FORENSIKERNA ALDRIG GLÖMMER

Ärendet med de stulna riksregalierna är ett av många fall som NFC:s forensiker aldrig glömmer. Vi har frågat ett gäng forensiker om de mest minnesvärda fallen och de största framstegen under deras tid inom forensiken. Häng med bland it-forensik, dna, hylscontainrar för vapen och en känsla av stolthet i att varje dag kunna bidra i arbetet med att besvara frågor som för brottsutredningar framåt.

ANNIKA:

Forensisk generalist*

Det största under min tid. De stora framgångarna med dna har varit avgörande för att lösa allt fler brott. Även inom andra forensiska discipliner har tekniken med bättre kameror, snabbare och bättre datasystem och andra tekniska lösningar gjort att man kunnat snabba upp den forensiska undersökningsprocessen och på så sätt öka nationella brottsuppklaringen.

Mest stolt över. Ett av de mest spännande ärendena jag haft är de stulna riksregalierna. Den 31 juli 2018 stals de ur en monter i Strängnäs domkyrka. Genom att man säkrat misstänkt blod fick man träff på en möjlig gärningsman redan inom ett dygn och kunde skicka ut en efterlysning. Man gjorde många tillslag, utan resultat. Sex veckor senare anmälde en man sig själv, han hade hört att han var eftersökt. Han häktades, dock inga regalier i sikte.

På den sista rättegångsdagen mot mannen meddelas att en väktare i Åkersberga hittat ett sopkärl med ”BOMB” skrivet på det. När man gläntar på locket ser man något som glimmar. Man tror att det är de stulna regalierna och rättegången pausas. En akut förtur skapas hos NFC och snabbt organiseras Noa, åklagare, polisiära funktioner, NFC, länsstyrelsen, metallkonservatorer – allt för att omhänderta undersökningar av de återfunna regalierna.

På NFC fick vi säkerställa att våra metoder inte påverkade på något sätt som inte kunde återställas i restaureringen. I labbet skedde spårsäkringar samtidigt som länsstyrelsen och metallkonservatorerna var uppkopplade över telefon för att ge råd.

Man påvisade dna från den häktade mannen, men också från ytterligare en man vars dna fanns i registret och som man frihetsberövade. Den misstänkte dömdes till 4,5 års fängelse och den andra mannen till 3 års fängelse.

NESHMIL:

Forensiker inom spår (skoavtryck)

Det största under min tid. En av de största förändringarna är att vi nu bedriver en enhetlig skoavtrycksverksamhet i hela Sverige. Det har varit en lång process och vi har genomfört ett omfattande arbete för att nå hit. Ett nationellt arbetssätt har gett oss dels en gemensam grund och kompetens, men även förutsättningar för att kunna samarbeta mellan de olika driftställena. Viktigast av allt så har det resulterat i ett mer kvalitetssäkert arbete och en förbättrad rättssäkerhet.

Mest stolt över. Alla lösta fall som kan ge någon form av upprättelse är en framgång. Som forensiker är mitt uppdrag att besvara frågor som för utredningen framåt, men det slutar ofta där. Att vara en del av den forensiska verksamheten och på så sätt kunna bidra till brottsutredningar är i sig något jag är jättestolt över.

De kommande tio åren. Inom många områden går utvecklingen mot digitaliserade och automatiserade lösningar och jag ser att det kommer prägla framtiden även inom forensiken. I takt med kriminalitetens utveckling behöver vi hitta lösningar som ger oss snabbare, säkrare och starkare resultat. Min förhoppning är att vi inom en snar framtid har en nationell skodatabas som kan utgöra ett viktigt verktyg både ur spanings- och brottssamordningssynpunkt och för den forensiska undersökningen.

ERICA: Forensiker inom bildjämförelse och bildbiometri

Det största under min tid. En väldigt stor utveckling inom mitt område, bild, är implementeringen av teknik för ansiktsigenkänning. Den används till exempel i vår relativt nya metod ”registersökning av ansiktsbild”, där en ansiktsbild på en okänd gärningsman kan sökas mot ansiktsbilderna i signalementsregistret. Med den här metoden kan vi hjälpa en brottsutredning framåt, genom att ge ett förslag på vem den okände gärningsmannen i en bild eller film skulle kunna vara.

Mest stolt över. Jag tänker spontant på alla de ärenden som rör den grova organiserade kriminaliteten, till exempel undersökningarna av bild- eller filmmaterial från de krypterade kommunikationsmedlen som knäckts den senaste tiden, till exempel Encrochat och Sky ECC. Sedan även såklart de fall där målsägaren varit särskilt utsatt, exempelvis barn och övergreppsärenden.

De kommande tio åren. Jag tror att vi kommer se fler områden som tar hjälp av AI-teknik. AI som används på ett korrekt, genomtänkt och reglerat sätt kan vara ett fantastiskt bra komplement till människan, för att effektivisera analyserna och göra dem mer robusta.

JEANETTE: Forensiker inom vapen

Det största under min tid. På vapengruppen är det när vi fick IBIS (Integrated Ballistic Identification System) och alla sökningar avseende vapenspår blev digitaliserade. Innan vi driftsatte IBIS så utfördes samtliga jämförelser manuellt i mikroskop och det var ett digert arbete att gå igenom allt material från tidigare skjutningar för att hitta kopplingar mellan beslagtagna vapen och olika skjutningar.

Mest stolt över. Det är inte möjligt att nämna ett enskilt fall men det känns alltid bra när våra resultat har bidragit till att utredningsarbetet har gått framåt, till exempel när vi hittat samband mellan kulor och patronhylsor från en brottsplats och ett beslagtaget vapen där inga kopplingar tidigare funnits.

De kommande tio åren. Vårt pilotprojekt med hylscontainrar där vi kommer att kunna leverera snabba förhandsbesked vid skjutningar har precis startat och det kommer bli spännande att följa utvecklingen av detta.

Jag hoppas även att man lyckas hitta tekniska lösningar för att kunna jämföra vapenspår från olika så kallade ABIS (Automated Ballistic Identification System) för att kunna söka i andra europeiska länders databaser oavsett vilket ABIS landet använder. Redan idag kan en sökning ske via Interpol Ballistic Information Network men då bara mellan de länder som har samma system som vi i Sverige använder oss av (IBIS).

ANNA:

Forensiker inom handstil

Det största under min tid. Inom mitt område är det nog att den typ av brott vi arbetar med helt har ändrat karaktär. Från att ha handlat mycket om namnteckningar i olika typer av bedrägeribrott, ligger tyngdpunkten i vårt arbete nu på grova brott, framför allt narkotikabrott. Till exempelvis vid adresserade försändelser, skrift på drogförpackningar, skuldlistor, kundlistor, bokföring, odlingsdagböcker med mera. Det är roligt att utredarna i allt större utsträckning fått upp ögonen för att handskrift kan vara aktuellt som bevis i vilken typ av brott som helst.

De kommande tio åren. Det pågår forskning och försök att automatisera och digitalisera handstilsundersökningar. Jag tror att vi i framtiden kan komma att se hybridundersökningar, där delar av undersökningen kan göras med hjälp av digitala verktyg, men där slutgranskningen görs av utbildade forensiker. En handstil är ju inte statisk utan varierar i det oändliga, och det är många moment som fortfarande kräver en manuell bedömning som är svår att överträffa med exempelvis AI i dagsläget.

JOHNNY: Forensiker inom hårdvaruforensik

Det största under min tid. Jag kommer inte på någon enskild avgörande händelse eller paradigmskifte inom det it-forensiska området under min tid som anställd. Min uppfattning är att it-forensiken med dagens perspektiv successivt har växt från relativt triviala analyser av främst datorer, okrypterade mediabärare och okomplicerade mobiltelefoner, till där it-forensiken står idag; från medelhög till extremt hög teknisk komplexitet och en växande diversitet inom vitt skilda informationstekniska områden som inte existerade eller fanns allmänt tillgängliga för bara några år sedan.

Mest stolt över. Jag har under åren haft förmånen att utvecklas inom flera it-forensiska områden, där vissa av undersökningsresultaten väsentligt har bidragit till utredningarnas utkomst. Ett ärende av mer allmänt intresse är en mordbrand som har en direkt koppling till Internet of Things-forensik, där själva branden av ett hus i Sandviken initierades från Thailand. Genom tvärdisciplinellt samarbete mellan brandutredare och flertalet grupper vid NFC, kunde vi tillsammans fastställa användning av en specifik modell av fjärrströmbrytare som via en lödkolv införd i en robotdammsugare startade branden.

De kommande tio åren. Min gissning är att it-forensiken fortsatt går i nya riktningar med nya svårigheter. Utmaningen är att inte bara försöka hålla någorlunda jämna steg, utan även att förutspå hur resurserna ska fördelas framåt.

Ett växande område

I takt med att allt fler brott begås på den digitala arenan, och allt fler spår lämnas där, så har arbetet med att säkra, analysera och värdera digitala spår vuxit. It-forensik bedrivs både på NFC, nationellt it-brottscentrum och regionala it-brottscentrum.

Brott som per definition är kopplade till it, till exempel dataintrång, har ökat genom åren, samtidigt som vissa traditionella brott, till exempel olaga hot, har flyttat in i it-miljön. Den ökande användningen av informationsteknologi i samhället innebär också att människor lämnar allt fler digitala spår efter sig, vilket har fått betydelse för brottsutredningar vid all typ av brottslighet.

Det första riktiga it-brottet nämndes i en artikel i det amerikanska magasinet Esquire i början av 1970-talet. I början av 1980-talet kom Brottsförebyggande rådet, Brå, med en av de första svenska vetenskapliga rapporterna om it-brottslighet.

2015 fattades beslut att inrätta nationellt it-brottscentrum (SC3) på Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa. 2017 fattades beslut om att inrätta regionala it-brottscentrum (RC3) i alla polisregioner.

It-forensisk verksamhet bedrivs även på NFC:s informationstekniksektion. Forensikerna på sektionen arbetar bland annat med brottsplatsdokumentation med 3D, kamerajämförelse för att binda bilder till en specifik kamera eller mobiltelefon, automatisk ansiktsjämförelse för att kontrollera om efterfrågad person finns i signalementsregistret och automatiska analyser av stora mängder videomaterial.

NFC ansvarar för den it-forensiska processen, som är underliggande till huvudprocessen utredning och lagföring.

Vid regionerna är den it-forensiska verksamheten organiserad som en spegling av verksamheten vid SC3 på Noa och består av funktionerna: desk, internetinhämtning, internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, komplexa cyberbrott samt it-forensik. De it-forensiska funktionerna vid RC3 ska stödja både den utredningsverksamhet som bedrivs vid RC3 och all övrig utredning inom regionen där it-forensiskt stöd krävs.

JANE:

Forensisk generalist*

Det största under min tid. Under min tid har analysinstrumenten blivit allt bättre. Från att på 80-talet bara få en topp på en kurva som talar om att ”här finns ett intressant ämne” så får vi med standardmetodiken numera även information om vad det är för ämne och nya droger kan även strukturbestämmas.

Mest stolt över. Drogärenden är sällan dramatiska och våra analyser används mest för att bekräfta något som redan misstänks. I ärenden där det ska undersökas om det tillverkats narkotika är samarbetet mellan utredare, kriminaltekniker och NFC viktigt och givande. Det är samarbetet som gör att rätt fynd påträffas, undersöks och kan redovisas på ett sådant sätt att bevisen kan förstås och även håller i domstolen. Det kan vara ganska knepigt att uttala sig om narkotikatillverkningens omfattning, hur pass lyckosam tillverkningen varit, hur mycket som tillverkats och hur mycket man kunnat framställa om verksamheten inte avbrutits av polisen.

För några år sedan skulle en stor mängd emballagematerial undersökas som misstänktes ha innehållit hasch och marijuana. Lite oväntat påträffade NFC flera tömda vakuumpåsar som efter analys bedömdes ha innehållit ca 1 kg kokain per påse. Istället för att åtala för grovt narkotikabrott kunde åklagaren få den misstänkte fälld för synnerligen grovt narkotikabrott.

ULF:

Forensisk generalist*

Det största under min tid. Utvecklingen inom dna är svårslagen. Redan när jag anställdes 2002 var det en viktig undersökning, men med åren har metoderna förfinats så man ofta häpnar över resultaten. Att utvecklingen fortsätter att gå framåt, trots ett ständigt högt tryck på biologisektionen, imponerar!

Mest stolt över. Det är svårt att välja ut ett fall efter många år på SKL/NFC, men utredningen av mordet på Anna Lindh 2003 gjorde ett starkt och bestående intryck på mig. Som tämligen nyanställd var det väldigt intressant att vara en liten kugge i det hela, hela utredningen omfattade många olika undersökningstyper som krävde och fick bra samordning. Det var såklart ett högt prioriterat ärende, med hårt medialt tryck, men som jag minns det lyckades man skapa åtminstone en hyfsad arbetsro för oss på golvet vilket var och är mycket värdefullt.

De kommande tio åren. Trenden under senare år har varit att vi får mer och fler komplicerade frågeställningar, där många olika undersökningar begärs på materialen. Forensiken förväntas numera ofta svara på frågor som tidigare löstes exempelvis med vittnen, eller bistå med att testa sent uppkomna förklaringar till tidigare resultat. Tyvärr ser jag inget som talar mot att den utvecklingen fortsätter. För att klara av den ökande komplexiteten och ärendemängden måste vi bli bättre på att behålla våra erfarna medarbetare, och samtidigt lyckas fortsätta rekrytera ny duktig personal. Fixar vi det blir nog de kommande åren riktigt trevliga!

MÄRTA:

Forensisk generalist*

Det största under min tid. It-området har så klart utvecklats mycket under mina 22 år på SKL och NFC och så fortsatt idag. Det jag minns bäst är ändå utvecklingen av specialanalys, så kallat Low Copy Number (LCN), inom dna. Det vill säga att kunna påvisa väldigt lite dna, inte bara från besudlingar utan även från till exempel kroppskontakt. Det blev särskilt aktuellt i mordet på Anna Lindh, där tekniken fanns på plats hos oss men där Forensic Science Service (FSS) i England hade mer erfarenhet och det misstänkta mordvapnet, kniven, skickades dit.

Mest stolt över. Det ärende som direkt kommer till mig är mordet på lilla Engla, mest för att det var mitt första ärende, i min då nya roll, som så kallad generalist. Men mest stolt är jag nog över arbetet kring ett mordärende på en småbarnsmamma i Trollhättan 2013. Det var många olika undersökningstyper som gick ihop på ett bra sätt med ett väldigt bra samarbete internt men även väldigt bra samarbete med åklagare, utredare och kriminaltekniker. I ärendet gjorde vi även en lite annorlunda samvärdering/ resultatvärdering med flera olika undersökningstyper. Samvärderingen var väldigt värdefull för utredningen.

De kommande tio åren. Det skulle vara häftigt om forskningen kunde komma vidare med tidsbestämning av vissa spår, särskilt biologiska. Och inom biometriområdet verkar det finnas många nya möjligheter inom både bild- och ljudområdet som ska bli spännande att följa.

KAJSA: Forensiker inom kemi och teknik

Det största under min tid. Om jag jämför mitt arbete idag och för 11 år sen när jag började känns det som om väldigt mycket har hänt. Inom mitt område (spår) har det inte skett några revolutionerande tekniksprång, men vi har tagit så många steg i rätt riktning. Vi har både samlat på oss mycket mer kunskap och förbättrat hur vi jobbar med dokumentation och tänket kring resultatvärdering. Omvärlden har förändrats i mycket och tvingat oss bli bättre på att hantera vår bit av forensiken.

Mest stolt över. Det här tröttnar säkert folk nära mig på att höra… men när dubbelmordet i Mantorp löstes visade det sig att vår sammanpassning av tejp starkt bidrog till att fälla den misstänkte. Vi la ned väldigt mycket tid på labb med att pussla tejpändar och sen beskriva och värdera resultaten. Eftersom rättegången var här i Linköping fick vi sitta med och lyssna och se hur våra resultat användes. För mig är det ett starkt och värdefullt minne.

De kommande tio åren. Jag tror att även våra klassiska områden står inför en period med större teknikutveckling.

Att vi börjar jobba mer med att ta in digitala hjälpmedel för att hjälpa till med analysen och utvecklar fler och bättre databaser som skulle vara värdefulla i vår resultatvärdering. Precis som många andra mindre områden måste vi satsa för att hänga med i utvecklingen när bevisbördan ökar ytterligare.

LOUISE:

Gruppchef inom droganalys

Det största under min tid och mest stolt över. Det som gjort störst avtryck på mig sedan jag började på NFC var vårt arbete som följde då den stora fentanylvågen spred sig över Sverige. Över 200 personer avled till följd av överdos av så kallade fentanylanaloger. Genom att kemiskt modifiera fentanyl skapades nya substanser som föll utanför narkotikalagstiftningen. Under 2016 arbetade en grupp på droganalyssektionen hårt med att fastställa den kemiska strukturen för de fentanylanaloger som förekom i beslag. Underlaget från NFC var en viktig pusselbit för att identifiera vad som cirkulerade på marknaden och detta bidrog till att fentanylvågen kunde stoppas. Att fastställa strukturen på nya droger är en del av vår vardag, men det som var häpnadsväckande med fentanylerna var hur snabbt alla myndigheter arbetade under denna period. Inom loppet av några månader hade strukturerna fastställts och regeringen fattat beslut om narkotikaklassning för många av fentanylerna. Detta visar på hur bra vi kan vara TILLSAMMANS!

De kommande tio åren. Jag tror att utvecklingen går mot att vi utför undersökningar närmare brottsplatsen i större omfattning. Genom att fortsätta utvärdera vad som är rätt kvalitet i rätt tid så kommer vi kunna nyttja tillgänglig teknik och leverera kritiska svar direkt i större omfattning än idag men också få en tydligare bild av vad vi behöver undersöka mer djupgående och noggrant för att upprätthålla den kvalitet som är nödvändig.

PETER: Kriminaltekniker och kvalitetsansvarig för forensiska fältverksamheten

Det största under min tid. Det största som hänt var beslutet om att kvalitetssäkra den forensiska fältverksamheten. NFC har, som processägare, arbetat tillsammans med de regionala forensiska sektionerna sedan 2015 med att ta fram harmoniserade och nationellt gällande standardförfaranden och metodbeskrivningar. En nationellt harmoniserad och kvalitetssäkrad fältverksamhet innebär att det finns gemensamma styrande dokument för verksamheten samlade i ett nationellt ledningssystem. Ledningssystemet ska vara det ”uppslagsverk” som platsundersökaren vänder sig till för att få vägledning i hur och vad som ska undersökas samt vara det regelverk som ska följas för att upprätthålla och vidareutveckla kvaliteten i den forensiska processen. Som områdesansvarig för kvalitetssäkringen av fältverksamhet ser jag beslutet som ett stort men självklart steg i den forensiska utvecklingen som kommer höja kvaliteten på utförda platsundersökningar. Undersökningar ska genomföras rättssäkert och oberoende. Det ska inte vara någon skillnad i arbetssätt eller kompetens oavsett var i Sverige en undersökning genomförs. Kvalitetssäkrade metoder är metoder som genom olika försök har kontrollerats och det har säkerställts att när metoden följs kommer man få samma resultat varje gång. Att undersökningen/ analysen kan upprepas och ge samma resultat. Personalen är den viktigaste resursen och är avgörande för att kvaliteten upprätthålls.

från skjutningar kan jämföras mot tidigare skjutningar innan dnaundersökningen utförts. Tidigare har vapenundersökningen fått vänta eller så har man fått välja ut några patronhylsor som avstår dna-undersökning. Den nya hylscontainern vänder på ordningsföljden och kommer leda till snabbare förhandsbesked.

LINNÉA: Forensiker inom vapen

Det största under min tid. Utvecklingen av en ny hylscontainer är det största som hänt under mina år på vapengruppen på NFC i Linköping. Den nya hylscontainern, som just nu testas i ett pilotprojekt, är precis som den tidigare dna-fri men även anpassad för inläsning och jämförelse i vapenspårregistret IBIS (Integrated Ballistic Identification System). Detta innebär att patronhylsor

Mest stolt över. Svårt att välja ett enskilt fall men ska jag nämna något ärende som kändes extra bra att vara en del av så är det polismordet i Göteborg.

De kommande tio åren. När det gäller vapenspårundersökningar tror jag att mer kommer att digitaliseras och jag hoppas att man i framtiden kommer kunna göra digitala jämförelser av alla typer av vapenspår på patronhylsor och kulor. Jag tror även att automatiska resultatvärdesberäkningar inom digitala vapenspårsjämförelser kommer att börja användas mer, framförallt som bench marking till den traditionella manuella jämförelsen i jämförelsemikroskop.

MARCUS: Forensisk fotograf

Det största under min tid. Det största för mig är alla fantastiska kollegor som har stor kunskap i sina respektive specialområden. Att som fotograf efter bästa förmåga på olika sätt bistå kriminaltekniker, forensiker och FU-ledare med fotografering, visualisering och rörlig bild är ett givande teamarbete.

Mest stolt över. Ett av de ärenden jag kommer komma ihåg allra mest är Anna Lindh-ärendet, då jag var ganska ny, 2003 hade jag arbetat på SKL i ett och ett halvt år. Vi blev ombedda att stanna kvar efter ordinarie arbetstid och vänta tills bland annat en keps skulle undersökas och det var en kollega från Stockholm som kom ned med den till Linköping. Jag spritade av kameran i vanlig ordning, tog på full dna-klädsel och fotograferade materialet som biologen undersökte. Sedan visade det sig att ett av hårstråna som fotograferades matchade den sedan misstänkte och dömde.

De kommande tio åren. I framtiden tror jag att den nya tekniken kommer hjälpa att lättare kunna presentera och sammanväga bevis från finger, sko, fibrer, vapen, biometri, dna, bildanalys och så vidare och göra rättsprocessen ännu effektivare. Exempelvis med hjälp av applikationer där allt i utredningen finns samlat på ett ställe.

Ett område som ligger mig varmt om hjärtat är brottsplatsdokumentation, där vi som fotografer ibland bistår med så kallad 360-fotografering/presentation av en plats, redan nu finns och används tekniken för 3D-visualisering av platser och denna teknik blir bättre och mer lättillgänglig för varje år.