20120828_se_tema

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

VÄRLDENS

BÄSTA

skola

Ko lla in lr.se/ sko lansdag

4 SEPTEMBER 2012

GRUNDSKOLAN 50 ÅR

Lite bättre, lite sämre ...

si d 10

Utredningen vi väntat länge på

POLITIKERDUELL

Så ska lärarnas löner höjas sid 6

EN VECKA PÅ JOBBET

Vad gör en mattelärare? si d 4–5

Nöjd Björklund

si d 07

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

VÄLKOMMEN

Satsa på lärarna!

DET SOM SKAPAR en bra skola är lärare som genom sin undervisning och ledarskap hjälper eleverna att tillägna sig kunskaper och utvecklas. En internationell forskarrapport har också visat på något nytt, nämligen det tydliga bandet mellan höga lärarlöner och bättre resultat för eleverna. Därför är det så viktigt att satsa på lärarkåren.

Efter att avtalsförhandlingarna strandade pågår just nu medling mellan lärarnas fackliga organisationer och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Att vi är i medling beror på att vi inte kunde anta det bud som SKL lade i juni. Jag är den första att önska att SKL hade visat att de verkligen ville satsa på lärarna. Och att de menade allvar med sitt tal om att lärarna är viktiga.

Om arbetsgivarna inte satsar på lärarnas löner och arbetsvillkor kommer det att få till följd att Sverige kommer att stå inför en akut brist på lärare. En brist som kan bli permanent under lång tid framöver. Detta samtidigt som lagstiftningen skärpts de senaste åren för att dels höja läraryrkets status men

”Jag vill att läraryrket ska uppvärderas och att studenter åter står i kö till lärarutbildningarna.”

också att göra läraryrket mer attraktivt.

Lärarlönerna i Sverige har halkat efter de senaste 20 åren. Idag kämpar vi för att lärare ska ha ett löneläge som motsvarar jämförbara akademikergrupper med lika lång utbildning.

Jag vill att läraryrket ska uppvärderas, att lärarlönerna ska vara attraktiva, vilket de inte är i dag, och att studenter åter står i kö till lärarutbildningarna. Det var inte länge sedan söktrycket till en lärarutbildning var betydligt högre än till socionom- och juristlinjen, och delvis även läkarlinjen. Nu är bilden en helt annan och lärarutbildningarna kan nätt och jämnt fylla sina platser.

Skolan är av ett så stort nationellt intresse att staten måste ta ansvar också för att lärarlönerna i Sverige höjs. Det kan göras på många olika sätt.

Ett är att staten betalar ut statsbidrag som enbart får användas till lärarlöner. Ett lärarlönelyft.

Det finns inget som hindrar att arbetsgivarna satsar på höjda lärarlöner, det handlar enbart om vilja.

METTA FJELKNER Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund FOTO: ELISABETH OHLSON WALLIN

VÄRLDENS

BÄSTA

skola

Kolla in lr.se/

skolansdag

4 SEPTEMBER 2012

GRUNDSKOLAN 50 ÅR

Lite bättre, lite sämre ...

Utredningen vi väntat länge på

sid 10

sid 07

POLITIKERDUELL

Så ska lärarnas löner höjas sid 6

EN VECKA PÅ JOBBET

Vad gör en mattelärare? sid 4–5

02

Nöjd Björklund

REDAKTION Världens bästa skola är en bilaga från Lärarnas Riksförbund och Metro Custom Publishing, som är en avdelning inom Metro, Sveriges största tidning. Lärarnas Riksförbund är det enda akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi driver frågor om yrkesvillkor och utbildningspolitiskt viktiga reformer. Våra medlemsgrupper utgörs av lärare och studie- och yrkesvägledare på grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen och högskolan. Med nära 90 000 medlemmar är vi är vi ett av de största förbunden inom Saco.

Redaktör: Mary Örnborg, mary.ornborg@metro.se, tel 08-4022082. Projektledare: Oskar Tornvall, oskar.tornvall@metro.se. Skribenter: Rickard Lindholm, Gustaf Brickman. Fotograf: Ola Jacobsen Form: Fanny Lundstedt. För mer info om Metros tematidningar, kontakta Katharina Kuylenstierna: katharina.kuylenstierna@metro.se, 08-402 99 51.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

Qnoddarnas värld är ett samverkansprojekt mellan Natur & Kultur och Apple Education.

Välkommen till Qnoddarnas värld!

Heltäckande läromedel för iPad i åk 1–3 Qnoddarnas värld är något så unikt som ett svenskt läromedel producerat direkt för iPad. Innehållet är framtaget enligt Lgr 11 och Skolverkets bedömningsunderlag och är pedagogiskt kvalitetssäkrat. Här finns allt du behöver för undervisningen i svenska, matematik, SO och NO i åk 1–3.

Läs mer på www.qnodd.se

VAR DU DÄR? SÄLJ DINA BILDER TILL METRO! I samarbete med:

Scoopshot är en ny spännande app där du kan få möjligheten att publicera dina nyhetsbilder i Metro – för 1,5 miljoner dagliga läsare. Du kan dessutom bli tilldelad pressuppdrag om du är på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Appen laddas ner gratis på App Store.

Natur & Kultur, tel 08-453 86 00 info@nok.se www.nok.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

SKOLANS DAG

Dags igen att fira att skolan finns För fem år sedan startade Lärarnas Riksförbund Skolans dag.

I år anordnas firanden över hela landet. – Skolans dag är först och främst för att manifestera och hylla att skolan finns, säger IngMarie Ahlstrand, marknadschef på Lärarnas Riksförbund.

FÖRUTOM ATT FIRA skolan syftar Skolans dag till att uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap och en likvärdig skola.

– För dem som jobbar i skolan blir det en möjlighet att göra något extra. Men sedan är det också en chans för oss som organisation att möta allmänheten och berätta om läraryrket, säger IngMarie Ahlstrand.

Från början handlade Skolans dag mest om att uppvakta politiker med tårta och manifest men dagen har växt med åren.

– I år fokuserar vi på ”Vad är en lärare?” och har bland annat en tävling där de som deltar ska beskriva vad en lärare är för just dem.

RICKARD LINDHOLM

Ʉ I Borås kan du träffa förbundets ombud på Knalleland, där det kommer att finnas intressant material och experter som svarar på frågor om läraryrket.

skolexperter och tävla om en cykel. Dessutom uppträder elever med sång och dans. och Andreas Weise, känd från ”Idol” bjuder på en nyskriven låt.

Ʉ I Eskilstuna finns förbundets ombud på centralstationen på morgonen, och vid lunchtid på Fristadstorget.

Ʉ På Stockholms universitet kommer Lärarnas Riksförbunds studerandeförening LR Stud att hålla föreläsningar för blivande lärare och studie- och yrkesvägledare.

Ʉ Lärarnas Riksförbund i Göteborg finns på Frölunda Torg och i Halmstad finns förbundets representanter på Stora Torg från klockan 11. Ʉ Finns du i Karlstad? Besök Soltorget. Här finns det många representanter och olika aktiviteter och tävlingar. Ʉ I Linköping arrangeras skolbesök för politiker och under lunchtid finns många av förbundets ombud på Stora Torget. Ʉ På centralstationen i Stockholm finns Lärarnas Riksförbund på plats hela dagen, från kl 7 på morgonen till kl 18 på kvällen. Under dagen kan du lyssna när erfarna lärare ger sin syn på vad en lärare egentligen är, prata med förbundets

Skolans dag firas sedan 2008.

Ʉ Även i bland annat Falun, Gävle, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Luleå, Malmö, Skövde, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö, Örebro och Östersund pågår aktiviteter under dagen. Ʉ Följ Skolans dag på Lärarnas Riksförbunds webbplats lr.se/ skolansdag. Där hittar du bland annat mer information om vad som händer under dagen och kan vara med och tävla om en cykel.

OBS. Programmet är preliminärt. Tider och platser kan komma att ändras.

Förbundsordförande Jöran Enqvist

Beskriv med max 140 tecken vad en lärare är för dig och du har möjlighet att vinna en elcykel från EcoRide.

Förbundsdirektör Jenny Lundström

En bra skola behöver bra läromedel

Tävla och vinn en cykel!

Vad är en lärare egentligen – inspiratör, innovatör, ledare, expert ... vad tycker du?

info

Städerna som är med

Lärare, studenter, elever och föräldrar efterfrågar med eftertryck läromedel med hög kvalitet – pedagogiskt och innehållsmässigt. Att författa sådana läromedel kräver ett avancerat professionellt arbete.

Oavsett förpackningsform och medium står medlemmarna i Sveriges Läromedelsförfattares Förbund (SLFF) för ett bra innehåll, som ger förståelse och överblick i lärandet.

Läs mer och fyll i ditt svar på lr.se/ skolansdag.

Vill du diskutera framtidens läromedel?

Vill du skapa framtidens läromedel?

Välkommen till oss i SLFF! Sveriges Läromedelsförfattares Förbund – SLFF Huvudorganisation för Sveriges läromedelsförfattare

Sveriges Läromedelsförfattares Förbund är huvudorganisation för Sveriges läromedelsförfattare i alla ämnen, för alla målgrupper från förskola, till högskola och universitet. vÄRLDENS BÄSTA SKOLA

03

www.slff.se, 08-440 84 80, jenny.lundstrom@slff.se, joran.enqvist@slff.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

EN VECKA SOM LÄRARE

Matteläraren Cecilias Rätta prov, planera undervisning och inte minst ständigt utbilda sig vidare inom biologi, kemi, fysik, matematik och pedagogik. Läraren Cecilia Erikssons arbetsdag tar knappast slut när lektionerna gör det.

SJU ÅRS HÖGSKOLESTUDIER and counting – så mycket tid har Cecilia Eriksson tillbringat i skolbänken. Hon har gått lärarutbildning vid universitetet, men också pluggat ännu mer kemi, biologi och matematik på högskolenivå. Dessutom läser hon nu på speciallärarlinjen parallellt med sitt jobb som lärare i matematik, naturvetenskap och teknik. Som speciallärare blir hon expert på att lära ut såväl till de elever som har svårt att lära som till de som har det lätt för sig.

Och att få lära ut är hennes passion.

– Det bästa med det här jobbet är att få uppleva när eleverna lär sig nya saker, att vara med och stödja eleverna oavsett vilken nivå de ligger på. För mig personligen är utmaningen att hitta metoderna som fungerar allra bäst, säger Cecilia.

Cecilia Eriksson Ʉ Ålder: 39 år Ʉ Lärare i: Matematik och NO, klassföreståndare samt speciallärare i matematik för elever med lätt och svårt att lära. Ʉ Bäst med läraryrket: Att få uppleva när eleverna lär sig något nytt och glädjen i det. Ʉ Sämst med läraryrket: Den låga lönen relativt högskolestudierna och all administration. Ʉ Om jag inte hade varit lärare: Då hade jag troligen blivit läkare eller matematiker, men jag har alltid valt väg efter vad jag tycker är roligast.

Matte man har nytta av För visst är det skillnad på undervisning och undervisning. Det har Cecilia till och med testat genom att bygga upp lektionerna på olika sätt och sedan jämföra vilka metoder som fungerar bäst när det väl är dags för prov.

Och det som fungerar bäst är praktiska övningar som eleverna kan relatera till och leva sig in i. Cecilias elever får ofta använda matten i det verkliga livet, som i projektet Drömresan.

– I Drömresan får alla elever planera sin egen resa. De får göra en budget, träna på valutaomvandling och öva på att läsa kartor och skalor. Det är när man förstår varför man behöver kunskapen som man lär sig bäst.

Men även ren färdighetsträning är förstås viktigt.

– Vi tragglar även mycket med baskunskaper, men det kan man göra på så många olika sätt och med varierande metoder. Det är till exempel viktigt att inte jobba med saker som eleverna redan kan, eftersom de då riskerar att tappa intresset.

Bankkort är också matematik Cecilia är klassföreståndare för en sjundeklass på Alfaskolan i Solna, som hon följt från 4:an. Under den tiden har de inte bara fått lära sig att räkna valutor – de har även fått mer avancerad kunskap omsatt i praktiken.

– Mycket i omvärlden kan förklaras med hjälp av matematik, det gäller bara att kunna visa det. Hur man gör koder till bankomatkorten är ett exempel på hur även mer avancerad matematik har en praktisk tillämpning. GUSTAF BRICKMAN

04 VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

JAG KAN! Cecilia Eriksson lyssnar till vad eleverna vill berätta om sina olika lösningar på matteuppgifter, ofta är de många och har sin alldeles egen berättelse.

FOTO: OLA JACOBSEN

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

jobb är fyllt av plus ... men det är inte alltid lätt att lösa ekvationen Lika roligt som Cecilia tycker att det är att planera och genomföra undervisning, lika tråkig tycker hon att den växande administrationen är.

Den tar dessutom tid från undervisningen.

KONKRET. Selma Block får med hjälp av Lego Mindstorm lära sig hur en robot kan programeras att röra sig, prata och uppfatta ljud/ljus.

MATTESTICKOR. Elever i klass 2 bygger tillsammans mönster där figurer växer fram med ett gemensamt samband och geometrisk form.

ANALYS. Cecilia Erikssons elever får jobba med mönster och samband och bygger figurer att analysera matematiskt.

STRATEGI. Carl Han Tang i klass 2 försöker hitta en strategi för ett antal personer att ta sig över en flod i en båt.

– Om jag skulle få ändra på något i det här yrket så är det, förutom lönenivåerna, all den administration som vi måste ta hand om varje dag.

Skriva listor, organisera praktiska arrangemang och dessutom en hel del mejlkontakt som borde kunna skötas med centrala utskick. En hel del konferenser för konferensens skull kunde jag också kunna vara utan, säger Cecilia Eriksson.

Det är lätt att glömma bort allt det arbete som lärare lägger ner ut-

anför lektionssalen. En annan del i det arbetet är den ständiga vidareutbildningen.

– Det är kanske det allra svåraste med att vara lärare: Jag måste ju veta vad jag talar om när det gäller alla mina ämnen. Det är oerhört viktigt att vi lärare är kunniga i de ämnen vi undervisar i. Det arbetet är spännande och intressant, men tidskrävande.

Med undervisning, planering, administration och vidareutbildning är det lätt att undra hur ekvationen går ihop. Och helt lätt är det inte.

– Som lärare kan man jobba hur mycket som helst, och det är jättesvårt att begränsa sitt arbete. Var slutar mitt jobb och var tar rektorer, kuratorer och föräldrar över? För att klara av det gäller det att prioritera och bestämma sig för vad som är viktigast att göra just nu.

GUSTAF BRICKMAN

”Som lärare kan man jobba hur mycket som helst, och det är jättesvårt att begränsa sitt arbete. Var slutar mitt jobb och var tar rektorer, kuratorer och föräldrar över?

MÅNDAG

TISDAG

ONSDAG

TORSDAG

FREDAG

07.30–18.00

8.00–15.50

08.00–16.00

08.15–16.40

TID FÖR STUDIER

07.30 Kommer till skolan, förbereder lektioner och kollar mail.

08.00 Kommer till skolan, förbereder lektioner och kollar mail.

08.00 Kommer till skolan, förbereder lektioner och kollar mail.

9.15-10.15 Matte särskild undervisningsgrupp 8:an.

9.20-10.20 Matte 7:an.

8.30-9.30 NO-labb 7:an.

Svara på mail och förbereda eftermiddagens kemilabb.

10.15-11.15 Matte 7:an.

Lunch med klassen.

RAST 12.00-12.30 Möte med trygghetsgruppen (grupp för arbete mot kränkande behandling på skolan) 12.30-13.50 Specialundervisning 6an.

Förbereder möten, kollar mail.

RAST 15-16.30 Lärarkonferens.

16.30-18.00 Möten med elever och föräldrar eller rättningsarbete.

10.25-11.15 NO 7:an.

Lunch med klassen.

11.30-12.00 Klassföreståndarmöte 7:an.

12.05-12.45 Rastvakt ute.

RAST 10.50-11.25 Särskild undervisningsgrupp 8:an.

Lunch.

12.05-12.35 Klassråd 7:an.

RAST 13.35-14.55 NO 7:an. Plockar därefter fram materiel till nästa lektion.

15.10-15.50 Fördjupningsgrupp matte år 5–6.

12.40-13.40 NO-labb 7:an.

13.40-14.40 Särskilt stöd 7:an.

8.15-9.15 Matte 7:an.

9.15-10.15 Särskild undervisningsgrupp 8:an.

10.15-11.15 NO 7:an. Lunch med 7:an.

RAST 12.05-12.25 Rastvakt ute.

12.30-13.20 Särskild undervisningsgrupp 8an.

Ska plugga och skriva uppsats i specialpedagogik: ”Men vanligtvis är jag på jobbet ändå och då ägnas dagen åt akuta skolsaker. Så studierna skjuts ofta till annan ledig tid.”

13.30-15 Elevhälsoteamsmöte (med biträdande rektor, skolsköterska, psykolog, specialpedagog).

14.40-15.20 Fördjupningsgrupp matte 4:an.

15.10-15.50 Gymnasiemattegrupp

15.20-16 Fördjupningsgrupp matte 7–8:an.

16-16.40 Fördjupningsmattegrupp 3:an.

Skriva ut veckobrev och maila till elever och föräldrar. Svara på mail, förbereda lektioner till nästa vecka, rätta uppgifter och prov.

JOBBVECKAN. Så här ser Cecilia Erikssons skolschema ut. Ser det späckat ut så ska man komma ihåg att allt arbete inte syns här. Kopiera material, plocka bort och fram mellan lektionerna, svara på frågor från elever och föräldrar och hantera olika arrangemang såsom studiebesök och utflykter är fler uppgifter som ingår i lärarrollen.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

05

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

POLITIKERDUELL Bättre status och högre löner för lärarna, bättre och mer rättvisa resultat för eleverna. Alla är överens om att det finns mycket att göra för att förbättra skolan, men frågan är vilken som är rätt väg dit. Vi ställde blocken mot varandra och frågade Ibrahim Baylan (S) och Tomas Tobé (M), Socialdemokraternas och Moderaternas skolpolitiska talesmän, om hur de vill göra skolan bättre för elever och lärare. TEXT: GUSTAF BRICKMAN

Slaget om skolan Ibrahim Baylan Skolpolitisk talesman Socialdemokraterna

1 2 3 4

Tomas Tobé Skolpolitisk talesman Moderaterna

Vilket är det största problemet med skolan i dag?

– Att vi har alldeles för många barn och unga som inte får den utbildning de behöver för att kunna göra bra livsval. Ännu värre är att det är så lätt att förutse vilka barn det kommer att gälla.

– Det största problemet är att för många elever lämnar grundskolan utan att bli behöriga till gymnasiet, och att för många hoppar av och aldrig går klart gymnasiet.

Hur vill ni lösa problemen?

– För det första vill vi investera i lärarrollen och utveckla den.

För det andra vill vi stärka det pedagogiska ledarskapet i skolan – lärare och annan skolpersonal måste få leda sina elever i stället för att sitta med onödig administration. Den tredje punkten är så klart en rättvis och likvärdig skola.

– Nya moderaterna vill satsa mer på skolans främsta resurs – lärarna. Duktiga lärare ska belönas mer och kunna göra karriär inom skolan. Läraryrket ska bli ett självklart val för de bästa studenterna på högskolan och arbetsmiljön i skolan ska förbättras.

Satsa på lärarna

Rättvisa och likvärdighet

Hur viktigt är det att skolan är likvärdig?

– Det är oerhört centralt – det ska inte spela någon roll var du bor. Och nu när den svenska skolan blir allt mer segregerad, sjunker också kunskapsresultaten. Det är ett allvarligt läge.

– En likvärdig skola är mycket viktig för Nya moderaterna. Vi menar att alla människor ska få en bra start i livet och då måste vi ha en skola som ger alla lika förutsättningar till det.

Dagens skolor visar på bristande likvärdighet – hur tycker ni att man ska lösa det?

– För det första måste vi ha en resursfördelning som utgår från barnens behov. För det andra bör vi titta på hur huvudmännen, kommunerna, hanterar nyetablering av skolor – och målmedvetet försöka arbeta för blandade elevgrupper. Till sist bör staten gå in och hjälpa och investera i de skolor som har de tuffaste förutsättningarna.

– Problemet med bristande likvärdighet handlar om att vissa skolor inte håller måttet. Vårt svar är att höja lägstanivån på landets skolor.

I dag ställs högre krav på lärarnas kvalifikationer – hur rimmar det med de låga lönerna?

– Det var jag som tog initiativ till lärarlegitimationerna, och min förhoppning är att det ska leda till en högre professionalitet i yrket. Det tillsammans med mer kompetensutveckling kommer att ge högre löner i framtiden.

– Vi ska ha höga krav på våra lärare i Sverige. Men i dag har vi ett problem med att de lärare som tar ett stort ansvar och visar på stor yrkesskicklighet inte belönas med högre lön. Det vill vi ändra på.

Vad vill ditt parti göra åt lärarlönerna?

– Det är så klart lätt att vara populistisk och säga att vi ska höja lärarlönerna. Men den politiker som säger det är inte sanningsenlig. Vi har ju ett system där representanter för arbetsgivare och arbetstagare förhandlar om en lönenivå, och det kan inte vi politiker gå in och styra över. Utan det handlar om att utveckla yrket – då kommer lönen att följa.

– Jag vill att den karriärreform för lärare som vi förbereder inom Alliansen blir verklighet så fort som möjligt. Det blir ett konkret steg för höjda löner för de bästa lärarna.

Till sist – vad är en lärare egentligen för dig?

– En lärare är en god ungdomsledare som kan fånga lusten hos eleverna. Jag hoppas att vi kan skapa många fler sådana möten i framtiden, som utmanar eleverna att nå sin fulla potential.

Höj lägstanivån!

Staten bör hjälpa till

5 6 7

Dags för en karriärreform

Fånga lusten!

– En person som kan hjälpa dig att nå dina drömmar.

enkät

Vad är en bra skola?

Niklas Olin, 32, ombudsman, Stockholm: – Det är en skola som kan se alla elever och fånga upp olika behov.

Det är en rad olika individer som har olika personligheter.

06 VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

Carina Andersson, 53, jobbar inom kök, Stockholm: – Vi har en bra skola där vår dotter gått. Där är det ärlighet, bra lärare och ordning.

Linnea Ilbring, 26, studerande, Stockholm: – Det är mycket att man ska vara lyhörd och inte försöka stoppa in folk i en mall utan se till eleverna utifrån deras behov.

Gerd Hjelm, 70, pensionär, Stockholm: – Att det är bra lärare och att de kan saker. Vad mer som skulle krävas vet jag inte.

Viktoria Frölund, 29, butiksmedarbetare Ica, Sollefteå: – Det har med lärarna att göra.

Kontakten mellan lärare och elev. Det är det som är viktigt för en bra skola.

HELA DENNA BILAGA Ă„R EN ANNONS FRĂ…N LĂ„RARNAS RIKSFĂ–RBUND

EFTERLĂ„NGTAD UTVĂ„RDERING

Kommunernas ansvar ska äntligen utredas Lagom till valüret 2014 ska en rutinerad statsvetare redovisa vad som hände i skolorna efter det att staten Üverlät ansvaret till kommunerna.

Utbildningsminister Jan BjĂśrklund (FP) hoppas pĂĽ ny fart i debatten om den kritiserade kommunaliseringen.

EFTER TVÅ ÅRS moget Üvervägande lüter regeringen utreda kommunaliseringens effekter fÜr skolan. Utredaren, professor emeritus Leif Lewin, ska senast i januari 2014 visa hur studieresultaten, likvärdigheten och lärarnas arbete püverkats. Utvärderingen utlovades redan i alliansens valmanifest 2010. Pü frügan varfÜr den pübÜrjas fÜrst nu svarar Folkpartiledaren Jan BjÜrklund att nya reformer hittills krävt alla utredningsresurser. Men det är ocksü väl känt att Folkpartiet är ensamt i regeringen om att vilja üterfÜrstatliga skolan. FP stündpunkt delas bara av Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. – Om du underfÜrstütt frügar om det varit stor oenighet i regeringen sü har det inte varit sü. Vi enades i valmanifestet att utreda. Däremot har vi olika syn pü fÜrstatligande, sade BjÜrklund pü en pressträff.

Leif Lewin ser fram emot att borra i frügan. – Det är väldigt münga människor som har mycket bestämda üsikter och debatten är enorm. Det som roar mig är att systematisera och prÜva vad alla som püstür saker och ting har fÜr belägg, säger han.

Büde Skolverket och Skolinspektionen har redan pekat pü kommunernas varierande fÜrmüga att skÜta sina skolor. – Det är en stor seger fÜr Lärarnas RiksfÜrbunds kamp fÜr en vettig utvärdering av konsekvenserna av kommunaliseringen. Nu fÜrväntar vi oss en bred parlamentarisk uppslutning kring utredningen och att den leder fram till konkreta fÜrändringar som ska gynna den svenska skolan, säger Lärarnas RiksfÜrbunds ordfÜrande Metta Fjelkner. TT

I kommunal regi i 20 ĂĽr

info

Ʉ Det var düvarande skolminister GÜran Persson (S) som genomdrev skolans kommunalisering 1991. Dü lüg svenska grundskoleelevers studieprestationer pü internationell toppnivü. Därefter har resultaten sjunkit, konstaterade Skolverket i en rapport 2009 där kommunaliseringen beskrevs som en av faktorerna bakom nedgüngen. Ʉ Även Skolinspektionen har pekat pü stora svagheter i vissa kommuners ansvarstagande.

Jan BjÜrklund. Ʉ De som ivrigast pläderat fÜr att üterfÜrstatliga skolan har varit Folkpartiet och Lärarnas RiksfÜrbund. TT

vÄRLDENS BÄSTA SKOLA

FrĂĽn: info@hittahem.se Ă„mne: Tips pĂĽ ny bostad Till: anna@gmail.com

Hej igen Anna! *RGD Q\KHWHU 1X Âş QQV HQ OlJHQKHW WLOO VDOX LQRP GLQ budget i omrĂĽdet du bevakar. Din totala mĂĽnadskostnad, LQNO PnQDGVDYJLIW RFK UlQWD EOLU NU YLONHW lU NU ELOOLJDUH lQ YDG GX EHWDODU LGDJ .YDGUDWPHWHUSULVHW L RPUnGHW lU L VQLWW NU GYV NU K|JUH lQ L GLWW nuvarande bostadsomrĂĽde. Dessutom slipper du grannen som U|NHU PHQWKRO FLJJ QDNHQ Sn EDONRQJHQ Dags att hitta hem! *Den nakna grannen hittade vi pĂĽ.

Allt annat gĂĽr dock att fĂĽ fram pĂĽ HittaHem.se

07

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

NYTT FÖRSLAG

”Studie- och yrkesvägledare bör också ha legitimation” Lärarlegitimation har varit ett framgångsrikt sätt att både höja statusen och kvaliteten inom läraryrket. Nu kommer förslaget att även studie- och yrkesvägledare bör vara legitimerade.

– ATT VÄGLEDA STUDENTER kring deras framtid är en viktig uppgift, som förutsätter kunskap om såväl pedagogik som psykologi. Därför krävs det en legitimation som ökar trovärdigheten i yrket, säger Catharina Niwhede, som varit studie- och yrkesvägledare i 20 år och sitter i förbundsstyrelsen för Lärarnas Riksförbund.

En utbildning till studie- och yrkesvägledare innefattar bland annat nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap och psykologi. I dag är en del studie- och yrkesvägledare utbildade lärare och annan skolpersonal – som ibland saknar rätt kunskaper.

– De kan vara jätteduktiga, inget snack om saken, men många saknar den utbildning som krävs för att kunna vägleda våra unga på rätt sätt. Det räcker inte bara med vilken högskoleexamen som helst – att tro det är att nedvärdera yrket.

Legitimation ger trovärdighet Studie- och yrkesvägledare informerar om utbildningar, yrkesval och arbetsmarknad, och är samtidigt centrala i att få eleverna att fatta karriärbeslut som de blir nöjda med.

– Vi ska göra eleverna medvetna, så att de kan fatta karriärbeslut på rätt grunder. Och då är det självklart viktigt att de får prata med någon som är expert på just det. En legitimation skulle dessutom ge trovärdig

08

” De kan vara jätteduktiga, inget snack om saken, men många FOTO: PETER KÄLL saknar den utbildning som krävs.”

KI

RO

PR

AK

TO

R

T RÄS

5

ÄL F E B

4

SJÖ

5

P

Catharina Niwhede Studie- och yrkesvägledare

het och kvalitetssäkra vägledningssamtalet.

För att bli legitimerad tycker Catharina Niwhede att man dels ska vara utbildad studie- och yrkesvägledare, dels förespråkar hon en introduktionsperiod efter utbildningen.

– Det är en sak att ha läst teorin, men det behövs även praktisk kunskap för att kunna prata med unga vuxna om deras framtid. Jag tycker att det ska ingå en introduktionsperiod, där man får gå vid sidan av en vägledare under en tid för att lära sig hantverket. GUSTAF BRICKMAN

VIKTIGT VÄGVAL. Valen som man gör som ung kan påverka hela ens liv. För att unga människor ska kunna göra karriärval på rätt grunder behövs det studie- och yrkesvägledare med kompetens att kunna vägleda dem. – En syv-legitimation skulle ge trovärdighet och kvalitetssäkra vägledningssamtalen, säger Catharina Niwhede, studie- och yrkesvägledare och styrelsemedlem i Lärarnas Riksförbund.

FOTO: ISTOCKPHOTO

info

Lärarlegitimationen Ʉ I och med lagen om lärarlegitimation får endast den som har legitimation ansvara för undervisningen, sätta betyg och anställas på en fast lärartjänst. Ʉ Syftet är att säkerställa en högre kvalitet i elevernas lärande, och höja statusen på läraryrket. Ʉ För att få en lärarlegitimation ska den sökande ha genomgått en lärarutbildning och ha en examen från

någon av de utbildningar som leder till lärarexamen enligt högskoleförordningen. Ʉ Legitimationerna skulle från början träda i kraft sommaren 2012, men eftersom Skolverket bara hunnit behandla 5 000 av de cirka 100 000 ansökningar som inkommit, har datumet skjutits upp till 1 december 2013.

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

Bli me dlem du oc kså!

Lärarnas Riksförbund – det givna valet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare

Lärarnas Riksförbund är alltid vaket. Vi sätter medlemmarnas villkor och intressen i fokus.

Vi finns som stöd när och där du behöver det och arbetar för att du ska ha ett skickligt ombud på din skola. Genom nätverk och medlemsservice får du stöd och service i karriärfrågor.

Välkommen till oss!

www.lr.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

50 ÅR AV 9-ÅRIG SKOLA info

Svenska skolans stora år

1723

1749

1842

1947

1991

1992

1998

2012

Det blir lag på att föräldrar ska lära sina barn att läsa.

4 249 barn är inskrivna vid statliga skolor. Av dessa tillhör 31 adeln, 631 prästståndet, 1019 bondeståndet, och 1727 är barn till betjänter, arbetare och dagakarlar. De flesta adliga barn går hos privatlärare.

Folkskolan införs med fyra års obligatorisk skolgång.

De fyra åren blir åtta år innan grundskolan införs.

Regeringen föreslår en ny 9-årig grundskola. Alla måste kunna mer för att Sverige ska överleva.

Kommunerna blir huvudmän för skolan, och tar över ansvaret från staten.

Det går 8,6 lärare på 100 elever och 93 procent av lärarna har pedagogisk utbildning.

Det stora tappet.

Bara sex år senare får 100 elever dela på 7,6 lärare, varav bara 86 procent har pedagogisk utbildning.

Bättre men inte bra.

Lärartätheten har ökat något, men Sverige ligger långt efter många andra europeiska länder när det gäller elevernas kunskap.

Lästvång!

9 år för fosterlandet

Många högskolepoäng

Bättre, men inte bra

Klass 2 i engelska på Borgarskolan, 1937. FOTO: SCANPX

Bättre och bättre, eller?

I år är det 50 år sedan Sverige införde nio års obligatorisk skolgång. Innan dess gick bara var fjärde elev ut gymnasiet. Men om mycket blivit bättre, har också mycket försämrats – inte minst läraryrkets status.

I EFTERKRIGSTIDENS SVERIGE gick man inte i grundskola – i stället var det en 6-årig folkskola som gällde för de flesta. Efter det gick bara de bästa vidare till en 3-årig realskola. Än färre gick gymnasiet och bara 25 procent av eleverna tog examen.

– Det var en urvalsskola där man valde dem som hade de bästa förutsättningarna redan från början. Det motverkade klassresor och gjorde det svårare att upptäcka många begåvningar hos eleverna, säger Christer Isaksson som skrivit boken ”Grundskolan 50 år – från folkskola till folkets skola”.

Efter andra världskriget föddes det barn som aldrig förr i Sverige. I högkonjunkturen i slutet av 1940-talet blev två saker uppenbara: Det fanns alldeles för få skolor och det fanns alldeles för lite kvalificerad arbetskraft.

– Man insåg då att man var tvungen att göra om hela utbildningssystemet.

Sverige var i akut behov av fler människor som kunde mer. Många fler.

Helt nya krav på skolorna Det var då man beslutade att införa en ny skola. Arbetet började redan 1947 och många kommuner startade

” Det här var en gigantisk förändring.

Helt plötsligt var det inte bara de duktiga eleverna som gick vidare.”

Christer Isaksson författare

på försök under 1950-talet. Men det skulle dröja till 1962 innan riksdagen klubbade det slutgiltiga beslutet.

– Det här var en gigantisk förändring. Helt plötsligt var det inte bara de duktiga eleverna som gick vidare i skolan, utan alla elever. Det ställde helt nya krav på såväl skolorna som lärarna. Den stränga attityden försvann och elever och lärare kom närmare varandra.

Det är också här, på 1970-talet, som den svenska skolan var som allra bäst, säger Christer Isaksson. Kvar fanns fortfarande den gamla skolans lärare, med sitt kunskapsfokus. Men det kom också nya lärare med entusiasm och en ambition att alla skulle med.

Ett stort kunskapstapp Sedan kom 1990-talet och med det blev kommunerna huvudmän för skolan i stället för staten. Och i samband med den ekonomiska krisen behövde staten skära ner sina kostnader. Den svenska skolan tappade

sin ställning som bäst i Europa.

– Antalet lärare sjönk och klasserna blev större – och med det inträffade ett stort kunskapstapp. Från att ha legat i topp hör Sverige nu till de sämre rankade länderna i OECD. Återställ lärarnas status Så även om grundskolan lyft den allmänna kunskapsnivån sedan 1950-talet, har vi tappat igen de senaste 20 åren. Det beror också på att vi gjort ett dåligt jobb när det gäller att integrera invandrande elever, säger Christer Isaksson. För att kunna återställa den svenska skolan till sina glansdagar krävs två saker, säger han.

– Vi måste återställa lärarnas status. Lärare förknippades förut med kunskap, tillväxt och framtid, och det är tragiskt att det har gått förlorat. I framtiden tror jag också att man kommer att göra skolan mer individuell – vet man att man vill bli snickare så ska man kunna förbereda sig för det tidigare. GUSTAF BRICKMAN VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

09

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

STRANDADE FÖRHANDLINGAR Just nu pågår lärarnas avtalsrörelse där målet är att höja lärarnas löner. Förhandlingarna mellan facket och arbetsgivaren har misslyckats och nu ska medlare försöka ta fram en kompromiss.

– Vi är mycket långt ifrån varandra, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Rapport: Lärares löner långt under andra akademikers LÄRARNAS LÖNEFÖRHANDLING DRAR ut på tiden. Båda parterna hade hoppats kunna komma överens tidigare men nu har man i stället tvingats ta in medlare för att komma fram till en lösning. På Lärarnas Riksförbund strider man för att leva upp till medlemmarnas förväntningar.

– De vill verkligen att det nu ska ske någonting, en uppvärdering när det gäller lön, och så vill de naturligtvis att vi tar hand om arbetstiden. Problemet, när de vill detta, är att vi befinner oss i medling. Det vill säga att arbetsgivaren inte har varit beredd att teckna ett avtal med oss som skulle innebära början på en rejäl uppvärdering av lärarna, säger Metta Fjelkner.

10 000 mindre än en jurist Att lärarna vill se en kraftig löneökning är ingen hemlighet, men i en ny rapport från Lärarnas Riksförbund blir det tydligt hur långt efter andra akademikeryrken de ligger.

En lärares ingångslön ligger ungefär 10 000 kronor under en jurists ingångslön. Efter 20 års arbetserfarenhet är skillnaden över 20 000 kronor.

Det är inte bara jämfört med andra akademikeryrken i Sverige som lärarna släpar efter. I en sammanställning gjord av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder, hamnar svenska lärares löner under snittet.

– I andra länder värdesätter man lärarna på ett helt annat sätt än i Sverige. Det bara är så. Fråga mig inte varför det blivit så men det är sorgligt att konstatera det, säger Metta Fjelkner.

Hon tror att Sverige i framtiden kommer att få brist på lärare.

– Jag är inte alls rädd för lärarbrist. Det kan låta hemskt men jag tar inte ansvar för att försörja Sveri-

ge med lärare. Det är arbetsgivaren som måste göra det. Om söktrycket på lärarutbildningen går ner, fler lämnar jobbet, vi har ett legitimationskrav och lönerna inte höjs så kommer det att uppstå en lärarbrist som kommer tvinga kommunerna att höja lönerna. Det är sorgligt att det ska behöva bli så eftersom de som drabbas är eleverna, säger hon.

Svenska lärarlöner under genomsnittet

Strejk kan inte uteslutas I dagsläget väntar Metta Fjelkner på att medlarna ska ta fram ett första bud. Om båda parterna inte godtar medlarnas bud är Lärarnas Riksförbund redo att agera.

– Då kan vi lägga ett konfliktvarsel. Innan man varslar och fram till en eventuell konflikt så går det en viss tid och då kan vi ta kontakter.

Men om vi inte kan komma överens så kommer frågan om stridsåtgärder givetvis upp.

Och det är strejk?

– I första hand vill jag arbeta för att vi får ett bra avtal som innebär ett första steg mot en uppvärdering av läraryrket. Men om vi inte lyckas med förhandlingsvägen så kan en konflikt inte uteslutas.

Motsvarande högstadielärarlöner som ingångslön samt efter 10 och 15 års yrkeserfarenhet samt högsta lön.

Lönerna är köpkraftskorrigerade och anges i dollar (USD).

diagram

Lönespridning efter ålder och yrke

RICKARD LINDHOLM

”I andra länder värdesätter man lärarna på ett helt annat sätt än i Sverige. Det bara är så.

Fråga mig inte varför det blivit så, men det är sorgligt att konstatera det.”

Metta Fjelkner Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Lönenivå och lönespridning efter ålder och yrke i Sverige. Lönestatistik för 2011.

enkät

Har du haft någon lärare som betytt mycket för dig?

Birgitta Lönegren, 77, pensionär, Stockholm: – Det har jag verkligen haft.

Min erfarenhet är att de bästa lärarna har varit ensamstående kvinnor. De ägnar hela sin energi åt eleverna.

10 VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

diagram

Anders Hovne, 27, journalist, Stockholm: – Det kan jag egentligen inte säga. Jag har ingen som jag kan lyfta fram som många andra kan. Det är nog mer den samlade lärarkåren jag får tacka.

Henrik Nordin, 34, ICA-anställd, Sollefteå: – Ja en professor på universitetet. Han var väldigt kunnig och hjälpsam.

Extremt kunnig var han.

Stig Hjelm, 76, pensionär, Stockholm: – Man har ju haft en del favoritlärare. Man tyckte de var schyssta och de var bra lärare också, men det tänkte man inte på då. Det förstod man efteråt.

Peter Rydahl, 54, brevbärare, Stockholm: – Jag tyckte om de lärarna som det var ordning på. Men om det betytt någonting det vet jag inte.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

DEN NYA LÄRARUTBILDNINGEN

Nu höjs kraven på studenterna Den nya lärarutbildningen som startade för ett år sedan ligger helt i linje med vad Lärarnas Riksförbund kämpat för.

En gemensam lärarexamen har ersatts med fyra examina, kraven på blivande lärare har ökat och det har blivit tydligare vad varje lärarstudent måste läsa.

OM TRE TILL fem år kommer de första studenterna på den nya lärarutbildningen att ta examen. Men det finns fortfarande reformer som Lärarnas Riksförbund anser bör genomföras för att säkerställa en bra yrkesframtid för blivande lärare.

– Vi var med och stöttade den tidigare lärarutbildningen, men mycket blev inte som vi hade tänkt och därför ville vi ha en ny lärarutbildning med tydligare regleringar och högre krav – vilket vi nu fått.

Däremot är vi inte nöjda med hur staten reglerar platserna för de olika lärarutbildningarna, säger Anna Jändel-Holst, utredare på Lärarnas Riksförbund. Överskott på ämneslärare Det Anna Jändel-Holst syftar på är att lärosätena kan öka platserna på de populärare inriktningarna i lärarutbildningen som SO, historia och idrott när de inte kan fylla upp platserna som är inriktade mot exempelvis matematik och NO. – Detta är ett problem i finansieringssystemet. I förlängningen inne-

bär det att vi kommer få ett överskott på lärare med viss ämneskompetens och där konsekvensen blir att de får svårt att hitta jobb. När inte lärosätena tar ansvar för den här situationen måste staten göra det.

Fler sökande ger hög kvalitet En annan vision för att höja kvaliteten ännu mer på framtida lärare är att få upp antalet sökande till lärarutbildningen. Men när den nya lärarutbildningen infördes för ett år sedan sjönk istället antalet sökande.

– Detta berodde framför allt på att alla lärosäten inte fick tillstånd för att bedriva den nya lärarutbildningen – bland annat Stockholms Universitet och universiteten i norra Sverige. Naturligtvis påverkade detta också antalet sökande. Men nu har fler fått tillstånd och sökantalet inför hösten 2012 var till och med högre än 2010. Och ju fler sökande vi får till utbildningen desto större är också chansen att ta in studenter med högre betyg, säger Anna JändelHolst.

MARY ÖRNBORG

”Mycket blev inte som vi hade tänkt och därför ville vi ha en ny lärarutbildning med tydligare regleringar och högre krav.”

STUDIER. Om tre till fem år tar de första studenterna på den nya, tydligare lärarutbildningen examen.

Anna Jändel-Holst utredare på Lärarnas Riksförbund

info Fyra examina Den nya utbildningen består av fyra examina: Ʉ Förskollärarexamen (210 högskolepoäng). Ʉ Grundlärarexamen: Förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (240 högskolepoäng); grundskolans årskurs 4–6 (240 högskolepoäng); fritidshem (180 högskolepoäng). Ʉ Ämneslärarexamen (med fasta ämneskombinationer): Grundskolans årskurs 7–9 (270 högskolepoäng); gymnasiet (300/330 högskolepoäng). Ʉ Yrkeslärarexamen: (90 högskolepoäng).

VÄRLDENS BÄSTA SKOLA

”Bref från Sverige! utropade han.”

Gratis klassiker på internet! Från August Strindberg till Harry Martinson & Selma Lagerlöf! Ladda ner till dator, mobil eller läsplatta! Gratis ePub-filer för enkel nerladdning!

™

John Hattie kommer till Sverige!

23 november, Stockholm Välkommen till en unik fortbildningsdag som ger dig kunskaper om att synliggöra lärandet och sätta skolans kärnverksamhet i fokus!

Kom och lyssna på den världsberömda professorn John Hatties budskap om ”Visible Learning”.

Arrangörer: Lärarfortbildning AB och Challenging Learning i samarbete med:

Få nyhetsbrevet: skicka ett mail till info@litteraturbanken.se

Litteraturbanken.se

www.lararfortbildning.se 08-737 68 00

MODENYHETER OCH SKÖNHETSTIPS PÅ METROMODE.SE

11

Branson söker vice redaktör!

4

oktober är Richard Branson gästredaktör för jobbilagan Metro Karriär. Bli hans vice redaktör och få ett rekommendationsbrev för din framtida karriär!

Ansök på www.metrojobb.se

There are things only the world’s largest newspaper can do.