Onsdag 16 oktober 2013
”Jag har inte den värdiga auran”
Eva Hamilton om dåliga egenskaper, störiga tabbar och konsten att vara en lyckad chef. s. 10-11
Ekonomispecial
Svenska spelundret
Karriärskiftet
PENGAR, PENGAR, PENGAR
CANDY CRUSH-SAGAN
JOSEF FARES
——
——
——
Framtidens exportvara, podcasterna för plånboken och bossen över Sveriges ekonomi.
Möt mannen bakom ett av världens mest populära spel just nu, Thomas Hartwig på King.
Metro Karriär tar en kaffe med spelnörden som går från en succékarriär till en annan.
s. 4-8
s. 13
s. 15
METRO KARRIÄR
Ledare
Onsdag 16 oktober 2013
Dom kallar oss ADHD-kids
PRODUKTION Oh My! www.ohmy.nu
S
venskarna är världens mest trendkänsliga folk. Ingen är väl så snabb som svensken när det gäller att haka på nya flugor. Nu verkar surdegsbrödet vara ute och istället verkar alla satsa på långlopp – sur jästfest byts mot hälsporre och sura strumpor. Varför är vi då så snabba på att plocka upp det som är nytt? Har vi någon obskyr upptäckarlusta som bara måste få utlopp? Eller lider vi av någon slags kollektiv dålig självkänsla som hindrar oss från att utveckla någon egen preferens? Oavsett om vi är oroliga kappvändare eller genuint öppensinnade torde en bieffekt dock bli att vi (som nation betraktat) är duktiga på att hitta nya lösningar. Vi tackar snillrika förfäder för Tetrapak, blixtlåset, kullagret, och snus. Och tack Gustaf Erik Pasch för säkerhetständstickan.
REDAKTÖR Christian Albinsson, christian@ohmy.nu Lina Hovling, lina@ohmy.nu
ANSVARIG UTGIVARE Linus Paulsson
PROJEKTLEDARE Josefin Lindberg
FORM Fanny Lundstedt Erik Zetterberg
TEXT Christian Albinsson Lisa Eriksson Lina Hovling Rickard Lindholm Sophie Lokko
FOTO Christian Gustavsson
diagnoserna sprutar. Vissa upplever att de känner en ro i att äntligen få ett svar till ”varför jag är annorlunda”. Andra menar att denna iver att placera människor i fack innebär att spannet för vad som anses acceptabelt krymper. Även när det gäller jobb vill vi ordna in och kategorisera. Men standardiserade arbetssätt rimmar illa med dagens verklighet där skräddarsydda lösningar, målstyrning och flexibilitet är nyckelbegrepp. Det är för många osäkra moment, för många parametrar som inte ryms i mallen. Ändå är strömlinjeformen något som fortfarande dominerar vårt sätt att arbeta. Förr hette det löpande band – idag heter det jobbflöden. Mördande effektivt när du har tur. Lika mördande ineffektivt när du inte har det. Skriker vi alla inuti våra egna huvuden av vanvettig frustration? Kanske. Eller så befinner vi oss mitt i ett paradigmväxling, där den nya världen och de gamla sätten gör trevande försök att finna varandra. Så vad händer imorgon? Jo faktum är att i morgon kommer vår chef med prickiga mormorsmamelucker
Vår hunger efter nya infallsvinklar verkar inte veta några gränser. Men att vi hela tiden letar efter nya, mer tillfredsställande svar innebär också att vi måste dra slutsatser. Ett exempel är hur det ständigt poppar upp nya namn i den psykiatrimedicinska floran. ADD, ADHD, Asperger ... Bokstavs-
OMSLAGSBILD Christian Gustavsson
på huvudet. Och vi kommer att applådera. För att vi gillar honom – och för att vi är trendkänsliga. Vi hajar att på-huvudetmamelucker mycket väl kan vara den nya gubbkepsen. Imorgon kommer vi att kasta tidrapporten i kontorshundens matskål. De flesta trivs ju på jobbet så länge man har trevliga kollegor och hunden är som bekant människans bästa vän. Dom kallar oss ADHD-kids. Och det skriver vi gärna under på. Inte nödvändigtvis för att det är sant, men vi jobbar hårt och vi tycker att det ska vara lite spexigt att jobba.
CHRISTIAN ALBINSSON & LINA HOVLING REDAKTÖRER, METRO KARRIÄR
INSPIRERAS AV METRO KARRIÄR
SID
SID
4
8
SID
15
IDÉER PÅ EXPORT
KRISTOFFERS PODCASTTRIUMF
SPELNÖRDENS DRÖMPROJEKT
Skog, musik och billiga möbler i all ära – kanske blir svenskarnas stora exportvara i framtiden våra hjärnor? För när tillverkningsindustrin flyttat utomlands och kunskap lätt hittas på internet får vi helt enkelt sälja vår analysförmåga.
Är du ovanligt intresserad av hundrasen Lagotto? Då kanske du kan bli nästa stora podcastunder. Men läs först Kristoffer Triums tips på sidan 8.
Möt mannen som pausade en framgångsrik filmkarriär för att i två år stänga in sig i ett rum och skapa ännu en klassiker – tv-spelet ’’Brothers’’.
TIPSET: KOLL PÅ CASHEN
Podcaster för plånboken Pengar är ett känsligt ämne, men i podcastvärlden har det blivit en riktig snackis. För dig som vill lära dig mer har Metro Karriär valt ut fem program där ekonomin står i fokus. Alla program hittar du på nätet.
1
DJUPDYKNING
Här hör du fördjupande diskussioner mellan ekonomer, experter och chefer inom näringslivet. Programmet tar upp allt från ekonomiska toppmöten och valutachocker till hur finanskrisen gestaltas i biosalongen. Sänds av Sveriges Radio.
2
KVINNOFOKUS
3
SPARKRAV
4
LÄTTFATTAT
5
STATISTIKFREAK
Entreprenören Isabella Löwengrip gör tillsammans med Pingis Hadenius en podcast för att öka unga kvinnors intresse för ekonomi. Hur pratar man om pengar med sin partner, och hur står man på sig i en löneförhandling? Nytt avsnitt varje tisdag.
Efter jingeln ”Pengar, pengar, pengar” pratar Nordnets egna experter om sådant som berör lyssnarnas plånbok och sparande. Programmet baseras på frågor som hashtaggats med #sparpodden på sociala medier. Nytt avsnitt varje onsdag.
Varför ska ekonomi vara så krångligt? ”Plånboken” är programmet som pratar om vardagsekonomi så att alla förstår. Även detta en podcast från Sveriges Radio, med ett nytt avsnitt varje vecka.
Med 3 miljoner nedladdningar varje månad förklarar författarna bakom boken med samma namn olika fenomen i samhället, med hjälp av statistik och nationalekonomisk teori. Språket är engelska.
Ekonomiekot Lördag
Economista
Sparpodden
Plånboken
Freakonomics Radio
Sveriges Radio
Isabella Löwengrip & Pingis Hadenius
Nordnet
Sveriges Radio
Stephen J. Dubner, Steven Levitt
2
VI SÖKER NYCKELROLLER TILL NYA KAROLINSKA SOLNA Coor Service Management är Nordens ledande serviceleverantör, och erbjuder alla de servicetjänster som krävs för att företag och offentliga verksamheter ska fungera bra och effektivt. Vi kallar det intelligent service – SERVICE med IQ Läs mer om bolaget på www.coor.se
Coor Service Management (Coor) växer och ett av våra största aktuella kontrakt heter Nya Karolinska Solna, där vi kommer att sköta den service som behövs på ett modernt sjukhus.
För dig som vill vara med oss på resan söker vi nu följande nyckelroller till Coors uppdrag på Nya Karolinska Solna: f Energitekniker f Styr- och reglertekniker f Elektriker, högspänning ÄR DU DEN VI SÖKER? Välkommen att läsa mer om tjänsterna och ansök på www.coor.se/ledigatjanster
Vill du utvecklas med oss?
AstraZeneca är ett av världens ledande läkemedelsföretag med ett starkt produktsortiment som möter våra patienters behov inom viktiga områden i hälsovården. En stor del av AstraZenecas tillverkning sker i Södertälje - världens största tablettfabrik. Vi rekryterar nu följande tjänster:
Teknisk specialist vatten- och ångsystem Du blir vår specialist för mediainstallationer (stadsvatten, vatten renat, WFI, ren ånga) vilket innebär ansvar för design av vattenanläggningar och distributionssystem, att kravställa och upprätta kravspecifikationer, samt att stödja produktionen och säkerställa deras krav på tillgänglighet. Andra viktiga uppgifter som ingår i ditt uppdrag är att optimera våra mediaprocesser gällande teknisk tillgänglighet, kvalitet och energibesparingar. Du kommer också att bevaka myndighetskrav, författa GMP-föreskrifter samt medverka i interna audits. För mer information om tjänsten kontakta Nicolas Mouillé, tel. 08-553 28561. Ansök och läs mer på astrazeneca.se
make the connection
astrazeneca.se
Drifttekniker I rollen som drifttekniker för mediainstallationer (ventilation, vatten renat, kyla, värme, tryckluft) ingår ansvar för drift- och övervakning samt att stödja produktionen och säkerställa deras krav på tillgänglighet. I uppdraget ingår också förebyggande och avhjälpande underhåll samt ansvar, planering och samordning av underhållsarbeten som utförs av externa entreprenörer eller interna supportavdelningar. Andra viktiga arbetsuppgifter är att följa upp energi och optimera installationer, medverka vid inspektioner/besiktningar/möten samt att agera kravställare i olika projekt. Viss beredskap ingår. För mer information om tjänsten kontakta Claes Hellberg, tel. 08-553 26122. Ansök och läs mer på astrazeneca.se
EKONOMISPECIAL
METRO KARRIÄR
Idéer på export I den ekonomiska krisens spår börjar bilden klarna. Ett Sverige som tidigare kunde luta sig mot den tunga industrin möter idag en mer komplex verklighet, där avstånden är korta och teknikutvecklingen går snabbare än någonsin. När innovationsstarka IT-företag är på väg att springa om giganter som ABB och Scania krävs något annat än vad vi är vana vid. Debatt
Foto: Regeringskansliet
PANELEN
EWA BJÖRLING
Foto: Anette Andersson
HANDELSMINISTER (M)
CHARLOTTE BROGREN
Foto: Dagens Industri
GENERALDIREKTÖR VINNOVA
OLLE ARONSSON EKONOMIREPORTER DAGENS INDUSTRI
VAD KOMMER ATT UTLÖSA NÄSTA EKONOMIKRIS?
VAD BLIR SVERIGES NÄSTA STORA NÄRINGSUNDER?
”Vi har drabbats hårt av de ekonomiska problemen i Europa, men vi har ändå klarat oss betydligt bättre än många, inte minst tack vare våra goda statsfinanser. Vad vi kan lära oss av detta är betydelsen av att vi även i framtiden ser till att ha ordning och reda här hemma, för att på så sätt kunna hantera en framtida nedgång så bra som möjligt.”
”Politikens uppgift är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att driva företag, utveckla tjänster och produkter och att forska och tänka nytt i Sverige. Det gynnar såväl den traditionella svenska industrin, som fortfarande är nog så viktig, och de nya sektorerna som växer fram, inte minst inom tjänsteområdet. Att peka ut vilka branscher som kommer att lyckas bäst i framtiden är däremot inget jag tycker att vi politiker ska syssla med, det gör andra bättre.”
”Det är svårt att säga, men genom att investera i forskning och innovation som stärker vår långsiktiga konkurrenskraft står vi bättre rustade även vid ekonomiska kriser. Sveriges innovationskraft är god vid en internationell jämförelse, men vi behöver vässa oss för att inte tappa mark när den globala konkurrensen ökar.”
”Sverige kan inte tävla med de lägsta lönerna, vi måste konkurrera med kunskap, kvalitet och innovationer. Vi ligger långt framme inom till exempel miljöteknik, där behovet av nya lösningar för ökad hållbarhet kommer att bli allt större i framtiden. Informations- och kommunikationsteknik är en annan sektor med stor potential att växa.”
”Vi måste konkurrera med kunskap, kvalitet och innovationer. ”
”Jag tror att nästa kris orsakas ”Nästa stora grej i det svenska av att världens stater är för högt näringslivet blir internetboskuldsatta. Ett tänkbart scenario lagen. En del av dem, som Charlotte Brogren, Vinnova är en global räntekris där invesSpotify och betaltjänstbolaget terare blir allt mer oroliga för att Klarna, är redan väletablerade länderna inte kommer att kunna betala tillbaka sina och fler är på gång. Där någonstans finns nästa Ingvar lån. Det är samma symptom som med eurokrisen och Kamprad.” situationen i USA just nu där staten behöver höja sitt skuldtak eller skära ner.”
KRÖNIKA
Ekonomianalys är mer än en hel vetenskap
N
u när höstmörkret lägrat sig och vi fått veta vem eller vilka som fått Nobelpriset i diverse vetenskaper är det också dags för den sedvanliga diskussionen kring ekonomipriset berättigande. Kritikerna brukar ifrågasätta om ekonomi överhuvudtaget är att betrakta som en av de rena vetenskaperna. På den invändningen kan man ju förstås ha synpunkter, men efter 25 år som konjunktur- och finansanalytiker är jag faktiskt beredd på att ge kritikerna rätt. Jag ser inte heller på ekonomin som någon ren vetenskap. Men det betyder inte att ekonomi är att betrakta som något mindre värt att följa eller arbeta med – snarare tvärtom. Det som gör främst nationalekonomi så intressant att
jag varje dag går till jobbet med ett leende läpparna är ju den fantastiska dynamik som ekonomi i sig innehåller. Det pågår en ständig förändring och, som inte minst de senaste årens finanskriser visat oss måste man ständigt vara beredd att ifrågasätta de ”sanningar” om ekonomiska och finansiella skeenden som tidvis får fäste hos de som är satta att försöka finjustera, eller tjäna på, den ekonomiska utvecklingen. För att bli en skicklig ekonomisk analytiker krävs därför inte enbart kunskap om de senaste ekonomiska teorierna utan också att man har goda kunskaper om det politiska spelet i olika delar av världen, det mänskliga psyket och våra drivkrafter, historia i stort och gärna även lite hyfsade 4
mattekunskaper. Sen är det bara att slå på den kreativa delen av hjärnan och försöka reda ut vad som händer just nu i ekonomin och hur det kommer att påverka vår framtid. Ska det ändå delas ut ett Nobelpris i ekonomi tycker jag att det i första hand ska jämföras mot priset i litteratur. Att arbeta med ekonomi är i PEKKA KÄÄNTÄ FRISTÅENDE MAKROmånga fall, enligt mig, mer att OCH FINANSANALYTIKER OCH SKRIBENT PÅ EKObetrakta som en konstart än en NOMISAJTEN PLACERA. vetenskap. Q
METRO KARRIÄR
EKONOMISPECIAL
Tankefabriken
Det nya draknästet I informationsteknologins tidevarv blir individens förmåga att analysera och tänka kreativt prio ett. Men vad innebär det för arbetsmarknaden och företagen när vi vinkar adjö till industrialismen och säger hej och välkommen till tankeekonomin? text Lina Hovling illustration My Persson, Elias Söderström Aupeix
M
itt ute i den ångermanländska barrskogen vackert belägen vid Faxälven ligger orten Storfinnforsen. Närmstaste stad är Sollefteå. 1950 benämnde SCB området Finnfors som en tätort och vid den tiden fanns här både en handelsbod och skola. Om söndagarna visades det bio på Folkets hus. Knappt 20 år senare deklarerar samma statistiska instans att orten upphört att existera. Den lilla orten hade nämligen bara haft en orsak att leva: dess invånare skulle bygga Storfinnforsens kraftverk. Inte ett unikt öde för ett samhälle att gå till mötes. Människan har sedan tidernas begynnelse flyttat dit förutsättningarna för överlevnad varit bäst. Och sedan industrialiseringens start har det för lönearbetarna inneburit att man flyttat dit arbetstillfällen ges. Skogsindustrins framväxt innebar till exempel att den norrländska kusten tätbefolkades och i inlandet gjöt gruvorna nytt liv i Bergslagen såväl som Lappland. Men att ta vara på naturtillgångarna krävde nya lösningar. Så småningom tog skogshuggaren plats i monteringslinjen när tunga industriteknikjättar växte sig stora och starka under den senare delen av 1900-talet.
Men nu är stämpelklockan slagen. Tillverkningsindustrin har emigrerat till låglöneländer och när den tekniska utvecklingen rusar framåt i allt snabbare takt, blir istället kunskap ovärderlig. Samtidigt är den kunskapen tillgänglig för alla. Vill du bli bättre på Excel? – Hitta en Youtubeguide. Vill du brygga eget öl? – Fråga Wikipedia. Vill du ha en masterexamen? – Läs på distans.
Mats Lindgren drar paralleller till Steve Jobs och menar att det tydligaste exemplet på hur viktigt det blivit med konceptuellt tänkande är just Apple. – På tio års tid har Apple gjort resan från nära döden till världens högst värderade bolag. Och man har gjort denna resa utan banbrytande forskning. De har inte ens i vardaglig mening ”uppfunnit” något alls. Vad de gjort är att mer framgångsrikt än någon konkurrent ha fångat tidsanda och trender, lånat och köpt idéer och kombinerat dessa till unika och attraktiva produkter och affärsmodeller. De har tänkt konceptuellt.
”Det är själva tänkandet, inte kunskapen i sig, som är själva tillväxtmotorn.”
Mats Lindgren är civilingenjör och ekonomie doktor, samt vd för analysföretaget Kairos Future. Han lanserar begreppet ”tankeekonomi” och menar att vi nu är på väg att ta ytterligare ett steg och evolvera förbi kunskapssamhällets gränser. Vi är alltså på väg in i en värld där själva utbytet av information har satt individens innovationsförmåga i fokus. Kunskapen är givetvis fortfarande basen, men korvstoppning är passé och tänkandet har gjort en storstilad comeback. – Med det menar jag en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Internets transparens i kombination med den snabba globaliseringen är två av de viktigaste drivkrafterna bakom den utvecklingen. 5
Apple har lyckats med det omöjliga: De har skapat ett varumärke som kan trumfa tekniken. Genom att tillvarata och smälta samman idéer har man skapat ett varumärke som både anställda och allmänheten kan identifiera sig med – det famösa äpplet har gått från produkt till livsstil. Kanske är det dags för fler av de svenska stora drakarna att tänka konceptuellt? Det är dags att lämna det trygga nästet och bygga en tankefabrik.
EKONOMISPECIAL
METRO KARRIÄR
CITATET
”Det är omöjligt att säga om priserna på aktier och obligationer ska gå upp eller ner nästa dag eller vecka. Men det är fullt möjligt att i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid på, exempelvis, tre till fem år.” Kungliga vetenskapsakademiens förklaring till att ge de tre amerikanerna Eugene Fama, Lars Peter Hansen and Robert Shiller årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. De får priset för deras ’’empiriska analys av tillgångspriser’’. Prissumman på 8 miljoner kronor doneras av Riksbanken.
ANDERS BORG ————
ÅLDER: 45 år
120
miljarder kronor – det var Sveriges statsskuld under september 2013. Statsskulden är den skuld staten har byggt upp under åren då utgifterna har varit större än inkomsterna. Skulden har ökat med drygt 100 miljarder sedan 2012.
GÖR: Finansminister. BOR: Bie utanför Katrineholm. TJÄNAR: 121 000 kronor i månaden, enligt Statsrådsarvodesnämnden. FAMILJ: Fru och tre barn. VAD SKULLE DU GE FÖR RÅD TILL EN EFTERTRÄDARE? – Jag hoppas att jag får ha det här jobbet ett bra tag till, men om jag måste ge något råd så är det att vara rejält påläst hela tiden.
Chefen
Källa: Riksgälden
TOPP
10 Här är länderna vi exporterar mest till. Varuhandel år 2012 i miljarder kronor. 1. Norge (120,5) 2. Tyskland (114,6) 3. Storbritannien (90,0) 4. Finland (75,25) 5. USA (75,06) 6. Danmark (74,67) 7. Nederländerna (61,08) 8. Belgien (55,4) 9. Frankrike (53,4) 10. Kina (37,8) Övriga: 413 mdkr Totalt: 1170 mdkr Källa: Ekonomifakta.se
24
OKTOBER – då kommer nästa reproräntebesked från Riksbanken. I dag ligger reproräntan på 1,0 %.
’’Det kan ibland kännas ensamt’’ Metro Karriär har ekonomitema och vem passar då bättre för chefintervjun än mannen som basar över hela Sveriges ekonomi? Anders Borg berättar om att fatta beslut ensam och om hur Fredrik Reinfeldt är som chef. text Rickard Lindholm foto Pawel Flato
S
äg namnet Anders Borg och nästan vem som helst i Sverige kan beskriva honom. Något som är ganska unikt för en minister i Sverige. (Prova samma sak med Stefan Attefall om du vill jämföra.) Visst beror det till viss del på den karaktäristiska hästsvansen, men att Anders Borg har blivit ett namn beror inte bara på håret. I förtroendemätningar ligger han i toppen bland politiker, och anhängare menar att det är Anders Borg som vi kan tacka för att Sverige klarat sig lindrigare än andra länder i finanskrisen. Men hur är han som chef? – Min ambition är att ständigt försöka tydliggöra åt vilket håll vi strävar och varför, samtidigt som man hela tiden har att pröva detta, säger han. Han har inte gått någon ledarskapsutbildning, men har ett gäng stora namn som chefer bakom sig som han kan ha inspirerats av. – Jag har haft förmånen att jobba med många duktiga människor. Några exempel är Carl Bildt under hans tid som statsmi6
nister, Lars Heikensten och Urban Bäckström på Riksbanken och Klas Eklund på SEB. Nu har jag Fredrik Reinfeldt som chef. Han har ett starkt och lyssnande ledarskap. Vilka är dina styrkor som chef ? – Det är något som jag överlåter åt andra att bedöma, men jag är engagerad i det jag håller på med och försöker vara tydlig i rollen som chef. Vilka är dina svagheter? Vad känner du att du skulle behöva förbättra? – Ibland kan jag känna att jag skulle vilja ha mer tid för mina medarbetare, det är en av nackdelarna med att ha en full kalender med många möten och resor. Vem är du under mötena? Är du den inlyssnande eller drivande chefen? – Jag tycker inte att det ena utesluter det andra. Det är viktigt att kunna kombinera eller variera mellan dessa två. Jag är väldigt mån om att driva på för att få fram resultat samtidigt som jag lyssnar på kloka synpunkter från medarbetarna på Finansdepartementet.
Gillar du att ta snabba beslut? – Det är viktigt att beslut bereds ordentligt. Vi har bra processer, och ibland kan det vara bråttom och då måste man värna processerna för att säkra att besluten är väl genomarbetade.
”Jag är engagerad och försöker vara tydlig som chef.” Vad är det jobbigaste med att vara chef ? – Det kan ibland kännas ensamt vid beslutstillfället, men då är det tryggt att veta att jag har duktiga medarbetare på Finansdepartementet som gjort sitt yttersta för att väga för och nackdelar kring alternativen. Är finansminister ditt drömjobb eller har du något annat karriärmål? – Att vara finansminister är mitt viktigaste jobb som jag trivs bra med. Q
Universitets- och högskolerådet söker
Redovisningsekonom med inköpskompetens Läs mer på www.uhr.se/ledigajobb
Universitets- och högskolerådet är en myndighet med uppdrag inom utbildning, utveckling, utbyte, samverkan och internationalisering inom skola, högskola och yrkesliv. Myndigheten bildades den 1 januari 2013, och är i huvudsak en sammanslagning av verksamheten vid Internationella programkontoret, Verket för högskoleservice och delar av Högskoleverket.
METRO KARRIÄR
Trend
Casha in med podcast Med två mikrofoner och ett ljudkort startade Kristoffer Triumf podcasten ”Värvet” som satte igång Sveriges nya medietrend. Genom djupgående intervjuer med landets nöjesbransch livnär han sig i dag på sin idé. Frågan är bara hur? text Sophie Lokko foto Christian Gustavsson
D
et började egentligen i slutet av 90-talet, Kristoffer Triumfs längtan efter en plattform för längre intervjuer. Som skribent var han trött på att slänga tusentals tecken som inte fick plats i tidningarna han skrev för, och hade därför långtgående planer på att starta tidningen ”Porträtt”. Det blev dock aldrig något magasin, enligt Triumf låg det inte riktigt i tiden. Tio år senare lyssnade han på en av Marc Marons podcastintervjuer och fick en nytändning för sin idé. – Jag insåg att man borde kunna göra något liknande i Sverige. Dessutom var jag väldigt sugen på att göra något som var mitt, att bli min egen chef. Tretusen kronor senare var Kristoffer ett ljudkort och två mikrofoner rikare, och kunde sätta igång med sitt projekt. Första intervjupersonen var Soran Ismail, nästa blev Kristoffer Appelquist. I dag har han träffat över 90 personer från mediebranschen för att i timlånga intervjuer prata om livshistorier och lärdomar. – Jag var skyldig mig själv och idén att testa. Ett och ett halvt år senare kan jag livnära mig på podcasten, och har säkrat inkomsten hela året ut. De senaste månaderna har jag haft sponsorer som betalat väl. Då podcasten blivit ett så bra medium är det många annonsörer som hittar in. Kristoffer menar att lyssnarna i en podcast är mer lojala och toleranta mot reklamen, om man jämför med tittare framför tv:n som hellre zappar sig förbi reklampauserna.
–Lyssnarna förstår att ”Värvet” blir en bättre produkt om jag inte går till ett kontor om morgnarna, utan kan lägga all min tid på det här. Därför tolererar de även att jag har reklamen. I podcasten är det en transparent process. I framtiden tror Triumf att trenden går vidare mot att företagen själva gör brandade podcasts för sina egna kunder, för att göra mediet ännu mer tjänstedrivande. –Det är en bra och naturlig utveckling, då det är billigt att producera. Jag har svårt att förstå varför Adidas inte har en fantastisk träningspod, eller varför Volvo inte gör en om vägar.
Med drygt 8 500 000 nedladdade avsnitt känner sig Kristoffer Triumf ganska säker på podcastens framtid, själv har han redan avsnitt och intervjuer inbokade för nästa år. Har han möjligtvis några tips att dela med sig av, för dem som vill haka på trenden? – Ta reda på vad du är genuint intresserad av. Du kan inte bli en ny ”Filip och Fredrik”, utan måste göra något eget för att slå igenom. Älskar du hundrasen Lagotto eller finska bleckblåsorkestrar? Gör en pod om det. De ämnena är dessutom ganska lediga, det är nog lätt att göra Sveriges bästa och på så vis få in sponsorer. Q
KRISTOFFER TRIUMFS TIPS
Så rullar du igång podcastkarriären HUR BÖRJAR JAG? – Skaffa en utrustning. Det behöver inte alls vara dyrt. Sen måste du ta reda på varför du gör din podcast, och vad du ska prata om. HUR HITTAR JAG MIN NISCH? – Om du älskar att göra pastarätter, då skulle du förmodligen göra en briljant pastapod. Hitta ditt ämne och bli bäst på det, istället för att härma någon annan. HUR FÅR JAG LYSSNARE? – Till en början intervjuade jag folk som hade många följare på sociala medier, där sprider sig ordet snabbt. Dessutom måste du vara uthållig och våga ge det ordentligt med tid.
8
HUR TJÄNAR JAG PENGAR? – Lättast är genom sponsorer, men kanske kan du även ta betalt för dina avsnitt om de är tillräckligt bra. Sen finns det säkert bidrag och stipendium att söka, speciellt om du gör något om kultur. HUR FÅR JAG SPONSORER? – För mig tog det väldigt lång tid, men ett tips är att hitta företag som gör det du pratar om. Gör du en pastapod, hitta ett företag som gör makaroner. Pratar du om tält, ring Haglöfs. Viktigast är att fråga. HUR HÅLLER JAG IGÅNG MIN PODCAST? – Du måste vara nyfiken. Är du inte nyfiken måste du jobba på att bli det, oftast funkar det genom att göra lite research.
SVERIGES NYA MODEMAGASIN - HELT GRATIS!
PRENUMERERA PÅ METRO MODE Metro Mode är det nya magasinet för dig som vill dyka ner bland modesidor och inspireras – helt gratis. Varje nummer av Metro Mode bjuder på aktuella och kommande trender, skönhet, träning och modeguider. Du hittar också exklusiva intervjuer och reportage med de mest intressanta modenamnen och de senaste stjärnorna. Magasinet kommer ut fyra gånger per år, anmäl dig på www.metromode.se/magasinet och du har möjlighet att få Metro Mode direkt hem i brevlådan. Nästa nummer ges ut i november. Obs! Begränsad upplaga.
När du vill ta nästa steg
www.kompetensutveckling.se
METRO KARRIÄR
Metro Karriär möter
Eva Hamilton, SVT:s vd:
”Bolibompa går i bräschen ” I avsaknad av kvinnliga förebilder såg hon sig under en lång tid inte som något chefsämne. I dag basar Eva Hamilton över den tredje statsmaktens allra mäktigaste institution. Möt SVT:s vd som hellre springer snabbt och hoppar högt än tänker länge och långsiktigt. text Lina Hovling foto Christian Gustavsson
EVA HAMILTON ————
ÅLDER: 59 år. BOR: Hus i Gustavsberg. FAMILJ: Växande. LÖN: Drygt 2 miljoner per år.
D
et är i slutet av 90-talet och i TV-rutan sitter Eva Hamilton. Som nyhetsankare i ’’Rapport’’ betittas hon av 100 000-tusentals och ibland miljoner människor. Hon har tidigare jobbat som skrivande journalist på såväl SVD och Dagens Industri. Hon har rapporterat från såväl krigszoner som världsmetropoler för SVT:s räkning och uppfyllt drömmen att jobba som utrikeskorrespondent. Kort sagt har Eva Hamilton levt det stora journalistiska äventyret. Nu sitter hon alltså där. 1990-nånting. Med den strama nyhetsminen på. Men den skaver. – Jag blev aldrig riktigt bekväm som ankare, faktiskt så var jag frustrerad. Det var för många åsikter om mig och min egen person. Det skulle tyckas och tänkas om allt ifrån läppstift, kläder och frisyr till mitt fonetiska uttal. När hon får frågan om hon vill bli SVT:s utsända i Bryssel i samband med att Sverige går med i EU hoppar hon på planet. Så en dag ur det blå, får hon ännu ett jobberbjudande. Ett annat mediebolag vill ha Eva Hamilton som verkställande direktör. – Hur fasen det gick till kan man ju verkligen fråga sig. Jag hade ju aldrig ens kunnat föreställa mig själv i en chefsstol. Än mindre en hög sådan. Med undantag för mina två vd-företrädare här på SVT, Christina Jutterström och
DET HÄR GÖR MIG FÖRBANNAD: Det anonyma hatet. Folk som sitter vid sina tangentbord och sprider sin galla utan att våga stå för sina åsikter. Jag blir också vansinnigt arg på mäns och olika religiösa samfunds självpåtagna bestämmanderätt över det kvinnliga könet. Det gör mig jäkligt förbannad.
Maria Curman, hade mina chefer under 80- och 90 talen uteslutande varit män. Underbara män visserligen – men jag var ”far from it”. Sam Nilsson som var SVT:s vd vid den tiden var en mycket värdig man – den stora chefen personifierad. Jag däremot, är spontan och impulsiv. Jag springer och har inte den där värdiga auran. Tanken att jag en dag skulle sitta bakom hans skrivbord skulle aldrig falla mig in. Eva Hamilton pekar på en oljemålning som hänger på väggen ovanför soffgruppen där vi sitter nersjunkna. – Titta, där sitter han, den gode Sam, säger hon med ett litet leende. Det var också till den gode Sam hon vände sig för att få råd, när hon blivit erbjuden vd-rollen på det konkurrerande mediebolaget. – Han avrådde och menade att det var ett för stökigt företag, men sade också åt mig: ”Om det är chef du vill bli, varför går du inte en chefsutbildning här?” Hon fick snart starta som chef för Aktuellts inrikesnyheter år 2000 för att sedan kliva in och basa över riksnyheterna och sporten. Efter några år lämnade hon helt den trygga nyhetsgenren och tog över som ledare för SVT Fiktion. Och nu, sedan 2006, sitter hon alltså där bakom det beryktade skrivbordet, på den otänkbara stolen. Med SVT:s överlägsna tittarsiffror gentemot de övriga kanalerna sitter Eva Hamilton på en stor opinionsmakt. Värdig aura eller 10
inte: Eva Hamilton är per definition den tredje statsmaktens okrönta drottning.
Med makt kommer ansvar, hur ser du på den delen av din roll? – Jag tar det på väldigt stort allvar. Vi sänder 23 000 timmar om året och dessutom har vi webben, så det är klart vi tabbar oss ibland. Det händer inte så ofta men när vi gör det tar jag det nästan personligt. I samma andetag framhåller dock Eva Hamilton att hon inte är ensam om att känna ansvarets tunga ok på sina axlar, det är väl fördelat ute i organisationen: – Vi tar med vårt kritiska tänkande i allt vi gör och ställer oss hela tiden frågan om vem som försöker använda oss som redskap. Vi har hög ambitionsnivå när det gäller att vara opartiska och tala sanning. Vi ska vara empatiska och vara ett föredöme i branschen. SVT ska inte vara tjåliga – SVT ska vara snälla. (”tjåliga” är fö. stockholmsslang för ”taskiga”, reds anm.) Apropå snällhet, så är det är ju morgondagens ledare som sitter klistrade framför ’’Bolibompa’’. Vad vore nästa programidé om du vore ansvarig för barnprogrammen? – ’’Bolibompa’’ är så oerhört intelligent ihopsnickrat. På SVT är det ofta barnprogrammen som går i bräschen för förändringar när det gäller hela vår programverksamhet. Det var ’’Bolibompa’’ som var först ut med att visa att Sve-
METRO KARRIÄR
rige består av många kulörer, att det finns många bakgrunder, och många olika historier att berätta. Det syns både genom val av programledare och hur man angriper olika ämnen. När ’’Bolibompa’’ väl gjort något tar resten av SVT efter, både gällande idéer och metoder. Det görs med en kunskap och en professionalism som är beundransvärd och ofta sipprar ut i resten av företaget. Jag är hyfsat bra på att vara chef över dem som gör programmen, men att våga mig på att skapa ett eget barnprogram skulle aldrig falla mig in. Mobiltelefonen ringer. Eva Hamilton ursäktar sig. - ”Hej Cilla! Jag är lite upptagen nu. Kan jag ringa lite senare? I andra änden hörs Cilla Benkö, chef för Sveriges Radio. Även hon en kvinna med en försvarlig mängd opinionsmakt. Ett faktum som man tycker borde kunna gå obemärkt förbi så här 2013, men det gör det inte. Kvinnor slår fortfarande i underläge när det gäller att nå fram till höga positioner.
Jag är till exempel inget unikum, det finns en rad kvinnliga vd:ar inom media. Vi var tidigt ute med att odla fram kvinnliga chefer. Det började generationen före mig, med kvinnliga utrikeskorrar och redaktionschefer i slutet av 70och början av 80-talet. Det är där vi har nyckeln. Jag tror inte att vi bör fokusera så mycket på styrelserna som vi gör i dag utan istället fokusera på att fler ska våga kliva in och ta operativt ansvar och framför allt se till att ha många kandidater i pipelinen. Det krävs skolning, du kan inte hoppa in som vd bara sådär.
”Konsten med att vara chef är att hitta de smartaste människorna .”
När tror du att vi slipper epitet som ”manligt” och ”kvinnligt” i chefsdiskursen? – Den slipper vi i den stund då vi har lika många kvinnor som män i chefsleden. Där är jag väldigt gynnad, för media är en bransch där vi i dag har många kvinnor i toppen.
Vad driver dig i ditt ledarskap? – Påhittiga medarbetare! Konsten med att vara chef är
att hitta de smartaste människorna som inte bara kompletterar varandra utan även mig. Det vill säga, de måste ha de egenskaper jag saknar. Vilka egenskaper saknar du? – Långsiktig, strategisk förmåga. Jag är inte den där schackspelaren som tänker 6- 7 drag framåt. Du är mer Fia med knuff menar du? – Haha, nja lite högre nivå får vi väl hoppas att jag håller, men någonstans där. Jag behöver någon som tänker på vad som händer om fyra år. Jag behöver också någon som säger: ”Vänta, vi behöver inte fatta beslutet precis nu, det finns ett större sammanhang.” Jag behöver också någon som håller ordning på siffror och är intresserad av finansiella policies. Som du hör behöver jag väldigt många saker. Min starka sida är att jag får ihop bra folk. Q
EVA HAMILTON OM ... … DIGITALISERINGEN Tv-nyheter måste börja tänka som tidningarna. Nyheterna kommer först till mobilen och det innebär dels att du måste lägga ut grejer direkt och inte sitta och hålla på nyheter till kvällssändningen som man gjorde förr, samt att du behöver skapa möjligheter att bygga vidare på nyheten. Bland annat genom att ha ett personligt tilltal, motsvarande till exempel tidningarnas krönikörer. Vi måste också kun11
na erbjuda fördjupning och analyser. Gällande film- och serietittandet kommer streamingen att fortsätta öka och den stora skärmen även i fortsättningen vara den vi föredrar. … PUBLIC SERVICES FRAMTID Public service är ju en lustig anomali som vi lånat från Storbritannien, där vi å ena sidan är beroende av riksdagen för att existera samtidigt som vi ska granska makten. STV
är ingen myndighet, utan drivs av en stiftelse och jag är ansvarig inför bolagets styrelse. Jag har hittills aldrig varit med om att någon minister har ringt upp mig och haft åsikter, och det kan ju inte min italienska motsvarighet skryta med direkt. Vi gör ett bra jobb och har det högsta förtroendet hos medborgarna. Det ska mycket till för att Anders Borg ska lägga rabarber på licenspengen och pytsa in den någon annanstans.
iPad
9:45 AM
3G
9:45
METROMODE.SE INSPIRATION INOM MODE, SKÖNHET & STYLING
METRO KARRIÄR
STATISTIK STOR SPELARE. King har vuxit så att de knakat de senaste åren. Företaget har i dag drygt 550 anställda i världen, varav 220 i Stockholm och 30 i Malmö.
Nya jobb 50 077 personer fick arbete i september enligt Arbetsförmedlingen. Detta är bättre än året innan då 46 156 personer fick arbete under september. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,5 procent av den registerbaserade arbetskraften.
Källa: Arbetsförmedlingen THOMAS HARTWIG ————
ÅLDER: 38 år. GÖR: Chief Technology Officer på spelutvecklaren King. INTRESSE: ”Jag tillbringar tid med min familj. Förutom det så mysprogrammerar jag, jag är nog lite programmeringsberoende. Det är avslappnande, men min fru tycker att jag är dum i huvudet.”
Entreprenör
Speljätten King:
Sveriges nya exporthopp Varken den svenska varvs- eller bilindustrin är vad de har varit – kanske är spel nästa stora exportindustri? Företaget King går i bräschen för det svenska spelundret. Metro Karriär har träffat medgrundaren Thomas Hartwig.
TOPP
10 Här är de populäraste traineeprogrammen bland ett urval av Sveriges toppresterande höskolestudenter. 1. ABB 2. H&M 3. Capgemini och Arla Foods 5. Ericsson 6. Volvo Group 7. Microsoft 8. Scania 9. Coca-Cola 10. Siemens Källa: Traineeguiden.
text Christian Albinsson foto Christian Gustavsson
C
andy Crush Saga är ett av de mest populära mobil- och Facebookspelen i världen just nu. Spelaren färdas genom en pastellfärgad värld där varje ny bana bjuder på en allt tuffare pusselutmaning. – Det är nästan overkligt, men vi har över 100 miljoner dagliga spelare i vårt nätverk av spel online, på Facebook eller i mobilen. Det är inte många som spöar det i världen, om ens någon, säger Thomas Hartwig som 2003 var med och grundade King, som bland annat ligger bakom succén Candy Crush Saga. King ägs fortfarande till en fjärdedel av de svenska grundarna Sebastian Knutsson, Thomas Hartwig, Lars Markgren och Patrik Stymne. Många av företagets titlar är gratis att ladda ner och spela. Som spelare kan du dock låsa upp extramaterial, exempelvis nya banor, föremål och extraliv, något som kostar pengar.
Thomas Hartwig började sin karriär på det hypade IT-bolaget Spray. Han minns att de anställda kom till jobbet vid tio och gick hem vid fem på morgonen. På Spray fanns det våningssängar på kontoret för att medarbetarna skulle kunna jobba sent och inte sällan sova över. Så vill inte King bygga sin företagskultur. – Vi sa ganska tidigt att man ska ha möjlighet att ha fritid utanför jobbet. Vi har en kultur i bolaget där det inte är ballt att sitta här till midnatt. Det gäller att leverera åtta solida arbetstimmar per dag, jag tror inte att man som arbetsgivare kan kräma ut mer av sina medarbetare. Men viktigast av allt är att ha kul på jobbet, och det känns det som att vi har lyckats väldigt bra med. King är organiserat för att ta tillvara medarbetarnas kreativitet. Spelen utvecklas i små team, men alla medarbetare uppmuntras att ta fram nya features. Varje spelutvecklingsteam består av produkt-
ägare, business manager, spelutvecklare och grafiker. Det tar ungefär ett halvår att utveckla ett nytt spel. – Vi söker personer som har passionen. Utbildning i all ära, men det som gör skillnaden är passion och vilja. King har som mål att växa med en person om dagen, ett väldigt ambitiöst mål onekligen. Men spelbranschen är inte på låtsas eller något luftslott. När King startades 2003 var det ganska nischat. Men sedan smartphones blev standard har en mycket större publik börjat uppskatta denna typ av spel. – Det var en häftig känsla första gången jag spelade spelen i en smartphone och insåg att det skulle bli en revolution. Det finns väldigt många framstående spelbolag i Sverige. Jag hoppas att King ska kunna behålla sin position som världsledande i vår nisch. De som väljer att jobba i den här branschen har en lysande framtid. Q 13
”Jag ser stor potential för såväl vår egen verksamhet som den regionala utvecklingen i Umeå.” Veronica Augustsson, vd för Cinnober Financial Technology, efter att ha tillsatt en ny vd i Umeå. En stad som företaget, enligt Veckans Affärer, tror kan bli ’’ett nytt Silicon Valley’’.
MISSA INTE NÄSTA NUMMER AV METRO KARRIÄR!
Onsdag 15 maj 2013
NYTT NUMME R: 13/11
all” k t it m r ä t e d , g a et ”Jag byggräettarr MfarötinrLorenzon om drömmar, enhjulingar och Spotify. För Metro Karriär be
s. 10-11
Karriärskiftet
Lunch med
IT-special
AM SVERIGE I —FR —
KANT
, möter ande spel-Stockholm Vi tar tempen i det kok ”Lilla Gumman”. av ren nda gru ar Dustins vd och träff
XPERTEN RETORIKE ——
uist tipsar guld. Fredrik Söderq Att tiga är inte alltid pen. top till dig r tala du om hur
BYTTE MÅL —MO —
T MENING
et blev allt, När karriärklättrand ut en ny kurs i livet. eh zad hem Has naz tog Gol s. 15
s. 12
s. 4-8
Vill du synas med ditt företag i Sveriges största karriärtidning? Kontakta oss på plats@metro.se eller 08-402 99 60
METRO KARRIÄR
Karriärskiftaren
Josef
Fares bytte bort filmstjärnor och inspelningsplatser mot att under två år sitta i ett rum och jobba med tv-spelet ”Brothers”. Resultatet har hyllats över hela världen – inte helt otippat. – Jag är en riktig spelnörd. Jag lägger ner så mycket tid jag kan på att spela, läsa om spel och hålla mig insatt. text Rickard Lindholm foto Christian Gustavsson
D
ebuter och Josef Fares går ihop som Mario och Luigi. 22 år gammal slog han igenom med första långfilmen ”Jalla! Jalla!”. 13 år senare är det dags för nästa genombrott inom ett nytt område – spelbranschen. – När jag träffar folk i filmbranschen är det lite: ”Vad händer! Ska du inte göra film längre?” men det är inte vad det handlar om. Jag har alltid älskat spel och det här var en dröm som gick i uppfyllelse. Jag pausade allting annat för att göra det här, säger han. Spelet han pausade sin filmkarriär för att göra är ”Brothers: A tale of two sons” och handlar om två bröder som letar efter medicin till sin sjuka far. Du styr båda bröderna samtidigt och den innovativa kontrollen samt berättelsen är det som hyllats mest med spelet och gör att det redan omnämns som en klassiker. – Nu har jag gjort ett spel som fått internationell uppmärksamhet och känner mig som en del av spelbranschen. Jag är gärna med och uppmärksammar hur duktiga spelutvecklare vi har i Sverige. Det här lilla landet har så mycket talanger inom alla områden. Någon borde undersöka varför det är så, säger Josef Fares. 15
En stor anledning till varför han ville göra ett eget spel var möjligheterna mediet för med sig. – Spel är mycket svårare att utveckla än film. Filmen har kommit längre i sitt hantverk, sätt att formas och utvecklas på. Spel är fortfarande ett ungt medium och man testar olika sätt att göra det på. Det är en mycket mer experimentell bransch. I stället för att jobba med ett filmteam har Josef Fares samarbetat med spelutvecklaren Starbreeze och ett utvecklingsteam. – Varje dag såg jag hur projektet växte fram. Eftersom det här är mitt första spel var allt starkare för mig. Det är så otroligt mycket buggar i spel och det var jag inte van vid. Det är sällan jag går runt på en inspelningsplats och någon av skådespelarna ramlar genom marken. Det kunde hända med spelet. I dag sitter han och jobbar med manuset till sin nästa film, men han har redan idéer för nästa spel också. – Om jag ska göra spel så gör jag det på mitt sätt och då blir det något annorlunda. Jag sitter och diskuterar med väldigt stora namn som vill göra spel med mig och jag är jättetydlig – my way or the highway. Q
Vad värdesätter du?
Vill du vara en del av en kultur som präglas av goda relationer, högt driv och ett stolt samarbete? En kultur som bygger på en tydlig värdegrund av PwC Experience där relationer och beteende värdesätts från första anställningsdagen. Ta reda på mer om dina möjligheter på www.pwc.se
© 2013 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.