Kriminalteknik, nr 2, 2020

№2 ↓ 2020 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten nfc.polisen.se

HÄR SÖKS SVAR I KROPPENS CELLER

Utredning på mikroskopisk nivå

NYA TIDER

Ändrade arbetstider ska ge kortare handläggningstider på NFC

NYBYGGARANDA FÖR NFC I NORD Nya regionala laboratorier under uppbyggnad

FORENSISK ARKEOLOGI

Så används arkeologiska metoder inom polisen

Polisens dykare söker spår och kroppar i vattnet – nu utvecklas forensisk dykning

LETAR SPÅR UNDER YTAN

Innehåll

#2�2020

4. NFC på väg mot ökad tillgänglighet Ska ha viss produktion igång även utanför kontorsarbetstid.

5. Notiser Om hur en misstänkt våldtäktsman kunde identifieras efter nästan tio år, nästa års internationella forensikkonferens i Stockholm och andra nyheter i korthet från vår forensiska omvärld.

12.

7. Fallet: Mordbrand med mobilapp Spår på brandplatsen avslöjade en mordbrand utförd på distans via smarta uppkopplade produkter.

8. Rimfrost Så påverkades NFC av insatsen.

2. Kriminalteknik #2—2020

10. Grafik Vapenundersökningar

11. Släktforskning - den sista utvägen ”Det här är ett helt nytt sätt att försöka klara upp brott” 12. Arkeologiska metoder i en brottsutredning Forensisk arkeologi efterfrågas allt oftare i polisens utredningar.

18. NFC bygger med nya krafter i Umeå

10.

30.

22. Utredning på mikroskopisk nivå Tidningen Kriminalteknik besöker Rättsmedicinalverket.

26. De letar spår under vattenytan Nu ska svensk polis bli ännu bättre på att säkra forensiska spår i vattnet.

30. Stinkande avfall på fat Miljöbrottsgruppen analyserar farliga ämnen.

34. Yrke: Arkeolog på polisen Möt Jesper Olsson: Jag vill ha ett jobb med ”ett kall” där jag kan göra skillnad.

35. Helena Trolläng NFC-chefen berättar om vad som händer på nationellt forensiskt centrum.

Redaktionen S O CI AL A MEDIER :

Vad händer i sociala ”Resultatet av et t sk ot thål genom medier? glas. Genom at t gran ska skadan kan vi som kriminal tekniker få ut mycket informatio n. Ta hand om er där hemma oc h var rädda om varandra.”

På Ins tag ram kon tot @p olis en_ krim ina lteknik _st hlm ber ätt ar me dar bet are frå n for ens isk a sek tion en i Sto ckh olm om sitt arb ete .

”Vi visar hur polisen säkrar fingeravtryck på brottsplatser.”

Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

. @pol ismu seet på Face book

Viktor Högberg, redaktör

@nationelltforensisktcentrum

Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se

Ps. Vad vill du läsa om i kommande nummer av Kriminalteknik? Tipsa redaktionen på kommunikation.ost.expedition@ polisen.se.

@polisen

Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Karin Johannesson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Maria Åsén, Monica Bergström, Katarina Nestor.

Layout: Jörgen Knutsson Omslagsbild: Ricard Sievertz, sjöpolisen.

Foto: Minna Ridderstolpe Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt.

Inskickat material kan komma att redigeras.

Tryck: Elanders Group

ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.

3. Kriminalteknik #2—2020

@polisen på Facebook.

Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum

NÄR BEVISMATERIAL ÄR nedgrävt i marken, eller hittas på sjöbotten, finns särskilda rutiner och metodik för att minimera risken att spår förstörs. Förr kunde spaden sättas i marken och jorden utan vidare skyfflas undan – idag är det annorlunda. I det här numret av Kriminalteknik får du möta specialister på både forensisk arkeologi och forensiskt undervattensarbete.

De berättar om sitt arbete med att säkra forensiska spår, i vad som ofta är svåråtkomliga miljöer.

Du får också följa med till Rättsmedicinalverket för att få veta mer om hur det går till när vävnadsprover analyseras för att om möjligt bringa klarhet i ett oväntat dödsfall. Missa heller inte artikeln om hur dna-baserad släktforskning gjorde att polisen kunde gripa en person misstänkt för dubbelmordet i Linköping 2004.

DET HÄR ÄR mitt sista nummer som redaktör för Kriminalteknik, jag går nu vidare till en annan tjänst på polisens kommunikationsavdelning. De senaste åren har tidningen genomgått stora förändringar – redaktionellt, innehållsmässigt, mer renodlat syfte och inte minst med den nya grafiska formen – och förhoppningsvis har det också märkts för er läsare i form av ökad kvalitet och högre läsvärde. Stort tack till alla som har bidragit i det redaktionella arbetet men också till alla intervjupersoner!

”Fyra män döms för synnerligen grovt narkotikabrott 43 kilo amfetamin beslagtogs i en lägenhet i Borås efter att polisen fått tips från socialtjänsten.

Fyra personer döms nu till mellan sex och nio års fängelse för synnerligen grovt narkotikabrott.”

Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 5 400 ex.

Tack till er som bidrar till tidningen

Aktuellt

av Katarina Nestor foto Maria Åsén

NFC på väg mot ökad tillgänglighet

4. Kriminalteknik #2—2020

Den 1 november kommer nationellt forensiskt centrum, NFC, att börja ha viss produktion igång även utanför kontorsarbetstid.

stora delar av den som det kommer att handla om på sikt.

Hon poängterar också att det gäller att börja någonstans för att sedan utveckla och förfina verksamhetsanpassningen utifrån behov.

— VI BEHÖVER titta brett i vår produktion, på alla våra driftställen, och fråga oss själva var vi kan hitta och leverera ett snabbare svar om vi tar hjälp av arbetspass på kvällar och veckoslut. Är det någon del där vi ser att möjligheten finns att snabba på leveranserna genom att påbörja ett ärende eller göra en undersökning då så ska vi använda den, säger Helena Trolläng.

Hon betonar också att ökad tillgänglighet bara är en av flera delar i det förändringsarbete som pågår inom NFC. Utvecklingen av de nya driftställena, utökad ärendesamordning och processöversyn är andra exempel på anpassningar i verksamheten, som görs för att på bästa sätt möta behoven inom rättsväsendet.

FAKTA : Flera förändringar genomförs på NFC för att få effektivare och snabbare flöden.

— DET FINNS konstaterade behov sedan flera år tillbaka som tydligt pekar på att vi på NFC behöver öka vår tillgänglighet och korta våra handläggningstider. Vi verkar i en dygnet-runt-verksamhet som är tillgänglig för samhället och medborgarna alla dagar, året om, säger Helena Trolläng, avdelningschef på NFC. – Ingripandeverksamheten och utredningsverksamheten pågår dygnet runt. Det är mot den här bakgrunden som NFC också behöver ha produktion och vara tillgängliga för att ge service till våra uppdragsgivare, inte bara under kontorstid utan på kontinuerlig basis även under kvällar och veckoslut, säger hon.

Hösten 2019 inrättade NFC en kontaktväg in för uppdragsgivarna, en slags frontdesk

med ett telefonnummer.

Tidigare fanns många olika servicetelefonnummer.

VISIONEN ÄR att frontdesken, när den är fullt uppbyggd, ska kunna besvara omkring 80 procent av förfrågningarna in till NFC redan i första linjen. Resterande 20 procent bedöms vara förfrågningar som frontdesk-medarbetarna behöver gå vidare med innan svar kan lämnas. Liksom de utökade produktionstiderna är frontdesken på NFC en av flera pusselbitar på vägen mot att få effektivare och snabbare flöden i det forensiska arbetet på polisen.

Exakt vilka verksamheter och hur stora delar av produktionen på NFC som kommer att bedrivas utanför kontorstid från november är i skrivande

stund inte klart. Främst är det utredningsverksamhetens behov som får styra. NFC har initierat ett samverkansforum för att på ett samlat sätt föra dialog med bland annat de sju polisregionerna, nationella operativa avdelningen och Åklagarmyndigheten om detta.

Att personidentifierande undersökningar, som till exempel fingeravtrycksframkallning, fingeravtrycksidentifiering och dnaundersökningar, kommer att vara igång kvällar och delar av veckosluten är tämligen givet. Det här är undersökningar som ofta är väsentliga tidigt i en utredning och som bland annat kan underlätta för åklagaren att få en misstänkt person häktad. Men Helena Trolläng är öppen i frågan om vilka verksamheter och hur

Så jobbar NFC med fingeravtryck ● NFC använder ett femtontal olika metoder för att framkalla fingeravtryck. ● Framkallningsmetod väljs utifrån vilket material det är som ska undersökas, ibland kombineras metoder. ● En av de vanligaste framkallningsmetoderna innebär att superlim förångas tillsammans med materialet. ● Vid en fingeravtrycksjämförelse bedöms den samlade informationen i det framkallade avtrycket. ● Det som granskas i avtrycken är framför allt mönster, detaljer, linjeflöden, kantstruktur och porer. ● Fingeravtryck jämförs med daktylogram, alltså jämförelseavtryck, från misstänkt eller söks i fingeravtrycksregister. ● Vid identifiering av fingeravtryck är det alltid två experter som gör bedömningen, oberoende av varandra.

Notiser och Nord. Omhändertagna explosiva varor från dessa tre polisregioner motsvarar 85 procent av den totala mängden.

Konstateras kan även att polisen tagit emot 2 148 uppdrag specifikt kodade mot amnestin. Av dessa uppdrag har 1 064 krävt bombteknikerutbildning och har hanterats av nationella bombskyddet vid nationella operativa avdelningen.

F RAM ST EG:

Projekt ska utveckla 3D-arbetet

Ingen kropp hittad - men fälls ändå En 31-årig man försvann spårlöst 2016. Ett år senare fick polisen tips om att mannen mördats och utredningen om försvinnandet tog fart.

31-åringens kropp har aldrig anträffats men trots det har en 39-årig man nu dömts för mord. Domen är ett av ett fåtal ärenden där någon dömts för mord utan att kvarlevor hittats.

Polisen sökte efter kroppen men det faktum att den inte hittades påverkade inte utredarnas arbete direkt.

Utredarna kunde ändå bevisa att mannen mördats och att brottsplatsen var i 39-åringens lägenhet. Bland annat hittades bevis vid en brottsplatsundersökning som pågick i flera månader.

Bevisen visualiserades i en rekonstruktion och förevisades i rätten.

De starkaste bevisen var fyndet av blod i lägenheten och vävnadsrester på en hantel, markeringen av polisens likhund och den sista positioneringen av 31-åringens

telefon. Som framgångsfaktorer i utredningen ses bland annat ett nära samarbete mellan utredare, kriminaltekniker, NFC samt den åklagare som fanns med genom hela utredningen.

Mannen dömdes i Göteborgs tingsrätt till 14 års fängelse.

Domen överklagades men fasttälldes senare i hovrätten.

P O L IS MYN DIGH E TEN :

Utvärdering av amnestin är nu färdig Under amnestin för explosiva varor, som var mellan 15 oktober 2018 och 11 januari 2019, omhändertogs en stor mängd sprängmedel och ammunition. Av utvärderingen, som nu fastställts och överlämnats till regeringen, framkommer bland annat att polisen omhändertagit cirka 120 000 patroner, nästan 2 000 kilo sprängmedel, 22 handgranater och 129 kilo krut.

De flesta av de omhändertagna explosiva varorna kommer från skogs- och lantbruk i de norra delarna av Sverige och cirka hälften av alla uppdrag har genomförts i polisregion Mitt, Bergslagen

NFC värd för internationell konferens Christina Bertler Edlund, verksamhetsexpert på NFC och projektledare för konferensen The European Academy of Forensic Science Conference, EAFS, som arrangeras i Stockholm 30 augusti— 3 september nästa år.

— Svensk polis har fått möjlighet att vara värd för en konferens som skapar nya möjligheter inom forensik både nationellt och internationellt. Här ges möjlighet för alla aktiva inom forensiken att ta del av de senaste framstegen inom forskning och utveckling. Det är också ett utmärkt tillfälle att knyta kontakter för framtida samarbeten inom metodutveckling och forskning, säger Christina Bertler Edlund.

Konferensen arrangeras på uppdrag av och i samarbete med European Network of Forensic Science Institutes, ENFSI, och är återkommande. Den senaste konferensen hölls i Lyon 2018 och samlade över 800 deltagare från 57 länder.

— Konferensen har en ny webbsida där viss grundinformation och ett övergripande program presenteras. Sidan kommer successivt att uppdateras med nyheter, säger Christina Bertler Edlund.

Du kan läsa mera om konferensen på www.eafs2021.eu.

5. Kriminalteknik #2—2020

AKT UELLT FALL :

Sedan några år tillbaka arbetar NFC med införande och metodutveckling av laserskanning i polisens arbete. Under våren har ett pilotprojekt genomförts med syfte att testa befintliga ledningsdokument samt utreda behov och möjligheter för användningen framåt. Enkät och intervjuer med bland annat utredare, åklagare och advokater har genomförts och analysarbetet pågår.

85–90 procent av respondenterna har svarat att 3Ddokumentationen gör stor eller väldigt stor nytta.

— Men vi ville också ta reda på vilken typ av visualiseringar som kan göra nytta i en utredning eller domstol samt ta fram ett förslag på vilka funktioner inom polisen som bör ansvara för de olika momenten i arbetet, säger Jimmy Berggren, i gruppen sensorteknik på NFC.

AKT UEL LT:

Notiser blandbilder sökts och det har blivit träff mot person i 50 av dessa säger Christina Widén, forensiker vid NFC.

P OL IS MYN DIGH E T EN :

6. Kriminalteknik #2—2020

Nytt vapen i kampen mot kriminella

AKT UELLT FALL :

lagras hos NFC för senare träff, säger Daniel Söderman, polis i lokalpolisområde Botkyrka till polisen.se.

I början av september 2010 kallades polisen till en plats i Fittja där en kvinna vaknat upp förvirrad. Hon berättade att hon varit på restaurang på Södermalm och att hon misstänkte att hon blivit drogad, bortförd och våldtagen. Kvinnan fördes till sjukhus för undersökning och säkring av spår. Händelsen rubricerades som grov våldtäkt men ingen misstänkt kunde identifieras eller gripas. Då.

I april i år greps en man i 40-årsåldern i Stockholmsområdet misstänkt för misshandel. Han topsades och när provsvaret kom från NFC visade det sig att mannens dna matchade med de spår som säkrades efter våldtäkten.

— Det är av största vikt för polisen att topsa misstänkta när möjlighet finns, för att kunna klara upp brott. Även om det ibland tar väldigt lång tid så blir det fler och fler spår som

F RAM STEG :

Dna-träff i gammalt våldtäktsfall

Ett nationellt bombdatacenter, NBDC, inrättas i syfte att höja förmågan att förebygga, förhindra och hantera sprängningar. Beslutet fattades av chefen för nationella operativa avdelningen, Noa, före sommaren. Centret ska vara placerat vid nationella bombskyddet och bemannas i samarbete med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen.

— Det nya bombdatacentret är en av flera åtgärder som görs för att komma tillrätta med användningen av explosiva varor som vapen i kriminella konflikter, säger Marie Borg, chef för nationella bombskyddet.

NBDC ska vara operativt från och med 1 september i år.

AKT UEL LT FAL L :

Blandbilder HD fastslår söks mot fentanyldom dna-registren Högsta domstolen, HD, har När dna från två eller fler personer påvisas vid dna-analys av ett brottsplatsspår kallas det för en blandbild. Proportionen av dna från varje person i en blandbild kan variera från lika stora andelar till stora mängder dna från den ena personen och små mängder dna från den andra personen. Tidigare har det inte varit möjligt att söka mot och registrera blandbilder i dna-registren men sedan den 1 januari är det möjligt, förutsatt att vissa kvalitetskriterier är uppfyllda.

— Om det finns blandbilder i gamla ärenden kan de också sökas mot registren och registreras, förutsatt att de uppfyller kvalitetskriterierna. Hittills har drygt 100

fastställt hovrättens dom om fyra års fängelse mot den man som, via ett bolag, sålt drogen fentanyl. Mannen döms i åtta fall för grovt vållande till annans död.

Polisens utredning mot mannen, och det bolag via vilket drogen såldes, har pågått sedan 2017. Försäljningen av fentanylliknande preparat, så kallade fentanylanaloger, skedde via en hemsida på internet.

Högsta domstolen har i sin dom slagit fast att mannen, trots att preparatet vid försäljningen inte var klassat som narkotika eller hälsofarlig vara, ska dömas för vållande till annans död.

Man har kunnat bevisa att mannen gjort ekonomisk

vinning på att sälja fentanylanalogen och att hans agerande varit direkt livsfarligt. Enligt domen bedöms preparatet som extremt farligt och risken för överdosering och död bedöms ha varit mycket hög.

AKT UEL LT FAL L :

Återskapad film fällde sexbrottsling Vid lunchtid en fredag i mars förmedlade utredare i Örnsköldsvik flera filmer till en advokat i Stockholm. Filmerna innehöll bevisning i ett våldtäktsärende som skulle slutredovisas till åklagaren på måndagen. Men just den film som skulle visa gärningsmannens skuld eller oskuld visade sig vara så skadad att den inte gick att titta på.

It-forensikerna i Sundsvall kontaktades, men de kunde inte göra något eftersom usb-minnet hade skickats tillbaka till Örnsköldsvik. Då tog en polisanställd i Örnsköldsvik bilen och körde till it-forensikerna i Sundsvall med usb-minnet igen — en resa på drygt 30 mil. Itforensikerna konstaterade att experthjälp behövdes och det regionala it-brottscentret, RC3, kontaktades. De lyckades återskapa filmen trots att den var rejält skadad och advokaten fick filmen i tid.

Vid hovrättsförhandlingen dömdes mannen för bland annat våldtäkt till tre års fängelse och att betala skadestånd på 190 000 kronor.

Fallet

av Ann-Louise Flisbäck

Mordbrand med mobilapp Ett hus brann ned när ägaren var i Thailand. Spår på brandplatsen avslöjade en mordbrand utförd på distans via smarta uppkopplade produkter.

En man startade en brand i sitt hus – trots att han var på semester i Thailand.

Foto: Mostphotos

”Det här kan stärka och komplettera den traditionella forensiken med tydliga tidsstämplar” JO H N NY B EN GTS S O N

smarta uppkopplade produkter i kriminellt syfte. I Kriminalteknik nummer 3 år 2019 beskrevs hemautomationsforensik djupare.

FALLET MED det brandhärjade huset är förmodligen det första svenska i sitt slag. Gärningsmannen befann sig i Thailand, varifrån han startade en brand i sin bostad hemma i Sverige.

Kriminalteknikerna som undersökte brandplatsen reagerade när de upptäckte en rad föremål som de ansåg att NFC borde undersöka lite närmare.

NFC fick bland annat in den misstänktes mobiltelefon, två fjärrstyrda fjärrströmbrytare, surfplatta, robotdammsugare och en lödkolv för analys.

NFC hanterade fallet som ett

INNAN RESAN hade gärningsmannen köpt två olika fjärrströmbrytare. För att kunna styra den ena strömbrytaren krävde den tillhörande mobilappen registrering av ett användarkonto. Vid brandplatsundersökningen hittades denna strömbrytare slängd i en papperskorg.

Den andra fjärrströmbrytaren satt kvar i ett eluttag med en ansluten lödkolv.

Lödkolven hade placerats nära brännbart material. Analyser av telefon och surfplatta visade att gärningsmannen hade sökt på internet efter information om lödkolvar och fjärrströmbrytare. Han hade också installerat appar på surfplatta och telefon för att kunna styra fjärrströmbrytare på distans.

Efter hemkomsten hade apparna avinstallerats.

– NFC identifierade de brända tekniska produkterna och extraherade data från telefon och surfplatta.

Tillsammans med min kollega Thomas Adolfsson utförde vi funktionstester av inköpta referensexemplar av de olika fjärrströmbrytarna, analyserade skapade databaser och jämförde dessa med extraherad data från beslagen, säger Johnny.

Tingsrätten dömde gärningsmannen till två års fängelse för mordbrand. De forensiska erfarenheterna från branden togs tillvara och ingår numera i den brandutbildning som blivande kriminaltekniker genomgår.

7. Kriminalteknik #2—2020

— NÄR VI kunde fjärrtända lampan på NFC i Linköping med hjälp av en mobiltelefon bekräftade vi att det fungerar – åtminstone från Norrköping, säger forensiker Johnny Bengtsson.

Efter intensivt samarbete mellan kriminaltekniker i polisregion Mitt och forensiker på NFC, var händelsen med lampan något som bidrog till att kasta ljus på händelseförloppet för en annorlunda iscensatt mordbrand.

Hemautomationsforensik är ett relativt nytt område som innebär forensisk undersökning av uppkopplade enheter i ett hemautomationssystem.

Begreppet kan även innefatta den typ av brottslighet som sker genom användning av

samarbetsärende där forensiker inom teknisk brand och informationsteknik jobbade parallellt med att undersöka brottsplatsmaterialet.

Här startade branden

Aktuellt

Rimfrost på NFC 8. Kriminalteknik #2—2020

Stora mängder vapen och narkotika har beslagtagits i operation Rimfrost. Inom forensiken har Rimfrost gett en försmak av ett utvecklat arbetssätt med tätare dialog med utredare.

POLISENS nationella särskilda händelse, Rimfrost, avslutades tidigare i somras. Då hade sammanlagt 321 kilo sprängmedel, 804 vapen och 256 kilo amfetamin beslagtagits inom ramen för operationen. Många material har kommit till NFC för undersökningar och ärendena som kopplats till Rimfrost har haft ett snabbspår.

– Rimfrostärenden har varit prioriterade och andra ärenden har fått stå tillbaka lite, säger Johanna Dalgaard, en av sex forensiska generalister som har haft ett särskilt uttalat uppdrag inom Rimfrost.

BÅDE NFC OCH polisregionerna har haft särskilda kontaktpersoner för forensiska diskus-

sioner – generalister och andra handläggare på NFC, kriminaltekniker samt utredare på polisregionerna. Gemensamma prioriteringar av ärenden, eller undersökningar på enstaka utvalda material, har gjorts i ett tidigt skede. En tregradig prioriteringsordning har upprättats internt på NFC för att motverka att förturen tappar sin betydelse när ärendena är många. Ett fåtal akuta förturer har hanterats, vilket har inneburit att annan verksamhet helt har prioriterats bort inom de aktuella undersökningsområdena.

– Tydliga kontaktvägar och dialog har gjort att de undersökningar som verkligen har varit högst prioriterade också

FAKTA :

Rimfrost Operation Rimfrost var en nationell särskild händelse som pågick mellan november 2019 och juni 2020. Inledningsvis var arbetet främst fokuserat till polisregion Syd men utvidgades senare också till övriga landet. Nationell kommenderingschef var Stefan Hector.

Målet för den särskilda händelsen var att: ● minska skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer ● reducera antalet personer i kriminella nätverk genom lagföring och avhopparverksamhet ● öka beslagen av vapen och sprängämnen ● öka tryggheten hos allmänheten.

har gått väldigt fort, säger generalisten Ulf Svensson.

NFC:s arbete och prioriteringar inom Rimfrost har sin utgångspunkt i beslut i polisens nationella operativa ledningsgrupp. Snabbare handläggningstider för forensiska undersökningar i ärenden kopplade till gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar bedömdes tidigt vara en av flera nyckelfaktorer för Rimfrost.

– Vi har kunnat prova, utveckla och justera vissa delar i vårt arbetssätt som vi tror kommer bli en naturlig del i vårt arbete i och med införandet av en mottagningsfunktion på NFC. Vi ska bli bättre på att leverera det våra uppdragsgivare efterfrågar på det sätt de efterfrågar, säger Hanna Karlström, biträdande avdelningschef på NFC och inledningsvis NFC:s representant i den nationella Rimfroststaben.

Trycket har varit stort på bland annat undersökningar av dna, fingeravtryck, explosivämnen och vapen.

– De regionala labben har också dragit ett stort lass och servat regionerna med snabba besked, säger Ulf Svensson.

PÅ NFC SYD är inflödet av vapen konstant på en relativt hög nivå. Vapenundersökaren

Tobias Edsfeldt berättar att han och hans kollegor på vapengruppen både topsar vapnen och gör själva vapenundersökningen – däremellan lämnas vapnet till laboratoriet för fingeravtrycksundersökning.

– Inflödet av vapen har varit hanterbart under Rimfrost, men det har märkts att labbet har fått mer att göra med ökat inflöde av bland annat narkotika. För att stödja utredarna gör vi på vapengruppen ganska ofta preliminära bedömningar av vapentyp och eventuell tillståndsplikt, antingen så fort

Aktuellt

av Viktor Högberg foto Anna Hermansson

9. Kriminalteknik #2—2020

Inom Rimfrost har polisen beslagtagit bland annat 804 vapen, 321 kilo sprängmedel och 30 personbilar.

ärendet kommit in till oss eller direkt när patrullerna kommer in med vapnen. Då kan utredarna ha ett preliminärt besked inom 30 minuter, säger Tobias Edsfeldt.

FÖRUTOM DE forensiska undersökningarna har Rimfrost också medfört ett tidskrävande arbete med logistik, administration och kommunikation samt forensisk rådgivning.

– Det har varit högre krav på dialog med uppdragsgivarna.

Dokumentation, information, avvägningar och föränderliga

prioriteringar utifrån ärendeinflödet. I Rimfrostärenden har vi ofta kunnat diskutera undersökningar tidigt, ibland innan ärendet ens har skickats in, och så brukar det normalt inte vara, säger Johanna Dalgaard.

Sammanlagt har 250 ärenden, med betydligt många fler olika undersökningar, kommit in till NFC. – Det är mycket lärande i Rimfrost som vi ska dra nytta av i vårt samarbete med utredningsverksamheten, avrundar Hanna Karlström.

RE SULTAT: ● Antal frihetsberövade: 735 ● Häktade: 339 ● Anhållna: 410 ● Antal husrannsakningar: 1 109 ● Beslag vapen: 804 ● Beslag sprängmedel: 321 kilo ● Beslag narkotika: cirka 256 kilo amfetamin, cirka 76 kilo kokain med mera ● Flera stora dopningsbeslag ● Beslag kontanter: 10 042 235 kronor ● Beslag värde: 30 personbilar och 39 exklusiva klockor

Grafik

av Monica Bergström grafik Jörgen Knutsson

Så undersöks vapen på NFC Vid NFC görs undersökningar av alla typer av skjutvapen, kulor och patronhylsor.

10. Kriminalteknik #2—2020

...procent av de undersökta vapnen är enhandsvapen. De flesta är pistoler. Av dessa 70 procent är 25 procent modifierade och importerade start- eller gaspistoler.

70

E XP ERT EN :

FÖRTUR Många ärenden som kommer in till NFC är förturer. Grova brott som till exempel mord och försök till mord är vanliga förtursärenden, men även ärenden där en person är häktad eller ungdomsärenden får förtur. Särskilda insatser, som exempelvis Rimfrost, genererar också förtursärenden.

NYHETER Ett nytt laboratorium för skjutavståndsundersökningar har nyligen uppförts på NFC i Linköping. Skjutavståndsundersökningar görs för att försöka fastställa på vilket avstånd ett vapen har avfyrats mot ett objekt. Det görs genom analyser av skottrester av bland annat krut, bly och mantelrester kring en skottskada. Även inom denna undersökningstyp syns en ökande trend av inkomna ärenden.

ÖKNING Antalet inkomna vapen till NFC varierar men ökar stadigt från år till år och är nu uppe i cirka 1 150 per år. När ett vapen provskjuts är syftet att undersöka vapnets funktion och få fram kulor och patronhylsor som jämförelsematerial.

Provskjutning utförs främst av NFC i Stockholm, Linköping, Göteborg och Malmö.

SAMARBETSÄRENDEN Vapenärenden varierar i storlek och komplexitet och innan en vapenundersökning kan genomföras behöver övriga undersökningar, som fingeravtryck och dna, vara gjorda på grund av risken för kontamination och att andra spår förstörs.

ANTAL Varje år kommer material, kulor och patronhylsor från cirka 400 skjutningar in till NFC för undersökning. Och årligen kan cirka 130 skjutningar bindas till undersökta vapen.

DATABASER Spåren från kulor och patronhylsor sparas i ett nationellt digitalt register, Integrated Ballistics Identification System, IBIS, för att kunna jämföras vid nya brott. På så sätt kan utredare länka skjutningar till varandra om samma vapen har använts. Det nationella registret är kopplat till IBIN, ett Interpolbaserat nätverk, som gör att alla länder som är anslutna till nätverket efter en särskild begäran kan söka bland det material som finns inlagt.

Hur har Rimfrost påverkat ert arbete?

— NFC har utfört flera vapenundersökningar kopplade till Rimfrost, de har hanterats med hög prioritet. De vapen som har kommit in har provskjutits, registrerats i vårt system och kontrollerats mot tidigare skjutningar.

Därefter har resultatet rapporterats till utredarna. Tidsmässigt har det varit en intressant utmaning, säger Henrik Aronsson, forensiker.

Hur går en vapenundersökning till?

— När vi får in ett vapen kontrollerar vi identiteten, gör funktionskontroll, bedömer om vapnet faller under vapenlagen samt jämför provskjutningsmaterialet mot tidigare skjutningar.

Vad händer med kulor och patronhylsor som skickas in efter till exempel en skottlossning?

— Allt material undersöks och vi jobbar med att hitta och jämföra spår som på olika sätt avsatts från vapnet på kulor och patronhylsor. Till exempel så får en kula märken efter räfflor i piploppet och en patronhylsa får märken efter slagstift.

Allt jämförs med material som redan finns i våra register i syfte att hitta, eller avfärda, samband med tidigare brott.

Framsteg

av Katarina Nestor foto Mostphotos

I utredningen efter dubbelmordet i Linköping år 2004 tog polisen hjälp av dna-baserad släktforskning.

Att ta hjälp av dna-baserad släktforskning var sista halmstrået. Nu ser dubbelmordet i Linköping ut att kunna klaras upp. Tack vare ett pilotprojekt.

person gripas och häktas i juni för dubbelmordet i Linköping 2004.

– Det har varit ett gott samarbete med många involverade, säger Ricky Ansell.

2019 BESLUTADE Polismyndigheten att inleda ett pilotprojekt för att använda dnabaserade släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte.

Beslutet hade föregåtts av en intern rättsanalys. Två skarpa fall skulle ingå. Billdalsfallet, en överfallsvåldtäkt på en flicka 1995, hann klaras upp på annat sätt innan piloten kom igång ordentligt. Kvar fanns dubbelmordet på en pojke och en kvinna i Linköping 2004.

– Det här är ett helt nytt sätt att försöka klara upp brott. Det skiljer sig väldigt mycket från de traditionella dna-verktygen

FLERA KRITERIER behöver vara uppfyllda för att jobba mot kommersiella släktforskningsdatabaser. En trolig gärningsperson bör komma från Västeuropa, då databaserna i stort sett bara innehåller västeuropéer. Det behöver finnas gott om dna-spår att arbeta med. Till sist ska det handla om ett riktigt grovt brott, där alla andra metoder prövats: sökning i dna-register, masstopsning och familjesökning – den sistnämnda en ny möjlighet för polisen i Sverige efter en lagändring 2019.

– Det är också oerhört viktigt att den släktforsknings-

som vi har haft i många år nu, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert hos NFC och projektledare för den forensiska delen i pilotprojektet.

I vanlig dna-profilering tittar NFC på 15 markörer i arvsmassan. I den aktuella piloten lät forensikerna en extern part använda en helt annan teknik för att ta fram mycket mer data. Även expertis från Rättsmedicinalverket kopplades in för att formatera de stora mängderna dna-data så att de kunde matas in i en släktforskningsdatabas.

Efter mycket arbete kunde en

TILLSAMMANS MED övriga medverkande ska han nu slutrapportera pilotprojektet.

Beslutar sedan polisen att metoden ska tas i bruk behöver det göras en inventering som får visa vilka fler ärenden som kan vara aktuella att ta sig an.

”Det här är ett helt nytt sätt att försöka klara upp brott” RIC KY ANSELL

11. Kriminalteknik #2—2020

Släktforskning — sista utvägen

databas som används är öppen och godkänd för rättsväsendet.

Vi talar om känsliga personuppgifter som behöver hanteras på ett korrekt och rättssäkert sätt, säger Ricky Ansell.

12. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

ARKEOLOGI I UTREDNINGAR EFTER DÖDSFALL

av Viktor Högberg foto Fredrik Sandberg/TT

Reportage

13. Kriminalteknik #2—2020

För drygt tio år sedan hittades en ung man ihjälslagen och nedgrävd. Den händelsen bidrog till att forensisk arkeologi inom polisen tog fart. Sedan dess efterfrågas arkeologiska och osteologiska kunskaper allt oftare i brottsutredningar.

D

14. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

mänskliga skelettlämningar anträffats.

Det kan exempelvis vara när ett skelett hittats i skogen för att hjälpa till med en köns- och åldersbedömning. Vi kan också bistå i ärenden när kroppen är ansatt och eventuella skador inte längre syns i mjukdelarna, utan bara i skelettet. I de fallen avlägsnas eventuella mjukdelar så de rena skelettdelarna och skadorna kan undersökas i detalj säger kriminalteknikern Petra Molnar, som även hon har en bakgrund inom arkeologi och osteologi.

METODEN SOM ANVÄNDS för att ta hand om nedgrävda föremål eller kroppar i polisiära utredningar är till stor del densamma som används vid arkeologi.

– Den är väldigt snarlik men en skillnad är att vi i polisiära ärenden måste arbeta snabbare när det handlar om en kropp för

DEN UNGE MANNEN hade varit försvunnen i åtta månader när han hittades nedgrävd i ett skogsområde utanför Bålsta. Han hade utsatts för både kraftigt våld med hammarslag mot huvudet och strypningsförsök. Platsen där mannen hittades hade pekats FAKTA : ut av en av de två minderåriga Antal ärenden som hanterats med pojkar som senare dömdes för metodik från forensisk arkeologi, mordet. De hade stämt träff antropologi eller osteologi inom som en del i en narkotikaaffär. polisregion Stockholm: – Jag blev ditkallad för att bedöma om det var mänskliga ● 2015 ● 2016 ben som fanns på platsen, ● 2017 vilket jag bedömde att det också ● 2018 var. Vi grävde fram kroppen på ● 2019 ● 2020, till 15 juni ett noggrant och metodiskt vis och lade sedan en platta under kroppen och lyfte upp den. På 5 8 24 45 57 så sätt kunde vi få med oss allt som behövdes för att fortsätta arbetet i lugn och ro på laboratoriet.

Det visade sig senare att det var den försvunna 18-åringen som hittats, säger Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker i polisregion Stockholm.

HON ÄR EN av flera kriminaltekniker inom Polismyndigheten som har en bakgrund inom arkeologi eller osteologi, alltså läran om människans förhistoria respektive läran om ryggradsdjurens skelett. Den särskilda specialistkompetensen kan komma till nytta vid flera olika scenarion, exempelvis vid utgrävningar, bedömning av om det är människoben eller djurben samt vid undersökning av kroppar efter bränder. Vissa delar gränsar till rättsmedicin, men särskiljs bland annat på så vis att osteologen är specialist på skelett och kan i större utsträckning bedöma skador på färska respektive gamla ben, uttala sig om vilka verktyg som skapat skador på ben samt bedöma hur gammalt benet är. Till skillnad från en rättsläkare arbetar osteologen inte med mjukdelar.

– Vi samarbetar ofta med rättsläkarna vid den rättsmedicinska obduktionen när

att ta hänsyn till förruttnelseprocessen.

Vi gräver ett tunt jordlager i taget och dokumenterar löpande och skapar ett koordinatsystem för alla fynd. Det är ett metodiskt arbete, säger Zohra Linder Ben Salah och fortsätter: – När en gärningsperson gräver och sedan fyller igen marken rörs jorden runt och det kan ge viktig information om händelsen. Kan vi hitta spadavtryck eller ett skoavtryck mellan lagren? Eller andra fynd där det i efterhand kan vara viktigt att veta kronologi och när de olika fynden hamnade i jorden i förhållande till varandra.

Redan år 1991 startades arbetsgruppen för forensisk arkeologi, Affa, inom polisen.

Syftet var att kriminaltekniker skulle få möjlighet att utbyta kunskap och erfarenhet samt utveckla det arkeologiska arbetet och metoden inom myndigheten. Gruppen har idag fem medlemmar som alla är kriminaltekniker med specialistkunskaper inom exempelvis arkeologi, osteologi eller identifiering av avlidna vid katastrofer, DVI. – Det har hänt mycket på det här området genom åren, det är större förståelse idag. Brottsligheten blir grövre och det är inte alltid de inblandade är så vältaliga.

Som jag ser det får vi då tillföra hårdvara till utredningen medan förhören

35

I polisregion Stockholm har antalet ärenden där metodik för forensisk arkeologi, forensisk antropologi eller osteologi använts ökat årligen.

Foto: Polisen

Reportage är mjukvara. Det gör det förstås ännu viktigare att ta tillvara på alla möjligheter för att reda ut ett händelseförlopp, säger Lars-Olov Larsson, numera pensionerad kriminaltekniker men en av de som startade Affa 1991. I gruppen ingår även Carola Lindgren och Daniel Sundström.

Forensisk arkeologi väntas framöver bli en del av den kriminaltekniska grundutbildningen.

Foto: Sandra Holmberg

FÖRUTOM ATT VARA kriminaltekniker behjälpliga när det gäller undersökningar av utomhusbrottsplatser arbetar Affa just nu med att utveckla ett nationellt metodstöd för forensisk arkeologi, som bland annat ska klargöra hur arbete vid exempelvis nedgrävningar ska dokumenteras, hur materialet ska tas omhand samt vilken typ av utrustning och expertis som kan behövas. Arbetet är en del i att ackreditera polisens fältverksamhet. Inom en snar framtid väntas forensisk arkeologi också bli en del av den kriminaltekniska grundutbildningen, bland annat gällande praktisk metalldetektoranvändning och vissa grundläggande delar inom osteologi.

– Vi har utvecklat vårt arbete under ett antal år och vill inte att andra ska behöva börja om från början och uppfinna hjulet på nytt. Vi vill sprida den kunskap som finns och att det ska bli bra och rättssäkra resultat. Arkeologin har väldigt mycket att bidra med, säger Petra Molnar.

I ett samarbete med nationellt forensiskt centrum undersöks möjligheterna att knyta specifika verktyg till skador i ben och brosk på avlidna.

– Det finns ett otroligt stort stöd för att nätverka, samarbeta och utveckla inom det här ämnet idag. I polisregion

”När en gärningsperson gräver och sedan fyller igen marken rörs jorden runt och det kan ge viktig information om händelsen” ZOH RA L I N D ER B EN SAL AH

Stockholm har vi anställt flera civila kriminaltekniker i år och flera av dem har arkeologisk bakgrund, säger Petra Molnar.

VID EN KONFERENS i Danmark nyligen presenterades en ny metod för åldersbedömningar på skelett – alltså en bedömning av hur gammal en person var när den dog. Detta har tidigare varit både svårt och förenat med en hög felmarginal, men med den nya metoden uppges tillförlitligheten kunna bli så hög som 95 procent.

– Med traditionella metoder har det varit väldigt svårt att bedöma ålder vid dödstillfället. Det kan vara väldigt värdefullt att få ett smalt spann exempelvis om vi ska söka i registret över saknade och försvunna personer, säger Petra Molnar.

Ett uppmärksammat ärende där forensisk arkeologi blev betydelsefullt är ärendet med det nedskjutna militärflygplanet, DC 3:an.

Planet försvann 1952 och hittades på Östersjöns botten och bärgades efter över 50 år.

– Vi gjorde en kriminalteknisk brottsplatsundersökning där vi använde forensiska arkeologiska och osteologiska metoder, bland annat för att hitta kvarlevor

15. Kriminalteknik #2—2020

DEN FORENSISKA ARKEOLOGIN är i dag förhållandevis väletablerad i bland annat USA och Storbritannien, men kompetensen blir allt mer efterfrågad också i Sverige.

I region Stockholm har antalet ärenden där metodik för just forensisk arkeologi, forensisk antropologi eller osteologi använts ökat årligen – från enstaka ärenden för fem år sedan till 57 ärenden i fjol.

Det vanligaste är ärenden där fynden har visat sig vara djurben.

På nationellt forensiskt centrum, NFC, arbetar Jesper Olsson som är nationellt ansvarig för ämnesområdet forensisk arkeologi inom polisen. I hans uppdrag ingår bland annat att utveckla metod och teori samt att ge ärendespecifika råd till utredare och förundersökningsledare.

– Vi måste bli ännu bättre på att nyttja de möjligheter som finns och anpassa dessa för kriminalteknik och brottsplatsarbete. Inom arkeologin har de kommit långt i användning av exempelvis fotogrammetri och data från laserskannrar, säger Jesper Olsson.

Reportage

16. Kriminalteknik #2—2020

från besättningsmännen. Genom att frysa ner havsbotten kunde man lyfta upp stora block med lera för att vi skulle kunna göra undersökningarna ovanför ytan. Vi grävde lager för lager, vattensållade de sköra fynden och gjorde ett omfattande koordinatschema, säger Zohra Linder Ben Salah.

UNDER ARBETETS GÅNG hittades kvarlevor med ben och kläder. I en sko fanns en strumpa med en hel fot som bevarats i blåleran. I en plånbok hittades en vigselring.

– Det var viktigt att låta föremålen vara så orörda som möjligt för så fort vi flyttar på ett föremål och påverkar den kringliggande miljön sätter vi igång nedbrytningsprocessen. Vi tar koordinaterna men låter det annars vara så orört som möjligt tills det kan tvättas korrekt på laboratorium.

I det här uppdraget var det ganska enkelt att osteologiskt bedöma, analysera och para ihop kroppsdelarna innan det fördes vidare till rättsmedicin, säger Zohra.

För att träna på äldre fynd har forensiska sektionen i polisregion Stockholm skapat en realistisk utgrävningsövning i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Stockholms universitet.

Kriminalteknikerna har grävt ned griskadaver och olika föremål som exempelvis kläder, vapen och id-handlingar för att möjliggöra utgrävningar i utbildningssyfte.

Den första kursen arrangerades för tio år sedan och fler grisar finns nedgrävda för framtida övningar.

– Vi vill optimera undersökningsmetoddiken för att kunna gräva fram nedgrävda kroppar och föremål utan att förstöra något, säger Zohra Linder Ben Salah. n

T ID SL INJ E:

KROPPENS NEDBRYTNING

Generellt delas kroppens nedbrytningsprocess in i fem stadier. Viktigt att påpeka är dock att yttre faktorer påverkar tidsfaktorn i mycket stor utsträckning: temperaturen och omgivningens egenskaper (exempelvis luftfuktighet och luftgenomströmning), om kroppen är täckt eller inte, eller om den befinner sig i vatten eller under jord. Därför är tidsangivelserna i tidslinjen ungefärliga.

FAKTA :

Forensisk arkeologi Forensisk arkeologi är en disciplin inom forensiken där arkeologiska metoder, teorier och tekniker tillämpas i en rättslig kontext, exempelvis för att lokalisera, dokumentera och förklara fynd och mönster på en brottsplats.

Forensisk arkeologi växte fram från 1970-talet och framåt när arkeologer involverades i utredningar av massmord och folkmord i bland annat Argentina, Rwanda, Kosovo, Serbien och Irak.

Begreppsförklaring: ● Kriminologi: det vetenskapliga studiet av brottsligheten. ● Arkeologi: läran om människans förhistoria. ● Osteologi: läran om ryggradsdjurens skelett. ● Forensisk antropologi: studien om människans skelett i rättsliga sammanhang. ● Tafonomi: läran om kvarlevornas historia.

P E T RA M O L NAR

Kroppen som hittades nedgrävd i Bålsta år 2010 grävdes fram och lyftes sedan upp på en platta. Foto: Polisen

Start

T I DIGA D ÖD ST ECKEN

0—12 timmar

L IKOMVAN DL IN GEN B ÖRJAR

2—8 dagar

Aktiv ämnesomsättning upphör i cellerna och de bryts ned

Vävnaderna bryts ner under inverkan av syre

Likfläckar bildas

Gaser bildas på grund av bakteriell tillväxt och kroppen sväller upp

Flugor börjar lägga ägg i håligheter

Grönaktig missfärgning

Likstelheten inträder

Äggen utvecklas till fluglarver Likstelheten släpper

Reportage

17. Kr iminal teknik #2—2020

AKT I V NED BRYTNI NG

10 dagar—1 månad

F RAM SKRIDEN N EDB RYT N IN G

2 månader—5 månader

SKEL E T T ERIN G

1—3 år

Ytterligare nedbrytning och delvis mumifiering med bevaring av inre strukturer

Mumifiering, uttorkning av vävnad

Mestadels torra skelettlämningar

Vätskeförlust

Kroppen har signifikant mindre massa

Eventuellt delar av läderartad hud kvar samt hår och naglar

Färgskiftning i huden från grönt till brunt/svart

Fett finns kvar i benvävnaden

Benen bleks av solen

Mer intensiva insektsangrepp

Flugor lägger inte längre ägg

18. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

NFC BYGGER MED NYA KRAFTER I UMEÅ

av Katarina Nestor foto Lars Hedelin

Reportage

19. Kriminalteknik #2—2020

Lokalerna är i och för sig inte nya, de stod färdiga i polishuset i Umeå 2015. Ändå är känslan lite av nybyggaranda på NFC:s nordligaste driftställe.

L

20. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

LOKALERNA UPPLEVS SOM ändamålsenliga och genomtänkta, mycket ljus flödar in, det är öppet, bra ventilerat och ganska stort. Fem av de tio medarbetarna, plus gruppchefen, har kommit nyanställda i år. Känslan är att det händer mycket, här är något som byggs upp och ivern att bidra, glädjen över att göra ett jobb som är viktigt på riktigt är påtaglig.

Labbet är ursprungligen det som fanns på dåvarande tekniska roteln i Umeå, berättar Tomas Holmgren, gruppchef på NFC:s driftställe i Umeå. Han kom ny till polisen i januari, efter att ha arbetet närmare 30 år i Försvarsmakten.

– Jag har en bakgrund som officer men har också en examen i mikrobiologi och en doktorsexamen i kemi. De sista sju åren hos min förra arbetsgivare jobbade jag som expert inom CBRNE, innan dess var jag labbchef. Under årens lopp har jag bland annat arbetat med att utbilda polis och räddningstjänst i uppträdande med farliga ämnen, säger Tomas.

LABBLOKALERNA SOM NU tillhör NFC innefattar rum för fingeravtrycksframkallning, flera olika lokaler för till exempel biospårsäkring, några rum som för tillfället används för att ta hand om narkotika, instrumentrum, granskningsrum, torkrum och miljöspårsrum med slussar in och ut och luftflöden så att man kan hålla rent. Dessutom finns fotoateljéer för spårfoto och en ateljé för att kunna fota personer eller större objekt. Även ett vapenundersökningsrum med möjlighet att genomföra provskjutningar ryms i huset.

Grannen på samma våningsplan är forensiska sektionen i polisregion Nord.

Sektionen består av fyra forensikgrupper och två grupper inom it-forensik.

– Vi har en del ytor ihop med forensiska sektionen och vi delar även fikarum. Det är jättetrevligt, säger Karolina Abrahamsson, som kom ny till gruppen på NFC i mars.

KAROLINA ÄR biomedicinsk analytiker och arbetade tidigare på Norrlands universitetssjukhus, avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin.

Som nyanställd är dagarna än så länge till stora delar fyllda av utbildning och upplärning.

– Jag skulle ha varit iväg till Stockholm på utbildning två veckor, men det blev bara en på grund av corona. Sedan är det flera utbildningar som har blivit på distans istället för i Linköping, säger Karolina.

När hon har kommit igång på riktigt och blivit varm i kläderna kommer hon att arbeta sida vid sida med bland andra Jörgen Sandström. Jörgen är civilingenjör i teknisk kemi och har en bakgrund från mejeribranschen. Han kom till polisen och labbet i Umeå 2016.

– En vanlig dag börjar med att kolla av vilka ärenden som står på tur, vilka förtursärenden som har kommit in. Sedan hämtar vi in ärenden, packar upp, granskar och bestämmer vilka undersökningar som behöver genomföras. Vi har en hel del kontakt med kriminalteknikerna och utredarna. Mestadels blir det på mejl och telefon, förutom med de på grova brott här i Umeå, som vi träffar på och pratar med i huset, säger Jörgen.

I DAGSLÄGET ÄR det framför allt fingeravtrycksframkallning och biospårsäkring, det vill säga att säkra dna på olika material genom topsning, som utgör huvuddelen av de undersökningar som genomförs på labbet i Umeå. Till det kommer spårfotograferingen och en del övrig fotografering på brottsplatser. Uppdragen kommer framför allt från polisregion Nord, men i vissa fall också från andra regioner. Under våren har exempelvis polisregion Väst haft ett relativt stort inflöde av begäran om forensiska undersökningar och en del har kunnat omfördelas från NFC:s driftställen i laboratoriesektion Väst till labbet i Umeå.

Tomas Holmgren är nöjd med läget och glad över de nya medarbetarna som tillkommit under kort tid och som redan bidrar mycket i produktionen. Nu är han mitt uppe i rekryteringen av den sista planerade nyanställningen för året. Det handlar om en administratör som ska arbeta med materialhantering och registrering. Fick han önska skulle han även gärna anställa vapenundersökare framöver. n

Reportage

Foto: Maria Åsén

På NFC:s labb i Umeå arbetar medarbetarna med att säkra dna, framkalla fingeravtryck och sköta forensisk spårfotografering.

HAL L Å DÄR :

Hur går det på NFC:s nya driftställen?

Är verksamheten nu igång som planerat på NFC:s nya driftställen?

— Ja, vi går i stort sett enligt plan. De flesta nya kollegorna finns på plats och håller på att utbildas för att bli behöriga i sina roller. Till hösten kommer nästa omgång nya medarbetare och sedan ska vi snart nå den förmåga vi är ute efter.

Bedriver NFC samma verksamhet vid alla nya driftställen?

— Ja, det första steget är att samtliga driftställen inom den regionala laboratorieenheten ska kunna framkalla fingeravtryck, säkra dna och sköta forensisk spårfotografering i labb och på fält.

Märks det några vinster med organisationsförändringen redan nu?

— Det är mycket marginellt, vi kämpar mest med att inte tappa tempo under uppbyggnaden. Det tar lite extra tid på några orter och då försöker vi styra om.

I höst räknar vi med att vi ska börja se positiva effekter på allvar.

Organisationsförändringar brukar innebära olika utmaningar, vilka är de största utmaningarna i arbetet som du driver?

— Coronapandemin, utan tvekan.

De befogade restriktionerna sätter en del käppar i hjulet.

21. Kriminalteknik #2—2020

Sven Kihlgren är chef för NFC:s regionala laboratorieenhet, under vilken laboratoriesektionerna Nord, Stockholm, Väst och Syd samlas. Han projektleder sedan sommaren 2019 arbetet med att koncentrera polisens laborativa verksamhet och inrätta forensiska stationer i polisregionerna.

22.  Kriminalteknik #2—2020

Reportage

av Monica Bergström foto Marcus Funke

Reportage

Vid en rättsmedicinsk undersökning av en kropp tas vävnadsprover från kroppens olika organ. Vävnader analyseras för att bli en del i rättsläkarens slutliga utlåtande — en undersökning efter döden som kan vara avgörande i en brottsutredning eller bringa klarhet i ett oväntat dödsfall.

23. Kriminalteknik #2—2020

UTREDNING PÅ MIKROSKOPISK NIVÅ

V

24. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

förändringar så skärs en bit ut av vävnadsprovet som rättsläkaren då får titta på. Hittar man inga skador eller synliga förändringar tas en representativ bit av vävnaden enligt en preparationsmall.

– Det blir som en hälsokontroll efter döden som vår chef brukar säga, förklarar Hanna Hedlund.

VÄVNADSPROVERNA SKÄRS UT, trimmas, och läggs i små platskassetter – rosa kassett för rutinfall, grön kassett för förtur och gul kassett för kontrollprov. Förturer begärs när det är bråttom i ett ärende – till exempel när det handlar om mordutredningar och om det handlar om dödsfall där personen var under 18 år.

När vävnadsproverna lagts i sina kassetter påbörjas dehydrering av vävnadsbitarna som skurits ut i 2 millimeter tjocka skivor. Under processen, som sker

VID EN RÄTTSMEDICINSK undersökning granskas kroppen utifrån och in, varje del av kroppen undersöks för att söka svar på varför en person avlidit. Kroppens organ vägs, mäts och skivas upp så att läkaren kan bedöma konsistens, färg och struktur. Under obduktionen tas regelmässigt vävnadsprover FAKTA : som sedan granskas ner på cellnivå. Det granskningsarbetet görs av rättsläkare och blir en Ett förtursärende till det histopatologiska laboradel av det slutliga utlåtandet. toriet vid rättsmedicinska enheten i Linköping tar mellan 7 och 14 dagar att färdigställa. Ärenden Men först ska vävnadsutan förtur kan ta upp till max 4 veckor. proverna tas omhand, prepareras Varje rättsmedicinsk undersökning genererar och bearbetas på ett sådant sätt rutinmässigt 2—3 olika färgningar. Därtill tillkommer specialfärgningar och immunohistokemiska färgatt frågorna kan få ett svar. Det ningar beroende på ärendets art. görs på det histopatologiska Laboratoriet kan göra ett 30-tal olika specialfärgningar och lika många immunohistokemiska laboratoriet vid rättsmedicinska färgningar. enheten i Linköping.

Objektsglas tillhörande rättsmedicinska ärenden När rättsläkaren, under sparas i 5 år, därefter slängs de.

Vävnadsproverna får inte sparas i forskningssyfte. obduktionen, tar vävnadsprover läggs de i formalin. ● Omständigheter inuti kroppen hanteras generellt hos RMV. Formalinet stoppar nedbrytningsprocessen och bevarar ● Omständigheter utanpå och omkring en kropp vävnadsbiten från all yttre hanteras generellt hos NFC. påverkan. Vävnadsproverna skickas till laboratoriet för bearbetning av biomedicinska analytiker så att rättsläkaren sedan ska kunna granska proverna och avge ett slutligt utlåtande om dödsorsak.

– När vävnadsbitarna kommer till laboratoriet ligger de i formalin. Oftast kommer de upp till oss direkt efter avslutad obduktion. De ligger kvar i formalinet under 48 timmar eftersom det är den tid som krävs för att det ska bli en ordentlig fixering, säger Hanna Hedlund, biomedicinsk analytiker vid rättsmedicinska enheten i Linköping.

Om laboratoriet

NÄR DET GÅTT 48 timmar påbörjas processen. Den första åtgärden är preparering och det sker vid en utskärningsstation. Vävnadsproverna från de olika organen gås igenom och man tittar efter förändringar som till exempel blödningar, skador eller inflammationer. Hittas

i ett slutet system, ska vattnet i vävnaden tas bort och ersättas med paraffin. I det steget används etanol i olika koncentrationer samt lösningsmedel och till slut har vattnet ersatts med flytande varmt paraffin. Processen tar mellan 8 och 48 timmar och sker i de allra flesta fall över en natt. Gäller det vävnadsprover från en hjärna görs processen istället över en helg eftersom hjärnan innehåller mycket fett och därför tar det längre tid att ersätta vattnet med paraffin i vävnaden.

När dehydreringsprocessen är klar är det dags för fas tre – inbäddning. Den dehydrerade vävnaden ska nu inneslutas i paraffin. Vävnadsbiten läggs i en gjutform och täcks med flytande paraffin.

När paraffinet har stelnat är vävnaden bevarad, innesluten i en kloss av paraffin, och det finns ingen risk för förruttnelse eller att vävnaden ska förstöras på annat sätt under överskådlig tid.

NÄSTA STEG ÄR att få material ur klossen för att undersöka det och då snittas tunna snitt som ska läggas på objektglas. Varje snitt är 4 mikrometer – fyra tusendels millimeter – och så tunna att de måste läggas i vattenbad så att de sträcker ut sig innan de kan fångas upp på ett objektglas.

Den dehydrerade vävnadsbiten läggs i en gjutform och täcks med flytande paraffin.

Objektglasen har samma färgkodning och märkning som kassetterna och efter snittning placeras glasen i ställ beroende på vad som ska färgas.

När vävnadsproverna snittats och lagts på glas ska de färgas för att lyfta fram det läkaren vill undersöka. Det kan handla om rutinmässiga översiktsfärgningar eller specialfärgningar som lyfter tecken på hjärtinfarkt, yttre våld, infektioner eller andra indikationer på varför en människa har avlidit.

NÅGRA AV specialfärgningarna ger möjlighet till tydligare visualisering av exempelvis retikeltrådar, blödningar, embolier, muskelfiber, kontraktionsbandsnekroser, bakterier med mera. Med hjälp av immunohistokemisk färgning kan mer specifika proteintrukturer lokaliseras med hjälp av antikroppar. Denna metod är ännu mer specifik än specialfärgningar.

Med en C9-antikropp kan exempelvis tidig hjärtmuskelcelldöd visualiseras och HSP70-positiva podocytcellkärnor i njuren ger en fingervisning om att den avlidne kan ha frusit ihjäl.

Också rester av krut kan visualiseras liksom spermier där en specialfärgning gör att huvudet blir rött och svansen blir grön. Vidare finns möjligheten att med hjälp av topsning från ett föremål se om det finns biologiskt material på det.

– Vi kan göra det mesta om vi får en förfrågan, säger Hanna Hedlund.

– Ett exempel är en förfrågan vi fick från NFC då vi topsade ett föremål och när det var färgat visade det sig att det var biologiskt material i form av hjärnsubstans. Vi fick ett tiotal celler och det räckte, säger Enikö Blixt.

NÄR FÄRGNINGEN ÄR klar läggs en tunn täckfilm på objektsglasen för att skydda snitten från yttre påverkan. Resultatet

Vävnadsbiten som är innesluten i paraffin snittas.

Varje snitt är 4 mikrometer – fyra tusendels millimeter.

av färgningen kontrolleras i mikroskop innan rättsläkaren får materialet för undersökning inför det slutliga utlåtandet av den rättsmedicinska undersökningen.

Det utlåtandet blir då en viktig pusselbit i utredningen kring ett dödsfall – oavsett om det är ett brott som begåtts eller inte – och anhöriga kan få ett avslut.

Processen är noggrann och det tar tid – förtursärenden tar mellan 7 och 14 dagar att processa. För icke brådskande ärenden är målet att de ska vara klara inom 14 dagar.

”När vävnadsbitarna kommer till laboratoriet ligger de i formalin.

Oftast kommer de upp till oss direkt efter avslutad obduktion” HAN NA H ED LUN D

Laboratoriet i Linköping kan utföra en stor mängd färgningar och fler är på gång att valideras.

Under våren och försommaren har laboratoriet till exempel arbetat med att ta fram en immunohistokemisk metod för att påvisa coronavirus som orsakar Covid-19.

Finns det risk för att ni kan smittas vid hanteringen?

– Nej, det ska vara säkert. Allt dör i formalin, så det finns ingen smittorisk att hantera formalinfixerat material, säger Enikö Blixt.

ETT ANNAT ARBETE som pågår är att ta fram en färgning för visualisering av diatoméer, även kallat kiselalger, som finns i alla typer av vattendrag, sjöar och hav.

– Detta kan vara till hjälp vid drunkningsärenden, säger Linda Brown, biomedicinsk analytiker vid rättsmedicinska enheten i Linköping.

– Om en person drunknar drar man in vatten, med bland annat kiselalger, i lungorna. Det går ut i blodet och in i andra organ. Kiselalger skiljer sig åt mellan olika vattendrag så prover från fyndplatsen kan jämföras med vävnadsprover från den avlidna.

De obduktioner som görs hos RMV är beställda av polisen och är en del i en polisutredning av ett dödsfall. Det kan handla om brott men också andra typer av ärenden där dödsorsaken är oklar. Alla prover beställs av rättsläkaren utifrån de frågeställningar som kommer upp under en obduktion.

Hur ser inflödet av ärenden ut hos er?

– Vi har som mest att göra efter högtider och under sommaren. Då händer det saker som gör att vi får mer att göra till exempel drunkningar, mc-olyckor och grova brott, säger Hanna Hedlund. n

25. Kriminalteknik #2—2020

GLASEN MED VÄVNADSPROVEN placeras i en maskin för att färgas. I maskinen ersätts paraffinet med vatten igen för att färgerna ska binda in. Det finns ett stort antal varianter av färgningar – det är tre rutinfärgningar och i nuläget kan laboratoriet göra ett 30-tal olika specialfärgningar.

– Färgningarna görs i största möjliga mån i färgmaskinen. De görs av en robot och det är bäst för miljön och för vår egen skull. Sedan så finns det vissa färgningar som kräver handpåläggning, det kan handla om specifika lösningsberedningar och att man måste övervaka en process med ögat, säger Enikö Blixt, biomedicinsk analytiker vid rättsmedicinska enheten i Linköping.

26. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

LETAR SPÅR UNDER YTAN

av Viktor Högberg foto Ricard Sievertz

Reportage

27. Kriminalteknik #2—2020

Polisens dykare letar efter kroppar och bevisföremål under vattenytan. Nu utvecklas verksamheten och dykarna ska bli ännu bättre på att säkra forensiska spår.

— Det är jätteviktigt för att öka lagföringen, säger Rolf Bergström, sjöpolis och dykare.

E

28. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

EFTER NÅGRA TIMMARS metodiskt sökande på botten av en sjö utanför Örebro ligger kniven plötsligt där. Sikten är riktigt dålig, bara några decimeter.

Polisens dykare får sträcka fram handen och försiktigt peta på föremålet med sina handskar för att vara säker på att det är en kniv som ligger där på botten.

Kriminalteknikern i det aktuella ärendet som står på stranden och följer sökandet, drar en lättnadens suck när dykaren berättar om fyndet via telekomutrustning.

– Det här är en ovärderlig hjälp för utredningen. Nu får vi möjlighet att söka dna och fingeravtryck på kniven även fast den har legat en bra stund i vattnet, säger Sven Rosberg, kriminaltekniker i Örebro.

Han diskuterar med både dykarna och NFC:s beredskap om hur kniven ska förvaras för att spåren ska påverkas så lite som möjligt innan den transporteras till NFC i Linköping. Det är många faktorer som påverkar hur materialet förändras när det ligger i vatten. Oftast används ett kärl där föremålet förvaras tillsammans med vatten från fyndplatsen för att påverka fyndets kringliggande miljö så lite som möjligt.

— DET FINNS ganska begränsat med vetenskapliga studier inom forensisk spårsäkring under vatten och därför är det svårt att säga exakt vad som gäller. Varje ärende är unikt och varje vatten har särskilda förhållanden och det måste vi förhålla oss till. Hur påverkas dna och fingeravtryck av havsvatten respektive sötvatten? Av solljus?

Hur lyfter vi föremål på bästa sätt? Vi har samlat på oss mycket erfarenhet genom åren men området behöver studeras ännu mer på ett vetenskapligt sätt, säger Ricard Sievertz, sjöpolis och dykare.

Just nu tas därför flera steg för att utveckla metodiken, utrustningen och vetenskapen kring forensisk dykning.

Förra året genomfördes ett projekt i samarbete mellan polisen och Uppsala universitet, då en student på masternivå undersökte hur spår som legat under vatten påverkas av olika förutsättningar och hantering. I studien placerades 56 knivar och lika många mobiltelefoner och tejper med en bestämd mängd dna och fingeravtryck i Mälaren. Vissa föremål togs upp direkt medan andra fick ligga i två dagar, sju dagar eller tre veckor och när de togs upp förvarades de på fyra olika sätt – traditionsenlig förvaring i vatten, lufttorkning i kontaminationsfria lådor, nedfrysning till -30 grader samt nedfrysning/torkning med kvävgas och därefter förvaring i rumstemperatur.

– Det blev ganska tydliga resultat.

Nedfrysning är generellt en bra metod för att bevara dna och det visade sig i den här

studien också vara den bästa metoden för föremål som har legat under vatten. När föremålet hamnar i vatten påbörjas en nedbrytningsprocess av dna:t och i teorin stoppas den processen, eller åtminstone saktas ned, vid nedfrysning, säger Martina Nilsson, strategisk forensisk koordinator i polisregion Stockholm.

INNAN DET KAN bli aktuellt att ändra några rutiner för hanteringen krävs ytterligare studier. NFC:s bedömning i nuläget är att fingeravtryck bevaras bättre i vatten, då det minskar risken att föremålet börjar rosta och därmed försvårar säkring av fingeravtryck. En annan aspekt att ta hänsyn till är hur möjligheten att få fram data från exempelvis en mobiltelefon som har legat under vatten påverkas av olika hanteringssätt.

– Allt detta måste undersökas vidare.

Hur som helst känns det lovande och åtminstone för dna kan vi se preliminära data som visar att en förändring av dagens tillvägagångssätt är att föredra, säger Martina Nilsson.

Helt klart är att ju snabbare dykarna kan vara på plats och dyka efter ett föremål desto större är sannolikheten att det finns spår att arbeta vidare med på laboratoriet.

I samarbete mellan polisen och Uppsala universitet har en student undersökt hur spår som legat under vatten påverkas av olika förutsättningar och hantering.

Foto: Minna Ridderstolpe.

Reportage – Både dna och fingeravtryck sköljs bort med tiden men det är komplext. Om det är dybotten så påverkar det på annat sätt än om det är sand, surt vatten påverkar på annat sätt än basiskt och så vidare, säger dykaren Rolf Bergström.

– För oss är dykningen ett sätt för att ta oss till jobbet. Sedan ska vi ta hand om fyndet och ge möjlighet till spårsäkring, fortsätter han.

UTBILDNINGEN ÄR EN del i att harmonisera och kvalitetssäkra det kriminaltekniska arbetet inom Polismyndigheten.

– Även om vi inte har någon specifik dykutbildning än så har det hänt mycket de senaste 10–15 åren. Tidigare lyftes kroppar ofta bara upp ur vattnet och sedan kunde det vara rättsläkaren som upptäckte kraftigt våld mot huvudet i samband med obduktionen.

Idag dokumenteras och undersöks platsen väldigt noggrant innan kroppen flyttas, precis som om polisen hittar en kropp på land. Vi spärrar av och ”fryser” platsen, säger Kjell Ryderling.

Utbildningen blir också viktig för att dykarna ska få lära sig att använda den utrustning som finns tillgänglig. Bland möjliga redskap har dykarna bland annat metalldetektorer, olika undervattenskameror, UAS/drönare samt sonar, en form

av ekolod som med hjälp av ljudvågor kan upptäcka kroppar under vattnet. Förhoppningen är att framöver kunna ta fram markradarutrustning för undervattensarbete som ska kunna upptäcka objekt i metertjockt sediment.

I ärendet vid sjön utanför Örebro behövdes inte någon teknisk utrustning

”Det finns ganska begränsat med vetenskapliga studier inom forensisk spårsäkring under vatten” RICARD SI E VERT Z

för att hitta kniven. Uppspända kättingar delade upp sökområdet i sektorer som söktes igenom av en dykare i taget för att inte röra runt botten mer än nödvändigt.

Platsen var tydligt avgränsad utifrån en vallning med den misstänkta gärningsmannen, där personen också fick provkasta ett föremål från strandkanten.

– Vallningen får stor betydelse för vårt arbete, det blir oftast ett bättre resultat om vi har möjlighet till det. Sedan tar vi tillsammans med utredarna ett beslut om var vi ska söka, säger Ricard Sievertz.

Trots att kniven hade legat i sjön i flera veckor hittade NFC dna på knivens spets och egg och skrev i sitt utlåtande att resultatet talade extremt starkt för att dna:t kom från brottsoffret, resultatvärde +4.

Genom åren har Ricard och Rolf med kollegor deltagit i sökarbetet i många uppmärksammade ärenden, bland annat med den försvunna journalisten Kim Wall som försvann i samband med en reportageresa med en dansk u-båt.

Varje år söker dykarna efter 10–20 kroppar och ofta tar de över efter räddningstjänstens dykare som har till uppgift att rädda liv i det initiala, akuta skedet med en försvunnen person.

– Det är en speciell miljö att utföra polisarbete i, inte minst när det är dålig sikt och vi söker efter kroppar. Men det känns bra när vi i någon mening kan hjälpa anhöriga att bearbeta och komma vidare eller när vi kan hjälpa till i en utredning. Det är en stor tillfredsställelse, säger Ricard Sievertz. n

29. Kriminalteknik #2—2020

DYKARNA ÅKER PÅ drygt 60-talet uppdrag varje år och det handlar nästan uteslutande om dyk i sötvatten i ärenden med rubriceringen mord eller försök till mord.

De flesta av polisens dykare tillhör rent organisatoriskt sjöpolisen i region Stockholm, men gör ändå majoriteten av alla sina dyk i andra delar av landet. I polisregion Nord finns också en dykgrupp – den är relativt nystartad och utför majoriteten av alla dykuppdrag inom region Nord. Vid behov hjälper de båda grupperna varandra och utbyter både resurser och kunskap.

Förhoppningen är att svensk polis redan i höst ska få en utbildning inom forensisk dykning. Idag har de flesta dykarna genomgått sjöpolisutbildningen och utbildningen för lokala brottsplatsundersökare.

– På samma sätt som kriminaltekniker behöver sin grundutbildning behöver dykarna något motsvarande som är anpassat för deras uppdrag. Vi planerar just nu för en åtta veckor lång utbildning där dykarna ska få en ökad medvetenhet kring säkring av forensiska spår rent allmänt men också en specifik utbildning kring forensiskt arbete under vattenytan, säger kriminaltekniker Kjell Ryderling som ansvarar för att planera den nya utbildningen.

När polisens dykare sökte efter en kniv på botten av en sjö utanför Örebro användes långa kättingar för att dela upp sökområdet i sektorer.

30. Kriminalteknik #2—2020

Reportage

STINKANDE AVFALL PÅ FAT

I en nedgången industrilokal påträffas hundratals plåtfat med stinkande innehåll.

De misstänkt farliga ämnena måste analyseras innan de riskerar att läcka ut i naturen.

av Lars Grimbeck foto Tomas Seger

Reportage

31. Kriminalteknik #2—2020

J

Reportage

32. Kriminalteknik #2—2020

tiden lär mig nya saker samtidigt som jag känner att jag bidrar och gör nytta med min kompetens, säger han.

Upptakten i det här fallet var att kommunens miljöinspektörer slog larm. Kemikalielagret hade påträffats vid en rutinmässig tillsyn av nedlagda industrier med misstänkta föroreningar. De kommunala tjänstemännen anmälde det till polisen, som de är skyldiga att göra vid sådana fynd. I sin anmälan redogjorde de noga för sina iakttagelser om misstänkt miljöbrott och beskrev i både ord och bild den omfattande förvaringen av oidentifierade kemikalier.

Erik Wikstrand pekar över omgivningarna. Strax intill porlar ett vattendrag. Ett läckage från kemikalielagret skulle kunna orsaka stora skador i naturen.

– Vi ser inga tecken på att något läckt ut. Däremot har vi sett läckage inne i lokalerna, säger han.

— JAG VISSTE att det skulle vara mycket men inte så här stora mängder. Och inte så dåligt förvarat. Miljöbrottsutredaren Erik Wikstrands spontana reaktion vittnar om en utredning utöver POLISENS UNDERSÖKNING måste det vanliga. genomföras innan lagret kan saneras.

Han lotsar oss in i en sliten industrilokal Men miljöaspekterna prioriteras, betonar i en ort i Västsveriges avfolkningsbygder.

Monika Ivert, chef för miljöbrottsgruppen Det är som om allt vore hämtat från en i region Väst. skräckfilm: Vägen slingrar sig fram genom tätvuxen barrskog, dörrar hänger på trekvart, plåtar slamrar, regnet vräker ned.

FAKTA : Försiktigt passerar vi genom stora hallar där gammalt klotter bleknat med åren. Allra längst Miljöbrott drabbar den yttre miljön, till exempel in, bakom stängda portar, står markområden, vatten eller ekosystem. Ibland har miljöbrotten effekter som kan påverka kommande plåtfat staplade från golv till generationer. tak. En del är tillknycklade.

Miljöbrott omfattar ett stort antal handlingar Några plastbehållare är dödsom skadar miljön och människors hälsa. skallemärkta. Ingen kan bortse Exempel på brott som regleras i miljöbalken är: från den gnagande oron: Hur ● miljöbrott ● miljöfarlig kemikaliehantering farligt är innehållet?

Om miljöbrott

När det väl är bevissäkrat fortsätter kommunens tjänstemän sitt arbete med att kontakta de ansvariga ägarna angående sanering av lokalerna, en kostnad som ägarna får stå för. Om polisen beslutat att ta avfallet i beslag skulle kostnaden fallit på Polismyndigheten.

– Det var inte aktuellt med något beslag i det här fallet. Men vi gör ingen avvägning mot kostnaderna. Miljön går alltid först, konstaterar Monika Ivert.

I FLERA DAGAR har hon planerat platsundersökningen, rekvirerat miljöspecialister från nationellt forensiskt centrum i Linköping och kriminaltekniker från region Väst. Hon har också gjort riskanalys utifrån arbetsmiljöansvaret och kontaktat räddningstjänsten i händelse av att de snabbt måste larmas på grund av kemikalieutsläpp.

– Det speciella i det här fallet är att det är så många aktörer som ska samordnas och samverka. En kraftsamling när det kommer till kunskap, säger Monika Ivert.

I dunkel belysning pågår arbetet med provtagningar ur tunnorna.

Alla har handskar, skyddsdräkter, ögonvisir och andningsskydd – stanken från plåtfaten tar nästan andan ur en.

Kriminalteknikerna Margareta Jakobi, Kenth Olausson och Mikael Strömblad är sysselsatta med att bryta upp plåtfat och nogsamt hålla reda på proverna.

● brott mot områdesskydd ● artskyddsbrott

ÅKLAGAREN vid Riksenheten ● otillåten miljöverksamhet ● otillåten avfallstransport och nedskräpning för miljö- och arbetsmiljömål har beslutat om husrannsakan.

Källa: polisen.se Det krävs för att polisen ska få tillträde till lokalen och ostört kunna ta prover.

– De flesta av våra miljöbrottsutredningar är åklagarledda. I det här fallet går åklagardirektivet bland annat ut på att fastställa vilka kemikalier som förvaras och att dokumentera omfattning och förvaring, säger Erik Wikstrand.

Miljöfarligt avfall är hans specialitet.

Han rekryterades till polisen från en kommunal tjänst där han arbetade med avfallshantering. Vid polisens miljöbrottsgrupp i polisregion Väst får han dagligen användning av sina erfarenheter som miljövetare.

— NÄR JAG sökte till polisen kunde jag inte föreställa mig hur intressanta och omväxlande arbetsuppgifter jag skulle mötas av. Det här är ett jobb där jag hela

I plåtfaten förvaras olika slags lösningsmedel. En del ämnen är så basiska att det bedöms som starkt frätande lut.

Från Uddevalla har servicemannen Tim Olofsson lånats in för att flytta fram plåtfaten med hjälp av truck.

POLISENS KRIMINALTEKNIKER I region Väst brukar leta blodspår och dna på brottsplatser. I det här fallet söker de efter helt andra substanser. Alla kriminaltekniker har miljöbrott i sin grundutbildning, berättar Margareta Jakobi, som dessutom har en påbyggnadsutbildning i miljöforensik.

– I vårt arbete kan uppdragen handla om allt från mord till miljöbrott. Här är det kemiska ämnen som vi dokumenterar och analyserar för att kunna styrka miljöbrott.

De öppnar lock, luktar sig fram.

– Thinner?

– Tveklöst, svarar någon.

En glasfiberpinne sticks ned för att hämta upp vätska som förs över till en vit provflaska av plast med blått lock. Några droppar på ett papper indikerar pH-värdet.

Bambupinnar smetas in med pasta för att undersöka om det blir skiktningar av olja eller vatten. Margareta Jakobi noterar alla provtagningar omsorgsfullt i ett platsundersökningsprotokoll. Efter tre dagar packar teknikerna ihop sitt material och husrannsakan är formellt avslutad. Utredningen fortsätter därefter i miljöbrottsgruppen och är ett av cirka 270 ärenden i år. Men få fall är lika omfattande som detta, sett till mängden avfall.

Erik Wikstrand konstaterar att miljöbalken har stor spännvidd. Den träffar både den som eldat miljöfarligt avfall på

Helga Nyberg från nationellt forensiskt centrum har hela landet som arbetsplats och kan biträda polisen vid potentiella miljöbrott.

”I ett sådant här fall behöver man vara kemist för att förstå vad det är för farliga ämnen vi har att göra med” N I L S HYD ÉN

otillåtet sätt, gjort åverkan på ett naturreservat – eller de som gör sig skyldiga till grovt miljöbrott.

FACIT I FALLET med plåttunnorna i industrilokalen dröjer ytterligare. NFC:s sakkunnigutlåtanden är i stort sett färdiga.

Det är omfattande och många prover som har tagits. Vid tidningens pressläggning pågick arbetet med förhör.

Monika Ivert och hennes medarbetare kämpar oförtrutet vidare: – På senare tid har vi märkt en ökning av anmälningar av miljöärenden, framför allt från privatpersoner. Det kanske är ett tecken i tiden med ett större engagemang från gemene man, säger hon.

Drivkraften är den samma oavsett vilken brottslighet det handlar om.

– Med respekt för farligheten är vi inom polisen alltid nyfikna. Vi vill ta reda på vad det är vi har framför oss. Själv drivs jag av den funktion jag har i samhället. Det har jag känt från första stund när jag började inom polisen, säger Monika Ivert. n

33. Kriminalteknik #2—2020

NILS HYDÉN FRÅN nationellt forensiskt centrum är forensisk specialist inom miljöbrott. Till sin hjälp har han forensikeraspiranten Helga Nyberg. De båda har hela Sverige som arbetsfält och polisen kan be dem medverka vid undersökningar som platsbiträde.

– I ett sådant här fall behöver man vara kemist för att förstå vad det är för farliga ämnen vi har att göra med. Det här fallet är stort och komplext. Vi sovrar och tar prover på det mest miljörelevanta. Sedan krävs kvalificerade laboratorieundersökningar för att fastställa exakt vilka ämnen det handlar om, förklarar Nils Hydén.

De första preliminära bedömningarna på platsen pekar på olika slags lösningsmedel, bland annat färgrester. En del ämnen är så basiska, med ett pH upp till 14, att det bedöms som starkt frätande lut.

– Det fanns över 500 oljefat på platsen och det går förstås inte att ta prover från samtliga. Vi gör en analysstrategi och utifrån kunskap, erfarenhet och särskild utrustning bedömer vi vad som är mest miljöbrottsrelevant. Vi försöker knyta ihop kriminalteknikernas prover med åklagarens frågeställningar, säger Nils Hydén.

Yrket

av Viktor Högberg foto Pernilla Sjöström

ARKEOLOG PÅ POLISEN Yrket: Forensisk arkeolog

34. Kriminalteknik #2—2020

Jesper Olsson arbetar med forensisk arkeologi på informationstekniksektionen på NFC och är ämnesansvarig för forensisk arkeologi inom polisen.

– Jag jobbar med att göra forensiska arkeologiska undersökningar med exempelvis metalldetektor samt att vara rådgivare kring metodiken inom främst kalla fall och vid grova brott.

Jag ansvarar för metodutveckling och omvärldsbevakning på det här ämnesområdet. Bland poliserna finns också flera personer med liknande bakgrund som jobbar i andra roller, exempelvis som kriminaltekniker.

Vad är det mest intressanta med ditt jobb?

– Det är att få jobba som ”praktisk akademiker”. Jag vill ha ett jobb med ” ett kall” där jag kan göra skillnad, det är en stor drivkraft för mig. Inom både arkeologin och kriminaltekniken vill man hitta, undersöka, dokumentera, analysera och förklara spår efter mänsklig verksamhet.

Båda områdena är tvärvetenskapliga och lånar metoder från andra områden.

Hur hamnade du på polisen?

– Jag har arbetat på polisen sedan år 2008.

Under många år var jag it-forensiker i polisregion Syd och hade ett sidouppdrag där jag jobbade med forensisk arkeologi på brottsplatser på ungefär 20 procent av min arbetstid.

Ledare

av Helena Trolläng foto Pia Molin

”Högt tryck på forensiska undersökningar”

”Min förhoppning är att samtliga nya laboratorier ska vara i full drift i början av nästa år”

I år har antalet inkomna forensiska beställningar ökat med tio procent. De olika arbeten som NFC har påbörjat kring att utveckla polisens forensiska verksamhet är nödvändiga för att möta utredningsverksamhetens behov, menar NFC:s chef Helena Trolläng.

Kan du säga något om NFC:s verksamhet under första halvan av 2020?

— Det vi kan se är att trycket på den forensiska verksamheten är fortsatt högt och att antalet inkommande forensiska beställningar har ökat med ungefär tio procent.

35. Kriminalteknik #2—2020

Vad är NFC:s största utmaningar i nuläget?

— Att snabbt få igång verksamheten på våra åtta nya driftställen, för att i ännu högre grad kunna bidra till en snabb och effektiv hantering av forensiska spår. Ett första viktigt steg mot detta är att få rätt resurser på plats.

I slutet av året kommer vi totalt att ha nyanställt mellan 50 och 60 medarbetare på våra labb i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro, Stockholm, Malmö, Kristianstad, Växjö, Göteborg, Borås och Halmstad. Efter anställning väntar en intensiv period av introduktionsutbildning för att de nya medarbetarna snabbt ska komma in i sina roller och kunna bidra i vårt uppdrag.

Parallellt med den resurs och kompetensmässiga uppbyggnaden arbetar avdelningen också intensivt för att ge verksamheten rätt lokal- och utrustningsmässiga förutsättningar att bedriva en effektiv och ändamålsenlig produktion.

Min förhoppning är att samtliga nya laboratorier ska vara i full drift i början av nästa år.

Det är framför allt undersökningar inom narkotika- och dna-området som har ökat.

En möjlig förklaring kan vara den nationella särskilda händelsen Rimfrost, som syftat till att minska det dödliga våldet i kriminella miljöer.

På vilket sätt har NFC varit involverat i operation Rimfrost?

— Vi har på samma sätt som flera av regionerna haft en särskild organisation för att bättre kunna hantera dessa viktiga ärenden. Genom en tidig och nära dialog med utredningssidan har vi gemensamt bättre kunnat prioritera, koordinera och samordna avdelningens insatser. Vi vet att tidiga urval

av strategiskt och tidsmässigt viktiga forensiska analyser bidrar till en mer effektiv brottsutredning. Därför har vi haft särskilt utsedda kontaktpersoner som har arbetat tätt tillsammans med polisregionerna. Totalt har vi genomfört ungefär 2 000 undersökningar kopplade till insatsen. Det flesta ärendena har gällt dna-, vapen- och narkotikaundersökningar och man kan också konstatera att det ofta rört grov brottslighet som mord och grovt narkotikabrott. Nu är insatsen avslutad, men lärdomarna och framgångsfaktorerna tar vi med oss in i vår dagliga linjeverksamhet. Läs mer om Rimfrost på sidorna 8—9.

Vad händer på NFC under hösten?

— Den största förändringen är att delar av avdelningens verksamhet från och med slutet av året kommer att vara igång även på kvällar och delar av veckosluten.

De utökade produktionstiderna syftar till att öka tillgängligheten och korta handläggningstiderna. Inte minst när det handlar om allvarliga brott är det extra viktigt att vi skyndsamt och effektivt kan gå igång med forensiska analyser för att ge utredningssidan så snabba och goda förutsättningar som möjligt att lösa brott. Mer om denna förändring kan du läsa på sidan 4.

av Viktor Högberg grafik Jörgen Knutsson

9 fakta om droganalys på NFC

42

Ungefär hälften av alla ärenden som kommer in till NFC är narkotikaärenden.

42 nya psykoaktiva substanser identifierades i Sverige under 2019. Det är några fler än 2017 och 2018, men färre än 2014, 2015 och 2016. Under den treårsperioden identifierades som mest 81 nya substanser under ett år. NFC identifierar och strukturutreder i stort sett alla nya substanser som rapporteras i Sverige. Därefter är det Folkhälsomyndigheten som gör eventuell klassning av narkotika eller hälsofarlig vara.

Cirka 50 procent av materialen som undersöks avseende narkotika utgörs av cannabis eller hasch och ungefär 20 procent av materialen som undersöks är olika narkotiska läkemedel.

I de heroinbeslag som undersöktes på NFC förra året var medelhalten av den verksamma substansen 25 procent. Medelhalterna av den aktiva substansen i kokain var 63 procent, i amfetamin 34 procent och i cannabisharts 25 procent.

Under årets första kvartal inkom ungefär 13 kilo kokain till NFC för undersökning. Det är mer än motsvarande period både 2018 och 2019.

800 000

+9%

Under första kvartalet 2020 ökade inströmningen av narkotikaärenden med drygt nio procent jämfört med motsvarande period 2019 — sammanlagt 14 600 beslag inom narkotika kom in till NFC. Handläggningstiden var sju dagar under tidsperioden.

De senaste fem åren har antalet narkotikaärenden som kommer till NFC ökat årligen. Under 2019 avslutades 1 500 fler ärenden än året före och handläggningstiden låg på fem dagar.

Narkotikaklassade läkemedel ökar både i antal beslag samt mängd sedan flera år tillbaka. Under första kvartalet 2020 beslagtogs knappt 800 000 enheter läkemedel, jämfört med drygt 600 000 enheter första kvartalet 2019 och knappt 550 000 enheter första kvartalet 2018.

Inkomna ärenden

2017

2018

2019

32 300

35 400

36 800

Förändring, inkomna ärenden

+ 11 %

+ 10 %

+4%

Avslutade ärenden

32 100

35 300

36 800

Statistik från juni 2020.

Visste du detta om hasch?

330 kilo. Så många kilo cannabisharts, alltså hasch, ingick i det enskilt största narkotikaärendet som kom in till NFC under förra året.

Den vanligaste storleken på en haschkaka är 100 gram. Det förekommer dock andra storlekar, allt från 50 gram upp till 1 kilo.

Även kokain och heroin förekommer i form av kakor, det är dock ovanligare att NFC får in sådana material.

Nästan allt hasch är märkt på något sätt. Antingen med en stämpel direkt på haschet eller med en liten papperslapp med motiv på emballaget, allt ifrån

företags- och idrottslogotyper till andra märkningar. Polisen har en intern databas med sådana stämplar och den används för att kunna koppla samman beslag för att upptäcka överlåtelser. Sedan starten 2012 har haschdatabasen haft ungefär 12 000 besök.