Ottenby Naturreservat Ottenby är ett av Sveriges förnämsta och mest välbesökta naturreservat. Området är kanske mest känt för sin fågelstation och för de stora mängder fåglar som rastar och häckar här. På fågelstationen bedrivs ringmärkning och flyttfågelforskning sedan 1946, då Ottenby fågelstation grundades i samband med tillkomsten av Sveriges Ornitologiska Förening. text: jonas henningsson foto: linda gren
M
en även den som inte går ner i spagat för att följa fåglar på nära håll hittar mycket spännande härute på sydspetsen. Växt- och djurlivet har formats under en fascinerande mångtusenårig odlingshistoria, här finns nordeuropas största slåtterängar, vidsträckta betesmarker, en majestätisk lövskogslund och spännande geologiska formationer. Stora gravfält vittnar om människans närvaro långt bak i tiden. Under medeltiden fanns ett stort fiskesamhälle här, men spåren bakåt går betydligt längre än så. Här nere på sydspetsen där ön tar slut har människor bott sedan stenåldern, gräsmarkerna som vi flanerar runt på har använts under flera tusen år. Lämningar visar att Ottenby verkar ha varit en viktig knutpunkt i Östersjön under förhistorisk tid.
Ottenby Kungsgård
År 1544 omvandlade kung Gustav Vasa byn som låg härnere till kunglig ladugård. Den gamla byn revs helt sonika och bönderna avhystes. Kungsgården hölls igång genom att gårdar på södra Öland hade dagsverksskyldighet, plikten att knega för kungen avskaffades först mot 88
slutet av 1700-talet. Från slutet av 1600-talet och framåt bedrev man uppfödning av hästar på Ottenby. Under en period kring år 1900 var Ottenby depå för hästar till krigsmakten. 1944 fanns fortfarande ett femtiotal hästar på gården, men från slutet av 1950-talet och framåt har endast ett fåtal hästar betat i markerna. Det är som gjort för hjort
År 1569 fick kung Johan III engelska dovhjortar i present, hjortarna sattes i ett hägn just här. Samtidigt utfärdades ett kungligt dekret om att göra Öland till kunglig jaktpark. Bland europeiska furstar blev det mycket populärt att jaga på Öland, ön hade dessutom rätt klimat för att föda upp högvilt från sydligare breddgrader och inga rovdjur hotade djuren. För ölänningarna själva förbjöds all olovlig högviltsjakt, snart även jakt på harar och småvilt, förbudet låg fast i mer än två hundra år. Området har varit kunglig jaktpark alltsedan Johan III:s tid och alla Sveriges monarker har jagat här. Släktingar till hjortarna finns kvar än idag. Det är stor chans att du får se dem om du tar dig ut i markerna.
södra öland | 2021
