Sambiblioteket - Konceptstudion 2017 by Mikael Näs

Sambiblioteket TECHNICHUS/HÄRNÖSAND 2017

Innehållsförteckning Introduktion till Konceptstudion Uppdraget Designprocessen

4 6 8

Förstudiefas 10 Datainsamling 12 Analys 14 Problemanalys 16 Kravspecifikation 18 Kreativ fas

Resultat 22 Utomhus 25 Takterrass/takträdgård 26 Trappa 28 Café Samba 30 Paviljong 32 Bibliotek i parken 34 Inomhus 36 Skyltning 38 Färgkodning 40 Framtida arbete Enklare väg till jobb Sammanfattning Summery Konceptstudion 2017

42 42 44 45 46

Introduktion till Konceptstudion Under sommaren 2017 har åtta studerande från olika universitet/högskolor arbetat tillsammans med uppdrag från Härnösand och Kramfors kommuner. Dessa uppdrag har baserat sig på temat “Enklare väg till jobb”, varefter konceptstudion tagit sina huvudsakliga riktlinjer. Under handledning av en erfaren industridesigner har vi arbetat fram nya lösningar på uppdragsgivarnas utmaningar. Eftersom uppdragen är grundade i olika samhälleliga problemområden har vi tagit tillvara gruppens tvärvetenskapliga kompetens för att hitta nya intressanta perspektiv kring problemen. Denna mångfald av kompetenser har skapat kreativa idéer grundade i både akademisk- samt designorienterad kunskap. Det har även varit viktigt för oss i Konceptstudion att involvera uppdragsgivarna i utvecklingsprocessen. En öppen kommunikation genom hela arbetet har hjälpt oss att uppnå en enhetlig vision och ta fram lösningar som möter deras behov. Enklare väg till jobb var en utlysning som Tillväxtverket annonserade om i början på 2017 och Design Region Sweden sökte och fick projektmedel vilket möjliggjorde detta projekt.

Uppdraget Bakgrund Sambiblioteket är centralt beläget i Härnösand precis vid Domkyrkan och andra viktiga byggnader i staden. Byggnaden och biblioteket invigdes år 2000 och tanken var att byggnaden skulle inhysa Härnösands kommunbibliotek, Västernorrlands länsbibliotek samt Mittuniversitetets bibliotek. Byggnaden ritades av Hans Tirsén och är ett suterränghus med 5 våningsplan och har en glasfasad samt huvudentré som vetter mot Stadsparken. Förutom själva biblioteksverksamheten så finns i byggnaden vissa kommunverksamheter samt restaurangen Café Samba. År 2013 togs beslutet att Mittuniversitet skulle avveckla hela sin verksamhet i Härnösand, vilket innebar att från och med 2016 så skulle de två översta våningsplanen i byggnaden stå helt tomma.

Uppdragsbeskrivning Kommunen planerar i Mittuniversitetets ställe att dessa våningsplan ska bestå av diverse kommunverksamheter med fokus på tillväxt och företagsutveckling. Målsättningen är att inspirera och hjälpa medborgarna att förverkliga sina idéer samt att öka tillgängligheten för medborgarna att träffa kommunens tjänstemän. Kommunens utvecklingsenhet samt Locke Fastighetskonsult AB gav Konceptstudion i uppdrag att komma på ett konceptförslag som ska inspirera medborgarna och skapa förståelse av vad som erbjuds i byggnaden och området runtomkring.

Designprocessen Designprocessen är en användarinriktad metod där man i olika faser gör förstudier, analyserar, tar fram koncept och testar konceptet mot användare och utvärderar. Efter utvärdering återgår man till analys-stadiet för att modifiera och ompröva konceptet baserat på feedbacken från utvärderingen. Processen fortsätter “loopa” på detta vis tills man kommer fram till ett önskvärt resultat och känner sig redo att gå vidare till genomförande och produktion. Som bilden visar kan designprocessen delas in i sex steg. Steg ett och två skapar ramarna för konceptet, vilket i vårt fall blir uppdragsgivarnas behov och uppdragsformuleringar och genomförs under vår förstudiefas. Konceptstudion följer se-

dan modellen fram till innovationsstadiet, även kallad den “kreativa fasen”. I denna fas idégenerears konceptidéer genom bl.a. brainstorming, visualiseras, testas mot användare och/eller utvärderas genom olika utvärderingstekniker såsom S.W.O.T. (Strenght - Weakness - Opportunity - Threats Analysis) En metod då man analyserar konceptidéernas styrkor, svagheter, möjligheter och hot för att ta ställning till om idén är hållbar att ta vidare och modifiera eller måste kastas redan på idéstadiet. Konceptstudion har fått i uppdrag att ta fram koncept vilka uppdragsgivarna kan bygga vidare på viket gör att våra koncept stannar på innovationsstadiet.

OBSERVERA Fรถrstudie-fas

ANALYSERA

KREATIV FAS

INNOVERA

TESTA

KONKRETISERA

LEVERERA

Fรถrstudiefas 10

Datainsamling Första fasen av projektet bestod av besök och observationer där vi försökte skapa oss en egen uppfattning av byggnaden och området. Därefter intervjuades 3 anställda på biblioteket, intervjuerna var semi-strukturerade. Detta ansågs vara den bästa metoden för att kunna få ut så mycket information som möjligt. Efter detta genomfördes 11 spontana intervjuer med besökare på biblioteket, dessa var också semistrukturerade. Intervjuerna var väldigt givande och vi fick fram information som vi annars inte skulle ha fått fram. Bland annat framkom det att anställda och besökare stör sig på de höga ljudnivåerna som kommer från fontäninstallationen vid entrén samt när det är som mest besökare på Café Samba.

Analys Därefter påbörjades en omvärlds och marknadsanalys, där vi tittade på hur man har gjort i andra bibliotek och parker med liknande problem, bland annat så besöktes Umeå stadsbibliotek. Vi begränsade oss inte endast till bibliotek för inspiration, utan även andra offentliga platser och institutioner såsom flygplatser gav oss inspiration till hur man bäst underlättar navigation i byggnader.

Problemanalys Vi gjorde även en problemanalys där vi initialt delade upp problem i 6 olika fokusområden. Dessa var: • Närområde • Grafik • Lokaler • Park • Navigering • Organisering

Efter ännu mer analys så valde vi att definiera problemen enligt följande definitioner: Området är inte tillräckligt attraktivt Ingenting mer utöver biblioteket som lockar eller drar uppmärksamhet och nyfikenhet till sig. Ogenomtänkt och otydlig information Undangömda skyltar med för liten text, exempelvis så frågar ofta besökare personalen vart toaletterna ligger.

Enhetlig estetik saknas Hemsidan är väldigt omodern samt binder inte samman med skylten vid entrén samt det grafiska inne i byggnaden.

Ej utnyttjad park För lite aktiviteter som drar dit människor, det är även dåligt skyltat kring sevärdheterna såsom statyn som ligger inne i parken.

Dåligt planerade utrymmen För höga hyllor gör det svårt att få en överblick samt mörka vrår som gör att folk känner sig otrygga. Dessutom så finns inget utrymme för att kunna sitta för sig själv ostörd. Besökare och personal stör sig på höga ljud särskilt från vattenfallet men även från restaurangen.

Otydlig vision Det nya Sambiblioteket behöver en tydligare vision om vilka målgrupper de vill nå och vad de vill uppnå med byggnaden.

Kravspecifikation Utefter vår problemdefiniering så gjorde vi en kravspecifikation som vi delade upp i två delar. Den första beskriver nödvändiga krav som våra konceptlösningar ska lösa och den andra beskriver önskvärda krav. Våra lösningar ska: • Kommunicera innehåll • Kommunicera oavsett språk • Förenkla navigering Våra lösningar bör även: • Skapa en enhetlig grafik • Sammanlänka området • Tilltala besökare visuellt • Göra så att alla utrymmen utnyttjas Efter detta så hölls en presentation av vad som hittills hade gjorts för uppdragsgivarna där vi fick feedback för vad vi presenterade. Det diskuterades även olika lösningar på dessa problem och vad uppdragsgivarna förväntar sig. Därefter så avslutades fas 1 av projektet.

Kreativ fas 20

Andra fasen av projektet bestod av att stegvis idégenerera olika problemlösningar inom de olika problemområden vi tidigare hade tagit fram. Vi röstade på de idéer som vi ansåg bäst kunde lösa de problem vi hade identifierat. Därefter idégenerade vi ännu mer för att få fram mera enhetligare idébilder av våra koncept. Vi gjorde även SWOT-analyser (Strength, Weaknesses, Opportunities, Threats) av alla förslag. Slutligen hölls ett sista möte med uppdragsgivarna där dessa fick kommentera och ge feedback på våra förslag. Ef-

ter detta så gick vi vidare och sammanställde våra idéer till slutgiltiga koncept. När vi sammanställde våra idéer valde vi att utgå ifrån följande frågeställningar: • Hur kan vi sammanlänka utomhusmiljön? • Hur kan vi attrahera med aktivitet i parken? • Hur kan vi förbättra orienteringen utomhus? • Hur kan vi förbättra orienteringen inomhus? • Hur kan vi branda och marknadsföra Sambiblioteket? 21

Resultat 22

För att göra det mer pedagogiskt så har vi valt att presentera våra lösningar utifrån vad som händer inne i biblioteket och vad som händer utanför (parken och området runtomkring). 23

Utomhus 25

Takterrass/takträdgård En takterrass, takträdgård eller en kombination av båda skulle kunna bidra till att öka områdets och byggnadens attraktivitet. Takträdgårdar är något som på senare år har blivit väldigt populärt, framförallt i samband med att efterfrågan på närodlad mat blivit allt högre. Med detta så skulle man maximalt utnyttja alla ytor som finns. Taket blir även en ny attraktion i Härnösand, framförallt som en utkiksplats. Eftersom Sambiblioteket är ett suterränghus så är det möjligt att sammankoppla området ännu mer genom att bygga en ramp bakom huset från Rosenbäckallén upp mot taket. Det behöver inte vara en ramp, det kan exempelvis vara en konstgjord backe och en annan lösning skulle kunna vara att förlänga byggnaden österut så att byggnaden bildar en backe upp mot taket. På så

sätt så förlängs även parken om det skulle bli en takträdgård och byggnaden kopplas ihop med området på riktigt. Frågetecken råder dock kring hur taket är konstruerat. Om det ens håller för en ytterligare påfrestning, vare sig det handlar om en ny terrasskonstruktion eller takträdgård och ytterligare påfrestning genom en ökad besöksgenomströmning. Dessutom så skulle sådana konstruktioner kraftigt förändra den omgivande kulturmiljön och skulle kanske inte mottas väl av den allmänna opinionen eller exempelvis länsstyrelsen. Dessutom så är detta en ganska dyr och komplicerad lösning, men vi anser ändå att det är en vision som är värd att titta närmare på och att sträva efter.

Köpcentret Emporia i Malmö är ett innovativt exempel på hur tak kan utnyttjas.

Trappa I vår vision för en tydligare koppling mellan byggnaden och parken ingår en trappa från entrén ned till parken. Trappan skulle förutom att skapa en tydligare koppling mellan parken och huset också skapa en mer välkomnande entré. Den nya trappan (och plattformen) skulle omfatta ungefär 800 kvadratmeter med en omkrets på ungefär 150 meter och skulle sträcka sig från där Trädgårdsgatan möter biblioteket och fastigheten Ädelstenen och ungefär 45 meter längre österut. Detta skulle innebära att resten av Trädgårdsgatan försvinner, där Trädgårdsgatan möter biblioteket blir det istället en vändplan. En cykelled kommer att försvinna men denna kan ersättas genom att exempelvis dra en ny led genom parken eller så kan den byggas in

i trappan. Trappan ska förstås handikappanpassas på ett inkluderande sätt genom att bygga ramper mitt i trappan istället för vid sidan om. Samtidigt så kan trappan även utnyttjas som sittplatser och kan bli en inbjudande offentlig plats. Detta koncept har dock samma problem som takkonceptet då det förmodligen är ganska dyrt och skulle kanske inte heller uppskattas av alla. Dessutom så måste en del träd antingen flyttas eller tas ner. Det är även värt att nämnas att samma arkitekt som ritade Sambiblioteket, Hans Tirsén också har ritat Kulturens hus i Luleå. Likheten mellan dessa byggnader är slående och byggnaden i Luleå inkluderar en liknande trappa som vi föreslår för Sambiblioteket.

Kulturens hus i Luleå.

Trafalgar square är ett bra exempel på hur trappor kan utnyttjas.

Café Samba Som tidigare nämnt så förekommer det klagomål från framförallt de anställda om de höga ljudnivåerna från Café Samba. Därför föreslår vi att flyttas ut till en ny sidobyggnad som är direkt ansluten till Sambiblioteket och som ska ritas i samma stil som biblioteket med möjlighet till uteservering. Tanken är att byggnaden ska byggas i anslutning till det redan existerande köket för restaurangen på byggnadens västra sida. Entrén till restaurangen blir direkt från Trädgårdsgatan istället Byggnaden blir ungefär 335 kvadratmeter stor och kan byggas i flera våningar, omkretsen blir ungefär 75 meter. Resultatet blir att restaurangverksamheten inte längre kommer störa medarbetare och gäster, samtidigt så öppnas nya ytor upp för andra verksamheter inne i byggnaden. Café Samba bör gynnas av denna flytt då även deras yta kommer öka. Dessutom så ökar friheten för Café Samba att göra vad de vill med verksamheten. Det borde inte innebära att antalet restaurangbesökare minskar men det finns en risk att Sambiblioteket kan förlora en del besökare, beroende på hur man räknar. Dessutom så existerar samma problem för det här konceptet som de tidigare nämnda koncepten, kostnaden och hur väl en tillbyggnad skulle tas emot av den allmänna opinionen, länsstyrelsen och arkitekten.

Paviljong En ny konstruktion i parken anser vi skulle höja områdets attraktivitet. Vi föreslår en paviljong-liknande konstruktion som kan konstrueras på flera olika sätt. Den kan antingen bli en stängbar byggnad som kan användas året runt liknande Dome of Visions på KTH:s campus i Stockholm, eller så kan den byggas som en mer klassisk paviljong, liknande Ekotemplet i Hagaparken, Stockholm. Vi har valt att illustrera en mer enklare variant där vi i princip endast har gjort en takkonstruktion som ska påminna om ett segel. Tanken är att paviljongen kan fungera som en ny mötesplats, där man kanske kan ta med sig en bok från biblioteket, äta sin lunch eller bara ta det lugnt. Den kan också fungera som en ny infopoint i parken som informerar om vad som finns i området och som också ger direktiv om vart man kan finna andra viktiga institutioner i Härnösand. Det finns också en tanke om att konstruktionen ska vara väldigt flexibel och ska kunna användas till nästan vad som helst, föreläsningar, fester, utställningar och andra liknande evenemang, paviljongen kan isåfall vara öppen att boka för allmänheten. Konstnärer kan bidra till utsmyckning och samtidigt så kan även allmänheten involveras i designprocessen. Även konsten kan vara flexibel, i form av ljus och/eller ljudinstallationer. Det finns vissa risker med att konstruktionen kan missbrukas, ovälkomna gäster som skräpar ner både paviljongen och parken. Dessutom så 32

innebär en konstruktion mitt i parken ett kraftigt inbrott i den omgivande miljön som kanske inte skulle uppskattas av alla. Den skulle kunna skymma utsikten från Sambiblioteket ut mot parken och parken skulle inte kännas lika öppen. Beroende på hur man konstruerar paviljongen så finns det uppenbara för och nackdelar som tidigare har nämnts, alltså hur väl verksamheten i paviljongen kan anpassas efter väder.

Bibliotek i parken Med en rad interaktiva installationer kan biblioteket upplevas ute i parken. Detta lockar besökare i parken in till biblioteket och vice versa, samtidigt som en nyfikenhet för litteratur kan väckas. Installationerna går som en röd tråd genom parken och fortsätter inne i biblioteket. Blandade medier används för att förmedla en bok eller en författare - högtalare med rörelseaktiverad uppläsning vid en parkbänk, projektioner och ljusspel ur kapitel i parken och utställning och föreläsning om samt möjlighet att låna boken inne på biblioteket. Teman som “Veckans bok” gör att innehållet kan varieras och locka besökare återkommande. För att ytterligare stärka kopplingen mellan parken och biblioteket kan ljuskällor riktade från biblioteket ut i park skapa nyfikenhet. Exempelvis skulle information om aktiviteter i Sambiblioteket projiceras ut i parken mot en strategisk vald plats,

med tillhörande relevant information. Även information om parken skulle kunna projiceras ut mot en specifik plats, exempelvis statyer med information om dessa. Dessa installationer skulle även kunna göras interaktiva som kan anpassas till flera olika aktiviteter som olika lekar, föreläsningar och andra evenemang.

Inomhus 36

Skyltning På entreplan så placeras två skyltar vid respektive trappuppgång som ger en översikt över hela byggnaden med en liten beskrivning av varje våningsplan så att det blir lätt för användarna att förstå vad som finns på de olika våningarna. På denna skylt finns även en karta som beskriver bottenvåningen mer i detalj så att det blir lätt att hitta. Vi föreslår även att vissa av namnen på våningsplanen byts ut för att göra det tydligare för besökarna. Kunskap byter namn till Bibliotek då vi anser att de tidigare namnen lärande och kunskap är svåra att hålla isär. Bibliotek är ett ord som är lättare att förstå samt hålla isär från våningen med lärande. Vi slår även ihop våning 4 och 5 och kallar dessa våningar för företagande då vi tror att fler då förstår vad man kan göra på dessa våningar. Vid varje trappuppgång i resterande del av huset placeras mindre skyltar där man kan se en översikt av våningsplanen samt en karta över våningsplanet man befinner sig på. Färgkodningen

på våningarna är enhetlig på våningsplanen vilket innebär att alla skyltar på våningsplanet har samma färg. Detta gör det lättare för besökarna att orientera sig samt att veta vilken våning de befinner sig på. Då vi anser att färgkodningen som finns i biblioteket idag inte kommunicerar våningarna tillräckligt bra samt att färgerna upplevs omoderna så har vi tagit fram förslag på andra färger. Dessa färger kan tolkas som inspiration. Vi har kommit fram till att Sambiblotekets byggnad bör ha sina egna färger samt grafiska identitet och bör därför inte utgå från Härnösands färgerna.

Färgkodning Det finns även möjlighet att utnyttja väggarna/ räckena i byggnaden för att kommunicera färgkodningen på ett tydligare sätt. Pelarna som finns inne i byggnaden kan också användas till skyltning alternativt färgkodning. Pelarna kan också användas som en indikator på hur många besökare det är på varje våning, genom att använda sig av ljusprojektioner. Ju mer upplyst pelarna är desto mer aktivitet och besökare är det på våningen. Vi anser dock att denna färgkodning skulle kunna inkräkta på arkitekturen och att det kan vara svårt att få överblick över alla våningsplanen endast via färgkodning av räckena då vissa av dessa endast kan ses på specifika platser. Denna typ av färgkodning kan ses som ett komplement till skyltarna men för att inte byggnaden ska upplevas plottrig och mörk så bör även möbler och inredning uppdateras så att det blir mer enhetligt. De färgade partierna kan även förses med färger och symboler för att bli tydligare. Bilden illustrerar endast hur vi har tänkt oss att färgkodningen ska fungera, andra färger kan användas.

Framtida arbete

Enklare väg till jobb

Sambiblioteket har många attraktiva och utvecklingsbara områden som kan påverka navigeringen samt sammanlänka utomhusmiljön med inomhusmiljön. De områden som vi valt att presentera, varierar i skala och hur lång tid de tar att genomföra. Vi föreslår därför att följande omständigheter tas i hänsyn då konceptet utvecklas vidare. Vi har inte begränsat oss till någon budget, vilket gör en värderingsberäkning essentiell för att veta hur mycket finansiering konceptet kräver. Ytterligare har vi inte undersökt vilka detaljplaner som finns i området, vilket kan påverka konceptets omformning av de olika miljöerna. Sambiblioteket har dock en unik möjlighet att samarbeta med de kringliggande verksamheterna, när det gäller utvecklingen av områdets “image”. En stark gemensam vision om hur parken skall se ut, kan öka hela kringliggande områdets attraktivitet ifall alla parter känner sig involverade.

Under utvecklingens gång har vi försökt koppla temat enklare väg till jobb till uppdraget, men det visade sig vara svårt då uppdragets fokus skiftade mot att förbättra områdets navigering. Att förbättra navigeringen har ju sina positiva effekter på de verksamheter som befinner sig i det kringliggande området, men det påverkar inte direkt individers arbetsförhållanden. Vi anser dock att en attraktiv miljö kan bidra till att fler individer besöker både parken och Sambiblioteket. Detta i sin tur kan öka motivationen för fler verksamheter att använda sig av områdets estetik för exempelvis marknadsföringssyften. Även Sambibliotekets översta våning har potentialen att användas för exempelvis mässor som kan förbättra marknadsföringen samt kommunikationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Detta anser vi bidra till en enklare väg till jobb.

Sammanfattning Efter att Mittuniversitetet lämnade Härnösand och Sambiblioteket, så pågick det diskussioner om vad som skulle hända med de två översta våningsplanen och vad som skulle hända med området i övrigt. Det beslutades att en del kommunala verksamheter med fokus på företagsutveckling skulle ta över lokalerna efter Mittuniversitetet. Däremot saknades det en lösning för hur man skulle kommunicera och informera om de nya verksamheterna i byggnaden. Dessutom så önskade man att parken på något sätt skulle sammanlänkas med byggnaden. Genom intervjuer, observationer, omvärldsanalyser, idégenerering, SWOT-analyser och vidare konceptutveckling har vi tagit fram ett flertal koncept som ska lösa problemen som vi identifierade både inomhus och utomhus. Vi tog fram 5 utomhuskoncept, det första konceptet är en ny trappa som förbinder parken med biblioteket och på så sätt blir kopplingen tydligare mellan båda. Det andra konceptet är att en ny sidobyggnad byggs med direkt anslutning till Sambibliotekets västra sida. Tanken är att denna sidobyggnad ska inhysa Café Samba och på så sätt frigörs ytor i Sambiblioteket medan ytan ökar för Café Samba, dessut-

om blir ljudnivån i Sambiblioteket betydligt lägre. Det tredje konceptet är att en ny paviljong-liknande struktur byggs i parken. Denna struktur kan utformas på flera olika sätt och ska vara väldigt flexibel i hur man kan använda den. Det fjärde konceptet är ljud- och ljusinstallationer i parken som kan anpassas efter olika teman, exempelvis “Veckans bok” exempelvis kan citat från böcker eller föreläsningar om författaren spelas upp. Det femte och sista utomhuskonceptet är att Sambibliotekets tak kan utnyttjas som en kombinerad takterrass och takträdgård, på så sätt blir alla ytor maximalt utnyttjade och byggnaden kan på riktigt sammankopplas med parken. För inomhuskoncepten så har vi tagit fram två lösningar som vi tror kan förenkla orienteringen inne i byggnaden. Det första konceptet är att det blir en mer genomgående skyltning i hela byggnaden, på så sätt anser vi att information om vad som finns inne i byggnaden blir tydligare. Det andra och sista konceptet handlar om färgkodning, vi anser att den nuvarande färgkodningen är för subtil och vi anser att den kan synas mer och beroende på hur man målar den så kan denna färgkodning bli synlig utanför huset.

Summary After the departure of Mid Sweden University, there were discussions about what to do with the top floors of Sambiblioteket as well as the park outside. It was decided that a municipal organisation working in company development would take over the space that was formerly Mid Sweden University. There were, however, some problems regarding the navigation in the building as well as outside that were never addressed after the university’s departure. By interviewing, observing, analysing and generating verifiable ideas, we created a number of ideas regarding both the inside- and outside spaces that can solve the problems we identified during the earlier stages. We created 5 concepts regarding the outside spaces. The first concept is to build a big staircase in between the library and the park, to achieve a better cohesive image of the whole area. The second concept regards a new placement of Café Samba, to the nearby open space on the left side of Sambiblioteket. We included this concept because of the complaints about the noise generated by the Café being inside. The third concept regards the building of a

new roof-like structure in the park. The roof could be used in a multiple of ways that might result in a lot of interesting activities. The fourth concept is sound and light installations in the park that that can be adapted to different themes, for example “the book of the week”. It could play quotes from books or information about the author. The fifth and last outdoor concept is about using the roof of Sambiblioteket as a combined roof terrace and garden to use all surfaces to the fullest and connect the building to the park. For the indoor concepts we have developed two solutions we think can improve navigation inside the building. The first of the two concepts is to improve the signage in the entire building so that it’s uniform throughout. We believe this will help communicate the contents of the building more clearly. The second part is about colour coding. We think the current colour scheme is too subtle and that it could be more visible. Depending on how it’s done, it could even be visible from the outside, communicating the contents beyond the interior.

Konceptstudion 2017 Bakom Konceptstudion När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med studenter blir resultaten slående. I konceptstudion får olika uppdragsgivare möta de ungas värderingar, kunskaper, ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. Målet är att skapa kreativa miljöer där olika kompetenser möts. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag i en designprocess under sju intensiva sommarveckor. Årets Konceptstudio har haft tema ”Enklare väg till jobb”. Syftet har varit att utveckla nya tjänstekoncept för de deltagande kommunerna. Men även att öka uppdragsgivarnas kunskap och intresse för design och dess möjligheter för verksamhetsutveckling. - Christer Ericson, Ordförande, Design Region Sweden

Projektägare Design Region Sweden Samverkansparter Design i Västernorrland Technichus i Mittsverige AB Finansiärer Tillväxtverket Härnösands kommun Kramfors kommun Uppdragsgivare Samhällsavdelningen, Kramfors kommun Kramforshjärtat Näringslivsenheten, Härnösand kommun Utvecklingsenheten, Härnösand kommun AB Härnösandshus

Kent Lindberg

David Gisselman

Sofia jarl

kent@kldesign.se

gisselman@gmail.com

sofia.jarl@technichus.se

Handledare

Industridesigner

Projektledare

Koordinator

Annika Hermansson

Emilia Lindholm

annika.hermansson10@gmail.com

emilia@lindholm.lu

Etnografi

Etnolog på Masternivå från Uppsala universitet. Inriktar mig mot integrationsplanering och ansåg att “Enklare väg till jobb”var ett passande tema.

Erik Urrutia Valdés Kulturgeografi

Interaktionsdesign

Interaktionsdesign på Malmö högskola. Jag tog möjligheten att arbeta i en grupp med mer blandad bakgrund på uppgifter baserade i verkligheten med fri inriktning på lösningarna.

Joel Fenel

Samhällsplanering

erik.valdes88@gmail.com

joel.fenel@gmail.com

Studerar för tillfället master i kulturgeografi på Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att jag tidigare arbetat med tvärvetenskaplig designprocess.

Samhällsplanerare på kandidatnivå från Stockholms universitet. Sökte till Konceptstudion för att se hur mina kunskaper kan användas på konkreta samhälleliga problem.

Maja Nordfeldt

Mikael Näs

maja.nordfeldt@gmail.com

mikael.nas@gmail.com

Dubbelkandidat i psykologi och ekonomi från Göteborgs universitet. Jag sökte till Koncept studion för att lära mig mer om hur psykologi kan bidra till att lösa samhällsproblem.

Studerar till industridesigner på Mittuniversitetet. Sökte Konceptstudion för att testa mina kunskaper i utmanande uppdrag.

Pontus Arledal Thunell

Rebecca Jäger

pontusat@gmail.com

jagerrebecca@gmail.com

Fil.kand. i Samhällsgeografi från Uppsala niversitet. Sökte till Konceptstudion för att jag u ville applicera mina teoretiska kunskaper på praktiska problem.

Studerar till industridesigner på Designhögskolan i Umeå. Sökte till konceptstudion för att få använda mina kunskaper om design processen i verkliga samhällsutmaningar.

Psykologi & Företagsekonomi

Kulturgeografi

Industridesign

2017