Arkitektyrket ger redskap för förändring

Den generation som just nu skolstrejkar för klimatet kommer att vilja fortsätta förändra samhället. Utbildningarna för arkitekter och landskapsarkitekter erbjuder redskap, framhåller arkitekt Catharina Sternudd, prefekt vid LTH.

BERÄTTAT FÖR KOLBJÖRN GUWALLIUS. FOTO: ANDERS ÖRTEGREN

Arkitekters och landskapsarkitekters speciella kompetens handlar om gestaltning. Men det är inte bara en fråga om det rent estetiska, utan en sammanvägning av många faktorer och olika aktörers önskemål. Det handlar om att lösa problem som ofta har en rumslig koppling. Den syntetiserande delen av gestaltningsprocessen är en nyckelfråga när man ska tänka kring hållbarhet. Utformning och transformering av stadslandskapets livsmiljöer spelar en avgörande roll för att möta samhällsutmaningar – allt från segregation till klimatförändringar.

Medvetenheten om att arkitekter har varit underutnyttjade och hur deras roll hade kunnat se ut har funnits länge, men hållbarhetsfrågorna kräver att den här typen av tvärdisciplinärt tänkande tar mer plats.

Vara kreativ

Vi har begränsade resurser och ett begränsat fysiskt utrymme. Då gäller det att vara kreativ och listig i hur man tar sig an problemen, så att man kan göra mer än man kanske trodde att det fanns utrymme för från början.

Det kan handla om biologisk mångfald och människors närhet till gröna miljöer, förtätning utan att göra avkall på grönskan, utformning av rum både utomhus och inomhus som är såväl trygga och säkra som stimulerande till fysisk aktivitet och till användning av hållbara transportmedel.

Den arkitekturpolitik som har beslutats under parollen gestaltad livsmiljö lyfter fram kvalitets- och hållbarhetsfrågor och ger ett ökat stöd åt att den gestaltande kompetensen behövs. Men det har inte alltid funnits en tilltro från samhällets olika aktörer att arkitekter kan användas genom hela processer. Vi kommer ofta in för sent och för att göra någonting snyggt. De som beställer har inte alltid förstått värdet av arkitekternas kompetens. >

»Även forskningen och praktiken behöver bli bättre på att samarbeta, genom att helt enkelt jobba tillsammans.

– De unga som strejkar för klimatet idag kommer att vilja förändra samhället även i morgon. Arkitektutbildningarna erbjuder verktyg, säger Catharina Sternudd, LTH.

Tydligare roll

Arkitekters kompetens behöver därför få en tydligare roll i bygg- och stadsomvandlingsprocesserna. Ingenjörstänket och gestaltningstänket behöver integreras snarare än att ses som varandras konkurrenter eller motsatser. Här har kommunerna ofta en viktig roll. De är organiserade i stuprör där kompetenserna är åtskilda. Om det finns personer i ledande positioner med en väl utvecklad syntetiserande förmåga kan det göra stor skillnad, för då kan de överbrygga stuprören.

Även forskningen och praktiken behöver bli bättre på att samarbeta, genom att helt enkelt jobba tillsammans. I stället för att ta kontakt när man letar samarbetspartners till en färdig idé om ett projekt kan man göra målformuleringar gemensamt, innan man till exempel söker pengar till det. Vi har prövat modeller för att hitta sådana tillfällen som har varit lyckade.

Låna en forskare

Samverkan kan också handla om att en kommun eller ett arkitektkontor lånar en forskare som arbetar halvtid i praktisk verksamhet en period, eller omvänt att någon från praktiken går in i akademin på deltid. Vi har varit bra på att ta in adjungerade gästlärare på utbildningen men det kan bli mer av det även inom forskningen.

Att ha ett utbyte av personal innebär också att forskning når ut bättre till praktiken. Den kan på så sätt få större genomslag än om den bara kommuniceras i text från ett universitet.

Det är viktigt att vår utbildning och profession betraktas som en möjlighet för förändring och hållbar omställning. Det kan uppnås genom att professionens synlighet ökar och att hållbarhetsfrågorna finns med från första dagen på utbildningen. Där har vi arkitekter ett ansvar, men det har även våra beställare som behöver använda oss på ett delvis annat sätt än tidigare. Man behöver inse att det finns en större nytta och en större potential.

Söka utbildningar

Om några år kommer den generation som just nu skolstrejkar för klimatet att söka till universitet och högskolor. De kommer fortfarande att vilja förändra samhället. Vilka utbildningar söker de? Utbildningarna för arkitekter och landskapsarkitekter erbjuder redskap för att skapa förändring. På så sätt är arkitektyrket ett framtidsyrke. Dagens ungdomsgeneration vill verkligen agera.

Arkitektutbildningen är lång men har inte, och ska inte ha, något facit. Studenterna testar olika saker och möjligheterna i deras förslag prövas och omprövas i dialog med engagerade lärare. Det är så den syntetiserande processen växer fram. Studenterna som avslutar en arkitektutbildning har en god förmåga att se möjligheter bortom det uppenbara, en kompetens man sedan utvecklar under sitt yrkesliv.

Stadslandskapets gestaltning kan hjälpa människor att göra hållbara val i vardagen och hållbarhet kan inte enbart ses som någonting som måste lösas rent tekniskt. Kraften i arkitekters och landskapsarkitekters gestaltningskompetens kan – om den används fullt ut – vara avgörande för om vi uppnår en hållbar framtid.

Catharina Sternudd är arkitekt och prefekt vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH.