LUTIONEN

”DNA FINNS I kroppens alla celler, bland annat i kroppsvätskorna. Sådana biologiska spår hoppas man inom en snar framtid kunna analysera vilket måste bedömas värdefullt då dna-kedjan hos människan är unik för varje individ. /…/I dagens läge är det för tidigt att säga vad dna får för betydelse /…/ tekniken kan helt revolutionera den kriminaltekniska undersökningen, men vägen dit kan vara både lång och krokig.”

Det här kan man läsa i tidningen Kriminalteknik nummer 1 år 1987. Det är första gången som dna-teknik i kriminaltekniska undersökningar tas upp. Bara två år senare får Sverige sin första fällande dom där dna-bevisning är avgörande. Analysen gjordes i föregångslandet England, det var dit proverna skickades. I första hand rörde det sig om våldtäktsärenden, då spermaspår hade bäst förutsättningar för analys.

– På den tiden krävdes, i runda slängar, mer än 1 000 gånger så stor dna-mängd som idag, säger Ricky Ansell, verksamhetsexpert på NFC, tidigare SKL.

1991 KUNDE SKL göra sina första egna dna-analyser. Tekniken som användes var densamma som på det engelska labbet: SLP (single locus probe), som framförallt lämpade sig för just våldtäktsärenden. Ytterligare en teknik introducerades under samma år: PCR (polymerase chain reaction), en metod med högre känslighet men som vid den här tiden hade lägre bevisvärde då bara enstaka STR-markörer (short tandem repeats) undersöktes. Fram till 1994 användes en blandning av tekniker, inklusive de gamla konventionella: blodgruppsbestämning, enzymer och serumproteiner. Men från 1995 var det de PCR-baserade teknikerna som kom att gälla. Förenklat bygger PCR på att man använder cellens egen metod att kopiera valda delar av arvsmassan, och låter detta ske i provrör. Resultatet är en masskopiering, vilket gör att mängden spår som behövs för att utföra en analys är betydligt mindre.

Blod, sperma och sekret, ryckta hårstrån, uppkastningar, muskel- och benvävnad. De PCR-baserade metoderna är lämpade för många typer av biologiska spår. Med tiden blev de dessutom allt känsligare och fick ett högt bevisvärde då antalet markörer utökades.

MEN EN AVGÖRANDE faktor saknades för att bättre kunna utnyttja den nya tekniken: möjligheten att föra register. I årgång efter årgång av tidningen lyfter experterna frågan.

I Kriminalteknik nummer 1 år 1999 lyder så rubriken: ” Dna-register byggs upp på SKL.”

En ny polisdatalag hade gjort det möjligt att inrätta två dna-register, ett person- och ett spårregister. Även spår från äldre ouppklarade ärenden, varav många frysförvarats, kom att ingå i spårregistret som kom i bruk 1 april 1999.

– Det här var en milstolpe och antalet ärenden ökade markant, framförallt de så kallade mängdbrottsärendena, säger Ricky Ansell.

Att dra långa statistiska linjer är svårt, då data ofta inte är direkt jämförbar. Men vi vet att antalet ärenden med biologiska spår 1991 var cirka 600, år 2003 var de 7 600. 2003 krävdes dna från knappt 100 celler för att få en säker analys – idag är vi nere på några enstaka cellers dna.

ÅR 2003 INFÖRDE dessutom SKL specialanalystekniken LCN-dna (low copy number), som gjorde det möjligt att få resultat från ytterst små mängder, genom att kopiera dna:t extra många gånger.

– Vid tidpunkten för mordet på utrikesminister Anna Lindh var vi precis i startgroparna och valde då att göra analyserna i England, som var först ut med LCN-tekniken, säger Ricky Ansell.

NÄSTA STORA utvecklingskliv togs 1 januari 2006. Då trädde en ny lagstiftning i kraft som innebar rutinmässig salivtopsning av personer som var skäligen misstänkta för ett brott med fängelse i straffskalan.

”Den nya dna-lagstiftningen innebär bland annat att dna-prover från en person inte längre behöver tas som blodprov av sjukvårdsutbildad personal. Nu blir det möjligt för samtliga polismän att själva göra provtag- ningen med ett nytt provtagningskit ” , gick det att läsa i Kriminalteknik nr 4, 2005.

När dna från till exempel ett blodspår har samlats in och det inte finns någon misstänkt gärningsperson att jämföra mot söker NFC kontinuerligt i Polismyndighetens dna-register och mot dna-register i 23 EU-länder plus Storbritannien.

– Rent konkret innebar de så kallade registertopsningarna att det blev lättare och krävdes mindre för att fatta beslut om att ta prov. Konsekvensen, vilket också var syftet, var att vi kunde registrera dnaprofiler från betydligt fler personer än tidigare och att dna-spår i ouppklarade brott i större utsträckning gav träff mot person och det redan vid tidpunkten då dnaspåret registreras, säger Ricky Ansell.

PARALLELLT MED DEN nya lagen introducerade SKL en analyskedja som de själva tagit fram. Ett arbetssätt som gäller än idag och som Ricky Ansell beskriver som Coutstanding”. I Kriminalteknik förklaras den under rubriken: ”SKL:s motorväg för salivprov”. Polisen upprättar en digital begäran, skickar in salivprovet till SKL/ NFC där det analyseras och registreras. En semiautomatiserad analysprocess utförs som ger svar samma dag eller senast dagen därpå. När svaret kommer söker NFC i registren – som finns hos dem. Vid träff skickas ett meddelande, en träffrapport, omedelbart till utredningen.

Spårregistret togs i bruk 1999, där finns spår som ännu inte har kopplats till en person. Efter att registret kom ökade antal dna-ärenden markant, framför allt de så kallade mängdbrottsärendena.

– Hanteringen från topsning till mottagen träffrapport är ett helhetspaket som fungerar väldigt väl, och snabbt.

UNDER MÅNGA ÅR var det nio och senare tio olika områden i arvsmassan, så kallade STR-områden, som man valde att titta på, utöver kön. Ytterligare fem områden undersöktes vid vissa tillfällen. De rörde släktskapsband och var viktiga i ärenden då den misstänkte gärningsmannen exempelvis hävdade att det inte var han utan hans bror som utfört gärningen. 2011 bytte SKL till ett nytt, mer robust och finkänsligt prov-kit. Samtidigt utökades normalantalet undersökta områden till 16, som ett led i anpassningen till det internationella sökutbytet i Prümrådsfördraget. Det skulle dock komma att ta två år innan Sverige var redo att anslutas till ett första land: Nederländerna.

– Det var stort. Idag är vi anslutna till och söker kontinuerligt mot 23 EU-länder plus Storbritannien. Även Norge är på gång. Vi får många träffar i registren både nationellt och internationellt, säger Ricky Ansell.

”ATT TA HJÄLP av dna-baserad släktforskning var sista halmstrået. Nu ser dubbelmordet i Linköping ut att kunna klaras upp. Tack vare ett pilotprojekt.”

Kriminalteknik nummer 2, 2020.

När mordet på en kvinna och en pojke i Linköping 2004 till slut löstes med hjälp av släktforskning och matchning i kommersiella släktdatabaser, ledde det till rubriker i varenda svensk mediekanal. Efter lyckade försök i USA hade Polismyndigheten beslutat att genomföra ett pilotprojekt med fall som rörde mord och grova sexualbrott, där det fanns gott om dna och alla andra vägar prövats.

– Rättsavdelningen ville ha ett case för att kunna pröva de juridiska frågorna, så vi byggde upp en metod tillsammans med utredare och expert från Rättsmedicinalverket som vi sedan kunde testa i form av en pilot, säger Ricky Ansell.

I SAMBAND MED ett förhandssamråd kom IMY, Integritetsskyddsmyndigheten, dock med en rad invändningar. Implementeringen av metoden sattes därför på paus i väntan på utredning – en utredning som nu, ett par år senare, snart ska presenteras.

I januari 2019, samma år som släktforskningspiloten kom igång, blev en annan form av sökning av dna-profiler i myndighetens egna register möjlig, så kallad familjesökning. Dna-spår som inte ger träff vid en registersökning kan sökas med andra inställningar, vilket kan möjliggöra träffar mot nära släktingar, såsom föräldrar, barn eller helsyskon. En av de första sökningarna som gjordes och ledde till uppklaring rörde det då ouppklarade Billdalsärendet, en grov överfallsvåldtäkt på en flicka 1995.

GENOM ÅREN HAR ytterligare en rad olika analystekniker utvecklats som används parallellt eller vid specifika fall. Ett är Y-kromosomalt dna, som enbart män bär på. I sexualbrottsfall med begränsad mängd manligt dna och en stor mängd kvinnligt, kan det vara en bra metod.

En annan metod är RNA, som beskrevs som ”nästa revolution” i en artikel 2009. Det blev den inte – i alla fall inte än, konstaterar Ricky Ansell idag. Men den används när det är viktigt att inte bara fastställa vem dna:t kommer ifrån utan också vilken vävnad spåret utgörs av, vilket kan bidra till att ytterligare klargöra vad som har hänt.

– Vi har en del ärenden idag, mot extern leverantör, men är själva inte i hamn med analyser i egen regi. Det forskas fortfarande mycket på hur man ska få till dessa analyser till det bättre, säger Ricky Ansell.

METODEN MTDNA HAR använts länge och används i första hand i släktskapsutredningar eller för identifieringar efter katastrofer. MtDNA används i ett begränsat antal brottsutredningar där vanliga analyser inte är möjliga och är då särskilt lämpad för tappade hårstrån, utan rötter.

Sedan ett par år är det också möjligt att analysera en större del av arvsmassan, genom så kallad NGS (next generation sequencing) – ett rejält tekniskt kliv. SNP-teknik är en metod för att få fram snabba svar utifrån små mängder spår som kan användas i kombination med NGS. Medan den vanliga analystekniken tittar på längdsekvenser i dna, som i sig inte säger något mer än vems dna det gäller, kan den nya typen av sekvensering bland annat ta fram information om hår-, ögon- och hudfärg samt ursprung. 2014 användes tekniken för första gången i ett svenskt ärende, med hjälp av experter vid Erasmusuniversitetet i Nederländerna.

– Vi är på gång för att kunna göra motsvarande analyser på NFC. Idag skickar vi ett par ärenden per år till Nederländerna

En av de nyaste analysteknikerna, NGS, gör det möjligt att bland annat ta fram information om hår-, ögon- och hudfärg samt ursprung. Idag remitteras sådana analyser till Nederländerna, men metoden är på gång att tas i bruk på NFC.

TIDSLINJE: DNA I TIDNINGEN KRIMINALTEKNIK som rör mord eller grova våldtäkter när det behövs i utredningen, säger Ricky Ansell. enhälligt och heltäckande vis än idag. Därutöver ska de presentera förslag på hur släktforskningsdatabaser kan eller inte kan användas, efter att ha utrett invändningarna från IMY.

2013 gick Sverige med i det internationella sökutbytet enligt Prümrådsfördraget.

Efter 16 år kunde dubbelmördaren i Linköping hittas år 2020 med hjälp av dnabaserad släktforskning. Kriminalteknik publicerade ett stort reportage om arbetet och metoden.

Biometriutredningen ska presentera sina förslag på hur exempelvis dna, fingeravtryck och ansiktsbilder kan samlas in och registreras på ett mer enhälligt och heltäckande vis än idag.

2022 började NFC använda DNAxs som har potential att kunna hantera resultat av blandbilder med dna från upp till fyra personer och resultat där inte hela dna-profilen framträder på grund av små spårmängder.

Biometriutredningen ska bland annat presentera hur släktforskningsdatabaser kan användas. På bilden ett så kallat sekvenseringschip, genom vilket man får fram dna-sekvenser.

Kammaråklagare Daniel Gustafsson, som bland annat arbetar med kriminaltekniska frågor vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, hoppas att begränsningarna av vilka register som får sökas i, och hur det får göras, ska lätta.

– Det gäller inte minst släktforskningsdatabaserna, säger han, och fortsätter: resultat. De allt känsligare metoderna som utvecklas, och som undersöker fler och fler markörer i arvsmassan, gör ärendena tidskrävande och inte sällan så komplexa att resultaten inte kan utvärderas manuellt. DNAxs har potential att kunna hantera resultat av så kallade blandbilder med dna från upp till fyra personer och resultat där inte hela dna-profilen framträder på grund av små spårmängder.

– Vi kan redan nu konstatera att vi redovisar mer resultat med stöd av DNAxs och min bild är att framtiden kommer att visa att införandet är en historisk milstolpe, säger Ricky Ansell.

TEKNIKUTVECKLINGEN går ständigt framåt och då och då sticker enskilda ärenden ut eller blir mediala. Men alla de insatser som dagligen görs av kolleger, på brottsplatser och i laboratorieverksamheten, får inte glömmas, understryker

Ricky Ansell.

– Det är det här som är, och kommer att fortsätta vara, den viktigaste grundpelaren i att vi lyckas med vårt uppdrag. n

FAKTA:

Fyra fall där dna-spår varit avgörande

FÖRHOPPNINGARNA MED NY teknik med NGS är många, men också de etiska och juridiska frågorna som utvecklingen för med sig, konstaterar Ricky Ansell.

– Vilka gränser ska sättas? Vi står mitt i en teknikutveckling på flera håll i samhället där exempelvis meta- och megadata plockas fram. Vi behöver kunna använda oss av nya tekniker i vårt uppdrag för att klara upp brott, samtidigt måste lagstiftningen vi lutar oss mot täcka in alla de här bitarna.

I SLUTET AV februari 2023 ska ett par viktiga frågor få ett svar. Det är då den så kallade biometriutredningen ska presentera sina förslag på hur till exempel dna, fingeravtryck och ansiktsbilder kan samlas in och registreras på ett mer

– Registerslagningar och rätten till integritet är en balansakt. Men ibland kan jag tycka att debatten inte är så nyanserad och faktabaserad, och inte bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kanske överskattar man också vilka möjligheter myndigheterna faktiskt har.

Dna är ett mer rättssäkert verktyg än många andra, menar Daniel Gustafsson, och kommer med all sannolikhet att få än större betydelse för antalet uppklarade brott i framtiden.

– Nu ska det bli spännande att se vad DNAxs kommer att få för betydelse. Mycket stor, tror jag. Kan vi få LCN-tekniken och DNAxs att mötas vore det ett drömscenario ur forensiskt hänseende.

DNAXS ÄR ETT nytt expertsystem som NFC började använda i våras. Ett expertsystem för hantering, bedömning och beräkning av dna-resultat som utvecklats för att kunna hantera komplexa analys-

Hagamannen satte skräck i Umeåbor under åtta år. Han var en tidigare ostraffad 33-årig familjefar som uppmärksammades för sin likhet med polisens fantombild. Han topsades som den 777:e personen i utredningen. Det blev träff och flera grova brott kunde klaras upp. Anna Lindhs mördare kunde gripas efter en dna-analys som knöt honom till både mordvapnet och den keps som hittades längs flyktvägen. Det speciella i fallet var att PKU-biobanken, som enbart är avsedd för medicinsk forskning, användes. Eftersom biobanken inte är sökbar var det först när polisen hade namn på den misstänkte som de fick användning av registret.

Mordet på 16-åriga Malin i Husum 1996 var länge ouppklarat. Men i somras fälldes en nu 44-årig man för det 26 år gamla mordet. Mannen dömdes i tingsrätten redan 1998, men friades i hovrätten. Efter detektivarbete och idoga analyser av en spermafläck på offrets byxor lyckades NFC få en dna-träff, ett avgörande bevis i målet.

Dubbelmordet i Linköping på en kvinna och en pojke. Efter 16 år kunde gärningsmannen till slut ringas in med hjälp av släktforskning och sökning i släktforskningsdatabaser. Fallet ingick i ett pilotprojekt och var det första i Europa där en gärningsman hittades på det här sättet.