4 minute read
Fritt fram för experiment
»Politik för gestaltad livsmiljö« ger arkitekter och andra aktörer i samhällsbyggandet mandat att agera experimentellt. Grip tillfället, manar arkitekt Per-Johan Dahl, LTH.
I Jubileumsparken i Frihamnen i Göteborg experimenterar man med olika protoptyper. Här Berget. Foto: Jessica Segerlund/Jubileumsparken
Klimatförändringarnas påverkan på vår livsmiljö blir allt tydligare. I november förra året nådde vattnet i Venedig nästan 190 cm över medelnivån, vilket gjorde även den mest luttrade venetian nervös. Och strax därefter meddelade myndigheterna i Florida Keys att man gett upp hoppet om att kunna rädda alla fastigheter när havsnivån stiger eftersom det helt enkelt blir för dyrt att tillgodose fungerande infrastruktur till alla boende.
Att kustnära hus och städer måste ändras i takt med att havsnivån höjs är nog de flesta på det klara med. Frågan är hur livsmiljön ska se ut när marken troligen kommer att vara översvämmad vid upprepade tillfällen under året. I Sverige är vi vana vid ett förhållandevis stabilt klimat och saknar därför referenser om hur den byggda miljön kan hantera effekterna av de globala utmaningarna.
Nya krav
Komplexiteten i de problem som uppstår med klimatförändringarna ställer helt nya krav på vår förmåga att utarbeta lösningar. Forskarparet Horst Rittel och Melvin Webber vid University of California, Berkeley, kallade detta wicked problems; en typ av problem som saknar referenser och därmed ställer krav på aktörer att agera utan vare sig evidens eller empiri. Gestaltning och byggnation av hållbara livsmiljöer måste helt enkelt utgå från andra faktorer än de gängse. Ibland till och med verka i riktningar som aldrig tidigare utforskats eller prövats.
Att arbeta med det oprövade är extra svårt eftersom det sällan går att till fullo förutse effekterna av sitt agerande. De ekonomiska kalkylerna blir osäkra, byggreglerna blir svåra att tillämpa och man kan inte med säkerhet veta vad allmänheten kommer att tycka om det som byggs. Men det är precis i denna osäkerhet som propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” ger politisk hävstång åt forskare, arkitekter och konstnärer att använda sin kreativitet och innovations-
förmåga för att utarbeta nya livsmiljöer som kan fungera i dynamiska klimat; rum som inte enbart möjliggör ny livsföring eller klimatskydd utan också stöttar utvecklingen av nya affärsmodeller och produktionsmetoder.
Forskning grundläggande
Christer Larsson, arkitekt och tidigare stadsbyggnadsdirektör i Malmö samt regeringens särskilda utredare för ”Gestaltad livsmiljö” (läs mer på sidan 20), skriver i propositionen att ”forskningen är en grundsten för samhällets utveckling genom att ny kunskap och det oprövade undersöks”.
Han pekar på att såväl den vetenskapliga som den konstnärliga forskningen har stor betydelse för förnyelsen av samhällsbyggandet och att experiment är viktiga innovationsmotorer. Inom ramen för gestaltad livsmiljö blir därmed det arkitektoniska experimentet en metod för att arbeta med det oprövade, och ett verktyg för innovation.
Propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” ger arkitekter och andra aktörer i samhällsbyggandet mandat att agera experimentellt. Genom att hänvisa till propositionen kan politiskt tillsatta nämnder och andra beslutsfattare ställa högre krav på ekonomin och juridiken för att ge utrymme för mer än beprövade lösningar och prejudicerande fall. Gestaltad livsmiljö stöttar även kvalitativa undersökningar som utforskar det oprövade. Propositionen är tydlig med att både medelstilldelningen och regelverken bör ses över för att stimulera sådana förfaranden.
Ekonomisk vinst
Om experiment kan innebära ekonomiska risker så innebär innovation i regel ekonomisk vinst. Det blir därför extra viktigt att studera relationen mellan experiment och innovation. Den amerikanske arkitekten Lebbeus Woods arbetade med det arkitektoniska experimentet som metod för att undersöka möjligheter i det oprövade.
Woods var intresserad av ett samhällsbyggande där varje individ bidrar till den kollektiva kunskapsutvecklingen genom ett ständigt utforskande av det okända. Han menade att ny kunskap och nya livsformer skapar förutsättningar för arkitekturen, som i sin tur speglar de förändringar som pågår i samhället.
För gestaltningen av sådana livsmiljöer menade Woods att resultatet av ett experiment ”is not known in advance before the work is actually done”. Han hävdade att det arkitektoniska experimentet har ett egenvärde i sig och att utvärderingen av resultatet leder till innovation.
Experiment saknas
Experimentet har varit förhållandevis frånvarande inom svenskt stadsbyggande. Ett undantag är Frihamnen i Göteborg, där man sedan 2013 låtit en undersökande gestaltningsprocess vara drivkraften i arbetet med Jubileumsparken. Idag finns där ett tiotal prototyper som inte enbart visar hur vi kan arbeta för en hållbar och inkluderande stad utan också utmanar flera av våra föreställningar kring vad arkitektur är och kan vara.
Utvärderingen av experimenten i Frihamnen pekar bland annat på det angelägna behovet av att förnya planeringens verktyg och protokoll, att inte låsa sig vid statiska statsbyggnadsmodeller samt att utarbeta rutiner för omhändertagande av den kunskap som kontinuerligt utvecklas i planprocessen. Rapporten som publicerades 2019 utvecklas nu till en ny metod för att kunna arbeta mer platsspecifikt i omvandlingen av postindustriella områden.
PER-JOHAN DAHL
PerJohan Dahl är arkitekt och universitetslektor vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet. PerJohan Dahl, LTH. Foto: Anders Örtegren
OMVANDLINGEN AV FRIHAMNEN
Utvärderingen av Frihamnen har bedrivits som ett Movium Partnerskapsprojekt i samverkan mellan Tankesmedjan Movium vid SLU, Göteborgs stadsbyggnadskontor och följeforskare från SLU och LTH. Rapporten Plan Redux: om tidsdjup i omvandlingen av Frihamnen är författad av Caroline Dahl, PerJohan Dahl och Kristoffer Nilsson. Ladda ner den från Moviums hemsida: movium.slu.se/partnerskap.
