till upphetsande, resp. stressig till avkopplande.

pulsvariabilitet (HRV) och andningsinducerad sinusarytmi (RSA), ett känsligt mått på vagusaktivitet. Data var standardiserade till att variera kring noll som framgår av exemplet från en försöksperson visat i figur 4. De subjektiva förändringarna i Russell-schemat var starkare och signifikanta när förändring skattades från stressig till avkopplande musik (soothing) i figur 1. De var mer disparata vid skattning från deprimerande tillupphetsande musik. Dock var den senare skattningen beroende av oxytocinnivåer på så sätt att höga nivåer gav starkare utslag. Så var inte fallet för ändringar i soothingaxeln.

Figur 3. Hur de olika typerna av musik serverades. Varje session om 40 minuter delades in i 4 10-minutersavsnitt, varav det första och sista var tysta. Ordningsföljden mellan sessionerna randomiserades. En 15 minuters paus var inlagd mellan sessionerna.

Figur 2. Försöksperson liggande med mätutrustning, ögonbindel och hörlurar. Figur 4. Kontinuerliga data som standardiserats till medelvärde noll och standarddeviation 1, detta för att i analysen kompensera för individuella skill nader i mätamplituder. Vertikala streckade linjer indikerar olika tillgängliga musikstycken som valts av två professionella musiker, undantagandes den avkopplande musiken som komponerats av en av musikerna.

Försökspersonerna lyssnade på musik i hörlurar och hade ögonbindel (figur 2). Musiken var antingen stressig, upphetsande, deprimerande och avkopplande och presenterades i slumpmässig ordningsföljd (figur 3). Kontinuerliga registreringar gjordes med en apparat kallad cStress (www.cstress.com), populärt känd som s.k. lögndetektor, av fingertemperatur (FT), hudkonduktans (SCL, ett mått på svettning), hjärtfrekvens (HR), andningsfrekvens (RR),

FT = fingertemperatur; ökning indikerar kärl vidgning, d.v.s. lägre sympatikusaktivitet SCL = hudkonduktans; beror på svettning, ökning tyder på ökad vagusaktivitet HR = hjärtfrekvens; ökar vid ökad sympatikusaktivitet. RR = andningsfrekvens; ökar vid ökad sympati kusaktivitet. HRV = hjärtfrekvensvariabilitet; ökar vid ökad vagusaktivitet. RSA = respiratorisk sinusarytmi; ökning är ett mått på vagusaktivitet. #6 2021

De fysiologiska förändringarna var 3-10 ggr mer uttalade för ändringar mot avkoppling än för ändringar mot upphetsning. Övergång från deprimerande till upphetsande musik gav ökning av FT och minskning av SCL och RSA (vilket betyder övervägande symptatikusstimulering), och detta var oberoende av oxytocin-nivåer. Däremot sågs signifikanta skillnader mellan de som hade låga och höga oxytocin-nivåer; speciellt SCL och RSA sjönk och HR steg mer hos dem med höga nivåer. Vad gäller RR, HRV och RSA var även dessa signifikant skilda beroende på oxytocin-nivå med motivationsändringar så, att de med höga nivåer hade sänkning av RSA och HRV och högre RR, (alltså ökning av sympatikus), i motsats till dem med låga nivåer. För övergången från stressig till lugnande musik gick ändringarna i stort sett i motsatt riktning, mot minskad sympatikus och ökad vagusaktivitet. Sammanfattningsvis visade studien att de med höga oxytocinnivåer reagerade starkare än de med låga, när musiken ändrades från deprimerande till upphetsande. De tyckte bättre om musiken och livades upp mer. Detta tog sig uttryck i ökad HR och SCL, tydande på ökad sympatikusaktivitet, men även i en ökning av RSA, som tyder på ökad vagusaktivitet. Sammantaget tyder resultaten på att känslomässiga reaktioner på musik korrelerar till oxytocinnivåer i blod. Vilket som är hönan och vilket som är ägget i denna korrelation torde däremot vara svårt att avgöra, men tillsammans med andra studier kanske det är mer sannolikt att det är hormonet som underlättar känsloreaktionen, snarare än tvärtom. Hur påverkar körsång sångarnas fysiologi?

Hjärtat ökar sin frekvens vid inandning och minskar den vid utandning. Denna koppling kallas respiratorisk sinusarytmi (RSA). Det är känt att ökad vagusaktivitet och minskad sympatikusaktivitet gör att denna variabel ökar. En autonom balans med hög RSA är därför gynnsam i det långa loppet för cirkulationen och hjärtat. RSA är väl etablerat som ett mått på vagusaktivitet. Metoder som ökar RSA, såsom yoga, är också gynnsamma för blodtryck och livslång hälsa. Körsång är omvittnat bra för välbefinnande, men de studier som hittills gjorts4,5,6 har gjorts med körmusik. Vi har gjort en studie där vi jämför ett sjungande repetitivt mantra med reglerad andning, frekvens 0,1 Hz, dels med ett fritt hummande med andning i valfritt intervall, och dels med en enkel sång8 Där valde vi ”Härlig är jorden” ur Sv. psalmboken nr 297 (figur 5).

Femton unga män och kvinnor 18 år gamla fick genomgå följande schema: • 5 minuter tyst läsning av en neutral text. • 5 minuters hummande på en gemensam ton, fri andning, 1 min paus. • 5 minuter sång ”Härlig är jorden”, inandning endast vid frasslut. 1 min paus. • 5 minuter tyst läsning. Pulsfrekvensen följdes med hjälp av ett öronclips med en teknik från HeartMath (www.heartmath.com). Detta gör att allas pulsfrekvens kan registreras samtidigt. Under sången satt deltagarna i en halvcirkel. Fem av dem fick genomgå utökad undersökning med cStress-apparaturen (se ovan). Detta kunde bara göras en åt gången, varför hela schemat upprepades 5 gånger så att 5 personer kunde undersökas.

Figur 6. Spektral täthet för enskilda individer (grå linjer) och i genomsnitt (svart linje). Vid baseline är det ganska olika mellan individerna, medan vid den kontrollerade andningen, de flesta får en topp vid 0,10 Hz. De andra sångarterna ger mer utspridda spektra.

Figur 7. Här jämförs den spektrala tätheten (mätt i ms2*103 Hz-1), Koherensen av de två konstitue rar RSA som är ett erkänt mått på vagusaktivitet. En sammansatt bild av koherensen visas i figur 8.

Figur 5. Noter till den psalm som sjöngs (HYMN) och det mantra som användes i försöket. 20

#6 2021

I figur 6 visas hjärtfrekvensvariabiliteten HRV som spektral täthet avsatt mot frekvensen, Vid vila ses en bred låg topp nära 0 Hz som uttryck för att olika vilofrekvens föreligger. Vid nynnande (HUM) flyttar sig denna breda topp mot 0,05-0,10 Hz, som uttryck för individuellt olika

andningsfrekvens. När psalmen sjungs ses mera distinkta toppar vid nära 0, 0,10 och 0,20 Hz som uttryck för att det fanns några olika grupper som andades på samma sätt men olika. När mantrat reciterades får man däremot en enda topp vid 0,1 Hz beroende på den strikta instruktionen att alla skulle andas vid samma frasslut. Detta ses tydligare i figur 7, där motsvarande spektra för de 5 specialundersökta personerna återges, och som också innehåller andningsvariationen (resp. spektrum) för vila och mantrat. Motsvarande för HUM och hymn visar mer diskoherent bild för andningen. I figur 8 återges RSA som koherens mellan andning och hjärtfrekvens med rullande medelvärde av frekvensintensitet över tid. De distinkta gula fälten indikerar hög RSA vid 0,1 och 0,2 Hz. Även vid sång av psalmen är RSA hög vid dessa frekvenser. RSA är hög vid nynnande över ett brett spektrum därför att andningen är helt individuell.

Figur 8. Denna bild visar ett rullande medelvärde av koherensen mellan HR och RR, med andra ord RSA. Ökande gult visar ökad koherens beräkningen är gjord med ett fönster på 96 sekunder som rul� lats i 12-sekunderssteg. Bara nynnande (HUM) ger ett ökat RSA över ganska stort frekvensområde, medan dessa blir mer avgränsade vid hymnen, och framför allt vid recitering av mantrat där den kraftigaste RSA inträffar vid 0,1 Hz.

Studien visar således att RSA, som ett uttryck för ökad vagusaktivitet (vilket är fysiologiskt nyttigt och motverkar stress) ökar vid sång av olika karaktär: mer distinkt vid samordnad regelbunden andning, mer utbrett vid ”vanlig” sång eller nynnande. Det finns alltså, förutom gynnsamma effekter via oxytocin, nyttiga effekter som förmedlas via autonoma nervsystemet som kan förklara varför sång är avstressande.

”Resultaten visade att ett aktivt musikintresse stärker välbefinnandet på fyra teman: kropps emotioner och kroppskontakt, uppehålla vänskap, anpassning till åldrande, upprätthålla kontakt med vårdgivare. Som helhet ger studien besked om att olika typer av musikintresse fyller djupa sociala, emotionella och psykologiska behov hos äldre män”. Foto: Canstock, arkiv.

Musik som terapi

i medicinska, pedagogiska och vardagliga miljöer med grupper, individer, familjer eller samhällen som försöker optimera sin livskvalitet och förbättra deras fysiska, sociala, kommunikativa, emotionella, intellektuella och andliga hälsa och välbefinnande” Musikvetenskap är doktorandämne vid flera universitet i Sverige, och inom ramen för detta kan man disputera till doktor. Däremot har det inte funnits en heltidskandidatutbildning förrän nu: till hösten startar en sådan med 10 platser vid KMH. Vid Örebro Universitet har nyligen en musikterapeutisk doktorsavhandling ventilerats som jag vill gå in på litet närmare för att ge exempel på vad en sådan kan innehålla.

Som tidigare nämnts i Medicinsk Access nr 1/2013 bedrivs utbildning i musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan (KMH) i Stockholm. Förutom de två yrkesföreningarna SAM och RFDM finns Förbundet för Musikterapi med hemsida www.musikterapi.se. Via den kan man via sajten www.uppsatser.se söka på musikterapi och får många olika typer av träffar, som innefattar t.ex. effekt av musik vid kirurgi eller narkos, inverkan på patienter med demens eller Alzheimer och rena litteraturstudier. Musikterapi i striktare mening enligt världsorganisationen för musikterapi WFMT definierades 2011 som ”professionell användning av musik och dess delar som en intervention

#6 2021

Avhandlingens titel är ”Som plåster på såren. Om äldre män och musik som välbefinnanderesurs”, författare Katarina Lindblad9. Avhandlingen grundar sig på tre uppsatser. Den första10 bygger på grovstrukturerade intervjuer med 15 män i åldern 66-76 år med aktivt musikintresse av olika slag. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativa metoder, främst tematisk analys enligt Braun & Clarke (2006). Resultaten visade att ett aktivt musikintresse stärker välbefinnandet på fyra teman: kroppsemotioner och kroppskontakt, uppehålla vänskap, anpassning till åldrande, upprätthålla kontakt med vårdgivare. Som helhet ger studien besked om att olika typer av musikintresse fyller djupa sociala, emotionella och psykologiska behov hos äldre män. Bättre humör, glädje och inspiration

Den andra artikeln avsåg att undersöka hur äldre män i ofrivillig ensamhet interagerar och kommunicerar med författaren, med musiken och sinsemellan i en musiklyssningsgrupp11. Gruppen bestod av åtta män i åldern 64-86 år från ett äldrecentrum för socialt utsatta äldre personer. Författaren ledde gruppen som träffades 16 gånger, varje gång 90 min. Deltagarna fick själva välja musik. Kvalitativ analys med beskrivna tolkningsinstrument användes. Efteråt följdes upp med individuella intervjuer och en enkät. Initialt togs för givet att träffarna skulle bidra till positiva upplevelser; detta blev i stort sett uppfyllt. Även om några önskade att umgänget hade blivit mer personligt, blev det de traditionellt maskulina interaktionsmönstren som dominerade de lättsamma stunderna. Deltagarnas interaktion med musiken bestod i att upplevd oro och stress under träffarna förändrades till bättre humör, glädje och inspiration. Detta tolkas som en transcendens vilket har kopplats till stressreduktion. En slutsats är också musikterapeuter och andra hälsoarbetare behöver lära sig hur maskulinitetsnormer påverkar äldre mäns kommunikation, och att inte alla män trivs med att underordna sig dessa normer. Den tredje artikeln12 bygger på samma empiriska

material som artikel 2. Syftet var att belysa hur musiklyssning kan möjliggöra olika former av identifikation i olika situationer, och vad det får för betydelse för välbefinnandet hos äldre män. Uppföljningsintervjuerna får en dominerande roll, och diskussionen bygger på tre teorier: symbolisk interaktionism enligt Erving Goffman (1959), affektintoning och vitalitetsaffekter enligt Daniel Stern (2000), samt kritiska teorier om män och maskuliniteter. Analysen ledde till slutsatsen att det skedde en affektintoning på tre sätt. Dels lånade deltagarna in musiken till ”sig själv”, dels representerade musiken i en del fall mänskliga relationer som de kände affektiv anknytning till via musiken, och slutligen knöt de an direkt till musiken på ”koral nivå”, där musiken fick rollen av den intonade ”andre” som erbjuder utvidgad möjlighet till identifikation, och därmed transformerad självupplevelse. En viktig erfarenhet av avhandlingsarbetet är att äldre män visar sig kunna längta efter vänskap samtidigt som de distanserar sig från det de kallar musikens sentimentalitet trots att musiken får dem ”att känna”. Det visade sig att de var nyfikna och öppna mot ny musik, ville lära sig mer och leva i nuet. De blir då inte passiva lyssnare, utan subjekt i skapandet av musikupplevelserna. De praktiska konsekvenserna av avhandlingens slutsatser är att man bör uppmuntra äldre män att engagera sig i musik på olika sätt: genom att träffas och lyssna, prata om den, lära sig mera om den, och utöva den i den mån man har förmågan. För musikterapeuter bör det vara tryggt att veta att vetenskap av denna typ, där metoderna inte grundar sig på statistik och matematik, också stöds av forskning som mer konkret visar på gynnsamma fysiologiska och hormonella effekter av musikutövning och lyssning. GUNNAR NYBERG Docent em. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. Vickhoff B, Jörnsten R, Åström R, Nyberg GF, Teorell T, Nilsson M, Snygg J. Musical empathy: oxytocin correlates with musical emotion. Skickad för publicering. 2. Gamer M, Büchel C. Oxytocin specifically enhances valence-dependent parasympathetic responses. Psychoneuroendocrinology 2012;37:87-93. 3. C ardoso C, Ellenbogen MA, Linnen AM. The effect of intranasal oxytocinon perceiving and understanding emotion on the Mayer-Salovey-Caruso Emotional Intelligence Test (MSCEIT). Emotion 2014;14:43 4. Grape C, Sandgren M, Hansson LO, Ericson M, Teorell T. Does singing promote wellbeing? An empirical study of professional and amateur singers during a singing lesson. Integrative Physiological and Behavioral Science 2002;38:65-74. 5. Kreutz G. Does singing facilitate social bonding? Music and Medicine 2014;6:51-60. 6. Fancourt D, Williamon A, Carvalho LA, Steptoe A, Dow R, Lewis I. Singing modulates mood, stress, cortisol, cytokine and neuropeptide activity in cancer patients and carers. E Cancer Medical Science 2016:10. 7. Nilsson U. Soothing music can increase oxytocin levels during bed rest after open heart surgery: a randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing 2009;18:2153-2161. 8. Vickhoff B, Malmgren H, Åström R, Nyberg G, Engwall M, Snygg J, Nilsson M, Jörnsten R. Music determines heart rate variability of singers. Frontiers in Psychology 2013;4:334 ff och 2013;4:599 erratum. DOI: 3389/fpsyg.2013.00334 och 3389/ fpsyg.2013.00599 9. Lindblad K. ”Som plåster på själen”. Om äldre män och musik som välbefinnanderesurs. Örebro Studies in Musicology 5, Örebro 2021. 10. Lindblad K, de Boise S. Musical engagement and subjective wellbeing amongst men in the third age. Nordic J Music Ther 2020;29:20-38. 11. Lindblad K. ”No, I guess it’s kind of Sensitive” – Communication patterns in a music listening group with older men. Nordic J Music Ther 2021. DOI.org/10.1080/08098131.2020.1856171 12. Lindblad K & Volgsten U. ”Medicine for the Soul” – Older men’s identity performance and affect attunement through music listening. Manuscript. Tidigare artiklar i Medicinsk Access: Nyberg G. Hur påverkar musik cirkulationen? Med Acc 2012 nr 2, sid 28-31. Nyberg G, Vickhoff B, Jörnsten R. Musikens helande kraft – något om musikterapi och musikforskning. Med Acc 2013 nr 1, sid. 9-17.

#6 2021

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande! Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149! 2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #6 2021

Aorta blir nytt Centre of Excellence på Akademiska

Anders Wanhainen, överläkare och professor i kärlkirurgi. Foto: Staffan Claesson. 24

#6 2021

Akademiska startar ett nytt Centre of Excellence inom aorta. Målgruppen är patienter med svåra, komplexa sjukdomar och tillstånd i stora kroppspulsådern såsom pulsåderbråck och aortadissektion. Här kan patienter från sjukvårdsregion Mellansverige, men också övriga landet och internationellt erbjudas multidisciplinär bedömning och den absoluta senaste behandlingen.

– Fördelen med ett Centre of Excellence är att en samlad expertis kan erbjuda den bästa och mest avancerade bedömningen och behandlingen som finns att tillgå.

Tillgången till toppmoderna operationssalar och utrustning samt ett stort patientunderlag ger oss dessutom unika möjligheter att bedriva metodutveckling och forskning. I och med centret får vi ett tydligt mandat att fortsätta och expandera våra forsknings- och utvecklingsprojekt både nationellt och internationellt, säger Anders Wanhainen, överläkare och professor i kärlkirurgi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, huvudansvarig för det nya centret. Utmärkande för ett Centre of Excellence är att verksamheten är kliniskt och vetenskapligt ledande nationellt och internationellt, med såväl bredd som spjutspetskompetens inom området. Akademiska sjukhuset har sedan

Aorta – nytt centre of excellence på Akademiska sjukhuset •T illhör organisatoriskt kärlkirurgiska sektionen inom verksamhetsområde kirurgi. •S amverkande enheter: kärlkirurgi, thoraxkirurgi, angiologi och internmedicin, kardiologi, klinisk genetik, infektion, radiologi, och anestesi- och intensivvård. •E rbjuder avancerad multidisciplinär bedömning och avancerad behandling av komplex aortasjukdom, det vill säga sjukdomar och tillstånd som berör stora kroppspulsådern: - Pulsåderbråck (aortaaneurysm) som kan finnas i magen, i bröstkorgen eller på båda ställena. - Aortadissektion, en bristning på kärlväggens inre lager, ett potentiellt livshotande tillstånd som kräver omedelbar behandling där cirkulationen i tarmarna eller njurarna kan påverkas. - Aortainfektioner - Aortamanifestationer associerade med ärftliga bindvävssjukdomar, såsom Marfan syndrom, Loey-Dietz syndrom och Vaskulär Ehlers-Danlos sjukdom (vEDS).

I angiohybridoperationssalen på Akademiska genomförs komplex aortakirurgi. Patientens kärl kan genomlysas med kraftig röntgen under operationen. Anders Wanhainen, chef på kärlkirurgen, är huvudansvarig för det nya centret. Fotograf: Staffan Claesson.

tidigare Centres of Excellence inom neurotrauma, neuroendokrina tumörer, inflammationer och typ 1-diabetes. Enligt Anders Wanhainen har Akademiska sjukhuset metodiskt byggt upp ett flertal välfungerande nätverk av experter för multidisciplinär bedömning och handläggning av komplexa aortasjukdomar de senaste åren. Samtidigt har sjukhuset gjort flera strategiska satsningar på avancerade operationssalar och utrustning som bidragit till att man kunnat bygga upp en unik erfarenhet av dessa ovanliga och komplexa sjukdomar. – Inom aortasjukdomar har det skett en dramatisk utveckling det senaste decenniet, där vidareutvecklingen av den endovaskulära teknologin varit mest avgörande. Idag

kan vi på ett helt nytt sätt behandla mycket komplexa tillstånd från hjärtat till buken. Det multidisciplinära arbetssättet har också varit centralt för att kunna ge en skräddarsydd behandling som kräver olika kompetenser, säger Anders Wanhainen. – Införandet av screening för pulsåderbråck och utvecklingen av avancerade metoder inom medicinsk bildbehandling har gett oss nya möjligheter att hitta sjukdomen i tid och monitorera behandlingsindikation och behandlingsutfall, avrundar han. Källa: Akademiska sjukhuset #6 2021

”Tumörvävnadsproverna har samlats in från barn där diagnos-åldern varierar från mindre en månad gammal till 6,5 år. Cirka 50 procent klassificerades som högrisktumörer och 50 procent som lågrisktumörer. – Vi upptäckte att tumörer med låg risk respektive hög risk består av olika celltyper. De olika celltyperna visade sig också ha olika sjukdomspotential”. Foto: Canstock, arkiv.

Nya rön om sambandet mellan cellidentitet och barncancerformen neuroblastom Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

av de viktigaste prognostiska faktorerna för en gynnsam utgång. Varför åldern är viktig är dock en fråga som tidigare har lämnats obesvarad. – I vår forskning har vi studerat encellssekvensering i friska binjurar hos foster, spädbarn och äldre barn, och jämfört detta med neuroblastomvävnad från olika riskgrupper, säger Susanne Schlisio, docent vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien. Olika celltyper med olika sjukdomspotential

Neuroblastom startar oftast i det sympatiska nervsystemet eller binjurarna. Hur denna typ av cancer utvecklas varierar stort – allt från spontan regression och fullständigt försvinnande till obeveklig sjukdomsprogression med få behandlingsalternativ. Barnets ålder vid diagnos är en 26

#6 2021

Tumörvävnadsproverna har samlats in från barn där diagnosåldern varierar från mindre en månad gammal till 6,5 år. Cirka 50 procent klassificerades som högrisktumörer och 50 procent som lågrisktumörer. – Vi upptäckte att tumörer med låg risk respektive hög

risk består av olika celltyper. De olika celltyperna visade sig också ha olika sjukdomspotential, förklarar Susanne Schlisio. Forskargruppen kunde matcha lågriskneuroblastom med en celltyp som växer under utvecklingen av fostrets binjurar, medan aggressivt högriskneuroblastom matchades med en celltyp som bara finns i barns binjurevävnad efter födseln. Analyser av båda celltyper visade också på olika genuttrycksprogram som styr förutsättningarna för överlevnad vilket korrelerar med ålder vid diagnos. Dessutom tyder studien på att den celltyp som finns i den friska vävnaden hos barn efter födseln har egenskaper liknande en föregångscell, en typ av stamcell, som kan utvecklas till specialiserade celltyper. – Dessa specialiserade celler kan hjälpa till att regenerera den friska vävnaden efter födseln, men när de blir onormala och aggressiva kan de också vara ansvariga för det elakartade neuroblastomet. Detta kan förklara varför högriskneuroblastom uppstår hos äldre barn, men inte hos foster eller mycket små barn, säger Oscar Bedoya Reina, studiens försteförfattare och biträdande lektor vid

institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet i Solna. Ökad förståelse kan bidra till mindre elakartade tumörer

Forskarna ska nu utöka sin studie för att skapa förståelse för hur den identifierade stamcellstypen ytterligare förändras efter födseln för att skapa specialiserade celltyper. – Om vi kan förstå denna typ av föregångscell i detalj kan vi kanske förutse och göra preliminära valideringar av framtida behandlingsstrategier baserat på tumördifferentiering. Att upptäcka vägar som kan leda till att barntumörer blir mindre elakartade kommer att vara viktigt för utvecklingen av nya behandlingar som för närvarande saknas för högriskneuroblastom, avslutar Susanne Schlisio. I slutet på 2020 publicerade Schlisios forskargrupp en annan studie inom samma område i publikationen Cancer Cell.

Susanne Schlisio. Foto: Flynn Larsen.

Oscar Bedoya Reina. Foto: Karolinska Institutet.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation ”Single-nuclei transcriptomes from human adrenal gland reveal distinct cellular identities of low and high-risk neuroblastoma tumors”, Bedoya Reina O.C., Li W., Arceo M., Plescher M., Bullova P., Pui H., Kaucka M., Kharchenko P., Martinsson T., Holmberg J., Adameyko I., Deng Q., Larsson C., Juhlin C.C., Kogner P., Schlisio S.” Nature Communications, online Sept. 7, 2021, doi: 10.1038/ s41467-021-24870-7 Den nu aktuella studien har finansierats med anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Cancerfonden, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Paradifference Foundation och ERC Synergy grant (projekt “Döda eller differentiera”).

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2021

”Peripartumkardiomyopati drabbar yngre kvinnor och tycks innebära stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Ovetskapen gällande långtidseffekter och konsekvenser för den hälsorelaterade livskvaliteten i kombination med vikten av tidig behandling och rådgivning gällande kommande graviditeter gör det extra viktigt att kvinnor med peripartumkardiomyopati inte går odiagnostiserade” Foto: Canstock, arkiv.

Peripartumkardiomyopati – hjärtsvikt i samband med graviditet Peripartumkardiomyopati drabbar kvinnor i slutet på graviditeten eller första tiden efter förlossningen. Sjukdomen ger upphov till hjärtsvikt och förloppet kan variera från snabb återhämtning till behov av transplantation och död. Med rätt behandling överlever dock de flesta och många återfår normal hjärtfunktion. Tyvärr missas ofta diagnosen initialt och flera studier talar för att sjukdomen har stor påverkan på livskvaliteten även på längre sikt. 28

#6 2021

Peripartumkardiomyopati är en ovanlig diagnos i västvärlden men förekomsten skiljer sig mycket mellan länder, allt från ungefär 1 på 100 födslar i Nigeria till 1 på 10 000 födslar i Danmark, och samma trend ses för överlevnaden. Vad denna skillnad beror på vet man inte säkert men mycket tyder på en kombination av diagnostik, genetik och livsstilsfaktorer. Handläggningen av peripartumkardiomyopati syftar till att behandla hjärtsvikten och förutom sedvanlig hjärtsviktsbehandling har tillägg av bromokriptin visat

Riskfaktorer för insjuknande i PPCM • Havandeskapsförgiftning • Tvillinggraviditet • Obesitas • Hög ålder hos mamman • Afrikansk etnicitet • Tidigare graviditeter • In vitro-fertilisering • Låg socioekonomisk status • Högt blodtryck •H ELLP-syndrom (utgörs av hemolys, ökade transaminaser och låga trombocyter)

en positiv effekt på återhämtning av hjärtfunktion, samt minskad risk för död och komplikationer. Trots att orsaken till peripartumkardiomyopati inte är helt känd har man kunnat kartlägga bidragande faktorer. En sådan är prolaktin, vars nedbrytningsprodukter ger upphov till skador på kärl och hjärtmuskelcellerna. Eftersom bromokriptin är en dopaminagonist som hämmar produktionen av prolaktin skulle de lovande resultaten av behandlingen kunna förklaras därigenom. Ospecifika symptom

Trots att peripartumkardiomyopati inte är en allt för ovanlig orsak till hjärtrelaterad mödradödlighet missas ofta diagnosen och många kvinnor med peripartumkardiomyopati har initialt fått en annan diagnos och eller upplevt att deras symptom inte tagits på allvar. Detta kan bero på flera saker och inte minst att peripartumkardiomyopati debuterar med ospecifika symptom som andnöd, trötthet och svullna anklar vilket kan förväxlas med

normala symtom vid graviditet. Många kvinnor beskriver dock att de känner sig svikna av vården och beskriver en svårighet att lita på sina symptom efter att de fått diagnosen. Fördröjningen i diagnostik och behandling innebär dock inte bara en psykisk påfrestning för patienten, utan ökar också risken för ett komplicerat sjukdomsförlopp och död. Ytterligare blir diagnosen viktig eftersom det finns en hög risk för återfall vid senare graviditet. Patienter med återhämtad hjärtfunktion efter peripartumkardiomyopati har en ökad risk för återinsjuknande vid efterföljande graviditeter. För de med kvarstående hjärtsvikt innebär en graviditet ytterligare försämring av hjärtfunktionen och ökad risk för död. Detta har lett till att man avråder kvinnor med peripartumkardiomyopati och fortsatt försämrad hjärtfunktion att bli gravida igen, ett besked som många uppger vara väldigt jobbigt. De flesta med PPCM föder dock friska barn, men behandlingen innebär ofta ett hinder för amning. #6 2021

”Ytterligare blir diagnosen viktig eftersom det finns en hög risk för återfall vid senare graviditet. Patienter med återhämtad hjärtfunktion efter peripartumkardiomyopati har en ökad risk för återinsjuknande vid efterföljande graviditeter. För de med kvarstående hjärtsvikt innebär en graviditet ytterligare försämring av hjärtfunktionen och ökad risk för död. Detta har lett till att man avråder kvinnor med peripartumkardiomyopati och fortsatt försämrad hjärtfunktion att bli gravida igen”. Foto: Canstock, arkiv.

Rädsla för återfall

Diagnosen kompliceras ytterligare av att det saknas tillförlitliga långtidsstudier på peripartumkardiomyopati, vilket gör det svårt att uttala sig om prognosen. Kombinationen psykisk stress och fysiska begräsningar skulle kunna ligga bakom att många kvinnor med peripartumkardiomyopati upplever en högre påfrestning i sina relationer och svårigheter att ta hand om sina barn första tiden efter förlossningen. Många beskriver även en rädsla för återfall och därmed undvikit att vara ensamma med sina barn. Detta har i sin tur lett till både känslor av skuld, skam och att ha förlorat en viktig tid i deras och barnens liv. På samma tema beskrev kvinnor i en enkätstudie från USA sina känslor kring att få diagnosen peripartumkardiomyopati. Bland de vanligaste orden var rädsla, förvirring och hopplöshet. Många upplevde dessutom att de inte fått de psykologiska stöd de skulle behövt och en kvinna skrev “I felt this is a death sentence … I sought The Lord that moment I needed his saving grace and questioned eternity” vilket understryker den psykologiska påfrestning ett besked om peripartumkardiomyopati kan innebära. Vad gäller hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med peripartumkardiomyopati på längre sikt ser man en ökad förekomst av depressiva besvär, generaliserad ångest och svårigheter att återfå samma aktivitetsnivå som innan diagnosen. I samma studie som ovan uppgav mer än en av fyra att de tvingats sluta på sina jobb på grund av

peripartumkardiomyopati. Många upplevde sig heller inte nöjda med graden av symtom trots att det gått flera år sedan de fått diagnosen. Peripartumkardiomyopati drabbar alltså yngre kvinnor och tycks innebära stora påfrestningar både fysiskt och psykiskt. Ovetskapen gällande långtidseffekter och konsekvenser för den hälsorelaterade livskvaliteten i kombination med vikten av tidig behandling och rådgivning gällande kommande graviditeter gör det extra viktigt att kvinnor med peripartumkardiomyopati inte går odiagnostiserade.

ANDREA BERGSTRÖM Läkarstuderande, termin 10, Uppsala Universitet. GUSTAV MATTSON ST-läkare, VO internmedicin, Region Gävleborg Gävle sjukhus. Centrum för forskning och utveckling Uppsala Universitet. PETER MAGNUSSON Överläkare, vid VO Kardiologi. Region Gävleborg Gävle sjukhus. Med dr. Centrum för forskning och utveckling, Uppsala Universitet.

Källor: Dekker, Rebecca L., et al. ”Women’s experiences being diagnosed with peripartum cardiomyopathy: a qualitative study.” Journal of midwifery & women’s health 61.4 (2016): 467-473. Sliwa, Karen, et al. ”Long-term prognosis, subsequent pregnancy, contraception and overall management of peripartum cardiomyopathy: practical guidance paper from the Heart Failure Association of the European Society of Cardiology Study Group on Peripartum Cardiomyopathy.” European journal of heart failure 20.6 (2018): 951-962. Koutrolou-Sotiropoulou, Paraskevi, Fabio Vasconcelos Lima, and Kathleen Stergiopoulos. ”Quality of life in survivors of peripartum cardiomyopathy.” The American journal of cardiology 118.2 (2016): 258-263.

#6 2021

„

From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: „ A Bibliographic Review of Devil’s Claw 1

Ny bibliograﬁ baserad på 694 publiceringar slår fast:

”Djävulsklo är en av de bäst dokumenterade fytomedicinerna.” 2

- Verkningsmekanismen är till stor del belyst.

- Effekt och säkerhetsproﬁl har visats i en lång rad kliniska undersökningar. - En stor mängd data ﬁnns där sammansättning, farmakologisk aktivitet och kliniska effekter belyses, och som stödjer och bekräftar den traditionella användningen.

Vill du veta mer? Scanna koden och läs här:

1. Brendler, T. From Bush Medicine to Modern Phytopharmaceutical: A Bibliographic Review of Devil’s Claw (Harpagophytum spp.). Pharmaceuticals 2021, 14, 726. https://doi.org/10.3390/ph14080726 / 2. Fyto kommer från grekiskans phytón, som betyder ”växt”.

Naturlig smärtlindring vid artros Traditionellt växtbaserat läkemedel* – godkänt av Läkemedelsverket För lindring av smärta vid lätt ledförslitning (artros) Välbeprövad från långvarigt användande Säljs receptfritt på apotek

Läs bipacksedeln noga före användande eller www.fass.se *Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Om symtomen förvärras eller kvarstår efter 4 veckors behandling med Flexiloges® bör läkare eller annan sjukvårdspersonal konsulteras. Flexiloges® rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år.

En innovation från Dr. Loges Dr. Loges + Co. GmbH utvecklar, tillverkar och säljer växtbaserade läkemedel, kosttillskott och livsmedel för speciella medicinska ändamål. De aktiva ingredienserna som används i Dr. Loges produkter är antingen växtbaserade eller naturliga substanser som vitaminer, mineraler eller mikronäringsämnen. Vi på Dr. Loges engagerar oss i våra kunders hälsa och välbefinnande genom att erbjuda effektiva och säkra naturprodukter. Det har vi gjort sedan 1958 då apotekaren Dr. Werner Loges grundade företaget. Nu finns vi även i Norden! www.loges.se • info@loges.se

Flexiloges ﬁnns i värkhyllan på närmsta apotek och online: #6 2021

Bild av en lymfkörtel tagen med hjälp av ett mikroskop som finansierades av ett anslag till Ulrika Islander från Lundbergsstiftelsen 2018. Foto: Annika Söderpalm.

Östrogens påverkan på immunförsvaret i fokus för utveckling av ny medicin mot ledgångsreumatism och benskörhet 32

#6 2021

Efter klimakteriet ökar risken för kvinnor att utveckla både ledgångsreumatism och benskörhet. Behandling med östrogen hjälper men medför en risk för allvarliga bieffekter. Ulrika Islander vill bidra till utvecklingen av nya l äkemedel där östrogens goda effekter bevaras, men de negativa saknas. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till en cellsorterare som effektiviserar hennes forskning.

Ledgångsreumatism definieras av en kraftig inflammation i lederna. Den inflammationen ökar också risken för benskörhet. Båda tillstånden kan dämpas med östrogenbehandling, men risken för bieffekter som till exempel bröstcancer, gör att det inte är ett bra behandlingsalternativ på lång sikt. Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet, vill med sin forskning få fram mer kunskap om hur östrogen påverkar immunförsvaret vid ledgångsreumatism och benskörhet. Vid en inflammation är immunförsvaret aktiverat. Det är en process som delvis startar i lymfkörtlarna där så kallade Th17-celler utvecklas, en celltyp i immunförsvaret som Ulrika Islander är intresserad av. Östrogen påverkar lymfkörtlarna

”Så länge Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörtlarna är allt lugnt. Det är när de vandrar ut i kroppen som både leder och skelett påverkas. Vi vet att östrogen får Th17cellerna att stanna i lymfkörtlarna och nu ska vi ta reda på mer detaljer kring östrogenets inverkan på den processen”, säger Ulrika Islander. Ulrika Islander har tidigare kunnat visa att östrogen inte påverkar Th17-cellerna direkt, utan att det istället kan vara stromacellerna, en typ av stödjeceller i lymfkörteln som påverkas av östrogen. Stromacellerna kan göra så att Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörteln och inte ger sig ut i kroppen och ställa till skada. Men hur? ”En hypotes är att östrogen skickar en signal till stromacellerna att producera mer eller mindre av någon viss molekyl och på så vis påverkar förflyttningen av Th17-celler ut ur lymfkörtlarna . Just nu undersöker vi en möjlig sådan molekyl.”

Ulrika Islander, docent. Foto: Annika Söderpalm.

Flödescytometer – en maskin som identifierar olika celltyper i ett prov med en blandning av celler. 2,5 miljoner kronor från Lundbergs Forsknings stiftelse går nu till en flödescytometrisk cellsorterare som effektiviserar Ulrika Islanders forskning. Foto: Annika Söderpalm. Ny cellsorterare gör skillnad

Att studera stromacellerna i detalj fordrar att forskarna kan sortera ut just de cellerna ur ett prov med en blandning av celler. Då behövs en flödescytometrisk cellsorterare och en sådan kan nu införskaffas tack vare anslaget från Lundbergs Forskningsstiftelse. ”Den nya cellsorteraren sorterar cellerna effektivt, specifikt och sterilt. Till skillnad från en vanlig flödescytometer, som enbart identifierar olika cellpopulationer, placerar den flödescytometriska cellsorteraren dessutom olika celltyper i olika rör. Därmed kan vi odla de olika celltyperna vidare. I cellodlingen kan vi sedan stimulera stromacellerna med östrogen och undersöka vilka molekyler de producerar”, säger Ulrika Islander. Källa: Lundbergs Forskningsstiftelse.

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2020 har 558 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 888 MSEK och under 2020 delades totalt 36 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

#6 2021

”Att fatta beslut, som att dricka alkohol eller låta bli, är komplext. Hjärnan har ett viktigt system för målinriktat, motiverat beteende. Systemet värdesätter sådant som vi uppfattar som belönande, som smaklig föda, sex och även droger, och driver oss att skaffa mer av det. Men det behövs också en broms, som kan hindra oss från att göra sådant som är dåligt för oss. Den väger information om möjliga negativa konsekvenser mot väntad belöning”. Foto: Canstock, arkiv.

Mekanism bakom tvångsmässigt alkoholintag upptäckt En liten grupp nervceller i hjärnan styr om en individ fortsätter att förse sig med alkohol trots att det får negativa konsekvenser. Det visar en studie på råttor gjord av forskare vid Linköpings universitet. Forskarna har identifierat en tidigare okänd mekanism, som är ett möjligt mål för läkemedelsbehandling. Fynden är publicerad i tidskriften Science Advances. 34

#6 2021

– Vi fann att en liten grupp av nervceller i ett litet område i hjärnan gör skillnaden för om individen klarar av att slå på bromsen på normalt sätt, vilket majoriteten av våra råttor gör, eller om individen inte lyckas hejda sig, säger Markus Heilig, professor i psykiatri vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet, som har lett studien. En viktig aspekt vid beroendesjukdomar är att det bara är en minoritet av dem som dricker alkohol som blir beroende. En del har med andra ord större individuell sårbarhet än andra. I den aktuella studien har forskarna undersökt mekanismerna bakom ett av de beteenden som utmärker beroende, nämligen att fortsätta bruket trots att det får negativa konsekvenser, något som brukar kallas för tvångsmässigt bruk. Att fatta beslut, som att dricka alkohol eller låta bli, är komplext. Hjärnan har ett viktigt system för målinriktat, motiverat beteende. Systemet värdesätter sådant som vi uppfattar som belönande, som smaklig föda, sex och även droger, och driver oss att skaffa mer av det. Men det behövs också en broms, som kan hindra oss från att göra sådant som är dåligt för oss. Den väger information om möjliga negativa konsekvenser mot väntad belöning. Råttorna fick en stöt

För att söka efter molekylära mekanismer bakom tvångsmässigt alkoholintag började forskarna med att identifiera den sårbara minoriteten av individer där mekanismerna kan vara i spel. Råttorna i studien fick lära sig att de kan trycka på en spak för att få en liten mängd alkohollösning. Efter en tid ändrades förutsättningarna, så att de fick en stöt tillsammans med alkoholen om de tryckte på spaken. De flesta råttor upphörde då med att trycka fram alkohol. Men hos ungefär var tredje råtta fungerade inte bromsen och de fortsatte att självadministrera alkohol trots att det förde med sig obehag. För att ta reda på vilka grupper av nervceller som ligger bakom det tvångsmässiga alkoholintaget, använde forskarna en markör som bildas i nervceller som just har varit aktiva. De hittade ett nätverk av nervceller flera centra i hjärnan, men navet i nätverket verkade finnas i centrala amygdala. Amygdala är ett centrum i hjärnan som kontrollerar rädsloreaktioner och är inblandat i inlärning kopplat till rädsla. För tre år sedan presenterade fors-

kargruppen en studie om ett annat beteende kopplat till alkoholberoende, nämligen att välja alkohol före annan belöning, som även det visade sig styras av just centrala amygdala. Forskarna kunde slå på och av det beteendet genom att manipulera molekylära mekanismer i detta hjärncentrum. Upptäckten ger hopp

I den nu aktuella studien identifierade forskarna en liten grupp nervceller i centrala amygdala, PKC-delta-positiva nervceller, som främjade alkoholintag trots negativa konsekvenser hos den sårbara minoriteten av råttor. Bland dessa celler utgjorde runt 4 procent det nätverk av celler som låg bakom att bromsen för det specifika beteendet inte fungerade. När forskarna stängde av cellernas aktivitet med avancerade molekylära metoder återställdes råttornas förmåga att hejda sig från att självadministrera alkohol. PKC-delta självt, som är ett enzym, visade sig vara ha en nyckelroll. Upptäckten ger hopp om att detta enzym är en möjlig angreppspunkt att rikta nya läkemedel mot. – Jag hade inte föreställt mig att en så begränsad grupp nervceller skulle kunna vara så avgörande för ett så här komplext beteende. Och jag kunde inte föreställa mig att det skulle gå att så distinkt, genom att manipulera dessa celler utifrån, visa att det är de som orsakar beteendet, säger Markus Heilig. Nya studier av andra forskare pekar mot att även människor och andra djurarter fördelas i två grupper när det kommer till förmågan att bromsa ett belöningssökande beteende när det kan få negativa konsekvenser. Markus Heilig menar att det behövs forskning för att hitta kliniska markörer som kan visa att en person har en individuell sårbarhet för att utveckla beroende. Tidig upptäckt kan göra det möjligt att arbeta förebyggande. – Vi behöver förstå att en oförmåga att bromsa beteende som blir skadligt är en viktig riskfaktor och vidmakthållandefaktor när ett beroende har uppstått. Hos personer med förhöjd risk att utveckla beroende behöver vi stärka förmågan att bromsa alkoholsökande beteende, både genom att träna beteende och genom att utveckla läkemedel som påverkar de molekylära mekanismerna som ligger bakom, säger Markus Heilig.

Markus Heilig, professor i psykiatri. Foto: Anna Nilsen.

Källa: Linköpings universitet

Artikeln: ”A neural substrate of compulsive alcohol use”, Esi Domi, Li Xu, Sanne Toivainen, Anton Nordeman, Francesco Gobbo, Marco Venniro, Yavin Shaham, Robert O. Messing, Esther Visser, Michel C. van den Oever, Lovisa Holm, Estelle Barbier, Eric Augier och Markus Heilig, (2021), Science Advances, publicerad online den 18 augusti 2021 doi: 10.1126/sciadv.abg9045 Studien har finansierats med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

#6 2021

Lovande resultat för nya variabeln TIR i diabetesregistret För ett år sen infördes TIR, tid i målområde, som en ny variabel i Nationella diabetesregistret. 49 procent av alla med diabetes som har sensor och insulinbehandling har en registrerad TIR. Resultatet visar att diabetesvården välkomnar den nya metoden att mäta hur patienten mår.

Katarina Eeg-Olofsson, medicine doktor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, menar att det finns en stor klinisk förankring och att variabeln är efterfrågad. – Det har varit ett stort intresse för den nya variabeln som har hamnat rätt i tid och något som diabetesvården vill ha, säger Katarina Eeg-Olofsson. Genom att registrera tid i målområde (TIR, från engelskans time-in-range), där blodsockernivåerna ska ligga 36

#6 2021

inom referensintervallet 4–10 mmol/l (för vuxna), går det bättre att följa patienternas resultat. TIR kan mätas hos personer som använder kontinuerlig sensorbaserad glukosmätning som framför allt används vid insulinbehandling. – Under pandemin blev det uppenbart att man inte kunde komma till vården och ta prover på samma sätt, istället laddades data ner digitalt av väldigt många patienter så att vi ändå kunde följa deras resultat. Det blev viktigt att få till de här överföringarna med glukoskurvor och tid i målområde, inte bara för att få en siffra i registret utan också för att patienterna ville ha hjälp i sina digitala besök, säger Katarina Eeg-Olofsson. TIR och HbA1c – viktigaste måtten

Det viktigaste för många med diabetes, menar Katarina

– Det patienterna i första hand önskar är inte alltid ett lågt HbA1c utan ett blodsocker som inte svänger. Med TIR kan man få ett mått som kan förklara hur och varför det svänger. Är det att man överkorrigerar ett högt värde som gör att man blir låg i blodsocker? Och när tar man sitt insulin i förhållande till maten? Foto: Canstock, arkiv.

Eeg-Olofsson, är ett stabilt blodsocker och därmed har TIR kommit att spela roll. – Det patienterna i första hand önskar är inte alltid ett lågt HbA1c utan ett blodsocker som inte svänger. Med TIR kan man få ett mått som kan förklara hur och varför det svänger. Är det att man överkorrigerar ett högt värde som gör att man blir låg i blodsocker? Och när tar man sitt insulin i förhållande till maten? Ett bra HbA1c minskar risken för följdsjukdomar och för eventuella komplikationer senare i livet. Målet med diabetesbehandling är att öka tiden som personer med insulinbehandling tillbringar i god glukoskontroll, TIR. Moderna insuliner har haft stor betydelse för att få bättre kontroll på sitt blodsocker. – De långverkande basinsulinerna har varit avgörande för att nå en bra glukoskontroll med behandling med hjälp av insulinpennor, säger Katarina Eeg-Olofsson. Även måltidsinsulinerna har blivit bättre. De delas upp i snabb- och direktverkande. Med de nyare direktverkande insulinerna kommer effekten snabbare men varar kortare, jämfört med effekten vid äldre snabbverkande insulin. Även direktverkande insuliner behöver ofta tas en stund före en måltid, för att insulineffekten ska passa till matens blodsockerstegring. – De moderna direktverkande insulinerna är också mycket snabbare än de tidigare. De har bidragit till mycket bättre glukoskontroll, säger Katarina EegOlofsson.

Smarta insulinpennor unikt för Sverige

TIR styrs inte bara av vilket insulin man tar, utan när och hur. Det är sedan tidigare känt att många glömmer sina doser, tar dem vid fel tillfällen eller tar för många doser. För att underlätta för patienterna och förbättra deras tid i målområde har det gjorts studier där man jobbat med TIR och nya tekniska lösningar. Jarl Hellman, endokrinolog och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, har medverkat i studier som gör att Sverige som första land i världen har tillgång till en ny smart nedladdningsbar insulinpenna. Smartpennan samlar data om dos och tidpunkt för de senaste 800 insulindoserna. Informationen laddas upp digitalt och insulindata från pennans minnesfunktion kan göras tillgänglig för patienten och vårdpersonalen i en och samma digitala vy i realtid. – Detta ger en överblick på samma sätt som med pump. Det går att se systemfel patienterna gör och patienten själv kan få förståelse för vad som är för lite och vad som är för mycket, säger Jarl Hellman och fortsätter: – Den smarta insulinpennan är en jättestor hjälp till patienterna. Doser glöms bort, med smartpennan kan man för första gången se vilka doser man tagit och när, säger Jarl Hellman. Alla med typ 1 och 2-diabetes som har insulinbehandling kan använda de nya pennorna.

Katarina EegOlofsson, medicine doktor och överläkare.

Jarl Hellman, endokrinolog, överläkare och forskare.

#6 2021

– Även om man enbart kontrollerar blocksocker i fingret och saknar en kontinuerlig glukosmätare kan man absolut ha nytta av smarta pennor. De har väldigt fina minnesfunktioner och det är lätt att se om du har tagit en dos eller inte. Nya appar utvecklas

Smartpennan kan också kopplas till appar som utvecklats för att kunna ge ett behandlingsstöd. – Det är flera appar som håller på att testas vetenskapligt. Det insulin du gav matas in och sen anger du hur mycket kolhydrater du ätit och så får du råd om hur många enheter som ska ges nästa gång. I framtiden kommer apparna med hjälp av AI som samlar in data utifrån glukosmönster, insulindoser och kolhydratintag kunna ge råd som till exempel ”det finns ett mönster att du brukar ge för mycket måltidsinsulin vid frukost”, säger Jarl Hellman. En svensk studie visar att personer med typ-1 diabetes genomsnittligt kan uppnå cirka 2 timmar mer tid inom målområdet per dygn efter introduktionen av den smarta insulinpennan. Patienterna hade också färre hypoglykemier. Ett överraskande fynd i studien, menar Jarl Hellman, var att antalet som glömde att ta en dos insulin minskade rejält med de smarta pennorna. – Det som var mest spännande var att man minskade antalet missade doser med 43 procent, säger han. Ytterligare en ny studie som kom i juni 2021 och som presenterades på den amerikanska världskongressen inom Diabetes, ADA (American Diabetes Association) visar att många med typ 1-diabetes missar att ta sitt insulin.

Kortfakta TIR: Tid i målområde (TIR, time in range) är ett begrepp som används för att ange hur stor del av dygnet som blodsockret för en individ befinner sig inom en viss målnivå, 4–10 mmol/L för vuxna. TIR mäts hos personer som använder sensorbaserad glukosmätning och som oftast har insulinbehandling för sin diabetes och de bör befinna sig inom TIR minst 70 % av tiden per dygn. TIR fångar glukoskontrollen här och nu och hur mycket tid som är inom önskad nivå. Det är viktigt att andelen tid i målområde är hög eftersom det betyder att sockret är så stabilt som möjligt och inte går för mycket upp och ner för att minska risken för komplikationer.

Risken att en genomsnittlig patient missade minst en basinsulindos under en 14-dagarsperiod var hela 22 procent. Studien visar att det är svårt för personer med typ 1-diabetes att komma ihåg sina insulindoser, trots att de i många fall levt med sin diabetes sedan barndomen. Hur tror du att det ser ut för en patient med typ 2-diabetes (som får insulin) som ofta får sjukdomen i hög ålder? – Det finns skäl att anta att glömda doser är ett ännu större problem för de som har en högre ålder och använder insulin och där kan förstås också denna nya generation med insulinpennor vara till en god hjälp, säger Jarl Hellman.

MATILDA LANN Medicinjournalist

OM BAKTERIER OCH BAKTERIESJUKDOMAR En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektions sjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 50 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 112 kr/ex (ordinarie pris 280 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Om bakterier och bakteriesjukdomar” Av Björn Petrini. Antal ex

Pris 112 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#6 2021

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

”Att tappa sitt luktsinne kan vara tämligen ovidkommande för en del men katastrofalt om du exempelvis är en professionell kock eller vinprovare. Generellt vet vi att livskvaliteten blir signifikant lidande och den sociala interaktionen påverkas negativt när man inte känner lukten av sig själv eller andra. Det kan också vara livshotande att inte känna av faran av rök och gaser”. Foto: Monica Törnqvist.

Nedsatt luktsinne?

Luktträna! Luktsinnet är kanske det mest förbisedda sinne vi har och det sinne vi först skulle offra om vi blir tvungna. Men det är ett fascinerande sinne som på många sätt fortfarande är outforskat. Alla som någon gång tappat sitt luktsinne vet hur inskränkt livet då blir. Covid-19-pandemin har givit upphov till många nya insikter inom

vården och en utav dessa är hur känsligt vårt luktsinne är för detta virusangrepp och betydelsen av noggranna instruktioner till tidig träning av luktsinnet. Daglig luktträning har god medicinsk evidens men behöver få en ökad kännedom och spridning inom sjukvården och till allmänheten. #6 2021

Vårt luktsinne

Näsan är vårt luktorgan och ett utmärkt fungerande organ för att värma, fukta och filtrera luften vi andas in samtidigt som vi ska bli varse dofter. Lukt upplevs då luktreceptorerna i näshålan aktiveras av olika doftämnen. En doft kan vara enkel eller mycket komplex och aktivera få eller många receptorer åt gången, och dessutom i varierande grad. Hjärnan får lägga ett avancerat pussel för att tolka och identifiera den specifika doften. Luktreceptorerna sitter placerade i ett område högst upp i taket av näsan benämnt area olfactoria. Endast 15% av inandad luft via näsborrarna når dit under en normal inandning. Varje luktnervcell är kopplad till enbart en typ av receptor och de måste förnyas redan efter några veckor varför omsättningen är unikt hög. Man kan säga att vår luktförmåga ombildas ungefär var 6:e vecka. Luktknölen är en utväxt av hjärnan belägen ovanpå näshålans tak. Här kopplas, via passage genom det porösa silbenet, luktnervcellernas nervfibrer om till hjärnans nervceller och vidare in i olika delar av hjärnan via luktnerven, nervus olfactorius. Den har fått äran att vara kranialnerv nummer ett i vår anatomiska katalogisering vilket passar bra då luktsinnet är det första sinne som evolutionen utvecklade och denna kemo-reception är det enda sinneslika vi delar med alla andra nu levande organismer. Luktstimulansen är nära kopplad till hjärnans känslodel amygdala och minneskodande hippocampus. Troligen är det därför dofter kan utlösa starka emotionella delar av vår hjärna och doftminnen ofta är mycket påtagliga och långvariga. Intressant är också att 80% av lukterna vi kan uppfatta upplever vi som obehagliga. Troligen ska luktsinnet fungera som ett varningssystem för oss och evolutionen har successivt försökt lära oss vad som är skadligt och inte skadligt att andas in, vistas nära eller få i oss. För dynamiken i smaken är förstås lukten mycket viktig. Den retronasala lukten, då doftämnen från munnen trycks upp bakom näsan via mjuka gommen till luktorganet, kan stå för uppåt 90% av själva smakupplevelsen. Inom ÖNH testar vi luktsinnet vanligen genom detektion, hur svag en doft kan vara för att vi ska känna den, identifikation, förmågan att känna igen redan namngivna dofter, diskrimination, förmågan att skilja på dofter och slutligen namngivning, förmågan att känna igen och namnge dofter. Namngivning av dofter är något vi ofta överskattar vår förmåga till eftersom många med helt normalt luktsinne bara klarar att namnge hälften av de Luktträning med Ros. Foto: Monica Törnqvist.

dofter de testas för. Kanske beror detta på att vi inte är tränade för sådan kunskap och analys i vardagen och att dofter är dåligt kopplade till det semantiska minnet som lagrar informationens innebörd och språkliga begrepp i långtidsminnet. Vi saknar helt enkelt en språklig analog motsvarande exempelvis synens färger och former. Orsaker till luktbortfall

Persisterande slemhinneåkommor i näsan som luftvägsallergier, överkänslighet eller näspolypos dominerar som orsak till luktdysfunktion men vi inom ÖNH har sett en kraftig ökning av virusrelaterade besvär pga. pandemin. Sars-cov-2 verkar kunna angripa luktepitelet och/ eller luktbulben utan att kroppen svarar med en adekvat inflammation. Då hjälper inte heller nasala steroider i näsan som vi ofta ordinerar vid luktbortfall. Mer än 80% av de som drabbas av en covid-19-infektion beskriver ett nedsatt luktsinne, hyposmi, varav majoriteten får ett totalt luktbortfall, anosmi. Det är också vanligen ett tidigt symtom i infektionsförloppet och ibland det enda. De flesta återhämtar sig efter några veckor men det finns många som flera månader efter insjuknandet fortfarande inte känner dofter vilket betyder att mycket stora populationer lider, och på sikt kommer att lida, av nedsatt luktförmåga, speciellt då denna pandemi fortsätter. Andra orsaker till luktbortfall är skalltrauma och neurodegenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer men ganska ofta hittar vi ingen säker bakomliggande orsak. Konsekvenser av luktbortfall

Att tappa sitt luktsinne kan vara tämligen ovidkommande för en del men katastrofalt om du exempelvis är en professionell kock eller vinprovare. Generellt vet vi att livskvaliteten blir signifikant lidande och den sociala interaktionen påverkas negativt när man inte känner lukten av sig själv eller andra. Det kan också vara livshotande att inte känna av faran av rök och gaser. Det är inte ovanligt att anosmin kan vara en utlösande faktor till depressioner. Med stigande ålder minskar vår luktförmåga, beroende eventuellt på att den känsliga cellförnyelse som luktområdet behöver försämras över tid. Detta betyder att mat och dryck egentligen skulle komponeras på ett helt annat och mer smak- och doftförstärkande sätt till äldre än till yngre. Att dofter luktar helt annorlunda än de borde göra, parosmi, är ett välkänt fenomen efter luktbortfall, och detta anses bero på tillfälliga felkopplingar i hjärnan och är ett positivt tecken på återhämtning. Dock kan parosmin vara obehaglig och vanliga dofter kan lukta starkare som ammoniak eller bensin, vilket vårdgivaren bör vara lyhörd för och informera och stötta den drabbade. Luktträning

Sedan ett decennium tillbaka finns säkerställd evidens att tidig och daglig luktträning innebär bäst chans till återhämtning av ett förvärvat nedsatt luktsinne. Förbättringen baseras på hjärnans utmärkta förmåga till omorganisering och återhämtning men exakt hur detta går till vet vi ännu inte. Troligen har luktsinnets stimulering i olika och spridda delar av hjärnan med framför allt minneskodning och visuell-spatial orientering stor betydelse till att träningen kan fungera så bra. 40

#6 2021

Den mest positiva återhämtningen återfinns vid postinfektiös genes, och ger faktiskt bäst resultat hos äldre och de som förlorat mest av sitt luktsinne, men oavsett orsak rekommenderar luktexperter idag att alla utför luktträning. Lukträningen utförs genom att man luktar på fyra till sex vanliga dofter som man ofta har nära till hands som till exempel kaffe, te, honung, oregano, timjan, basilika, kanel och tandkräm. Undvik starka dofter som chilipeppar och deodoranter vilka retar slemhinnan i näsan.

Peter Åhnblad

Syster snuvas luktträningspaket.

Följande schema används för träningen:

1. S niffa med näsan ”likt en kanin” på en doft i taget i 20 sekunder. Ordningen spelar ingen roll men lukta på den du anser vara starkast sist. 2. Vädra ut näsan lika länge. 3. Fortsätt så med samtliga dofter i 10 minuter varje morgon och kväll. 4. T räna i minst tre månader och som med all annan träning kan den underhållas fortsättningsvis. Trots dessa konkreta råd har vi på vår ÖNH-klinik märkt att patienterna har svårt att initiera och upprätthålla denna träning, vanligen eftersom man har svårt att hitta rätt dofter i rätt mängd. Vi har därför utvecklat ett luktträningspaket med fyra primärdofter från den kliniska luktforskningen, doftandes ros (blommig), citron (fruktig), kryddnejlika (kryddig) och eukalyptus (uppfriskande). För att ytterligare stimulera träningen bilägger vi en utförlig information om luktsinnet och instruktioner kring samverkan mellan sinnen, så kallad multi-sensorisk träning, då man tränar visuellt genom att se bilder associerade till den specifika doften, tränar verbalt då man upprepar doftens namn och stödord till doften, och tränar emotionellt då man tänker sig in i positiva händelser kopplade till doften. Sådan träning har använts med framgång vid bland annat läsinlärning och rehabilitering efter stroke. Vår erfarenhet hittills är att luktträningen på detta sätt har

Sammanfattande budskap • Upphävt eller nedsatt luktsinne sänker livskvaliteten i betydande omfattning och kan innebära en fara för hälsan. • Nedsatt luktförmåga har generellt ökat kraftigt bland befolkningen pga. covid19-pandemin. • Sars-cov-2 inducerat luktbortfall verkar inte förbättras av nasala steroider. • De flesta återfår sin luktförmåga efter virusinfektioner men vi rekommenderar att stötta tidigt med luktträning. • Luktträning är den enda evidensbaserade behandling vi har för virusorsakade luktbesvär. • Luktträning kan användas med god chans till förbättring utan besvärande sidoeffekter till alla med förvärvad nedsatt luktförmåga. • Luktträning kan utföras med vanliga dofter som redan finns i hemmet eller med ett speciellt luktträningspaket vi tagit fram och rekommenderar.

blivit mer strukturerad, intressantare och roligare för patienten vilket också stärkt följsamheten till träningen. Mer information finns på www.luktträna.nu

PETER ÅHNBLAD Överläkare, Specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar, huvudhalskirurgi.

Urval av referenser Lechien JR et al. Olfactory and gustatory dysfunctions as a clinical presentation of mild-to-moderate forms of the coronavirus disease (COVID-19): a multicenter European study. Eur Arch Otorhinolaryngol. 2020 Apr 6: 1–11. Croy I, Nordin S, Hummel T. Olfactory disorders and quality of life--an updated review. Chem Senses. 2014 Mar; 39(3):185-94. Kollndorfer K et al. Recovery of olfactory function induces neuroplasticity effects in patients with smell loss. Neural Plast. 2014;2014:140419. Hummel T, Rissom K, Reden J, Hähner A, Weidenbecher M, Hüttenbrink KB. Effects of olfactory training in patients with olfactory loss. Laryngoscope. 2009 Mar;119(3):496–9. Fler referenser finns att få från författaren. Peter Åhnblad, Överläkare, Specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. Danvik ÖNH, Hästholmsvägen 28, 131 30 Nacka, 08-644 30 00, peter@supramed.se

#6 2021

Ny metod möjliggör detalj-studier av mänskliga organ i 3D Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en metod för att studera celler i mänskliga organ med mikrometerprecision. Forskarna har visat hur metoden kan användas för att förstå förändringar i bukspottskörteln, men den kan även användas för att studera andra organ och sjukdomar. Ulf Ahlgren, professor i molekylär medicin. Foto: Mattias Pettersson

– Den här metoden kan komma att förbättra vår förståelse för hur cellförändringar är kopplade till utvecklingen av en rad sjukdomar, säger Ulf Ahlgren, professor i molekylär medicin vid Umeå universitet. Det forskarna har gjort är att dela upp de studerade organen i mindre delar i en tredimensionell matris för att på så sätt skapa vävnadsbitar som har optimal storlek för avbildning med optiska 3D-tekniker. Dessa vävnadsbitar kan sedan färgas in för att visualisera i stort sett vilka celltyper eller proteiner som helst. I och med att varje vävnadsbit har kända koordinater kan sedan de individuella 3D bilderna sättas ihop i en dator som ett tredimensionellt pussel så att ett helt organ kan återskapas. Avbildningar av mänskliga organ

Metoden gör på detta sätt det möjligt att skapa högupp42

#6 2021

lösta tredimensionella avbildningar av mänskliga organ av i stort sett vilken storlek som helst, med bibehållen mikrometerprecision, det vill säga mindre än ett dammkorn. Fram till nu har det i och för sig varit möjligt att skapa högupplösta avbildningar av biologiskt material med hjälp av tekniker som optisk projektionstomografi, OPT, och fluorescerande ljusfältsmikroskopi, LSFM, vilka forskarna också använder i studien. Problemet har varit att metoderna har varit begränsade genom att det saknats sätt att fritt kunna färga in de celltyper eller proteiner man vill studera, exempelvis med fluorescerande antikroppar, när det studerade materialet har blivit större, som hela organ. Det är detta problem som den nya metoden ger en lösning på. Forskarna i Umeå har använt metoden på bukspottskörteln. Inne i bukspottskörteln finns hundratusentals små grupper med hormonproducerande celler, de Langerhanska öarna. Dessa cell-öar har en nyckelroll i produktionen av insulin och därmed för diabetes när produktionen är störd. Med den nya metoden kunde forskarna visa på tidigare okända aspekter av bukspottkörtelns anatomi och patologi, bland annat regioner med extremt hög täthet av sådana öar. Resultat som kan ha betydelse för en rad prekliniska och kliniska områden, exempelvis

”Inne i bukspottskörteln finns hundratusentals små grupper med hormonproducerande celler, de Langerhanska öarna. Dessa cell-öar har en nyckelroll i produktionen av insulin och därmed för diabetes när pro duktionen är störd” Avbildad bukspottskörtel. Foto: Umeå universitet.

för att skapa bättre protokoll för transplantation av öar till diabetiker eller för att med kliniska avbildningstekniker studera bukspottskörteln vid diabetes. – Utöver betydelsen vid diabetes kan metoden ge ökad förståelse för andra sjukdomar i bukspottskörteln, inte minst pankreascancer, där vi har inlett samarbete med kliniska forskare i Umeå. Men tekniken som sådan bör kunna användas för att på ett liknande sätt studera andra organ och sjukdomar genom att den ger nya möjligheter till att studera var i ett organ till exempel cellulära förändringar sker i ett helorgansperspektiv, deras omfattning och förhållandet till omkringliggande vävnader och celltyper, säger Ulf Ahlgren.

Max Hahn, doktorand vid Umeå centrum för molekylär medicin, stu derar vävnads material med fluorescerande ljusfältsmikro skop. Foto: Mattias Pettersson.

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen 3D imaging of human organs with micrometer resolution - applied to the endocrine pancreas Max Hahn, Christoffer Nord, Maria Eriksson, Federico Morini, Tomas Alanentalo, Olle Korsgren, Ulf Ahlgren. Communications Biology volume 4, Article number: 1063 (2021) Https://doi.org/10.1038/s42003-021-02589-x Studien är utförd i samarbete med forskare vid Uppsala Universitet och är finansierad av bland andra Vetenskapsrådet, Barndiabetesfonden, Diabetes Wellness Sverige, NovoNordisk fonden och Kempestiftelserna. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology.

#6 2021

Rekonstruktion av en grupp australopitheciner, Australopithecus afarensis, våra direkta förfäder, under födoinsamling i sin miljö i Östafrika för ca. 2,5 miljoner år sedan, gjord av konstnären Jay Matternes. Otvivelaktigt gick de på två ben, men de hade ännu inte de långa ben som är karaktäristiska för den moderna människan. Hur långt ”avpälsningen” hade gått vid den här tidpunkten är oklart, men san nolikt var i huvudsak naken hud på våra förfäder redan då ett faktum. Dock har många män ännu idag kraftig hårväxt på framför allt bröst och rygg. Den marina kostens betydelse under den här perioden hade en avgörande betydelse för den mänskliga hjärnans snabba utveckling.

Människans biologiska förutsättningar och behov och det moderna samhällets krav och påfrestningar är inte förenliga – Om varför psykisk ohälsa blivit ett gigantiskt problem i vårt land 44

#6 2021

Naturvetenskapliga begrepp som biologi, kön och evolutionär bakgrund har blivit näst intill förbjudna att tala om i vårt land. Varför kan människobarn födas under vatten? Varför har kvinnan dold ägglossning? Varför har män sällan problem med äggstockarna – eller kvinnor med prostatan?! Hur kan en man komma på tanken att misshandla en kvinna eller ett barn? Kort sagt, varför blir det konflikt mellan självklar, odiskutabel biologi och vår moderna samhällsbyggnad och vårt kulturella och ideologiska ramverk? Kan den vara en av orsakerna till vår omfattande psykiska ohälsa i landet? Varför har det blivit tabu att lyfta fram vår evolutionära bakgrund? – våra gener kan vi ju aldrig förändra

Det är mycket stora, väldokumenterade skillnader mellan män och kvinnor – både fysiskt och mentalt. Både den moderna genetiken och hjärnforskningen ger oss en detaljerad bild av våra kön. Många av de samhällsproblem vi ser idag har sin grund i detta, med okunskap och inte minst ideologiska låsningar, och de kan inte lösas utan att vi förstår, accepterar och tar hänsyn till att detta mångmiljonåriga arv finns i våra gener. Eller som Annica Dahlström uttryckt det, professor i cellbiologi och neurovetenskap: ”Människan drivs av instinkter, för överlevnaden oerhört viktiga funktioner och drifter. Och vill kanske gärna tro att instinkter bara gäller djur – inte oss människor, Vi, som inbillar oss att våra beteenden kan regleras av uppfostran och kulturella regler. Till viss del kan våra beteenden inläras till den nya hjärnans hjärnbark. Men, djupt i oss, i den gamla reptilhjärnan, finns dessa instinktiva drifter som har sett till att vi fortfarande finns på denna planet. Flykt, hunger, sexdrift är dessa djupt liggande drifter/instinkter som vi alla har med oss på livets stig! Liksom hos andra djur – ja, vi är djur, däggdjur, finns dessa instinktiva drifter som till stor del styrs av hormoner som triggar igång vissa beteenden. Att inte tillåta individer att ha sin egen, individuella biologiska personlighet, utan tvinga alla till att anta och leva ett av manliga normer accepterat liv (som godkänns av den regerande politiska synen på medborgare) kan mycket väl vara en av de stora orsakerna till utbrändhet, hjärntrötthet, mentala sjukdomar och folksjukdomar, som drabbar dagens samhällsmedborgare, främst unga kvinnor. Om vi inte accepterar vår biologi så kan vi aldrig förstå sambanden mellan hur samhället bör organiseras och folkhälsan.” Tanken att könet skulle vara en social konstruktion är befängd och bygger på okunskap eller ideologisk låsning. Enligt David Eberhard, överläkare i psykiatri, har detta kraftigt underblåsts av den moderna genusforskningen. Vi kan till och med, med hundra procents säkerhet, med DNA-teknik avgöra om ett mångtusenårigt skelett från stenåldern tillhör en man eller en kvinna, liksom individens hud-, hår- och ögonfärg under sin livstid. Skelettet avslöjar också hur många barn en kvinna har fött.

Linus har här dykt ner i vattnet med sin mor vid fem månaders ålder. När han släpps fokuserar han omedelbart med öppna ögon på vatteny tan och utför spontana simrörelser för att ta sig dit. Istället för att dra in vatten släpper han ut luft under uppstigningen. Ingen har lärt honom detta – alla barn har det med sig i generna vid föd seln. Dessvärre tar vi sällan vara på denna unika förmåga och därför försvinner den efter kort tid. Anledningen till vår unika vattenanpassning är att vi under en lång period för 6-7 miljoner år sedan levde som vattenapor och tillbringade en stor del av dygnet i vatten i samband med födoinsamling. Det ständiga vadandet i vatten är också anled ningen till att vi blev tvåbenta – och att kvinnan tappade brunsten. Alla andra landlevande dägg djurshonor brunstar regelmässigt i perioder.

som hjärnans grundfunktioner, vår anatomi liksom vår matsmältningsapparat och ämnesomsättning. Mycket har rötter långt dessförinnan, sedan vi för 365 miljoner år sedan som lungfiskar från havet kröp upp på land. Vad har detta för betydelse idag? Vi har gått på två ben i över sex miljoner år, vår hjärna med dess unika kapacitet växte fram för över tre miljoner år sedan, och moderna människor, helt identiska med oss, var fullt utvecklade i Afrika för 200 000 år sedan. Människans förmåga att vistas i vatten är unik bland landlevande däggdjur och har sin motsvarighet endast hos vattenlevande däggdjur, som delfiner, valar och sälar. Människobarn kan födas under vatten. Vi har från födseln en spontan simförmåga och vi har också från födseln en dykreflex, som gör att vi automatiskt slutar andas vid kontakt med vattenytan. Pulsen sjunker när vi dyker, vi har underhudsfett och är pälslösa och vi har motsvarande uppsättning blodkroppar och hemoglobin som vattenlevande däggdjur. Samtidigt skedde också en rad andra förändringar, som skulle komma att särskilja människan från övriga däggdjur: urkvinnan tappade brunsten och fick dold ägglossning, hon fick bröst och hela vårt sexuella signalsystem förändrades: från att tidigare i huvudsak varit baserat på lukt blev det istället visuellt.

Från vattenapa till modern människa – vad vi bär med oss i våra gener

Dramatiska miljöförändringar i historien

Det kan vara svårt att förstå att vi i våra kroppar ännu bär på allt som skapades för över 20 miljoner år sedan,

För mellan omkring 6,7 och 5,4 miljoner år sedan inträffade en serie dramatiska miljöförändringar i Östafrika. #6 2021

Kvinnor i ursprungssamhällen har en mycket stark ställning. I många av dem löper dessutom arvs linjen på den kvinnliga sidan, med härstamning, liksom arvsrätten till egendom, som i matrilineära samhällen, eller har den politiska makten, som i matriarkat. Men aldrig skulle män och kvinnor göra samma saker – könsrollerna är fastlagda un der vår evolution sedan årmiljoner. Mor med barn i traditionell kroppsbemålning från Sepikdistriktet, Papua Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult 1987.

Ensamhet existerar inte i ursprungs samhällen och har aldrig funnits under vår evolution. Ständig närhet till alla är en självklarhet, oavsett ålder och i alla livets situationer.

Ungdomar på ön Tanna i Vanuatu. Foto: Göran Burenhult 1984.

En stor del av området sattes under vatten, djupa havsarmar trängde långt in i regionen och ett stort antal öar av varierande storlek bildades. Det nuvarande bergsmassivet Danaqil i Etiopien utgjorde en av de stora öarna. Dessa tektoniska omvälvningar ledde till omfattande förändringar i flora och fauna, bland annat var det just vid denna tid som Östafrikas nuvarande djurarter utvecklades, och det var samma evolutionära process som skulle leda till att tvåbenta urmänniskor skulle bli den mänskliga grenen på Hominoidernas stam – Hominidae, hominiderna. Människoaporna fortsatte att utvecklas på sin gren, Pongidae, och blev med tiden bland annat schimpanser, bonobo och gorillor. Artsplittringen var ett faktum. Fossila fynd från denna viktiga period i människans utveckling visar att vi blivit tvåbenta i en träsk- och vattenmiljö, den så kallade strandvattenhypotesen, och att de naturgeografiska omvälvningarna i Östafrika skulle vara direkt orsak till tvåbentheten. Fyndomständigheterna för dessa fossil är strandnära. Eftersom vi under en del av vår evolution levt som träsk- eller vattenapor, har med säkerhet även marin fångst stått på urmänniskornas matsedel: vattenväxter, skaldjur och fisk. Detta kan också bidra till att förklara den exceptionella tillväxt av den mänskliga hjärnan, som skulle följa de kommande årmiljonerna. Den mänskliga hjärnan består till sextio procent av flero46

#6 2021

mättat fett, där balansen mellan Omega-3 och Omega-6 är avgörande. Det är endast fisk och skaldjur i kosten som kan ge de rätta proportionerna och det har övertygande visats att hjärnans snabba tillväxt under evolutionen sannolikt endast kunnat ske i en population som livnärt sig på en stor andel marin föda. Samtliga däggdjur med stora hjärnor har under sin evolution levat i eller vid havet. Människan är det enda däggdjur på jorden som kan springa tre mil, därefter dyka ner i en flod, simma under vattenytan femton meter och samtidigt plocka upp en sten från bottnen och därefter klättra upp för en bergvägg eller ett träd och därifrån kasta stenen mot ett mål med hög precision. Jag brukar på detta sätt citera den legendariske zoologen Konrad Lorenz. Det finns däggdjur som kan springa mycket fortare eller mycket längre, och det finns djur som simmar och dyker mycket bättre, liksom det finns djur som kan klättra mycket bättre – men det är bara människan som klarar av alltsammans. Sen är frågan hur vi tar vara på alla dessa egenskaper! I vår moderna värld har vi idag omkring oss en oändlig uppsättning av tekniska prylar som de flesta betraktar som självklara och som få skulle vilja vara utan. Vi kan sätta oss i ett flygplan och nå andra sidan jordklotet på några timmar, och på några sekunder kan vi ringa upp och tala med någon var som helst i världen. Med datorernas hjälp har hela vår värld digitaliserats och den allmänna uppfattningen är att detta enbart är av godo och leder den mänskliga och samhälleliga utvecklingen framåt. Och sedan några få generationer äter de flesta av oss en föda som till mycket stor del består av ingredienser som vi under över 20 miljoner års evolution aldrig någonsin konsumerat. Vad gör allt detta med våra ”gamla” kroppar? Den sunda och högaktuella mensdebatten – om varför män sällan får problem med äggstockarna och kvinnor med prostatan

Det har nyligen lyfts fram att väldigt många tonårstjejer slutar idrotta efter att de fått sin första mens – det är utmärkt att detta nu uppmärksammas på olika sätt. Men den månatliga ägglossningen följer kvinnan också under större delen av sitt arbetsliv, med PMS-besvär och ofta också svår migrän. För att inte tala om när hon sedan skall föda barn och amma dem. Och mitt i karriären kommer hon därefter in i menopausen, en stor hormonell omställning, ofta med omfattande besvär under flera år, som vallningar och sömnsvårigheter. Jämställdhet måste innefatta erkännandet av att män och kvinnor har helt olika förutsättningar i arbetslivet, att vi är fysiskt och psykiskt väldigt olika och att det därför blir kollision mellan vår biologi och vårt moderna samhällssystem. Oftast går det ut över barnen. Ett högaktuellt exempel är en internationell studie som visar att 150 000 för tidigt födda barn skulle kunna räddas om de fick ligga hud

mot hud med mamman direkt efter födseln istället för att läggas i kuvös, alltså känguruvarianten (Nature Medicine 24 maj 2021). De flesta svenska barn får inte den amningsperiod de borde ha för att bland annat utveckla att starkt immunförsvar – 6 månaders fullamning och därefter tillskottsamning upp till två års ålder, något som också WHO framhåller. Amningen skyddar barnet mot infektioner och sjukdomar och säkrar tillväxt och långsiktig hälsa. Det är också klarlagt att kvinnor som ammar löper mindre risk att få bl a bröst- och äggstockscancer senare i livet. Till detta kommer den avgörande anknytningen mellan moder och barn, som skapar trygghet och harmoni inför den kommande uppväxten – hud-mot-hud kontakten är en central del av detta. I ursprungssamhällen ammas barnen som regel under 3-4 års tid. I Sverige lämnas de flesta barn på dagis redan vid ett års ålder. Teorin att vi föds som oskrivna blad är sedan länge stendöd. Hela vår potential för att kunna tänka, lära och ha ett känsloliv, som skiljer människor från andra däggdjur, är information som finns lagrad i det befruktade äggets DNA. Men inte nog med det, urgamla, medfödda hjärnstrukturer styr också egenskaper som exempelvis moderlighet, mannens beskyddarinstinkt och familjeband. Våra beteenden styrs alltså av medfödda förutsättningar, så kallade artspecifika inlärningspredispositioner, som efter födseln utvecklas genom erfarenheter och inlärning. Allmänmänskliga beteendemönster hos män och kvinnor utvecklas i deras ekologiska livsmiljö och är relaterade till evolutionär anpassning. Hur ser då våra nedärvda könsroller ut – och hur kan vi veta att det är så stor skillnad mellan kvinnor och män? Det finns naturligtvis också många likheter mellan kvinnor och män – vi har exempelvis samma hjärnkapacitet och intelligens. Vi har samma förmåga i våra känsloliv och båda könen är intresserade av sex. Men listan på olikheter är oändligt mycket längre. Män är större och har i genomsnitt trettio procent större muskelmassa än kvinnor. Ändå kan vi bli lika starka – i förhållande till vår vikt. Män är mera intresserade av tillfälliga sexförbindelser än kvinnor och de är också mera benägna att delta i våldsamma tävlingar, eller att lösa konflikter med fysiskt våld, kvinnor uppvisar istället verbal aggression i trängda lägen. Oändligt många studier visar att småpojkar leker mycket våldsammare och hårdare lekar än flickor. Män är bättre på att tankemässigt kunna rotera tredimensionella föremål och kartor, medan kvinnor är klart överlägsna när det gäller att orientera sig i okänd terräng genom att memorera orienteringspunkter och positionen hos olika föremål – den rumsliga förmågan skiljer sig starkt mellan könen. Kvinnor är bäst på matematiska beräkningar, män på att kalkylera ordproblem. Män har lättare för att koncentrera sig på en sak, medan kvinnor är överlägsna på att växla mellan olika processer. Och kvinnor är klart överlägsna i sin förmåga att läsa ansiktsuttryck och kroppsspråk, liksom i sina grundläggande känslor, där de bland annat uppvisar mera empati mot vänner än vad män gör. Kvinnor är vidare mera känsliga för ljud och lukter och har en bättre uppfattning av djup. Alla dessa könsspecifika egenskaper har utvecklats under evolutionens årmiljoner, en evolutionär anpassning för överlevnad, som vi ännu helt oförändrad bär med oss.

Rekonstruk tion av ”Lucy”, som tillhör gruppen av våra direkta förfäder för ca. 2,5 miljoner år sedan, Australopithe cus afarensis, gjord av konst nären John Richards.

Olikheterna mellan könen kan beläggas på många olika sätt. Män och kvinnor uppvisar olika natur och olika könsroller i alla samhällen och kulturer över hela jorden, arbetsfördelningen mellan könen är lika överallt – det finns helt enkelt inga undantag. Det är ju egentligen inte så märkligt – det finns två kön, båda behövs för reproduktion och ingen kan ersätta den andra när det gäller befruktning, havandeskap och amning. Kvinnor i alla samhällen globalt investerar långt mera i barnens välfärd än männen – med nio månaders graviditet och flera års amning efter födseln är det oändligt mycket kostsammare för en kvinna att ersätta ett förlorat barn än för en man. #6 2021

Främlingsskap inom stammen existerar inte heller i ursprungssamhällen – alla känner alla i detalj, vilket skapar en gemensam trygghet. Främlingar finns bara i andra stammar och här har alltid utvecklats ett väl avvägt system, från att vara handelspartners med fredliga band, till att vara direkta fiender och konkurrenter om föda och råvarutillgångar. Det senare har på många håll utvecklat stamkrig, framför allt i regioner där födotillgångarna varit otillräckliga, oftast i otillgängliga bergstrakter eller täta regn skogsområden. Traditionell dans från Highlands, Papua Nya Guinea. Alla deltar oavsett kön eller ålder. Foto: Göran Burenhult 1985.

Medan varje enskilt barn kräver år av investeringar för kvinnan, kan mannen i princip bli far till hundratals barn varje år. Detta faktum har satt djupa genetiska spår i utvecklingen av våra könsroller och i familjebildningen under vår evolution. Och detta faktum är en av huvudorsakerna till många av de problem vi ser i det moderna samhället, inte minst i form av psykisk ohälsa. Den tekniska revolutionens baksidor är gigantiska

Med alla dessa framsteg och ”fördelar” kanske inte alla tänker på att allt detta skett under de senaste decennierna och att våra kroppar och hjärnor kanske inte i alla sammanhang mår så bra av denna snabba, tekniska och livsstilsmässiga revolution. Med vår hjärnkapacitet och fysiska förmåga har vi lyckats överleva och hålla oss friska under miljoner år i en mycket riskfylld miljö på den afrikanska savannen, bland rovdjur och ständigt omgivna av giftiga ormar, insekter och småkryp. För att inte tala om våra förfäders och sentida ursprungsbefolkningars förmåga att förutse naturkatastrofer, som jordbävningar, stormar och tsunamis, enbart med den mänskliga kroppens inbyggda förmåga att känna av och läsa förändringar i naturmiljön, lufttryck, vindriktningar, rörelser i jordskorpan – helt utan tillgång till digital teknik. Och dessutom utan tillgång till sjukvård och moderna mediciner. Finns det risk att vi håller på att tappa dessa mångmiljonåriga egenskaper? Håller vi på att under kort tid bli degenererade? Eller har det redan skett? Ett, som jag ser det, utmärkt, men skrämmande, exempel är den pågående marknadsföringen av självbromsande bilar. En ouppmärksam bilist håller på att köra 48

#6 2021

över ett barn på ett övergångsställe – då bromsar bilen själv! Vad jag kan förstå kan detta på sikt enbart leda till att vi förlitar oss på tekniken istället för att låta vår egen hjärna vara på helspänn, som den alltid varit under vår evolution. Ett skrämmande exempel på teknikberoende är de båda fruktansvärda flygolyckorna i Indonesien och Etiopien med hundratals döda, där orsaken i båda fallen var att det automatiska ”nödsystemet” MCAS slutade fungera och att piloterna inte manuellt kunde rätta upp kursen. Och alla är vi medvetna om de stora problem med dataintrång, som ständigt sker omkring oss på olika nivåer i samhället. Det senaste exemplet är matvarukedjan Coop, vars verksamhet helt slogs ut av hackers under flera dagar. Nu är den digitala tekniken på allvar på väg in i undervisningen i våra skolor. Studier har redan visat att eleverna i klasser med sådan undervisning har betydligt sämre resultat än elever som har en lärare framför sig som undervisar och skriver på svarta tavlan. Sällan hör vi talas om att allt detta har sin grund i att våra hjärnor inte är anpassade för den nya tekniken. Under fyra miljoner år har hjärnan utvecklats för mycket specifika överlevnadsbehov på den afrikanska savannen – på mindre än en generation, alltså några årtionden, har den digitala tekniken blivit helt dominerande, på gott men kanske mest på ont. Samma problematik gäller vårt behov av glasögon. Aldrig någonsin under evolutionens årmiljoner har vi behövt några glasögon. Inga individer i ursprungssamhällen har något behov av glasögon. Nu klarar inte de flesta av oss vardagen utan glasögon. Och vi vet varför: den ständiga låsningen av blicken mot plana ytor på nära håll under vår uppväxt.

inte heller bland åldringar. Till detta kommer den ständiga stressen – att inte hinna med barn, jobb eller andra åtaganden. För att inte tala om mobbning, både bland tonåringar och vuxna. Pengar, konsumtion och sociala medier har blivit viktigare för oss än människorna runt omkring oss i samhället, vilket enligt många forskare, bl a prof. Susan Greenfield i England, kommer att leda till en emotionell avflackning i våra hjärnor – om det inte redan skett hos många. De stora och växande problemen med psykisk ohälsa har varit kända i decennier, och när det gäller att förebygga och reparera uppkomna situationer för att rädda liv har det tillkommit framgångsrika projekt. Ett av dem är MHFA, Mental Health First Aid, som togs fram i Australien i början av 2000-talet och som på uppdrag av regeringen introducerades i Sverige 2010. Projektet är sedan dess knutet till Karolinska Institutet i Solna (se boken HHR, Hjärt- & Hjärnräddning av Charlotte Kaupang, 2021). En central del är de förebyggande målsättningarna – inte endast vård. Om varför pandemier i sen tid hotar att utrota mänskligheten

Mobbning och utanförskap är ytterligare exempel på företeelser i vårt moderna samhälle, som ofta skapar allvarlig psykisk ohälsa, och som är okända begrepp i ursprungssamhällen. Ensamhet existe rar inte. Här gäller istället närhet och stöd, oavsett ålder och oavsett kön. Vid vardag som under fest bär alla samma kläder och kroppsdekorationer – någon skillnad mellan individer existerar inte, alla har exakt samma resurser. Festklädd flicka från byn Osesuya, Trobrianderna, Papua Nya Guinea. Foto: Göran Burenhult 1987. Psykisk ohälsa är ett resultat av en onaturlig livsstil som kolliderar med våra genetiskt nedärvda behov

Psykisk ohälsa är ett avgrundsdjupt problem i vårt svenska ”välfärdssamhälle”. Självmordsstatistiken är skrämmande, detsamma gäller bl a mobbning, fall av misshandel, våld i nära relationer och intag av antidepressiva medel – alla okända begrepp i ursprungssamhällen. Våra hjärnor är programmerade att vara misstänksamma mot främlingar – det var en del av vår överlevnad. Idag är de flesta runt omkring oss i stadsmiljöer främlingar, som vi inte känner – mitt i allt vimlet är vi alltså oftast ensamma. Ensamhet existerar inte i ursprungssamhällen. Alla känner alla och alla hjälps åt, vilket ger en stark trygghet i kontrast med det moderna samhällets uppbyggnad. Ensamhet har aldrig funnits under vår evolution,

Vi har gått på två ben i sex miljoner år, varit moderna människor i över 200 000 år – och vi har aldrig behövt några vacciner för att överleva och hålla oss friska. I min senaste artikel i Medicinsk Access (3/2020) skrev jag att pandemier i sen tid blivit ett hot mot mänskligheten, som digerdöden på 1300-talet, spanska sjukan på tidigt 1900-tal, fågelvirus, som H5N1 år 2004, ebola från 1970-talet, eller nu senast corona. Manuset till artikeln skrev jag i januari 2020, alltså ett par månader innan viruset visade sig på allvar i Sverige. Huvudorsaken till pandemier är tät, urban bebyggelse kombinerat med intensivt resande över hela världen, liksom onaturlig, koncentrerad djurhållning, något som aldrig funnits under vår evolution. Den första bofastheten kom först med bondekulturerna, i Sverige för omkring 6000 år sedan, men det var först under medeltid som människor valde att tränga sig samman i städer och att mera långväga kontakter togs upp. Det klassiska exemplet är de första resenärerna till ursprungsbefolkningarna i Söderhavet i samband med James Cook’s världsomseglingar 1768-1780, där sjömännen spred europeiska sjukdomar bland de tidigare kärnfriska befolkningarna i övärlden, inte minst könssjukdomar. Med dagens omfattande resande över hela jordklotet, överbefolkning och kraftigt ökande urbanisering världen över finns det all anledning att fundera över mänsklighetens framtid. Skall vi bli helt beroende av mediciner? Och hur blir det med alla nya mutationer – ständigt nya vacciner?

GÖRAN BURENHULT Professor emeritus i arkeologi

Referenser Delar av faktaunderlaget är hämtat från senaste boken Evolutionen och Du – om arvet du aldrig kommer ifrån (Burenhult 2019).

#6 2021

”Så många som var tredje patient med normal tarmstatus vid koloskopi hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen”. Foto: Canstock, arkiv.

Ämne i avföring inte alltid kopplat till tarmsjukdom Ämnet kalprotektin i avföringen används ofta som signal om magtarmsjukdom. Men i en ny avhandling vid Umeå universitet visas att mer än var tredje patient med förhöjt värde genomgår koloskopi med normala fynd. Hos dem behövs ingen mer utredning om de inte har symtom på tarmsjukdom. Det höjda värdet kan istället bero på vanliga läkemedel som exempelvis magsårsmedicin.

– Detta är ett viktigt fynd som kan förhindra onödiga undersökningar av friska personer, säger David Lundgren, doktorand vid Umeå universitet. Kalprotektin i avföringen är en mycket känslig metod 50

#6 2021

för att påvisa mag-tarmsjukdomar med inflammatoriskt inslag. Det är dock många patienter med förhöjt kalprotektinvärde i avföringen som sedan genomgår koloskopiundersökning med normala fynd. För att undvika onödiga undersökningar och minska oron för patienterna är det därför viktigt att hitta sätt att utesluta magtarmsjukdom hos dessa. Studierna i David Lundgrens avhandling visar att om det saknas symtom eller annan misstanke om sjukdom i magsäck eller tunntarm, behöver ingen ytterligare undersökning utföras i denna patientgrupp enbart med kalprotektinfyndet som grund. I avhandlingen visas att exempelvis läkemedel med protonpumpshämmare, som är vanligt i läkemedel mot magsår och magkatarr, kan

orsaka stegrade kalprotektinvärden. Det är sedan tidigare känt att även ålder och antiinflammatoriska läkemedel också kan leda till förhöjda kalprotektinvärden, men det gick nu att se att det fanns en ännu starkare koppling mellan förhöjda värden och protonpumpshämmare. Bör inte vara den enda faktorn

Så många som var tredje patient med normal tarmstatus vid koloskopi hade förhöjda värden av kalprotektin i avföringen. Dessa personer hade inte någon påvisbar förhöjd risk att utveckla tarmsjukdom inom de närmaste tre åren efter undersökningen. – Man kan fortfarande använda kalprotektin som en faktor vid bedömning av om det finns anledning till mer undersökningar. Men det bör inte vara den enda faktorn utan måste kombineras med en bedömning av om det finns symtom eller annat skäl att misstänka sjukdom i mage och tarm, säger David Lundgren. I en annan av avhandlingens studier undersöktes personer med tarmsjukdomen ulcerös colit. Där kunde man se att patienter där slemhinnan är läkt inte har mer av irritabel tarm jämfört med friska. Fekalt kalprotektin är en bra markör för läkt slemhinna, men även lätt förhöjda värden korrelerar till diarré.

Därför är det viktigt att förstå att IBS symtom hos dessa patienter kan vara orsakade av låggradig inflammation och behandlingen kan då behöva intensifieras. I studien upptäcktes även förhöjda inflammatoriska markörer i blodet hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom 1 – 15 år före diagnos. Det kan leda till att man i framtiden kan hitta och sätta in behandling tidigare i denna patientgrupp och därmed få en bättre prognos. Tre av studierna är baserade på data från 1263 patienter som genomgått koloskopi vid endoskopienheten i Umeå. Förutom koloskopiundersökningen har deltagarna lämnat fekalt kalprotektin, besvarat frågor om aktuell medicinering och fyllt i självskattningsskalor avseende till exempel funktionella tarmbesvär. Den fjärde studien är en observationsstudie med data från Västerbottenprojektet och mammografiscreening kohorten. Blodprov sparade i biobanken från patienter som finns med i dessa två kohorter och som senare utvecklat inflammatorisk tarmsjukdom har analyserats avseende CRP, albumin och kalprotektin.

David Lund gren, dokto rand. Foto: Privat.

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen David Lundgren försvarade sin avhandling den 10 september. Betydelsen av låggradig inflammation i mag-tarm kanalen. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1585177&dswid=3034 David Lundgren är född och uppvuxen i Lycksele och arbetar på gastrosektionen vid medicinkliniken på Norrlands universitetssjukhus.

ÅTER I LAGER!

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2021

Gliminer, en ny läkemedelsgrupp för behandling av diabetes typ 2 En ny grupp av läkemedel för behandling av typ 2 diabetes (T2DM) är på gång. Första gången jag hörde talas om detta var på EASD (europeiskt diabetesmöte) i Barcelona 2019. Ralph De Fronzo, en av drakarna inom diabetesforskning, presenterade substansen Imeglimin och genomförda japanska kliniska studier. Imeglimin hör till läkemedelsgruppen Gliminer. Substansen är verksam i kroppens mitokondrier, kroppens kärnkraftverk, och verkar på mitokondriell dysfunktion som är en karakteristisk defekt hos T2DM och obesa individer.

Ralph et al. och andra forskare har publicerat en rad studier redan för ett 10-15 tal år sedan kring grundforskning och mekanismer1-6. Lipotoxicitet spelar en nyckelroll vid mitokondriell dysfunktion. Kronisk exponering för fria fettsyror (FFA) och dess metaboliter med lipidinlagring i skelettmuskulatur, pankreas (β-celler) och lever leder till defekt insulinsignalering, apoptos och utveckling av insulinresistans och T2DM. Adenosintrifosfat (ATP) –syntesen (oxidativ fosforylering) är minskad i mitokondrier i muskulatur hos obesa och T2DM patienter jämnfört med normalviktiga individer5. I mitokondrierna ses att en minskad ATP-syntes ger ett minskat insulinstimulerat glukosupptag och höjda FFA koncentrationer i plasma1. FFA ingår i fettomsättningen. Mycket förenklat kan man säga att fett upptas i tarmen och transporteras som kolesterol och triglycerider (TG) med chylomikroner i lymfbanan och med VLDL i blodbanan och metaboliseras till FFA som kan inlagras i fettvävnaden som TG. Fettvävanaden omsätts hela tiden och är ingen död vävnad utan är hormonellt aktiv. När TG bryts ner och transporteras som FFA till den perifera muskulaturen kan FFA användas som energi (β-oxidation) i konkurrens med glukos. Ett minskat utnyttjande av FFA vore alltså

positivt då det leder till ökat utnyttjande av glukos över cellmembranen via GLUT-4 i cellerna som i sin tur sänker blodsockret. FFA är central i lipidmetabolismen och metaboliseras även i levern och påverkar glukoneogenesen via glukagon som kan uppreglera leverns glukosproduktion7. Nytt diabetesläkemedel

Summan av kardemumman på konferensen var att man presenterade ett nytt diabetesläkemedel Imeglimin (tetrahydotritriazine) i klassen Gliminer som verkar i kroppens kärnkraftverk (mitokondriell dysfunktion) och återställer en hämmad oxidativ fosforylering som leder till minskad glukoneogenes i lever, ökat glukosupptag i muskulatur och ökad insulin sekretion i pankreas, alltså de mest centrala organen vid T2DM. Fas tre studier på japaner visar att man kunde sänka HbA1c på ett effektivt och säkert sätt. Inom ramen av TIMES- programmet (Trials of Imeglimin for Efficacy and Safty) med 1100 patienter har man genomfört 3 delstudier och med samarbetspartnern Sumitomo Dainippon Pharma har man 2020 inlämnat in en ansökan till japanska motsvarigheten till Läkemedelsverket om godkännande och en planerad produktlansering 2021. Japaner har en annan genetisk sammansättning och utvecklar T2DM vid lägre BMI nivåer än hos oss européer. Innan ett införande i Europa behövs ytterligare studier vilket pågår bland annat i Nordamerika och Europa beträffande effekt och biverkningar. Något kärnkraftshaveri vill man inte ha. Högst om något år kan gliminerna vara här.

HANS-ERIK JOHANSSON distriktsläkare, med. dr. processledare diabetes Östervåla VC, NVH, Region Uppsala

Referenser 1. Abdul-Ghani MA, Jani R, Chavez A, Molina-Carrion M, Tripathy D, Defronzo RA. Mitochondrial reactive oxygen species generation in obese non-diabetic and type 2 diabetic participants. Diabetologia. 2009 Apr;52(4):574-82. doi: 10.1007/s00125-0091264-4. Epub 2009 Jan 30. PMID: 19183935. 2. Abdul-Ghani MA, DeFronzo RA. Mitochondrial dysfunction, insulin resistance, and type 2 diabetes mellitus. Curr Diab Rep. 2008 Jun;8(3):173-8. doi: 10.1007/s11892-008-0030-1. PMID: 18625112. 3. P atti ME, Corvera S. The role of mitochondria in the pathogenesis of type 2 diabetes. Endocr Rev. 2010 Jun;31(3):364-95. doi: 10.1210/er.2009-0027. Epub 2010 Feb 15. PMID: 20156986; PMCID: PMC3365846. 4. Petersen KF, Dufour S, Befroy D, Garcia R, Shulman GI. Impaired mitochondrial activity in the insulin-resistant offspring of patients with type 2 diabetes. N Engl J Med. 2004 Feb 12;350(7):664-71. doi: 10.1056/NEJMoa031314. PMID: 14960743; PMCID: PMC2995502. 5. Chavez AO, Kamath S, Jani R, Sharma LK, Monroy A, Abdul-Ghani MA, Centonze VE, Sathyanarayana P, Coletta DK, Jenkinson CP, Bai Y, Folli F, Defronzo RA, Tripathy D. Effect of short-term free Fatty acids elevation on mitochondrial function in skeletal muscle of healthy individuals. J Clin Endocrinol Metab. 2010 Jan;95(1):422-9. doi: 10.1210/jc.2009-1387. Epub 2009 Oct 28. PMID: 19864449; PMCID: PMC2805487. 6. M ogensen M, Sahlin K, Fernström M, Glintborg D, Vind BF, Beck-Nielsen H, Højlund K. Mitochondrial respiration is decreased in skeletal muscle of patients with type 2 diabetes. Diabetes. 2007 Jun;56(6):1592-9. doi: 10.2337/db06-0981. Epub 2007 Mar 9. PMID: 17351150. 7. Andersen T, Rissanen A, Rössner S. Fetma/fedme- en nordisk lärobok. Studentlittaratur. 1999; 25-27.

#6 2021

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT. DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO) Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post: info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst 0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande! Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer: Pottholzt funderingar

Om Bakterier

Pottholzt andra funderingar

Magens Språk

Sömnens betydelse för hälsa

Vill ha barn

Friterad orm i Guangzhou

TBC – Dödsängelns budbärare

NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149! 2

#6 2017

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura! #6 2021

Robotar

sköter tidskrävande administration – då kan personalen ägna mer tid åt kärnverksamheten och patienterna 54

#6 2021

Administration är ofta ett omfattande, repetitivt och tidskrävande arbete. Men nu har Region Västerbotten och Region Midt i Danmark funnit en lösning som visat sig spara enormt mycket personella resurser. Detta tack vare automatisering med robotar, så kallad RPA (Robot Process Automation) som sköter administrationen inom regionerna.

–Mindre byråkrati, mer patienttid! Äntligen, nu kan läkarna och sjuksköterskorna få mer tid för sina patienter. Köerna till operation och sjukvård efter Coronakrisen så tid för patienter behövs! Nu är det robotar som sköter delar av det administrativa arbetet, och det snabbare och säkrare än någon människa. Under förra året kunde robotar hantera över 85 000 av våra uppgifter. Det gav 50 000 timmar tillbaka till verksamheten som fantastiskt nog istället kunde användas för patient, säger Børge

Knudsen, chef för kund- och supportavdelningen CDR (Central Denmark Region), Region Midt i Danmark. Människans digitala assistent

Syftet med RPA är att automatisera processer som är tidskrävande, repetitiva, manuella och regelstyrda, det vill säga uppgifter det finns gott om inom administration och sjukvård. Man kan beskriva RPA som människans digitala assistent, en osynlig sådan, en mjukvarurobot som ligger inne i systemet och syns inte men har en enorm arbetskapacitet att hantera enorma mängder data. Återkommande undersökningar under åren har visat att mer än hälften av läkarnas och sköterskornas tid alltmer går åt till administration. Det handlar om rutinarbete som manuell hantering av patientdata, att exempelvis fylla i samma information i flera olika dokument, sjukskrivningar, att bevaka och administrera blodprov, röntgenremisser eller att hänvisa patienter till olika avdelningar. #6 2021

Børge Knud sen, chef för kund- och supportavdel ningen CDR (Central Den mark Region), Region Midt i Danmark.

Erik Vallgren. Chefsarkitekt i Region Väs terbotten och projektägare för Intelligent Automation.

Ragnberth Helleday, överläkare på Umeå Univer sitetssjukhus och objektä gare för Vård system.

”Nu är det robotar som sköter delar av det admi nistrativa arbetet, och det snabbare och säkrare än någon människa. Under förra året kunde robotar hantera över 85 000 av våra uppgifter. Det gav 50 000 timmar tillbaka till verksamheten som fantastiskt nog istället kunde användas för patien terna, säger Børge Knudsen, chef för kund- och supportavdelningen CDR (Central Denmark Region), Region Midt i Danmark. Foto: Region Midt.

I Region Västerbotten i Sverige har robotar utfört motsvarande hela 100 000 timmars människoarbete de senaste 8 månaderna. Den tiden motsvarar ungefär 65 heltidstjänster för människor. Tid som skulle kunna användas bättre inom regionen. – Vi har uppnått 100 000 timmar när vi summerar tiden som robotarna gjort avseende den tid som det skulle tagit för människor att utföra arbetet. Om vi inte tagit hjälp av roboten skulle alltså 100 000 timmar behövts levereras av människor. Varje automation har ett värde i sekunder som kan aggregeras för att visa på nytta. Detta är timmar som annars skulle ha utförts av medarbetare inom vård- och stödverksamheter, ett arbete som består av repetitiva manuella inmatningar i olika informationssystem. Människor bör istället kunna ägna sig åt annat viktigt utvecklande arbete för regionen, säger Erik Vallgren, Chefsarkitekt i Region Västerbotten och projektägare för Intelligent Automation. Region Västerbotten har ett trettiotal automationer i bruk, det är inom HR, Ekonomi och Behörighetstilldelning men har också under året börjat automatisera processer för att hjälpa vårdpersonal. Det finns många gamla system och många arbetsmoment som består i att skriva information som gör att den här typen av automationer kan användas för att frisläppa potential. Tidskrävande monotont arbete

Under året har den största automationen i Region Västerbotten varit kopplat till att hantera den stora registreringen av covidvaccinationer till invånarens journal. Det har varit speciella omständigheter och kort tid att utveckla på. – När pandemin plötsligt slog till hade det aldrig varit möjligt att trappa upp så stora resurser så fort, med enbart människokraft för att genomföra den massvacci-

nation vi nu genomfört så lyckosamt och snabbt. Mycket data måste matas in till nationella vaccinationsregistret och in i olika journalsystem. Det är mycket upprepningar av information som måste in, ett tidskrävande monotont arbete, säger Ragnberth Helleday, överläkare på Umeå Universitetssjukhus och objektägare för Vårdsystem. – Resultatet blev trots allt bra och i skrivande stund har minst 200 000 vaccinationsregistreringar gått genom robotarna. Förutom att möjliggöra en övergång från papper till digitalt öppnar också hantering upp så att informationen kommer in i patientens journal (1177) och att det går snabbare än tidigare. Genom att låta robotar utföra viss administration kan tiden som frigörs användas till viktigare saker, säger Erik Vallgren. – Datakvaliteten är också väldigt hög inte minst genom att personalen kan skanna in saker som batchID istället för att skriva in långa sekvenser av text. Sammantaget blir det en bättre arbetsmiljö att arbeta i där robotarna kan assistera och göra livet lite enklare för oss människor. Vi får ofta positiv återkoppling från verksamheter i regionen som använder robotarna att man är glad och nöjd, säger Erik Vallgren. Intelligent Automation är ett samlingsnamn som Region Västerbotten använder för teknikerna RPA (unattended), RDA (Attended), Chatbot, FAQ, datasjö för datadriven verksamhetsutveckling. 1

Räknat på 2024h som helårsarbetstid för 2021, och då 1512h fram till september. Estimerade uppgifter enligt Erik Vallgren, Region Västerbotten. 2

Fantastisk möjlighet

Vi är inte ute efter att köpa in nya informationssystem då vi arbetar med införandet av ett nytt journalsystem som kommer med många förmågor där vi förhoppningsvis kan minska mängden system som vårdpersonal behöver arbeta i. Därför är det mera intressant för oss att göra mera av det vi redan har under den tid som är kvar av deras livscykel. Det är där Intelligent Automation kommer väl till pass. Det är en fantastisk möjlighet att arbeta med digitalisering som är så flexibelt och kan ge så mycket värde på kort sikt. Många initiativ spänner över många år och har mera indirekta kopplingar till nytta och här kan vi leverera hållbar nytta men på en mycket kortare tidshorisont, säger Erik Vallgren. – Vi har tagit fram en modell som försöker tygla styrkan med och hantera eventuella utmaningar med ny teknik för att leverera värde för Regionen. Vår ambition är att frisläppa än mer potential för Region Västerbotten under kommande åren och ser det som att vi bara är i början av resan. TORD AMRÉ

Två regioner använder mjukvarurobotar, RPA från Uipath. www.uipath.com Läs mer om vad RPA är här: www.uipath.com/rpa/robotic-process-automation Kontaktuppgifter: Region Västerbotten: Erik Vallgren, tel. 070-371 79 63, Ragnberth Helleday,tel. 070- 587 87 61 Region Midt: Børge Knudsen, tel. +45 217 31 291

#6 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

EVOLUTIONEN OCH DU OM ARVET DU ALDRIG KOMMER IFRÅN

200 kr (Ordinarie pris 279 kr) Tillkommer 62 kr för porto inkl moms. TOTALT 262 kr/ex

Förlag: Lava förlag, Stockholm. ISBN: 978 918 895 9072

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag beställer ”Evolutionen och Du” Av Göran Burenhult Antal ex

Plats för frimärke

Pris 262 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS 2

#6 2017

#6 2021

Ett försök att förklara ME/CFS och fibromyalgi Glykokalyx, den håriga insidan på våra blodkärl och inne i hjärtat. Dess betydelse verkar vara mer eller mindre okänd bland våra läkare trots 58

#6 2021

att glykokalyx har en avgörande betydelse för vår hälsa och då särskilt när vi blir gamla. Artikeln handlar om ME/CFS och fibromyalgi.

ME/CFS (Myalgisk Encefalomyelit/Chronic Fatigue Syndrome) kännetecknas av att inte orka och av att ha ont, framför allt inne i huvudet. Att inte orka betyder att man saknar energi, vilket sannolikt beror på att mitokondriernas energiproduktion (av ATP) baserad på glukos, fett, protein och syre (cellandningen) inte fungerar i de områden varifrån man känner smärta. Smärtan beror på att mitokondrierna har övergått till att jäsa glukos (fett och protein kan inte jäsa), vilken process får mjölksyra som restprodukt. Då ändras pH från basiskt till surt, vilket synapserna (nervändarna) reagerar på och man känner som smärta. Anledningen till att man då inte orkar är att jäsningen bara kan ge ca 6-7% energi (ATP) jämfört med vad en frisk cellandning baserad på syre, glukos, fett och protein kan ge. På den mycket begränsade mängden energi kan inte de delar i hjärnan som styr så mycket i vår kropp inte fungera fullt ut. Den mjölksyra som jäsningen skapar omvandlas med automatik till laktat. Jarred Younger har med hjärnscanning påvisat att patienter med ME/CFS har laktat i vitala områden av hjärnan – sådana delar av hjärnan som styr stora delar av kroppen. (https://www.youtube.com/ watch?v=8XrdSlpUQTE&t=943s). Younger anser sig påvisa https://pubmed.ncbi.nlm.nih. gov/30617782/ kronisk lågintensiv nervinflammation som orsak till laktatfynden, men skriver samtidigt ”there are other mechanisms, such as mitochondrial dysfunction or aberrant neuronal communication, that may be contributing to these changes” Med detta som stöd fortsätter jag med mitt resonemang: Så länge mitokondrierna fortsätter att jäsa glukos för att tillverka energi så känner patienten smärta trots att den sura mjölksyran omgående och med automatik (vilken jag inte funnit förklaringen på) omvandlas till laktat och ger basisk miljö. Om leveranser av syre återkommer så kommer cellandningen i gång och smärtan avtar eller till och med upphör – beroende på hur mycket eller lite syre som levereras. Varför syreleveranser minskar

”Eftersom ME/CFS-patienter förutom smärtor inne i huvudet ibland också har ont lite runt om i kroppens muskler, som kommer och går, så är frågan om sådana muskelsmärtor, som fått namnet fibromyalgi, kan förklaras på samma sätt som hypotesen ovan för ME/CFS? Foto: Canstock, arkiv.

Vad är då anledningen till att leveranserna av syre minskar eller upphör och frågan är givetvis också om leveranserna av syre kan fås att komma tillbaka? Den senare frågan väntar jag med att besvara. Låt mig börja med frågan varför syreleveranser minskar eller kanske till och med upphör. Vi vet alla att det är hjärtat som stötvis pumpar fram blodet. Under förutsättning att tunica media (kärlväggens muskelskikt) får leveranser av NO (kväveoxid) så är blodkärlet elastiskt och kommer att vidga sig. När stötvågen passerat så är det elasticiteten i kärlväggarna som ”kramar” samman kärlet. De tunna artärerna, som kallas kapillärer, innehåller ingen tunica media dvs inget muskelskikt som kan stelna. De består enbart av endotelceller. Arterioler däremot, som kan ha en innerdiameter ner till 2µm, har en tunica media dvs ett muskelskikt som kan stelna om det inte får NO. En röd blodkropp har en diameter på 6-7µm - kan vara ännu större vid brist på B12. Hur ska hjärtat kunna pumpa fram en röd blodkropp, som visserligen kan ändra form, i en stel arteriol som har en inner diameter av säg 4µm? #6 2021

Det går inte särskilt bra och då kommer inte något syre fram till cellen och dess mitokondrier. Alltså är elasticiteten avgörande för att blod ska kunna pumpas fram i kärlet. Om elasticiteten avtar på grund av brist på NO och kärlväggarna blir stela så blir det problem. Eftersom vi nu talar om de finaste kärlen, de som leder fram till cellerna och deras mitokondrier där energi ska tillverkas, så innebär stela kärlväggar att hjärtat inte orkar pumpa fram de röda blodkroppar som ska leverera syre till cellerna och deras mitokondrier. Därmed minskar och slutligen upphör leveranserna av syre och cellandningen upphör. Cellernas mitokondrier tvingas övergå till jäsning för att överhuvudtaget kunna producera någon energi, vilken dock bara blir ca 6-7% av vad en fungerande cellandning klarar av. Detta är min förklaring till varför ME/CFS-patienter har väldigt ont och orkar nästan ingenting. Då är frågan vad det är som gör att blodkärlen, i detta fall de mycket tunna arteriolerna, stelnar? Låt mig en gång för alla fastslå att det inte är åldern som gör kärlväggarna stela. Det finns visserligen ett statistiskt samband mellan ålder och stela blodkärl, men absolut inget kausalt sådant. Orsaken finns att söka någon annanstans. I stället bör man vända på frågeställningen och fråga sig vad det är som gör att kärlväggen är och förblir elastisk? Svaret, som jag redan givit, gav farmakologerna Robert F Furchgott, Louis J Ignarro och Ferid Murad, som år 1998 fick Nobelpriset i fysiologi och medicin för sina upptäckter att det är kväveoxid (NO) som gör att tunica media (blodkärlens muskelskikt) är elastisk. Visserligen kom de fram till att ”nitric oxide is released by endothelial cells”, men deras redovisning skedde innan man insåg att endotelcellernas håriga yta, som då ännu inte hade fått något namn, spelar en avgörande roll för att endotelcellerna ska kunna leverera NO. Senare forskning visar att när glykokalyx, som den håriga ytan numera kallas, är skadad, dvs låg och gles och kanske till och med saknas fläckvis istället för att vara hög och tät, då minskar och så småningom upphör NO-leveranserna till tunica media och kärlväggen stelnar. Glykokalyx fungerar som en flytbädd för blodet

Vad är det då som skadar glykokalyx? Litteraturen pekar ut olika tänkbara faktorer, men de allra flesta nämner hyperglykemi som orsak, särskilt långvarig sådan. Det är rimligt tro att de som under lång tid, kanske hela sitt liv, har ätit och fortsätter att äta mat dominerad av socker, mjöl och stärkelse, dricka söta drycker och har en pancreas som verkar orka producera hur mycket insulin som helst, kan gå med hyperglykemi under väldigt lång tid utan att få diagnosen diabetes. Dom flesta i den industrialiserade världen äter mat som domineras av socker, mjöl och stärkelse och därmed riskerar väldigt många att deras glykokalyx sakta men säkert blir allt lägre och tunnare och kanske till och med försvinner fläckvis. Att hög och tät glykokalyx är nödvändig för endotelcellernas leveranser av NO till tunica media är alltså väl belagt, men det kan vara värt att nämna att glykokalyx har andra och minst lika viktiga uppgifter. En är att glykokalyx fungerar som en flytbädd för blodet, som alltså inte kan komma i kontakt med endotelcellerna när glykokalyx är hög och tät. Jag har efter långvarigt sökande i 60

#6 2021

”Så här går massor av människor omkring med alltför mycket socker i blodet därför att de ännu inte nått upp till den blodsockergräns där diag nosen diabetes utlöses. Ingen har förklarat för dem vad som håller på att ske. De människor som går omkring med övervikt och fetma, framför allt onormala midjemått, är redan sjuka med en lång samt alltmer skadad glykokalyx som sakta men säkert gör att de får symptom och sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, njur- och lever problem, synproblem, hörselproblem, kognitiva problem m.m”. Foto: Canstock, arkiv.

Pubmed kommit fram till att det inte finns några belägg för att kolesterol kan fastna på endotelcellerna så länge glykokalyx är frisk dvs hög och tät. Däremot finner man många obelagda påståenden om att kolesterol fastnar på endotelcellerna utan att ha kontrollerat hur det står till med glykokalyx. Eftersom ME/CFS-patienter förutom smärtor inne i huvudet ibland också har ont lite runt om i kroppens muskler, som kommer och går, så är frågan om sådana muskelsmärtor, som fått namnet fibromyalgi, kan förklaras på samma sätt som hypotesen ovan för ME/CFS? Det är skillnad på smärta inne i huvudet och smärta i musklerna. Det är svårt eller rättare sagt så gott som omöjligt att i vaket tillstånd vila de delar av hjärnan som tappat sin cellandning för energiproduktion och gått ner till den ineffektiva jäsningen. Vid fibromyalgi däremot, där smärtan kommer och går i musklerna, försvinner smärtan när man vilar, för att sedan återkomma eller dyka upp någon annanstans i kroppens muskler. Så snart muskelcellen får tillräckligt med syre upphör jäsningen av glukos, restprodukten mjölksyra som orsakar smärtan omvandlas till basiskt laktat och smärtan försvinner. Detta kan ske genom tillförsel av mer syre eller att du minskar din energiförbrukning dvs vilar. Snart kan smärtan dyka upp i någon annan muskel och så kan det hålla på. Fibromyalgi kan sägas bero på att tillförseln av syre till muskelcellen står och väger på gränsen för tillräcklig och otillräcklig. Det är därför fibromyalgi kommer och går i olika delar av kroppens muskler och att man kan vila bort smärtan enligt mitt sätt att se på det.

Symbol used for nitric oxide by John Dalton, the father of modern chemistry

Fett, protein och vatten är däremot livsviktiga

Många av oss har ansträngt våra muskler så att det gjort riktigt ont, vilket vi förklarat med att vi fått mjölksyra. Så snart vi upphört med ansträngningen har smärtan försvunnit. Mjölksyran, som orsakat smärtan på grund av att cellen blivit sur, har förvandlats till laktat, som är basiskt, och smärtan har försvunnit. Det som skett kan sägas vara en enstaka lokalt lokaliserad tillfällig fibromyalgiyttring. Det är uppenbart att människor går omkring med skadad glykokalyx efter att Livsmedelsverket (i Sverige och många andra länder) sedan 1977 rekommenderat oss att vår kost till ca 60% ska bestå av kolhydrater och detta trots att kolhydrater faktiskt inte är livsviktiga. Ja, du läser rätt – vi kan leva utan socker, mjöl och stärkelse! Fett, protein och vatten är däremot livsviktiga. De enda kolhydrater som är nyttiga för oss är grönsaker, bär och frukt. De andra dvs socker, mjöl (bröd och kakor) och stärkelse (potatis), både i fast och flytande form, blir till monosackariderna glukos och fruktos och slussas via tarmen in i blodcirkulationen där våra celler använder så mycket glukos dom behöver för att låta resten omvandlas till fett. Fruktos (ena delen av strösocker och bitsocker) vill cellerna inte ha, varför levern tar hand om det och bygger en ”stötdämpare” på magen och en ”livring” runt midjan på samma sätt som alkohol gör. Så här går massor av människor omkring med alltför mycket socker i blodet därför att de ännu inte nått upp till den blodsockergräns där diagnosen diabetes utlöses. Ingen har förklarat för dem vad som håller på att ske. De människor som går omkring med övervikt och fetma, framför allt onormala midjemått, är redan sjuka med en långsamt alltmer skadad glykokalyx som sakta men säkert gör att de får symptom och sjukdomar såsom hjärt-

och kärlsjukdomar, njur- och leverproblem, synproblem, hörselproblem, kognitiva problem mm. Då undrar säkert många om man kan få glykokalyx att bli frisk igen, dvs hög och tät. Jo, det kan man om man slutar äta det som gjort glykokalyx sjuk dvs socker (finns i all processad och färdiglagad mat, glass, sylt mm), mjöl (bullar, kakor, bröd, pasta, pajer, pannkakor, pizza, mm), stärkelse (bla potatis) och sluta dricka söta drycker (Cola, juice, saft, smaksatt vatten, flytande youghurt mm). Så gjorde jag – jag gick in för LCHF dvs minimerade intaget av kolhydrater och kompenserade med fett i form av smör till stekning, vispgrädde, kött med mycket fett, olivolja till stor sallad som dessert till huvudmålet, som dryck har jag upptäckt att vanligt vatten gör att mat smakar bättre. Så blev jag av med min kärlkramp, mitt förmaksflimmer och min hjärtsvikt och gjorde mina studier på Pubmed så mycket lättare att ägna mig åt. Slutligen blev min anhörige av med sin ME som hade gjort honom liggande i tyst och mörkt rum under flera år. Det är en oerhörd glädje att se honom ha kommit tillbaka till ett friskt liv. Att ha en frisk glykokalyx är enligt min hypotes det viktigaste för att slippa få ME/CFS och fibromyalgi liksom att få leva ett långt liv utan en massa sjukdomssymptom i form av exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, njurproblem, ögonproblem, ja alla sjukdomar som orsakas av sjuk glykokalyx - och de är många. LASSE BLOMDAHL Halmstad flowervalley39@telia.com

REFERENSER 1) Fluge O, Tronstad Karl J,Mella Olav. Pathomechanisms and possible interventions in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS. J Clin Invest 2021;131(14):e150377 2) Vermeulen RC, Vermeulen van Eck IW. Decreased oxygen extraction during cardiopulmonary exercise test in patients with chronic fatigue syndrome. J Transl Med. 2014;12:20. 3) F luge O, et al. Metabolic profiling indicates impaired pyruvate dehydrogenase function in myalgic encephalopathy/chronic fatigue syndrome. JCI Insight. 2016;1(21):e89376. 4) Newton DJ, et al. Large and small artery endothelial dysfunction in chronic fatigue syndrome. Int J Cardiol. 2012;154(3):335 336. 5) S ørland K, et al. Reduced endothelial function in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syn-drome - results from openlabel cyclophosphamide intervention study. Front Med (Lausanne). 2021;8:642710. 6) v an Campen C, et al. Cerebral blood flow is reduced in ME/CFS during head-up tilt testing even in the absence of hypotension or tachycardia: a quantitative, controlled study using Doppler echography. Clin Neurophysiol Pract. 2020;5:50 58. 7) J oseph P, et al. Insights from invasive cardiopulmonary exercise testing of patients with myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome -published online February 10, 2021]. Chest. https://doi.org/10.1016/j.chest.2021.01.082. 8) H olden S, Maksoud R, Eaton-Fitch N, Cabanas H, Staines D, Marshall-Gradisnik S.J. A systematic review of mitochondrial abnormalities in myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome/systemic exertion intolerance disease. Transl Med. 2020 Jul 29;18(1):290. doi: 10.1186/s12967-020-02452-3.

#6 2021

”Nutida ursprungsbefolkningar på ön Kitava och Grönland lever fortfarande som jägare och samlare och äter en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. De befolkningar na har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom”. Foto: Canstock, arkiv.

Stenålderskost minskade vissa blodfetter oberoende av kroppsvikt En paleolitisk kost, så kallad stenålderskost, utan raffinerat socker, spannmål och mejeriprodukter, kan minska nivån av triglycerider i blodet hos personer med typ 2-diabetes. Minskningen verkar inte hänga samman med den minskning av kroppsvikten som dieten också leder till. Det visar en studie vid Umeå universitet.

– Resultaten understryker det inte bara gäller att vara fixerad vid badrumsvågen och hur mycket man äter, utan att 62

#6 2021

det handlar också om vad det är man stoppar i sig, säger Julia Otten, forskare vid Umeå universitet och överläkare. Under den paleolitiska tiden, det vill säga äldre stenåldern, levde människorna som jägare och samlare. De åt en kost baserad på grönsaker, frukt, magert kött, fisk, nötter och ägg. Innan jordbruket slog igenom, stod spannmål, mejeriprodukter och baljväxter inte för någon betydande del av kosten. Inte heller hade man tillsatt socker eller salt. Nutida ursprungsbefolkningar på ön Kitava och Grönland lever fortfarande som jägare och samlare och äter

en diet som liknar den man åt under den paleolitiska perioden. De befolkningarna har också låg förekomst av hjärtkärlsjukdom. Förbättring vad avser blodsocker och blodtryck

I den aktuella studien undersöktes överviktiga individer med typ 2 diabetes. Efter bara tolv veckor med Paleolitisk kost minskade kroppsvikten kraftigt, liksom nivåerna av blodsocker, blodtryck och triglycerider. Det är dock mycket vanligt att personer går ned i vikt när de testar olika typer av dieter, och viktnedgång i sig innebär i regel förbättrade värden. Problemet med värden som förbättras av viktnedgång är att den förbättringen sällan blir bestående, eftersom vikten så småningom ofta återgår. Därför inriktades studien på att undersöka i hur hög grad förbättringen av uppmätta värden vid paleolitisk kost hängde samman med själva viktnedgången och hur mycket som berodde på kostomläggningen. Det gick då att se att försökspersonernas förbättring vad avser blodsocker och blodtryck mest orsakades av själva viktnedgången. Däremot var nedgången i triglycerider störst bland de deltagare som höll sig mest till den paleolitiska kosten, inte bland de deltagare som gick ned mest i vikt.

Höga triglycerider är en riskfaktor

– Förmodligen hänger de sänkta nivåerna samman med att den paleolitiska kosten har mycket omättade fetter från exempelvis nötter, oljor och fisk samt magert kött, medan dieten inte innehåller mejeriprodukter med mättat fett, säger Julia Otten. Höga triglycerider är en riskfaktor för att utveckla ateroskleros, det som kallas åderförkalkning, och hjärtkärlsjukdom. I studien ingick 27 personer med typ2diabetes som fick paleolitisk kost. Åtta personer som istället åt som vanligt ingick i en observationsgrupp, dock inte en randomiserad kontrollgrupp. Försökspersonernas triglyceridvärden sjönk i genomsnitt under tolv veckors paleolitisk diet från 1,8 mmol/L till 1,1 mmol/L. I vilken grad de förbättrade värdena hängde samman med viktnedgång eller med kostens sammansättning undersöktes med regressionsanalys, varvid man alltså kunde se att det var deltagare som mest strikt följde den paleolitiska dieten som hade störst nedgång av triglycerider.

Julia Otten, forskare och överläkare. Foto: Volker Otten.

Källa: Umeå universitet

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MDPI Nutrients. Om den vetenskapliga publiceringen Using a Paleo Ratio to Assess Adherence to Paleolithic Dietary Recommendations in a Randomized Controlled Trial of Individuals with Type 2 Diabetes. Alexander Mårtensson 1 , Andreas Stomby, Anna Tellström, Mats Ryberg, MariaWaling, Julia Otten https://doi.org/10.3390/nu13030969

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2021

”Teleder matoskopi är fotografering av huden som sker vid besök på vårdcentral, en metod där hudspecialister kan bedöma pigmentför ändringar på distans och bilderna skickas digitalt till hudspecialist”. Överläkare Jan Lapins studerar hud förändringar.

Tips: så skyddar du dig mot solen •V istas aldrig i solen med syfte att bli brun. Då ökar risken att utveckla hudcancer. •G å inte ut blek i gassande sol, det är allra mest riskabelt för hudskador. •U ndvik solen mitt på dagen då den är som starkast mellan klockan 11 och 15. •O m du ändå måste ut mitt på dagen i solen, håll dig i skuggan. •S kydda dig med kläder i första hand, t-shirt, skjorta om du är ute i trädgården och arbetar. Ha gärna hatt eller keps på huvudet. Skydda ögonen med solglasögon. •S olskyddsmedel ska användas som ett viktigt komplement, det är ingenting som man ska ha istället för skyddande kläder. •O m solskyddsmedel ska ha god effekt ska man smörja in sig flera gånger under dagen, vilket ofta glöms bort. Källa: www.understandoncology.com/sv/ alltom-melanom

Cancer väntar inte! Antalet fall av hudcancer i Sverige har ökat med nästan 60 procent de senaste tio åren

Jan Lapins, överläkare och docent.

Antalet fall av hudcancer i Sverige har ökat med nästan 60 procent de senaste tio åren, av dessa fall är 39 procent malignt melanom. Covid-19-pandemin har dessutom ställt till det för alla cancerbehandlingar. Undersökningar har skjutits upp, operationer har försenats. Det betyder långtgående konsekvenser för många människor det kommande året, just för att tidig diagnos och behandling är avgörande för att undvika malignt melanom.

– Covid-19-pandemin kan bidra till att öka antalet hudcancerfall, det om man missar att undersöka sin hud hos läkare. Nu när alltfler fått vaccin är det hög tid att inte längre skjuta på läkarbesöket för att undersöka sin hud, hudförändringar och den där fläcken du kanske oroat dig för. Ett så viktigt besök som många länge skjutit på under pandemin. Cancer väntar inte, säger överläkare och docent Jan Lapins vid Karolinska Universitetssjukhuset. De som kommer tidigt till läkarbehandling har goda möjligheter, cirka 90 procent av fallen kan botas

– Tyvärr har även patienter med långt gången malignt

melanom uteblivit från viktiga kontroller ser vi. Rädslan för covid-19 har varit stor. Med all förståelse. Men det är aldrig bra att skjuta på sin undersökning av en misstänkt hudförändring. De som kommer tidigt till läkarbehandling har goda möjligheter, cirka 90 procent av fallen blir då helt botade, säger Jan. – Alltfler vårdcentraler har dessutom tillgång till teledermatoskopi. Det ger möjligheter till distansundersökning av en hudspecialist i samband med läkarbesöket på vårdcentralen för de som vill undvika många besök hos läkare. Det finns redan på flera vårdcentraler i Stockholm men även på flera andra orter, och planeras för nationellt införande, säger Jan. Teledermatoskopi är fotografering av huden som sker vid besök på vårdcentral, en metod där hudspecialister kan bedöma pigmentförändringar på distans och bilderna skickas digitalt till hudspecialist. Onödiga fysiska besök hos specialist minimeras alltså och svåra fall kan prioriteras i större utsträckning. Det finns redan på ett 60-tal vårdcentraler i Stockholm, något som snabbt kommer att utökas till fler än 200 vårdcentraler de närmaste åren. Det nya arbetssättet används även på flera andra ställen i landet, nu ska det snart även införas i exempelvis Uppsala. TORD AMRÈ

Källor: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/press/nyheter/2021/nara-60-procentig-okning-av-hudcancer-i-sverige/ https://unric.org/sv/covid-19-forvarrar-cancerepidemin/ https://janusinfo.se/nyheter/tidningenevidens/nr22020temahud/2/teledermatoskopigersnabbtsvarvidmisstanktcancer.5.7ca45f e5172509d8dd32bada.html https://via.tt.se/pressmeddelande/region-uppsala-infor-teledermatoskopi-mot-hudcancer?publisherId=3235664&release Id=3297426 https://www.understandoncology.com/sv/alltom-melanom/aktuella-tips (Alltommelanom.se) Kontakt: Jan Lapins, överläkare och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset, tele: 070 966 78 55.

#6 2021

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr/ex Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Boken kan beställas i bokklubben på sidan 73 eller beställningstalong nedan!

Ja tack! Jag beställer Antologin ”För våra barns bästa” Antal ex

Plats för frimärke

Pris 212 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö

FAKTURAADRESS #6 2021

”För att närmare förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen, studerade forskarna även ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte är antibiotika och som inte påverkar tarmfloran. Det fanns ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer hos personer som använt läkemedlet vilket talar för att det är just antibiotikans påverkan på tarmfloran som ökar risken för cancer”. Foto: Canstock, arkiv.

Antibiotika ger ökad risk för cancer i tjocktarmen Det finns ett tydligt samband mellan att äta antibiotika och att få en ökad risk att drabbas av cancer i tjocktarmen inom de närmaste fem till tio åren. Det kan nu forskare vid Umeå universitet slå fast efter en studie av 40 000 cancerfall. Antibiotika påverkar bakteriefloran i tarmen, vilket tros vara en orsak till den ökade cancerrisken.

– Resultaten understryker att det finns flera skäl att vara restriktiv med antibiotika. Antibiotikabehandling är i 66

#6 2021

många fall nödvändig och räddar liv, men vid mindre allvarliga åkommor som kan förväntas läka ut ändå bör man vara försiktig. Framförallt för att förhindra att bakterier utvecklar resistens men också, som denna studie visar, för att antibiotika kan öka risken för framtida tjocktarmscancer, säger Sophia Harlid, cancerforskare vid Umeå universitet. Forskarna kunde se att både män och kvinnor som använt antibiotika under sammanlagt mer än sex månader löpte 17 procents ökad risk att få cancer i den högra delen av tjocktarmen dit maten når först efter tunntarmen,

jämfört med personer som inte fått någon antibiotika alls. För vänstersidig tjocktarmscancer sågs däremot ingen förhöjd risk. Inte heller risken för ändtarmscancer påverkades av antibiotika hos män, medan kvinnor som ätit antibiotika hade något minskad förekomst av cancer i just ändtarmen. Antibiotikans påverkan på tarmfloran

Den förhöjda risken för tjocktarmscancer kunde ses fem till tio år efter antibiotikaanvändningen. Även om riskökningen var störst för de som använt mest antibiotika, gick det att se att också enstaka antibiotikakurer gav en visserligen mindre men statistiskt säkerställd ökning av cancerrisken. Den aktuella studien är en registerstudie där forskarna har studerat 40 000 personer med kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm, i det svenska kolorektalcancerregistret under åren 2010 – 2016. De har jämförts med en kontrollgrupp om 200 000 matchande cancerfria individer i totalbefolkningen. Uppgifterna om personernas antibiotikaanvändning är hämtade från läkemedelsregistret från 2005 – 2016. Den svenska studien

bekräftar i stort resultaten från en tidigare något mindre brittisk studie. För att närmare förstå vad det är hos antibiotika som orsakar riskökningen, studerade forskarna även ett bakteriedödande läkemedel mot urinvägsinfektioner som inte är antibiotika och som inte påverkar tarmfloran. Det fanns ingen skillnad i frekvensen av tjocktarmscancer hos personer som använt läkemedlet vilket talar för att det är just antibiotikans påverkan på tarmfloran som ökar risken för cancer. Studien gäller enbart antibiotika som intas oralt, men även om antibiotikan tas intravenöst direkt i blodet, kan bakteriefloran i tarmsystemet påverkas. – Det finns absolut ingen anledning till oro bara för att man har ätit antibiotika. Riskökningen är måttlig och den absoluta risken för individen påverkas ganska lite. Sverige är även på väg att införa allmän screening för kolorektalcancer. Precis som vid andra screeningsprogram är det viktigt att delta så att eventuell cancer kan upptäckas tidigt eller till och med förebyggas eftersom även förstadier ibland kan tas bort, säger Sophia Harlid.

Sophia Harlid, cancerforskare. Foto: Mattias Pettersson.

Källa: Umeå universitet

Om den vetenskapliga publiceringen Antibiotics use and subsequent risk of colorectal cancer: A Swedish nation-wide population-based study Sai San Moon, Zahraa Mohammed, Christel Häggström, Robin Myte, Elisabeth Lindquist, Åsa Gylfe, Bethany Van Guelpen, Sophia Harlid https://doi.org/10.1093/jnci/djab125 Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute, som är en av världens högst rankade tidskrifter inom cancerforskning. Studien är finansierad av Lions cancerforskningsfond i norr.

HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 104 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 166 kr/ex (ordinarie pris 179 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Hur mår egentligen våra barn?” Av Christian Sörlie Ekström. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 166 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

#6 2021

Bokvinnare nr 4/5 Vinnarna av ”FUSKARNA” Bernt Johansson Ludvika Bengt W Johansson Malmö Gunnar Nyberg Mölndal FRÅGA LÖD: FÖR VILKEN MYNDIGHET VAR KJELL ASPLUND GENERALDIREKTÖR ? RÄTT SVAR VAR: SOCIALSTYRELSEN

Medicinsk Access gratulerar vinnarna! Vinsten är skickad med post.

ERBJUDANDE TILL MEDICINSK ACCESS LÄSARE

POTTHOLZT alla FUNDERINGAR... Pottholzt funderingar om den svenska sjukvården har alltsedan 1999 underhållit många läsare över hela Sverige. Den utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från sjukvårdens säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka kan du nu köpa för ett samlat pris! Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 150 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 212 kr för alla tre böcker

Ja tack! Jag beställer bokpaket ”Pottholzt” Antal bokpaket

Pris 212 kr för alla tre böcker, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

#6 2021

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Plats för frimärke

BOKTÄVLING

LÄKARINNOR Sveriges först utbildade kvinnliga läkare Läkarinnor är berättelsen om de första kvinnorna som utbildade sig till läkare i Sverige, Karolina Widerström och de femton som följde närmast efter. De var pionjärer som bröt ny mark efter det att kvinnan 1870 fick tillträde till högre utbildning på universitet och högskolor.

I denna välillustrerade volym får läsaren följa dessa självständiga och målmedvetna individer, från olika

barndomsmiljöer till etablerade, utövande läkare. Varifrån kom de? Varför valde de att bli läkare? Vad innehöll studierna? Vilka blev deras specialiteter och var slog de sig ner? Hur såg deras familjesituation ut och hur aktiva var de i övrigt i samhället? ”Det är inte lätt att hålla isär dem, och det är heller inte nödvändigt”, konstaterar författaren. Det är den samlade brokiga bilden som visar hur det var att bli och vara kvinnlig läkare då.

Gudrun Nyberg, bosatt i Göteborg, är själv medicinare, forskare och författare till en rad medicinhistoria, väl mottagna fackböcker. Hon är likaså huvudredaktör och initiativtagare till tio volymer i serien ”Hundra år i Göteborg”. Foto: Viola Henriksson Söderberg.

Tävling!

Förlag: Carlsson Bokförlag Du kan vinna boken ”Läkarinnor” om du tävlar via kupongen nedan - lycka till!

Vi lottar ut tre exemplar av ”LÄKARINNOR”

Obs! Du måste vara prenumerant på Medicinsk Access för att kunna delta! Ange även ditt Id-nummer (står på baksidan av tidningen) och skicka in ditt svar till T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö eller mejla tord@medicinskaccess.se senast den 12 oktober!

FRÅGA: VAD HETER SERIEN SOM GUDRUN NYBERG ÄR INITIATIVTAGARE TILL? MITT SVAR: NAMN

ADRESS

POSTADRESS

TELEFON

E-POST

ID-NUMMER

#6 2021

Hänt i skvättet Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Mattias Kronstrands ”Hänt i skvättet”. Serien Hänt i skvättet har skapats av den biomedicinska analytikern Mattias Kronstrand. I boken med undertiteln Första satsen har han samlat ett antal av sina enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Att han valde just könsceller för en tecknad serie beror på att han tycker att deras strävan efter överlevnad och meningsfullhet liknar vår och att det finns mycket i den stora världen som kan appliceras på den lilla. Som BMA är han van att pendla mellan båda världarna.

#6 2021

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149!

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

#6 2021

Bokklubben EVOLUTIONEN OCH DU Göran Burenhult 20 miljoner år är väl ingen ålder! Men våra grundläggande funktioner i kropp och hjärna är äldre än så. Moderna människor har funnits i över 200 000 år. Men det är bara någon generation sedan vi klev in i en högteknologisk värld och helt förändrade livsstil och kostintag. Hur påverkar det oss egentligen? Ord. pris 279:-

Maila eller skicka in beställnings talongen på höger sida. info@tmmedia.se Eller beställ på vår hemsida.

200:-

NY!

50:-

50:MAGENS SPRÅK Lars Fändriks Krånglande magar inkluderar allt från livshotande cancer och svåra inflammatoriska tillstånd till läkemedels biverkningar och ’magont’ utan påvisbara orsaker. Ord. pris 290:-

#6 2021

DIABETES HOS BARN OCH UNGA Gisela Dahlquist Diabetes ökar snabbt bland barn i Sverige. Sjukdomen innebär ett dolt handikapp men man kan leva bra med diabetes som barn och ung. Författaren har summerat det som idag tycks gälla, och avslutningsvis sammanf attat var den framtida forskningen inom ämnesområdet går mot. Ord. pris 290:-

TBC – DÖDSÄNGELNS BUDBÄRARE Björn Petrini En bok om tuberkelbacillen och andra mykobakterier. Om en enskild mikroorganism skulle utnämnas till bakteriernas konung skulle TBC vara värdig titeln. 3 miljoner människor dör per år och 10 miljoner insjuknar i tbc, samtidigt som 2 miljarder bär på symtomlös infektion. Ord. pris 280:-

40:VÄLFÄRDENS OHÄLSA Lars Wilsson För första gången presenteras det evolutions medicinska syn sättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen… Ord. pris 240:-

50:MÅ BÄST ORKA MER Katarina Widoff En praktisk hand bok i konsten att välja rätt oftare än fel. Lär dig något nytt om dig själv, om hur kroppen fungerar och om hur vi påverkas av mat, relationer, tankar samt motion. Ord. pris 237:-

150:FÖR VÅRA BARNS BÄSTA Flera författare I denna antologi presenteras erfarenheter och vetenskapliga resultat som kan vara till hjälp när viktiga beslut angående barnomsorg skall tas. Ord. pris 220:-

50:-

75:KUL MED CANCER Monika Titor. Boken skrevs i kåseriform då Monika Titor själv kämpade med sjukdomen. Några kåserier skrevs också efteråt, som frisk. Ord. pris 150:-

100:DEN FULLÄNDADE MÄNNISKAN Göran Burenhult Vilken föda och vilken livsstil är vi evolutionärt anpassade till? Vilka civilisations sjukdomar slipper vi ifrån om vi undviker särskilt problematiska födoämnen? Ord. pris 287:-

150:CAMILLA Ulrika Rasmuson Boken handlar om Camilla, som föddes och dog den 3 november 1980, och frågan om hennes död orsakats av kvicksilver från amalgam. Förutom berättelsen om Camilla ger boken ett nytt perspektiv på amalgamfrågan. Ord. pris 170:-

VILL HA BARN Ingela Johansson-Rosander och Kerstin Fredholm Att få barn är självklart för de allra flesta men inte för alla. I Sverige finns upp skattningsvis 500 000 personer i fertil ålder som är ofrivilligt barnlösa. I boken Vill ha barn får experter och ofrivilligt barnlösa komma till tals. Ord. pris 220:-

OM BAKTERIER OCH BAKTERIE SJUKDOMAR Björn Petrini En bok om bakterier och bakteriesjukdomar. Bakterierna orsakar inte alltid sjukdom, utan ingår i kroppens normalflora. Det finns ändå tusentals bakteriearter som orsakar allehanda infektionssjukdomar, från banala som finnar i huden till dödliga infektioner som pest eller gasbrand. Ord. pris 280:-

50:FRITERAD ORM I GUANGZHOU Stephan Rössner Unika rese berättelser från jordens alla hörn. Skriven med magnifik humor. Ord. pris 240:-

50:CANDIDA OCH ANDRA SVAMPAR I VÅRA KROPPAR Björn Petrini Om candida och andra svampar i våra kroppar. I industriländerna är svampvaginit en vanlig åkomma, där värdinnans egen candida får över taget över vaginans bakteriella normal flora. Ord. pris 280:-

POTTHOLZT NYA FUNDERINGAR… Tomas Weitoft Detta är den tredje utgivna samlingen av skämtteckningar med inspiration från denna säregna miljö, som vi alla förr eller senare tvingas besöka. Här framträder ett unikt persongalleri av galna doktorer, förvirrade sjuksköterskor, pinade patienter, besvärliga byråkrater och andra märkliga människor. Ord. pris 145:-

POTTHOLZT FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den första utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

150:DET MESTA ÄR INTE SÅ VIKTIGT Mattias Kronstrand Diktsamlingen ”Det mesta är inte så viktigt innehåller 60 dikter om det lilla och det stora i vardagen. Livet och döden. Om man tänker efter är det inte så mycket som är så viktigt.

150:VILLOSTIGAR Mattias Kronstrand Nu kommer Mattias Kronstrands andra diktsamling, ”Villostigar”, om livet: nuet, dået och evigheten. Eller om det är en tankesamling.

115:-

POTTHOLZT ANDRA FUNDERINGAR Tomas Weitoft Det här är den andra utgivna samlingen av teckningar med sjuka skämt, som utspelas i en värld som befolkas av galna läkare och hopplösa sjuksköterskor. Hit kommer det olyckliga patienter, som mer eller mindre frivilligt sökt sig till detta kaos av skalpeller, piller och överbeläggningar. Ord. pris 125:-

75:-

HÄNT I SKVÄTTET Mattias Kronstrand Det är en samling enrutingar med filosoferande spermier och ägg. Underfundigt, eller tokigt. Ibland med lite bett och samhällskritik. Ord. pris 80:-

50:65:-

50:-

75:-

40:-

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA OCH ARBETE Torbjörn Åkerstedt De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Ord. pris 220:-

OUTSIDERN: MIN FARS KAMP MED GALEN SKAPEN Nathaniel Lachenmeyer En välskriven och modig berättelse som får oss att se ansiktena bakom de hemlösas masker. Ord. pris 149:-

150:KÄRLEK, LYCKA, GLÄDJE Tom Saldeen Författaren visar hur kärlek, lycka och glädje kan påverka livet och förmedlar detta på ett sätt som gör att läsaren själv känner sig glad och lycklig. Boken innehåller ett stort mått av livsvisdom på olika områden. Ord. pris 219:-

104:HUR MÅR EGENTLIGEN VÅRA BARN ? Christian Sörlie Ekström Ohälsan bland unga har ökat kraftigt under en längre tid i Sverige och har under de senaste åren fördubblats. Sverige ligger också mycket högt i en internationell jämförelse men utan att ha någon analys om varför. Ord. pris 179:-

LEVERANS VILLKOR: Böckerna lever eras mot faktura och skickas vanligen inom två arbets dagar från det beställningen mottagits, har vi inte böckerna i lager tar det normalt en vecka innan böckerna kan skickas. Priserna inkluderar 6% moms. Fraktkostnad tillkommer. Vi reserverar oss för felskrivningar, prisändringar och slutför säljning. Ord. pris är förlagens rekom menderade cirkapriser. Kreditupplysning kan göras. Självklart går det bra att skicka in en kopierad talong om du inte vill klippa sönder tidningen. Det går även bra att maila på info@ medicinskaccess.se eller ringa 0652-151 10 och beställa. Besök vår hemsida för mer information om bokklubben.

Ja tack, jag beställer: st Camilla

st Magens språk

st Outsidern: min fars kamp...

st Friterad orm i Guangzhou

st Välfärdens ohälsa

st Kärlek, Lycka, Glädje

st Candida och andra...

st Själ och Kropp

st För våra barns bästa

st Sömnens betydelse...

st Kul med cancer

st Den fulländade människan

st Diabetes hos barn...

st Pottholzt funderingar

st Må BÄST orka mer

st Vill ha barn

st Pottholzt andra funderingar

st Det mesta är inte så viktigt

st TBC – Dödsängelns...

st Pottholzt nya funderingar

st Villostigar

st Om bakterier...

st Hänt i skvättet

st Evolutionen och Du

Jag vill prenumerera 1 år för 390 kr inkl moms.

Plats för frimärke

st Hur mår egentligen våra barn?

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG ADRESS POSTADRESS

T&M Media AB

TELEFON

Fiskvik 100

E-POST

829 53 Bergsjö #6 2021

Månadens Pottholzt

Medicinsk Access publicerar valda godbitar från Pottholzt funderingar.

Pottholzt nya funderingar om... ...ÖVERDRIVEN EMPATI

Tomas Weitoft, uppväxt i Stockholm bosatt i Gävle. Han har doktorerat vid Uppsala universitet och arbetar som läkare med reumatiska sjukdomar som specialitet. ”Pottholzt funderingar” såg dagens ljus i mars 1999. Boken ”Pottholzt andra funderingar” kom ut 2007 och ”Pottholzt nya funderingar” kom 2016. Böckerna går att beställa via Bokklubben på sidan 80.

Hyr stenhus med stor terrass i kulturstaden Pezenas Välkommen till Pezenas, en vacker medeltida småstad två mil från medelhavet och milsvida sandstränder. Pezenas är en kulturhistorisk stad, där Moliere höll till på sin tid, med en otroligt vacker och välbevarad gammal stadsdel. Staden har över 60 restauranger och under juli och augusti arrangeras vinfestivaler.

Huset ”maison Monet” har två våningar, nyrustat kök, tre sovrum, två badrum och en jättestor terass. Åtta bäddar. Huset ligger mitt i stadens centrum vid ett tyst och stillsamt litet torg. Till huset hör källare och garage.

Kontakta Lena Hedin för priser, lediga veckor och fler bilder på husen. Via mail: lena.hedin@pezenas.se eller på telefon 0706-702 671

#6 2021

En effektiv laddning av järndepåerna under graviditet & amning.

BASERAT PÅ SVENSK,

VÄRLDSLEDANDE FORSKNING.

Effektivt järntillskott, dessutom skonsamt för magen Femineral Gravid & ammande ger ett extra järntillskott när järndepåerna är låga. Det trevärda järnet har dokumenterad förmåga att tas upp effektivt av kroppen. Samtidigt är järnet kapslat för att minimera risken för illamående och/eller förstoppning och för att bibehålla en välfungerande mage under graviditeten.

Dokumenterat järnupptag Järnet i Femineral® Gravid & ammande har genomgått en klinisk studie som visat en markant förbättring av kvinnors blodvärden, d v s hemoglobin och röda blodkroppar. Förbättring av hemoglobin* (i jämförande klinisk studie) 16

Unik sammansättning + Trevärt järn, ger optimalt upptag + Inkapslat järn, minimerar risk för illamående/förstoppning + Extra tillskott av folsyra + Kliniskt dokumenterad, svensk forskning + Vegansk

Vetenskapligt visade effekter av Femineral Gravid & ammande

14 12

• Järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin

10 8 6

• Folsyra bidrar till vävnadstillväxt hos gravida

• Koppar bidrar till normal järntransport i kroppen

• Vitamin C ökar järnupptaget i järndepåerna

Annan välanvänd Femineral järnprodukt Gravid & Ammande

• Riboflavin bidrar till att bibehålla normala röda blodkroppar och till normal järnomsättning

Studien publicerad i Scientia Pharmaceutica: 2008; 76; 725-742.

• Vitamin B6, vitamin B12 och folsyra bidrar till normal bildning av röda blodkroppar

Bidrar till vävnadstillväxt hos gravida Femineral® Gravid & ammande är dessutom kompletterad med extra folsyra, vilket rekommenderas såväl före som under graviditet och vid amning. Folsyran bidrar bland annat till vävnadstillväxt hos gravida, och rekommenderas såväl före som under graviditeten.

• Selen, zink, riboflavin och mangan bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress • Vitamin B6, vitamin B12, riboflavin, pantotensyra, folsyra, niacin, vitamin C och järn bidrar till att minska trötthet och utmattning

Femineral® Gravid & ammande hittar du hos: Marknadsförs av Baltex AB. Konsumentkontakt: 08-640 05 95 • www.femineral.se Rekommenderad dagsdos bör inte överskridas. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Min Medicin 2021 #6

Articles inside

Bokklubben

Stenålderskost minskade vissa blodfetter oberoende av kroppsvikt

Ett försök att förklara ME/CFS och fibromyalgi

Gliminer, en ny läkemedelsgrupp för behandling av diabetes typ 2

Människans biologiska förutsättningar och behov och det moderna samhällets krav och påfrestningar är inte förenliga – Om varför psykisk ohälsa blivit ett gigantiskt problem i vårt land

Ny metod möjliggör detalj-studier av mänskliga organ i 3D

Nedsatt luktsinne? Luktträna

Östrogens påverkan på immunförsvaret i fokus för utveckling av ny medicin mot ledgångsreumatism och benskörhet

Mekanism bakom tvångsmässigt alkoholintag upptäckt

Screening för förmaksflimmer kan minska strokerisk

Lovande resultat för nya variabeln TIR i diabetesregistret

Våga prata med den som har eller haft cancer

Aorta blir nytt Centre of Excellence på Akademiska