Avfallshantering - Konceptstudion 2017 by Mikael Näs

Avfallshantering TECHNICHUS/HÄRNÖSAND 2017

Innehållsförteckning Introduktion till Konceptstudion Designprocessen Uppdraget

4 6 8

Förstudiefas 10 Situationsanalys 12 Omvärldsanalys 14 Aktivitetsanalys 16 Problemområden 18 Kreativ fas Delpresentation Idégenerering Utvärdering

20 22 22 24

Resultat 26 Slänghjälpen 28 Användarvänligt i hemmet 30 Enkla kärl 32 Swap-rum 34 Bin-win 36 Belöningar 38 Ambassadörer 40 Konceptförklaring Nästa steg Enklare väg till jobb Sammanfattning Summery Konceptstudion 2017

42 42 43 44 44 46 3

Introduktion till Konceptstudion Under sommaren 2017 har åtta studerande från olika universitet/högskolor arbetat tillsammans med uppdrag från Härnösand och Kramfors kommuner. Dessa uppdrag har baserat sig på temat “Enklare väg till jobb”, varefter konceptstudion tagit sina huvudsakliga riktlinjer. Under handledning av en erfaren industridesigner har vi arbetat fram nya lösningar på uppdragsgivarnas utmaningar. Eftersom uppdragen är grundade i olika samhälleliga problemområden har vi tagit tillvara gruppens tvärvetenskapliga kompetens för att hitta nya intressanta perspektiv kring problemen. Denna mångfald av kompetenser har skapat kreativa idéer grundade i både akademisk- samt designorienterad kunskap. Det har även varit viktigt för oss i Konceptstudion att involvera uppdragsgivarna i utvecklingsprocessen. En öppen kommunikation genom hela arbetet har hjälpt oss att uppnå en enhetlig vision och ta fram lösningar som möter deras behov. Enklare väg till jobb var en utlysning som Tillväxtverket annonserade om i början på 2017 och Design Region Sweden sökte och fick projektmedel vilket möjliggjorde detta projekt.

Designprocessen Designprocessen är en användarinriktad metod där man i olika faser gör förstudier, analyserar, tar fram koncept och testar konceptet mot användare och utvärderar. Efter utvärdering återgår man till analys-stadiet för att modifiera och ompröva konceptet baserat på feedbacken från utvärderingen. Processen fortsätter “loopa” på detta vis tills man kommer fram till ett önskvärt resultat och känner sig redo att gå vidare till genomförande och produktion. Som bilden visar kan designprocessen delas in i sex steg. Steg ett och två skapar ramarna för konceptet, vilket i vårt fall blir uppdragsgivarnas behov och uppdragsformuleringar och genomförs under vår förstudiefas. Konceptstudion följer se-

dan modellen fram till innovationsstadiet, även kallad den “kreativa fasen”. I denna fas idégenerears konceptidéer genom bl.a. brainstorming, visualiseras, testas mot användare och/eller utvärderas genom olika utvärderingstekniker såsom S.W.O.T. (Strenght - Weakness - Opportunity - Threats Analysis) En metod då man analyserar konceptidéernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att ta ställning till om idén är hållbar att ta vidare och modifiera eller måste kastas redan på idéstadiet. Konceptstudion har fått i uppdrag att ta fram koncept vilka uppdragsgivarna kan bygga vidare på viket gör att våra koncept stannar på innovationsstadiet.

OBSERVERA Fรถrstudie-fas

ANALYSERA

KREATIV FAS

INNOVERA

TESTA

KONKRETISERA

LEVERERA

Uppdraget Att ta hand om sina sopor är för de flesta en del av vardagen, om än en mindre trevlig syssla. Det är dock inte alltid det sköts som tänkt vilket kan skapa problem i ett bostadsområde. Härnösandshus delar samma utmaning som många andra kommuner och städer världen över - sina hyresgästers avfallshantering. Högar av övergivna soppåsar på gatan, plastpåsar i matavfallskärlet och övergivna grovsopor är några problem de nästan dagligen brottas med. I Härnösand råder därför en spänning mellan boende som hanterar sitt avfall på olika sätt, samtidigt som Härnösandshus önskar struktur och renlighet. Konceptstudion fick av Härnösandshus i uppdrag att ta fram ett koncept som ser till att alla boenden tar hand om sina sopor på ett korrekt sätt.

Fรถrstudiefas 10

SITUATIONSANALYS Intervjuer Vi genomförde ett flertal intervjuer med boende, fastighetsskötare och integrationssamordnare hos Härnösandshus för att få en mångsidig uppfattning av situationen.

Observationer Vidare utförde vi observationer i områden som fastighetsskötarna ansåg vara de mest problematiska respektive exemplariska.

OMVÄRLDSANALYS Vidare gjorde vi en omvärldsanalys för att undersöka vad som tidigare gjorts för att lösa problemen. Denna inkluderade en marknadsanalys för en bättre överblick över vilka medel som använts för att skapa korrekt avfallshantering och källsortering. Det visade sig att allt från installationer i hemmet som avfallskvarnar och färgkodad sortering, till lekfulla sopkärl och nudging (påverka beteenden indirekt med miljöer och belöningar utan att frånta individen valmöjligheter), samt ekonomiska incitament via pay-as-you-throw-system testats. Vidare i omvärldsanalysen tittade vi på tidigare studier som har gjorts i relation till avfallshantering, motivation och förmåga. Ett sätt att förklara hur människor anpassar sig till ett visst beteende är att utgå från motivation och förmåga - en persons låga motivation påverkar exempelvis resultatet i relation till aktivitetens svårighetsgrad1. Motivationen tycks hänga samman med hållbara värderingar - en studie i en svensk kontext visar hur individer förhåller sig till hållbarhet påverkar hur mycket de är villiga att betala för att låta någon sortera ens sopor, detta på grund av självbild och

1 Fogg, B.J., “A Behavior Model for Persuasive Design,” Proceedings of the 4th International Conference on Persuasive Technology, Nr: 40 (2009)

moraliska betänksamheter2. Finns en uppfattning att källsortering är ett krav från auktoriteter ökar dock viljan att betala för hjälp med sysslan. Förmåga tycks vara viktigt på lång sikt - vi fann forskning som pekar på att bekvämligheten spelar stor roll på sikt för avfallshantering. Även om det i början inte är avgörande kan tid och ansträngning i längden vara ett hinder3.

2 Berglund, C., “The assessment of households’ recycling costs: The role of personal motives,” Ecological Economics 56, nr: 4 (2006): 560-569 3 Tucker, P. & Speirs, D., “Attitudes and behavioural change in household waste management behaviours.” Journal of Environmental Planning and Management, 46, nr: 2 (2003): 289–307

AKTIVITETSANALYS Parallellt med ovanstående segment genomfördes en aktivitetsanalys som synliggjorde användarnas tillvägagångssätt från det att de hämtar upp matavfallspåsen tills det att de slänger det i kärlen. Syftet var att identifiera var i processen problemen kan uppstå.

PROBLEMOMRÅDEN Efter förarbetet kunde vi identifiera ett antal problemområden kopplade till utmaningen. Bristande incitament Brist på incitament i form av förståelse i samhällspåverkan och personligt ansvar tycks påverka. Informationen som kommuniceras av Härnösandshus når inte alla som slänger sopor (ex. barn, inneboende och familj som bor annanstans). Detta resulterar i rädsla för att göra fel, bristande kunskap om samhällspåverkan och felhandlingar. Vidare tycks personliga kärl höja motivationen. Osocialt Det råder en variation i hur mycket kontakt grannar har med varandra vilket hämmar sociala normer i närområden. Det finns också kulturella skillnader i erfarenheter av och synen på avfallshantering. Upplevs negativt Avfallshantering betraktas som en oangenäm och jobbig syssla, som kan upplevas svår och tidskrävande.

Otrevlig miljö Miljön runt sopkärlen och soprum är otrevlig - det luktar illa, soprummen är slitna och det låter högt när avfall slängs. Olägligt Avfallshantering kan vara en oläglighet som komplicerar vardagen på grund av brist på resurser, som papperspåsar till matavfall eller bil till grovsopor. Svårt Avfallskärlen är inte lämpade för alla. Luckorna har oergonomiska handtag och sitter högt upp, vilket gör dem svårtillgängliga för äldre och barn. Skyltningen är dessutom inkonsekvent, använder fackspråk och kräver förkunskap om systemet.

KRAVSPECIFIKATION Utifrån problemområdena och uppdragsbeskrivningen från Härnösandshus gjorde vi en kravspecifikation där nödvändiga och önskvärda egenskaper hos konceptet specificeras.

SKA-KRAV: Dessa är nödvändiga - Avfall inte lämnas utanför kärlet - Avfall sorteras rätt i brännbart respektive matsortering

BÖR-KRAV: Dessa är ÖNSKVÄRDA - Adressera både barn och vuxna - Vara begriplig för användare med begränsade språkeller förkunskaper - Förmedla varför avfallshantering är viktigt - Göra avfallshantering till en trevligare upplevelse - Bidra till att fler källsorterar

Kreativ fas 20

DelPRESENTATION Efter ett möte med Härnösandshus för återkoppling och feedback på resultatet från förstudien kunde vi gå vidare med idégenerering.

Idégenerering Under idégenereringen utgick vi från Härnösandshus önskade riktning att fokusera på motivationen, aktivitetsanalysen samt resultatet av omvärldsanalysen. Idégenereringen resulterade i ett antal koncept som utvecklades vidare med SWOT-analyser och djupare idégenerering.

Utvärdering Idéerna utvärderas i ett senare läge tillsammans med Härnösandshus och de mest relevanta valdes ut för att jobba vidare med. De utvalda idéerna vidareutvecklades för att slutligen kunna fastställa ett slutgiltigt helhetskoncept.

Resultat 26

SLUTKONCEPT

SLÄNGHJÄLPEN

ANVÄNDARVÄNLIGT I HEMMET

ENKLA KÄRL

BIN-WIN

SWAP-RUM

Det slutliga konceptet innehåller två delar - Slänghjälpen som gör det enklare och mer motiverande att hantera sitt avfall genom nya miljöer, samt BinWin som motiverar på sikt med belöningssystem och ambassadörer. Koncepten kompletterar varandra genom att tillsammans angripa motivation och förmåga. Tillsammans adresserar de båda fastställda nödvän-

BELÖNINGAR

AMBASSADÖRER

diga krav på konceptet - korrekt slängning och sortering av avfall. Lösningarna använder både inre och yttre motivation - inre genom positiv feedback, att skapa förutsättningar för nyfikenhet och känsla av mening med tillhörighet till kärl och trapphus, och yttre genom belöningar som gynnar området.

Slänghjälpen 28

SLÄNGHJÄLPEN

ANVÄNDARVÄNLIGT I HEMMET

ENKLA KÄRL

SWAP-RUM

Slänghjälpen består av miljöer där motivation och användarvänlighet går hand i hand - användarvänlighet i bostadshusen, enkla avfallskärl på gården och swap-rum i närområdet. 29

Användarvänligt i hemmet Bostadshusen blir mer användarvänliga med ny sortering under diskbänk i lägenheten och pås-stationer i trapphusen. Kärlen för sortering i lägenheten byts ut för enklare och fräschare hantering i hemmet. • Sorteringen under diskbänken blir utdragbar och välbelyst. • Även källsortering finns med och skyltas med samma färg- och symbolkodning som på kärlen på gården.

Pås-stationerna bestående av behållare med avfallspåsar som placeras i vardera trappuppgång. Då matavfallssortering kräver byten ofta underlättar de vardagen. • Behållarna har en mätare som kommunicerar hur väl avfallshanteringen har skötts. Värdet i mätaren sänks eller höjs beroende på hur mycket vikt som samlas in av sopbilen i förhållande till ett riktvärde och pass bra sorteringen har skötts. • De har också information om hur fulla kärl i närheten är vilket underlättar för de boende när de ska slänga. • Behållarna har även en digital förslagslåda som kan ta emot sms med feedback och önskemål från de boende, som läses av Härnösandshus. • De fungerar även som en informationspunkt gällande avfallshantering mellan de boende och Härnösandshus.

Enkla kärl Avfallskärlen görs om för att förenkla och uppmuntra slängning och sortering. Triggers i form av rörelse och ljus tillförs. • Kärlen får rörelseaktiverad belysning så att det är lätt att se skyltning i mörker och minska anonymitet. • Kärlen får också belysta mätare som indikerar hur fullt kärlet är. Detta för att eliminera missuppfattningar om att kärlet är fullt, samt förmedla positiv feedback till användaren då mätaren stiger när en soppåse slängs i. • Kärlen och påsarna är färgkodade för att förtydliga sortering. • Luckan öppnas automatiskt vid rörelse nära kärlet och stänger sig själv. Individen kommer därför inte behöva röra den alls. Automatisk stängning bidrar också till trevligare miljö kring kärl och förhindrad luktspridning. • När man slänger i sin soppåse aktiveras ett ljud som fungerar som en positiv feedback för att förmedla att man har gjort något rätt. Konceptstudion föreslår det tillfredsställande sug-ljudet av ett “norrländskt ja”.

Swap-rum Swap-rum är lokaler där boende kan lämna, hämta och laga möbler i närområdet. • I lokalerna finns ytor att ställa möbler, samt verktygsbord för att arbeta med möbler i behov av reparation. Rummen byggs nära bostäderna för att minska avståndet att lämna möbler och hushållsartiklar. • Rummen kommer vara kameraövervakade för att hjälpa Härnösandshus hålla ett öga på hur fullt det är och skapa en tryggare miljö. Videon kan streamas via hemsida eller Facebook så att även hyresgästerna har möjlighet att se vad som finns i rummet utan att behöva gå dit. • Viktigt är att rusta rummen och skapa en trevlig miljö - swap-rummen är inga slitna soprum utan fräscha välbelysta ytor där man kan hitta nya möbler, träffa på grannar och snickra. • Facebook-grupp för boende hos Härnösandshus för försäljning och förmedling av möbler: Via denna kan boende förmedla vad som lämnas i rummet, men också efterlysa förmedling via hämtning direkt i hemmet.

• Swap-rummen töms med jämna mellanrum, men också baserat på hur fullt det är. Tömningsdatum annonseras via Facebook-gruppen och Härnösandshus andra kanaler. • Vid informering av Swap-rummen är det viktigt att betona att de inte får användas om man har vägglöss. • Kompletterande till swap-rummen är en hämttjänst för andra grovsopor tillhandahållen av Härnösandshus eller lokal entreprenör. Mot en avgift hämtas sådant boende själva inte kan frakta bort på grund av bristande fysik, tid eller tillgång till bil.

Köp, sälj och bytHärnösands Hus

Köp, sälj och byt Härnösands Hus

Kim Källström

Säljes! Skinnsoffa från IKEA. Hämtas på Parkgatan

Bin-Win 36

BIN-WIN

BELÖNINGAR

AMBASSADÖRER Bin-Win är ett motivationssystem bestående av belöningar och ambassadörer. Belöningarna baseras kollektivt på de boendes förmåga att sortera och slänga sitt avfall. Ambassadörerna består av boende i närområdet och fungerar som stöttepelare för systemet. 37

Belöningar Belöningssystemet är ett kretslopp som uppmuntrar till mer korrekt sortering och ger återkoppling som de boende kan dra nytta av. • Belöningarna baseras på ett poängsystem där varje grupp boenden som delar sopkärl samlar poäng. Vikten av slängt avfall i kärl ger poäng till gruppen - baserat på en lämplig nivå ges poäng. Ex. kan minskad vikt av slängt i brännbart ge poäng, för att uppmuntra källsortering. Antal avfallsrelaterade incidenter rapporterade av Fastighetsskötare och Hemab påverkar också poäng-nivån för respektive gård.

• Önskade belöningar samlas in via förslagslåda på pås-stationerna. Framsteg och vilka belöningar som genomförs kommuniceras också via påsstationerna i trapphusen. • Exempel på belöningar är kolonilotter och evenemang som skapar social sammanhållning bland de boende, exempelvis grillkvällar eller fika-dagar.

ÖNSKAR VIA FÖRSLAGSLÅDA

SAMLAR POÄNG SAMLAR POÄNG

BOENDE DELAR PÅ KÄRL

SLÄNGT KG BRÄNNBART

SLÄNGT KG MATAVAFALL

ANTAL RAPPORTERADE INCIDENTER

BELÖNING

Ambassadörer Personer som bor i respektive trapphus rekryteras som ambassadörer för det nya helhetskonceptet. • Ambassadörernas roll är att informera om det nya systemet, samla in feedback och skapa ett förtroende hos de boende. • De agerar också värd för belöningar eller händelser på gården. • I utbyte får ambassadörerna små ersättningar av Härnösandshus. Syftet är att rollen även ska ha ett meriterande värde och att Härnösandshus kan fungera som en referens för framtida arbetsliv.

Konceptförklaring Slänghjälpen Förstudien identifierade ett antal orsaker till problemen med avfallshanteringen. Upplevelsen av att hantera sina sopor var för många otrevlig - både tidskrävande och svår. Ljus, ljud, färg och automatisering används för att göra avfallshantering roligare, mer användarvänligt och mindre anonymt. Med ökad tillgänglighet till påsar, information och möjlighet att lämna grovsopor gör Slänghjälpen det också mindre komplicerat att ta hand om sitt avfall på ett korrekt sätt. Slänghjälpen skapar även förutsättningar för ökad social samhörighet bland de boende med swap-rummet och tillhörande Facebook-förmedling, via vilka boende kan träffas och förmedla möbler till varandra. Bin-win Bristande incitament och sociala faktorer är några av identifierade problemområden. Bin-Win bidrar till dessa med belöningar både för individen och kollektivet - i den mån att det anordnas exempelvis grillkvällar och kolonilotter. Eftersom poäng-insamlingen är kollektiv finns potential att skapa en social norm. För att belöningarna inte skall inkräkta på den inre motivationen att hantera sitt avfall undviks ekonomiska incitament och fokus läggs på insatser som gynnar grannskapet och gör det trevligare att bo hos Härnösandshus. Proceduren av att sortera sopor upplevs dessutom mycket lättare eftersom det ligger motivation bakom i form 42

av en uppmuntrande ambassadör och belöning. Ambassadören förmedlar också en känsla av gemenskap genom att hålla konstant kontakt med boende i vardera gård och skapar en dialog. Samtidigt för denne vidare information om vilka regler som gäller, vilket bidrar till mer förståelse till varför sopsortering måste vidhållas. Ambassadörer är ett sedan tidigare välbeprövat koncept hos Härnösandshus och bör därför ha potential för att underlätta introduktion av nya koncept.

Nästa steg Tillsammans möter våra koncept samtliga Ska- och Bör-krav med undantag för “förmedling av varför avfallshantering är viktigt”. Den punkten ansåg vi på Konceptstudion att Härnösandshus själva tagit sig an. För att gå vidare med koncepten föreslår vi ett pilotprojekt där koncepten testas och utvärderas. Detta är en naturlig fortsättning på designprocessen och Konceptstudions arbete - att testa och justera tills man hittat rätt lösning.

Enklare väg till jobb Det kan te sig vara en svår uppgift att sammankoppla enklare väg till jobb med avfallshantering, men vi har gjort vårt bästa för att ha det i åtanke när koncepten utvecklades. Exempelvis har koncepten möjlighet att skapa nya arbetstillfällen pås-stationerna kan kräva personal för att fylla på och sköta om och swap-rummen skapar rum för entreprenörer att hantera tömning. Swap-rummen besitter också potential för företag eller föreningar att erbjuda något av sina överblivna rum för dess syfte. I utbyte mot ersättning sköter de uppsikten och skötseln (förutom tömningen) av rummen. Vidare är det tänkbart att trevligare miljöer och färre problem kring avfallshanteringen minskar kon-

flikter i grannområdet. Detta skapar bättre förutsättningar för utökade sociala nätverk vilket är en viktig bidragande faktor för att få ett arbete. Facebook-gruppen kopplad till byten och försäljning, samt verkstadsytan i Swap-rummen skapar också en kanal för fler möten grannar emellan. Belöningarna och ambassadörerna har också möjlighet att fungera som socialt kitt i grannskapen. Slutligen kan ambassadörs-rollerna vara ett sätt att få erfarenhet och referenser för arbetssökande, samt utöka sina sociala nätverk. Koncepten kan ses som närmanden till utmaningen, som i längden har potential att göra skillnad för individ och samhälle.

Sammanfattning

Summary

Misskötsel av avfallshantering är ett nationellt fenomen många bostadsbolag brottas med. Härnösandshus har länge försökt underlätta för sina hyresgäster att hålla rent och förmedla betydelsen av sopsortering, men trots detta sorteras avfall fel och slängs på offentliga platser. Orsakerna kan vara många - bland annat kan det vara ansträngande, svårförståeligt och olägligt för hyresgästerna att hantera sitt avfall. Genom omvärlds- och aktivitetsanalyser, observationer, intervjuer, problemformuleringar, idégenerering, SWOT-analyser och vidare konceptutveckling har vi framställt två koncept med ändamålet att underlätta ovanstående utmaning. Slänghjälpen, som förenklar sopsortering med nya miljöer, och Bin-Win, som motiverar genom belöningssystem, är två delar i ett helhetskoncept som kompletterar varandra genom att tillsammans motverka bristande motivation och förmåga att korrekt slänga och sortera avfall. Långsiktigt ska koncepten också kunna möjliggöra ökad social interaktion bland grannar och nya arbetsmöjligheter.

Neglected waste management among residents is a national phenomenon many housing companies struggle with. Härnösandshus being one of them, have for quite some time made efforts to improve waste management, keeping residential areas clean and mediate the importance of correct waste management. However, waste is still left in the wrong containers or public spaces. Reasons vary - some may be that it’s complicated and inconvenient for residents to manage their waste. Using market and activity analysis, observations, interviews, problem statements, idea generation, SWOT-analysis and further concept processing, we have developed an overall concept with two components to address the challenge. Slänghjälpen, which simplifies waste management with new milieus, and Bin-Win, which motivates through a reward system, complement each other by addressing motivation and ability of sorting and handling waste. In the long run, the concepts are also intended to encourage social interaction between residents and enable new work opportunities.

Konceptstudion 2017 Bakom Konceptstudion När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med studenter blir resultaten slående. I konceptstudion får olika uppdragsgivare möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. Målet är att skapa kreativa miljöer där olika kompetenser möts. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag i en designprocess under sju intensiva sommarveckor. Årets Konceptstudio har haft tema ”Enklare väg till jobb”. Syftet har varit att utveckla nya tjänstekoncept för de deltagande kommunerna. Men även att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för verksamhetsutveckling. - Christer Ericson, Ordförande, Design Region Sweden

Projektägare Design Region Sweden Samverkansparter Design i Västernorrland Technichus i Mittsverige AB Finansiärer Tillväxtverket Härnösands kommun Kramfors kommun Uppdragsgivare Samhällsavdelningen, Kramfors kommun Kramforshjärtat Näringslivsenheten, Härnösand kommun Utvecklingsenheten, Härnösand kommun AB Härnösandshus

Kent Lindberg

David Gisselman

Sofia jarl

kent@kldesign.se

gisselman@gmail.com

sofia.jarl@technichus.se

Handledare

Industridesigner

Projektledare

Koordinator

Annika Hermansson

Emilia Lindholm

annika.hermansson10@gmail.com

emilia@lindholm.lu

Etnografi

Etnolog på Masternivå från Uppsala universitet. Inriktar mig mot integrationsplanering och ansåg att “Enklare väg till jobb”var ett passande tema.

Erik Urrutia Valdés Kulturgeografi

Interaktionsdesign

Interaktionsdesign på Malmö högskola. Jag tog möjligheten att arbeta i en grupp med mer blandad bakgrund på uppgifter baserade i verkligheten med fri inriktning på lösningarna.

Joel Fenel

Samhällsplanering

erik.valdes88@gmail.com

joel.fenel@gmail.com

Studerar för tillfället master i kulturgeografi på Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att jag tidigare arbetat med tvärvetenskaplig designprocess.

Samhällsplanerare på kandidatnivå från Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att se hur mina kunskaper kan användas på konkreta samhälleliga problem.

Maja Nordfeldt

Mikael Näs

maja.nordfeldt@gmail.com

mikael.nas@gmail.com

Dubbelkandidat i psykologi och ekonomi från Göteborgs universitet. Jag sökte till Koncept studion för att lära mig mer om hur psykologi kan bidra till att lösa samhällsproblem.

Studerar till industridesigner på Mittuniversitetet. Sökte Konceptstudion för att testa mina kunskaper i utmanande uppdrag.

Pontus Arledal Thunell

Rebecca Jäger

pontusat@gmail.com

jagerrebecca@gmail.com

Fil.kand. i Samhällsgeografi från Uppsala niversitet. Sökte till Konceptstudion för att jag u ville applicera mina teoretiska kunskaper på praktiska problem.

Studerar till industridesigner på Designhögskolan i Umeå. Sökte till konceptstudion för att få använda mina kunskaper om design processen i verkliga samhällsutmaningar.

Psykologi & Företagsekonomi

Kulturgeografi

Industridesign

2017