Språkträning i vardagen - Konceptstudion 2017 by Mikael Näs

Språkträning i vardagen TECHNICHUS/HÄRNÖSAND 2017

Innehållsförteckning Introduktion till Konceptstudion Uppdraget Designprocessen

4 6 8

Förstudiefas 10 Problemanalys 12 Kravspecifikation 14 Delpresentation 16 Kreativ fas

Resultat 20 Språkboxen 22 Tal-teknik 28 Utvärdering av koncept Sammanfattning Summery Konceptstudion 2017

32 34 35 36

Introduktion till Konceptstudion Under sommaren 2017 har åtta studerande från olika universitet/högskolor arbetat tillsammans med uppdrag från Härnösand och Kramfors kommuner. Dessa uppdrag har baserat sig på temat “Enklare väg till jobb”, varefter konceptstudion tagit sina huvudsakliga riktlinjer. Under handledning av en erfaren industridesigner har vi arbetat fram nya lösningar på uppdragsgivarnas utmaningar. Eftersom uppdragen är grundade i olika samhälleliga problemområden har vi tagit tillvara gruppens tvärvetenskapliga kompetens för att hitta nya intressanta perspektiv kring problemen. Denna mångfald av kompetenser har skapat kreativa idéer grundade i både akademisk- samt designorienterad kunskap. Det har även varit viktigt för oss i Konceptstudion att involvera uppdragsgivarna i utvecklingsprocessen. En öppen kommunikation genom hela arbetet har hjälpt oss att uppnå en enhetlig vision och ta fram lösningar som möter deras behov. Enklare väg till jobb var en utlysning som Tillväxtverket annonserade om i början på 2017 och Design Region Sweden sökte och fick projektmedel vilket möjliggjorde detta projekt.

Uppdraget I nuläget råder en utmaning som utkämpas av kommuner i större delen av landet. Utmaningen baserar sig på hur det svenska språket ska kunna läras ut till nyanlända under kortast möjliga tid för att underlätta arbete och anställning. Samtidigt tycks det råda en splittrad uppfattning svenska språkets betydelse i arbetslivet och hur pass hög lärdom av språket som egentligen krävs, vilket kan skapa tvivel hos både arbetsgivare och arbetstagare. För närvarande har Kramfors kommun inte heller lyckats undvika detta problem och i relation till detta gav Arbetsmarknadsenheten (AME) på Kramfors Kommun Konceptstudion uppdraget att söka lösningar för hur man kan hitta hjälp och stöd för en effektiv språkträning i vardagen som komplement till språkundervisningen inom SFI.

Designprocessen Designprocessen är en användarinriktad metod där man i olika faser gör förstudier, analyserar, tar fram koncept och testar konceptet mot användare och utvärderar. Efter utvärdering återgår man till analys-stadiet för att modifiera och ompröva konceptet baserat på feedbacken från utvärderingen. Processen fortsätter “loopa” på detta vis tills man kommer fram till ett önskvärt resultat och känner sig redo att gå vidare till genomförande och produktion. Som bilden visar kan designprocessen delas in i sex steg. Steg ett och två skapar ramarna för konceptet, vilket i vårt fall blir uppdragsgivarnas behov och uppdragsformuleringar och genomförs under vår förstudiefas. Konceptstudion följer se-

dan modellen fram till innovationsstadiet, även kallad den “kreativa fasen”. I denna fas idégenerears konceptidéer genom bl.a. brainstorming, visualiseras, testas mot användare och/eller utvärderas genom olika utvärderingstekniker såsom S.W.O.T. (Strenght - Weakness - Opportunity - Threats Analysis) En metod då man analyserar konceptidéernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att ta ställning till om idén är hållbar att ta vidare och modifiera eller måste kastas redan på idéstadiet. Konceptstudion har fått i uppdrag att ta fram koncept vilka uppdragsgivarna kan bygga vidare på viket gör att våra koncept stannar på innovationsstadiet.

OBSERVERA Fรถrstudie-fas

ANALYSERA

KREATIV FAS

INNOVERA

TESTA

KONKRETISERA

LEVERERA

Förstudiefas Första fasen av projektet bestod av översiktlig förstudie för att skapa en helhetsbild av utmaningen. Hur ser det ut i Sverige och Kramfors idag och vad bör vi undersöka för att komma närmare en lösning? Intervjuer Utifrån detta bestämde vi oss för att kontakta de personer vi ansåg hade relevans för uppdraget. De intervjuade var lärare på SFI, två nyanlända från Syrien, en frivillig lärare på Kramforshjärtat samt ett flertal besökare. Dessa intervjuer gav oss en stadigare bild att basera våra koncept på. Omvärldsanalys Parallellt med detta gjordes en omvärldsanalys för att se över vilka koncept och lösningar som redan finns. Runt om i Sverige finns bl.a. olika volontärverksamheter som anordnar svensklektioner och i Kramfors specifikt finns den kommunala verksamheten Kramforshjärtat samt volontärverksamheter inom SFI och kyrkan som anordnar svenska-prat. Det finns även olika digitala hjälpmedel som webb- och mobilapplikationer vars ändamål är att underlätta språkinlärning.

Problemanalys Efter ovanstående steg kunde vi identifiera olika problemområden. Kulturkrock Språk är ett uttryck för kultur, med ex. variation i hur man använder uttryck och tilltal. Detta kan resultera i kulturkrockar som försvårar kommunikationen. Stora variationer i målgrupp Det är svårt att hitta en lösning som fungerar för alla då målgruppen varierar stort i bakgrund, ålder, och utbildningsnivå. Logistik och kostnader Det råder brist på resurser för att stödja språkinlärning. Ingen naturlig utövning av svenska Det saknas naturliga situationer i vardagen för nyanlända att prata svenska - det är främst via specifika aktiviteter eller kurser som detta sker. Bristande samordning mellan organisationer Ett antal organisationer arbetar med språkinlärning men tycks inte kommunicera eller samarbeta kring verksamheten.

Svenska är ett svårt språk Svenska är ett språk med många komplexa undantag, dialekter och ljud. För många nyanlända är det långt från modersmålet och innebär även ett nytt alfabet. Svenskainlärningen blir påträngande Att öva svenska blir för de flesta ett extra moment i vardagen som kräver tid och energi. Uppfattning om behov av korrekt svenska Det råder en uppfattning om att det krävs en hög nivå på det svenska språket för att kunna arbeta och kommunicera effektivt - både hos arbetsgivare och arbetstagare. Bland dessa kunde vi ringa in de områden vi ansåg mest relevanta för uppdraget och vårt arbete.

Kravspecifikation När denna del av processen var avklarad etablerades en kravspecifikation med nödvändiga och önskvärda egenskaper för konceptet. Syftet med kravspecifikationen är att vägleda under konceptutvecklingen och fungera som en försäkring att konceptet uppfyller sitt ändamål. SKA - (Nödvändigt) • Underlätta språkträning • Underlätta språkinlärning

BÖR - (Önskvärt) • Inte introducera nya aktiviteter i användarens vardag • Inte ställa alltför stora krav på “korrekt” svenska • Ge utbyte mellan nyanlända och svensktalande • Ge möjlighet till förbättrat uttal • Samordna volontärer • Informera om kulturella skillnader

Delpresentation I det här stadiet i processen var det läge att stämma av med uppdragsgivarna och under ett inbokat möte i Kramfors förmedlade vi våra framsteg. Tillsam mans diskuterade vi vilka problemområden som var mest intressanta att gå vidare med och vilka infallsvinklar uppdragsgivarna önskade att koncepten skulle ha. Resultatet av denna diskussion bar vi med oss vidare till idégenreringen – där den andra fasen av processen påbörjades.

Kreativ fas Den andra fasen av projektet, den “kreativa fasen”, bestod främst av idégeneringar och vidare konceptutveckling. Under mellanpresentationen framställde AME det som positivt om vi kunde generera koncept som gick att inkludera i jobbvardagen utan att tillföra extra moment. Detta önskemål blev en ram för den fortsatta konceptutvecklingen. Efter ett flertal brainstorms, diskussioner och omröstningar kom vi fram till fem teman att fördjupa oss i: Hjälpmedel under samtal Hur kan man föra in tekniker som underlättar under samtal? Tracka språket Kan man på något sätt använda teknik för att registrera ord, fraser och utnyttja det i språkträning? Aktivitet utanför jobbet Hur kan man förlägga språkträning utanför arbetsplatsen utan att det blir ett extra moment? Uppmaning till samtal med andra Hur kan man uppmuntra till samtal eller utnyttja situationer där man använder tal? Solo språkträning Hur kan enskilda individer träna på tal och uttal?

De utvalda konceptidéerna definierades och presenterades i skissform för arbetsgivarna som än en gång fick tycka till och komma med den slutliga feedbacken inför slutkoncepten. Uppdragsgivarna uttryckte här en önskan om gå vidare med tekniska hjälpmedel för att underlätta språk i vardagen samt hjälpmedel och riktlinjer för arbetsplatser som tar emot eller anställer en språksvag person. Baserat på uppdragsformuleringen, våra egna studier och feedback under processens gång plockade vi ut de bästa konceptidéerna och skapade två koncept för hur man kan underlätta för språkträning i jobbvardagen.

Resultat 20

Språkboxen Språkboxen är ett koncept riktat till arbetsplatser och är ett kit som hjälper till att aktivera svenskan bland både nyanlända och medarbetare. Den innehåller ett antal olika verktyg och aktiviteter arbetsplatsen själv kan välja bland så det passar just deras behov och förutsättningar. Det kan vara allt från aktiviteter i anslutning till jobbet, tidsfördriv för lunchraster till språkstöd som genomsyrar hela dagen utan att störa arbetet. • Uppdateringar på Språkboxen kan beställas med nya aktiviteter • Språkboxen stöttas digitalt av en plattform och sociala medier där engagerade kan dela sina aktiviteter och utbyta erfarenheter. Språkboxen fungerar som ett stöd och uppmuntran till mer svenskaträning i arbetsvardagen. Tack vare bredden på alternativ kan en varierad målgrupps behov mötas - det går att hitta något för både de som kan ett fåtal ord och de som kan konversera mer obehindrat. Med aktiviteter som går hand i hand med en arbetsdag blir språkträningen inte en extra uppgift och delarna är framtagna för att uppmuntra naturliga konversationer.

Kom igång! Kom-igång-broschyren hjälper arbetsgivaren att välja ut aktiviteter som passar arbetsplatsens förutsättningar och behov. Den bjuder på tips för att komma igång och hur aktiviteterna kan förankras bland de anställda. Här finns också ett schema där den ansvariga kan följa upp aktiviteter, samt länk till plattform för att dela med sig av ögonblick, reflektioner och feedback.

Dagens ord Lätta att fästa på arbetsplatsens ytor ger dessa lappar riktiga konversations-startare. Ordspråk varvas med uttryck, ordvitsar och möjlighet att själv fylla i en mening. Lapparna placeras ut vid platser som besöks dagligen och interaktionspunkter - varför inte kaffeautomaten, skärmen där man klockar in eller på toaletten? Lapparna fungerar som isbrytare och tankeväckare om det svenska språket. Kulturella skill-

nader kan ta uttryck i språket och bjuda på spännande samtalsämnen tack vare olika bakgrunder på arbetsplatsen. Med öppna lappar uppmuntras också anställda att dela med sig av ordspråk från andra modersmål än svenskan, vilket också kan leda till samtal och en ökad kulturell förståelse för hens bakgrund. Lapparna kan bytas ut dagligen eller veckovis - lägg till bytet i en rutin som redan finns för att förenkla starten.

Kortleken Kortleken ger förutom möjligheten att spela kort med sina arbetskamrater på rasten förslag på uppdrag och samtalsämnen som stimulerar konversation. Vad sägs om att hitta tre gemensamma nämnare med sina arbetskamrater eller dela vad man egentligen tycker om koriander?

Språkvännen Språkvännen utses veckovis och får till uppdrag att se till att stötta och prata lite extra med svenska-törstande på arbetsplatsen. Med sin pin syns det tydligt vem som är språkvän och detta hedersuppdrag skickas vidare mellan alla på arbetsplatsen.

Sign up Före och efter jobbet finns också möjlighet till språkträning. Varför inte uppmuntra aktiviteter som kan stödja detta, som after work eller samåkning? Dessa lappar uppmuntrar och hjälper till att styra upp sådana tillfällen.

Tal-teknik Tal-teknik är en presentation av hur teknik kan användas för att stödja språkträning i vardagen. • Öronsnäckor översätter i realtid • Inspelning av tal registrerar vanliga ord och uttryck för repetition hemma • Mobilbaserad språk-karaoke hjälper för att träna uttal Med hjälp av teknik stöttas svenska-inlärningen i realtid och när det behövs som mest. Språkträning behöver inte bli ett extra moment i vardagen och kan skräddarsys efter individens vokabulära och grammatiska träningsbehov.

På arbete Översättning i realtid skulle göra så att nyanlända snabbare och effektivare kan komma in i arbetslivet, då man kan använda teknik för att säga saker man ännu inte lärt sig uttrycka på svenska. Det skulle också minska den tid som behövs läggas på språkträning innan man kommer in arbetslivet och 30

fungera som en språkträning i sig självt. Den nyanlända skulle gradvis lära sig mer genom att kunna konstruera komplicerade meningar utan att behöva fastna vid vissa ord. Denna lösning kan minska arbetstagares och arbetsgivares rädsla över att språket kan bli ett hinder.

På fritiden Om man spelar in ord och fraser under dagen som sedan omvandlas till ord-övningar, fraser och simulerade konversationer, skulle användaren kunna utveckla sitt uttal och ordförråd inom relevanta områden. Detta effektiviserar inlärningen av ord som är viktiga på arbetsplatsen eller i andra

kontexter för användaren. En motiverande effekt skulle vara att visualisera användarens framsteg genom markeringar likt de som syns på skärmen när man sjunger Sing-star, då det kan vara svårt att själv avgöra sina framsteg och vad man kanske borde lägga energi att öva på. 31

Utvärdering av koncept Möter våra konceptlösningar arbetsgivarens uppdragsformulering? Sammanfattningsvis anser vi på Konceptstudion att våra slutligiltiga konceptlösningar sammantaget möter arbetsgivarens uppdragsformulering. Genom olika tekniska, motiverande och innovativa lösningar kan språkinlärning utanför SFI underlättas och lösningarna implementeras i jobbvardagen. Enklare väg till jobb Årets tema för Konceptstudion var “enklare väg till jobb”. Vi anser att våra koncept genom att bidra till språkträning utanför SFI underlättar för nyanlända att komma in i arbetslivet. Koncepten ger verktyg som underlättar för språksvaga att själva höja sin språkkompetens, underlättar för kommunikation och ger arbetsgivare verktyg för att bättre kunna ta emot individer med mindre språkkunskaper. Förhoppningsvis kan många av lösningarna förutom att underlätta språkinlärning inspirera arbetsgivare att våga anställa fler nyanlända och motbevisa höga krav på svenska-kunskaper.

Sammanfattning Kramfors kommun gav Konceptstudion uppdraget att söka lösningar för hur man kan stödja en effektiv språkträning i vardagen som komplement till organiserad språkundervisning som SFI. Problemet kartlades med en översiktlig studie genom. bl.a. intervjuer för att placera uppdraget i en större och lokal kontext. Ett antal problemområden identifierades - bland annat en uppfattning om ett behov av korrekt svenska på arbetsmarknaden från både arbetsgivare och arbetstagare, att svenska anses vara ett svårt språk överlag, en stor variation inom målgruppen och avsaknad av naturlig svenskaträning. Under processens gång gavs feedback från uppdragsgivare och de slutgiltiga koncepten baserades på en önskan om koncept som gick att applicera i jobb-vardagen utan att behöva föra in extra moment. Slutkonceptet innehåller två delar

- Språkboxen och Tal-teknik. Språkboxen riktar sig till arbetsplatser och är ett kit som hjälper till att aktivera svenskan bland nyanlända och medarbetare. Den innehåller ett antal olika verktyg och aktiviteter arbetsplatsen kan själv välja så det passar just deras behov och förutsättningar. Det kan vara allt från aktiviteter i anslutning till jobbet, fördriv för lunchraster till alternativ som genomsyrar hela dagen utan att störa arbetet. Tal-teknik är exempel på hur teknik kan användas för att stödja språkträning i vardagen. Ny teknik har möjlighet att stötta svenska-inlärningen i realtid och när det behövs som mest. Båda konceptdelarna påvisar att språkträning inte behöver bli ett extra moment i vardagen och kan skräddarsys efter individuella behov.

Summery On the behalf of Kramfors Municipality, Konceptstudion was given the brief to develop a concept supporting the Swedish language development of immigrants, complementing organised efforts such as SFI-classes and volunteer courses. A brief pre-study was conducted including interviews and secondary research to map out the context of the challenge. A number of factors contributing to the complexity of the problem were identified, including an idea of high language standards among employers and employees, a widely varying target group and a lack of Swedish practice in everyday life. Following feedback throughout the process from Kramfors, the final concept was based on the wish to be applicable in work life without adding extra burdening elements. The final concept consists of two parts - SprĂĽkboxen (The language

box) and Tal-teknik (Speaking technology). SprĂĽkboxen is a kit for employers, containing a set of tools and activities supporting Swedish learning in the workplace. These include activities before and after work, lunch break time-killers and schemes concerning the whole working day without being a disturbing element. Employers can choose among the tools to find solutions that suit their needs. Tal-teknik demonstrates how technology in various ways can assist language practice in everyday life. New technology has enabled language support in real time and in the moment when it is needed the most. Both parts of the concept demonstrate how language training does not have to interfere with work life and can be adapted according to individual needs.

Konceptstudion 2017 Bakom Konceptstudion När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med studenter blir resultaten slående. I konceptstudion får olika uppdragsgivare möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. Målet är att skapa kreativa miljöer där olika kompetenser möts. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag i en designprocess under sju intensiva sommarveckor. Årets Konceptstudio har haft tema ”Enklare väg till jobb”. Syftet har varit att utveckla nya tjänstekoncept för de deltagande kommunerna. Men även att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för verksamhetsutveckling. - Christer Ericson, Ordförande, Design Region Sweden

Projektägare Design Region Sweden Samverkansparter Design i Västernorrland Technichus i Mittsverige AB Finansiärer Tillväxtverket Härnösands kommun Kramfors kommun Uppdragsgivare Samhällsavdelningen, Kramfors kommun Kramforshjärtat Näringslivsenheten, Härnösand kommun Utvecklingsenheten, Härnösand kommun AB Härnösandshus

Kent Lindberg

David Gisselman

Sofia jarl

kent@kldesign.se

gisselman@gmail.com

sofia.jarl@technichus.se

Handledare

Industridesigner

Projektledare

Koordinator

Annika Hermansson

Emilia Lindholm

annika.hermansson10@gmail.com

emilia@lindholm.lu

Etnografi

Etnolog på Masternivå från Uppsala universitet. Inriktar mig mot integrationsplanering och ansåg att “Enklare väg till jobb”var ett passande tema.

Erik Urrutia Valdés Kulturgeografi

Interaktionsdesign

Interaktionsdesign på Malmö högskola. Jag tog möjligheten att arbeta i en grupp med mer blandad bakgrund på uppgifter baserade i verkligheten med fri inriktning på lösningarna.

Joel Fenel

Samhällsplanering

erik.valdes88@gmail.com

joel.fenel@gmail.com

Studerar för tillfället master i kulturgeografi på Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att jag tidigare arbetat med tvärvetenskaplig designprocess.

Samhällsplanerare på kandidatnivå från Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att se hur mina kunskaper kan användas på konkreta samhälleliga problem.

Maja Nordfeldt

Mikael Näs

maja.nordfeldt@gmail.com

mikael.nas@gmail.com

Dubbelkandidat i psykologi och ekonomi från Göteborgs universitet. Jag sökte till Koncept studion för att lära mig mer om hur psykologi kan bidra till att lösa samhällsproblem.

Studerar till industridesigner på Mittuniversitetet. Sökte Konceptstudion för att testa mina kunskaper i utmanande uppdrag.

Pontus Arledal Thunell

Rebecca Jäger

pontusat@gmail.com

jagerrebecca@gmail.com

Fil.kand. i Samhällsgeografi från Uppsala niversitet. Sökte till Konceptstudion för att jag u ville applicera mina teoretiska kunskaper på praktiska problem.

Studerar till industridesigner på Designhögskolan i Umeå. Sökte till konceptstudion för att få använda mina kunskaper om design processen i verkliga samhällsutmaningar.

Psykologi & Företagsekonomi

Kulturgeografi

Industridesign

2017