Kriminalteknik, nr 3, 2018

En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC

Nummer 3, 2018 − nfc.polisen.se

Polisen satsar på flygande teknik Överblickar folksamlingar och brottsplatser från luften – kan få värmekameror Yrke: Kriminaltekniker l Dubbelmordet i Mantorp – så hittade polisen mördaren l Franska experter på kriminalteknik: Följ med i Edmond Locards fotspår l

Kriminalteknik 3 2018

Innehåll 03 TROLLÄNG: MÅLET ÄR ATT KLARA UPP FLER BROTT

Behandling av personuppgifter

04 FLYGANDE TEKNIK KAN UNDERLÄTTA POLISARBETE 07 HASCHSTÄMPLAR LAGRAS I POLISENS DATABAS 08 DUBBELMORDET I MANTORP 14 DIGITALISERING KORTAR KÖERNA PÅ FINGER 16 FORENSISK FORSKNING I FRAMKANT – GÅR DET ATT FÖRUTSÄGA ÅLDER VIA EPIGENETIK? 18 ”VETENSKAPLIGA POLISEN” – FRANSKA EXPERTER PÅ KRIMINALTEKNIK

Detta gäller externa prenumeranter på tidningen Kriminalteknik. Polismyndigheten behandlar dina personuppgifter för att administrera prenumeration och utskick av tidningen. Den personuppgiftsbehandling som krävs sker enligt reglerna i EU:s dataskyddsförordning och är nödvändig för att fullgöra vårt avtal med dig som prenumerant. Uppgifterna behandlas för ändamålet ovan under tiden du är prenumerant och lämnas ut till tryckeriet Elanders Sverige AB. Mer information om dina rättigheter finns på www.polisen.se/personuppgifter/rattigheter.

21 ”KAN MED STOR EXAKTHET SÄGA VAR EN TELEFON ÄR” 22 YRKE: KRIMINALTEKNIKER 25 INBROTTSTJUV HITTAD TACK VARE PRÜM-SAMARBETET 26 VÄGEN TILL EN ENHETLIG FORENSIK, DEL 2: NFC 30 STUDENTERNA UTVECKLADE VR-PROGRAM FÖR NFC 32 BEVIS FÖRSTÖRS NÄR MATERIAL PACKAS FEL 33 UTBLICK

s08 s22

s26 s30

Tidningen Kriminalteknik Utkommer med tre nummer per år.

Upplaga: 4 600

Redaktör Viktor Högberg viktor.hogberg@polisen.se

Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum

Omslagsbild Jason Mellström

Adress Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare Jarl Holmström, tf. avdelningschef

Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Karin Johannesson Martina Gerdin Ann-Louise Flisbäck

Layout Jörgen Knutsson Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.

Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.

NÄSTA NUMMER UTKOMMER I APRIL 2019

Tryck Elanders Group ISSN 1653-6169 Prenumeration Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se

Kriminalteknik 3 2018

Trolläng: Målet är att klara upp fler brott NFC ska bli bättre på att möta utredningsverksamhetens behov och på så sätt klara upp fler brott och ge fler målsäganden upprättelse. Vi är många inom svensk polis som brinner för att uppfylla det målet.

N

är du läser denna ledare har jag precis tillträtt som chef för Nationellt forensiskt centrum.

Ett uppdrag jag ser fram emot med stor glädje, stolthet och inte minst respekt.

Att under de kommande fyra åren ha fått förtroendet att leda denna för Polismyndigheten så viktiga verksamhet känns både hedrande och spännande.

För mig kommer den närmsta tiden handla om att med stor nyfikenhet lära känna både min nya verksamhet och mina nya kollegor. På så sätt hoppas jag kunna skapa mig en tydlig bild av vilka frågor jag tillsammans med min ledningsgrupp i första hand måste lägga fokus på när vi nu alldeles strax går in i ett nytt verksamhetsår.

FORENSIKENS BETYDELSE

NFC är en verksamhet med lång historik. Statens kriminaltekniska anstalt, sedermera Statens kriminaltekniska laboratorium, skapades redan 1939 och var fram till 2015 en helt fristående myndighet. Idag är NFC en av Polismyndighetens avdelningar med ett särskilt uppdrag att utföra forensiska undersökningar i brottmål åt rättsväsendet. Avdelningen, som idag har cirka 500 medarbetare, bedriver en verksamhet som ständigt utvecklas och där behoven från Polismyndighetens brottsutredande verksamhet blir allt större.

Mina egna första erfarenheter från NFC är från min tid som åklagare och

sträcker sig nu dryga tio år tillbaka i tiden. Som förundersökningsledare var jag inte sällan både beställare och mottagare av de undersökningar och utlåtanden som medarbetarna på NFC utför. Jag har i rollen som åklagare många gånger erfarit hur viktig den forensiska bevisningen kan vara för att driva en brottsutredning framåt i syfte att slutligen kunna lagföra den som begått brottet.

EFFEKTIV VERKSAMHET

Mitt uppdrag blir nu att tillsammans med NFC:s kunniga och engagerade personal fortsätta att utveckla verksamheten i nära dialog med andra interna och externa aktörer.

Målet med denna resa är att vi i framtiden på ett effektivt och kvalitetsäkert sätt ännu bättre ska kunna möta utredningsverksamhetens behov och därigenom kunna klara upp fler brott och ge fler målsäganden upprättelse. Ett mål som jag vet att vi är många inom svensk polis som brinner för!

När vi nu går årets sista veckor till mötes, vill jag till sist passa på att önska alla er läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Helena Trolläng 3

Kriminalteknik 3 2018

44

Kriminalteknik 3 2018

Flygande teknik kan underlätta polisarbete UAS, i vardagligt tal kallat drönare, har nu börjat användas i samband med polisoperationer i Sverige. Det har gett en möjlighet att överblicka områden som annars är svåra att bilda sig en uppfattning om.

Text: Susanne Karlsson Foto: Jason Mellström 55

Flygande teknik kan underlätta polisarbete

Kriminalteknik 3 2018

Rickard Henningsson från polisflyget är processledare för införandet av UAS inom polisen. Foto: Susanne Karlsson

U

AS är en förkortning för Unmanned Aerial System, det vill säga obemannade flygfarkoster. Systemet har många fördelar och kan bland annat ge en minutoperativ lägesbild. Men det finns många användningsområden: brottsplatsdokumentation, visualiseringar i rättegång, eftersök av försvunna personer, att hålla koll på stora folksamlingar och som stöd vid ingripanden. ÖVERBLICK MED UAS

Dagen före valdagen 2018 möttes de två statsministerkandidaterna i en duell i Linköping. Kravet på säkerhet gjorde att polisen i region Öst bemannade en stab som ledde arbetet. För att kunna överblicka området användes UAS. – UAS kan vara behjälplig för att enkelt se rörelser hos grupper och genom detta kunna förebygga eller hindra eventuella ordningsstörningar eller sammandrabbningar. Den kan även vara en god hjälp vid utredning av brott, även om det inte varit aktuellt under polisoperationen Val 2018, säger Björn Lidö, kommenderingschef i region Öst 6

för polisoperationen Val 2018.

Idag är UAS-kapaciteten under uppbyggnad i hela myndigheten.

Rickard Henningsson är processledare för införandet av UAS inom polisen och hans uppdrag är att se till att det finns operationssäkrade metoder och regler för UAS-flygningar.

EFFEKTIVITET OCH RÄTTSSÄKERHET

– I korthet innebär uppdraget att möjliggöra för svensk polis att på ett effektivt och rättssäkert sätt ha kunskap och kontroll över vad som krävs för att få operera med UAS i polisverksamheten. Från nationellt håll upphandlar vi system och håller koll på teknikutveckling, lagar, tillstånd och regler. Regionerna, Noa och NFC får sedan själva besluta om vilken kapacitet de vill ha, men användandet följer vissa fastställda procedurer, berättar Rickard Henningsson.

Det är endast utbildade UAS-operatörer som får flyga med Polismyndighetens UAS. Idag finns cirka 50 utbildade operatörer inom polisen i Sverige.

– Film- och bildkapaciteten är mycket

bra på de system som vi har köpt in, säger Rickard Henningsson.

Det finns fyra olika kategorier av UAS i lite olika storlekar inom myndigheten, men idag används bara tre. Stora fjärrstyrda drönare för militärt bruk används inte inom Polismyndigheten i dagsläget. Systemen kostar allt från 15 000 kronor upp till flera miljoner kronor, men tekniken blir allt billigare.

Vissa system kan även utrustas med värmekamera, vilket kan vara mycket användbart exempelvis vid sökande av försvunna personer.

En nackdel med systemen är batterikapaciteten, de kan inte flyga mer än 30–40 minuter utan att batteriet behöver bytas. En genomsnittlig flygning för att ta en bild på exempelvis en brottsplats är tre minuter, så i det fallet är batteritiden inget problem. För att få en lägesbild från luften utan avbrott har systemen utrustats med flera batterier och mobila laddstationer i bilarna.

– Med två system tillgängliga kan en konstant lägesbild från luften hållas i 8–12 timmar, berättar Rickard Henningsson.

FLYGRUMSREGLERNA SES ÖVER

Polismyndigheten har ett generellt tillstånd för att flyga med UAS som gäller för hela myndigheten och det förutsätter att en utbildad operatör flyger enligt manual. Operatören ska alltid ha visuell kontakt med drönaren och kan rent tekniskt befinna sig upp till 3–4 kilometer från drönaren.

– Om vi måste flyga utan att ha ögonkontakt så stänger vi luftrummet.

Nu pågår ett EU-arbete där flygrumsregler ses över, säger Rickard Henningsson.

Vid flygning med UAS finns även risker. Systemen är utrustade med kollisionssensorer.

– Givetvis måste vi ta med i beräkningen att en UAS kan komma att störta när vi flyger med den. Vi gör en riskbedömning vid flygning för att inte riskera personskada. Kamerorna är dessutom så bra att utrustningen ofta inte behöver vara nära personer, kommenterar Rickard Henningsson. n

Flygande teknik kan underlätta polisarbete

Kriminalteknik 3 2018

Jason Mellström arbetar i gruppen för brottsplatsdokumentation på NFC och är en av UAS-operatörerna inom Polismyndigheten. Foto: Susanne Karlsson

Jason Mellström, forensisk fotograf och utbildad UAS-pilot på Polismyndigheten.

VARFÖR VILLE DU BLI UAS-PILOT? – Drönarflygning är ett stort steg i utvecklingen av brottsplatsdokumentation, som jag arbetar med till vardags. Det är ett annat sätt att dokumentera och gör att vi kan se från nya vinklar.

HUR TROR DU TEKNIKEN KOMMER ATT UTVECKLAS? – När vi utrustar UAS med värmekamera samt optisk zoom för att kunna identifiera föremål och personer kommer vi att kunna söka både

efter försvunna personer och efter personer på flykt. Tekniken finns redan idag och är på gång in i myndigheten.

– Det vi också skulle behöva inom Polismyndigheten är att kunna ha en direktlänk från UAS till exempelvis ett stabsrum. På så vis skulle staben kunna ha en direkt lägesbild. Att kunna livesända från en UAS skapar många möjligheter.

De här teknikerna finns redan idag, men är ännu inte implementerade inom polisen.

77

Kriminalteknik 3 2018

Dubbelmordet Äldre par mördades i Mantorp – så hittade polisen mördaren

Det äldre paret blev brutalt mördat i sitt hem utanför Mantorp på den östgötska landsbygden. De tejpades med silvertejp runt sina huvuden så att de inte kunde andas och fick halsarna avskurna.

Efter flera månaders intensivt utredningsarbete pekade alla spår mot en för offren okänd 24-åring, boendes 14 mil därifrån.

– Utan den tekniska bevisningen hade det här fallet aldrig blivit löst, säger Helén Weinesson på NFC. Text: Viktor Högberg Foto: Jeppe Gustafsson/TT 8

Kriminalteknik 3 2018

H

elén Weinesson, forensisk generalist på NFC, väntade spänt bakom kollegorna som jämförde de två dna-profilerna. Den ena dna-profilen var från en av de 300 personer som topsats i mordfallet, den andra profilen kom från det dna som säkrats i det mördade parets villa i Mantorp.

– Det är han. Det här är en klar +4, sade en av forensikerna på biologisektionen.

Helén Weinesson rusade ut från laboratoriet och vidare till rummet där hela utredningsgruppen på polisregion Öst satt i möte tillsammans med åklagaren. ”Vi har en dna-träff”, sa hon och reaktionen från utredningsgruppen kom omgående. På eftermiddagen greps mannen av polisens insatsstyrka. Det hade då gått 96 dagar sedan dubbelmordet i Mantorp. nnn

Det var på måndagseftermiddagen den 12 juni 2017 som en nära anhörig hittade de två kropparna i köket i offrens hem utanför Mantorp i Mjölby kommun.

Armar och ben var ihoptejpade med svart eltejp, runt huvudena hade gärningsmannen lindat silvertejp som enligt rättsläkaren hade stoppat syretillförseln till mun och näsa. Offren hade skurits i halsarna.

– Det kändes helt ofattbart, ett så bestialiskt brott. Vi hade ingenting som kunde förklara det. Inga kända konflikter, inga skulder eller liknande.

Vi förstod snabbt att vi var flera steg efter gärningsmannen och att det skulle bli en väldigt omfattande utredning, både gällande den tekniska biten och förhörsdelen, säger Gunilla Broman, utredningsledare i ärendet. ”STEGPLATTOR I SÅPA”

Rummet var blodigt och kladdigt av vätskor och på golvet låg tömda sprit-, såpa- och saftflaskor. Platsen spärrades av och kriminalteknikerna säkrade ett stort antal spår på brottsplatsen. Telefonlistor för parets telefoner analyserades och information från de närliggande telefonmasterna hämtades.

– Det var en svår och besvärlig miljö på den här brottsplatsen. Våra stegplattor stod i såpan och de andra väts-

korna som var uthällda på golvet, säger Anders Persson, kriminaltekniker och brottsplatskoordinator i ärendet.

Redan dagen efter att kropparna hittats träffades representanter från utredningen och NFC. Helén Weinesson utsågs till NFC:s generalist i ärendet med uppdrag att samordna de forensiska undersökningar som skulle komma att göras.

HITTADE TOUCH-DNA

Det bestämdes att generalisten och forensiker inom både dna och fingeravtryck skulle vara med för spårsäkring i samband med obduktionen på Rättsmedicinalverket. Vanligtvis är endast kriminaltekniker med vid obduktionen, men vid särskilt komplicerade ärenden kan ytterligare specialistkompetens, inom till exempel dna, begäras. Det är alltid en kriminaltekniker som leder arbetet med spårsäkring, men forensikern kan ge stöd vid behov.

Helén Weinesson:

– Vår förhoppning var bland annat att kunna hitta dna från gärningsmannen på kläderna, så kallat touch-dna. Men när kläderna är så pass blodiga är det svårt att hitta dna från någon annan än den person som blodet faktiskt kommer ifrån och därför vågade vi knappt tro att det skulle ge något i det här fallet.

Touch-dna säkras av specialutbildade forensiker som använder väldigt känslig teknik, säger Helén Weinesson.

Det visade sig att det fanns dna på ett av offrens byxben. Alla som hade varit i kontakt med offret topsades för att exempelvis ambulanspersonal, poliser och rättsläkare skulle kunna uteslutas.

I NFC:s dna-register fanns varken personspår eller brottsplatsspår som matchade med dna-profilen. Bedömningen var fortfarande att dna-spåret på byxbenet skulle kunna komma från vem

som helst i offrens närhet och inte alls behövde komma från gärningsmannen. ”KÄNDES OMÖJLIGT”

Vid genomgång av parets bankkonton upptäcktes att ett av offren hade loggat in med sitt Bank-ID och flyttat över en summa pengar mellan två konton på eftermiddagen den dagen då paret misstänks ha mördats. Senare på eftermiddagen gjorde någon två uttag på sammanlagt 20 000 kronor från det aktuella kontot i en uttagsautomat i närliggande Borensberg. Vid uttagsautomaten fanns ingen kameraövervakning.

Det mediala intresset var fortsatt stort, precis som oron i grannskapet.

Gunilla Bromans utredning sysselsatte initialt ett 50-tal personer på heltid.

När semesterperioden började orsakade utredningen tuff arbetsbelastning på enskilda medarbetare. Vissa semestrar sköts upp och utredare från andra delar av regionen medverkade, precis som polisens gärningsmannaprofilgrupp.

Biträdande utredningsledare Patrik Sjögren ledde den inre utredningsgruppen, som bland annat letade turkosa amerikanare i Mellansverige, pejlade mobiltelefoner och kartlade marknaden för svart eltejp, silvertejp och arbetsskor.

– Det kändes inledningsvis omöjligt. Men vi gav oss inte och fortsatte utredningen utan att ta några genvägar, vi arbetade systematiskt och så småningom gav det resultat, säger Gunilla Broman.

SAMMANPASSADE TEJPBITAR

Vid obduktionen hade tejperna tagits bort från offrens kroppar. Tejperna kom att få en central roll i jakten på dubbelmördaren. På NFC inleddes arbetet med att sära tejpbitarna från varandra för att sedan försöka få fram fingeravtryck från dem. För att se om tejpbitarna kunde komma från samma tejprulle försökte NFC sammanpassa bitarna. Det var då viktigt att tejpbitarna var så hela som möjligt. NFC gjorde bedömningen att tejpningen av offren sannolikt hade skett växelvis. Inga fingeravtryck upptäcktes, men efter att flera tejpbitar plockats bort hittades en blå plastbit som såg ut att vara en bit från en engångshandske. På plastbitens ena sida fanns dna från samma person som hade avsatt 9

Kriminalteknik 3 2018

På NFC samanpassades tejpbitarna.

Dubbelmordet i Mantorp

Skoavtrycket från den misstänkta gärningsmannen.

som hade köpt den särskilda tejpkombinationen var 24-åringen en av de första personerna att topsas och redan vid det mötet fattade polispatrullen misstankar.

Han lämnade motstridiga uppgifter och hade till synes också väldigt stora fötter.

Det sistnämnda blev särskilt intressant med tanke på de stora skoavtryck som hade avsatts på brottsplatsen. Utredningen begärde akut förtur för analysen av salivprovet och det arbete som tar två till tre dagar i NFC:s normalflöde för salivprover gjordes i det här fallet över natten.

SKOAVTRYCKEN

En fingertuta hittades mellan tejplagren.

På fingertutan fanns 24-åringens dna.

dna-spåret på byxbenet och på andra sidan av plastbiten fanns blod från ett av offren.

– Jag tror att gärningsmannen använde engångshandskar och att en bit av den ena handsken lossnade när den fastnade i tejpens klister. Sedan fortsatte gärningsmannen tejpa och klistrade på så vis in plastbiten mellan alla lager med tejp. Hans dna blev förslutet i tejpningen, säger Helén Weinesson.

Ett 20-tal varv med silvertejp hade lindats runt de båda offrens huvuden.

Genom att kartlägga marknaden och undersöka inköp av den särskilda tejpkombinationen silvertejp och svart eltejp hoppades utredarna på att kunna få fram identiteten på ett fåtal intressanta personer att jobba vidare med.

177 TEJPINKÖP

Utredningen tog fram tejpprover från ett 30-tal stora återförsäljare. NFC:s undersökning av de olika silvertejpernas 10

Skoavtrycket säkrades och ett tydligt sulmöster gick att se.

Hos 24-åringen hittades skor med liknande sulmönster.

Foton: Polisen

väv visade att tejpen som använts på brottsplatsen med största sannolikhet kom från Biltema.

– Vi har haft kontakt med säkerhetsavdelningarna på många privata företag för att få information om både produkter och kundernas inköp. Alla har varit väldigt hjälpsamma och bidragit på ett bra sätt i den här utredningen, säger Gunilla Broman.

Kombinationen av silvertejp med bredden 50 millimeter och svart eltejp hade handlats vid 177 tillfällen på Biltema. Efter att utredningen filtrerat bort inköp som hade gjorts långt tidigare rent tidsmässigt och gjorts i butiker som låg långt bort från brottsplatsen fanns bara 14 personer kvar på listan – bland annat en 24-årig man från Mullsjö. Den 11 juni klockan 12:14 hade mannen handlat ett 10-pack svart eltejp och två rullar med 50 millimeter bred silvertejp.

Ingenting mer.

När polisen började topsa de personer

Kriminalteknikerna hade säkrat två skoavtryck på golvet i villan. NFC kunde konstatera att det i ett av avtrycken fanns samma sockerarter som i den kladdiga vätskan i köket. Personen som hade avsatt avtrycken hade troligen trampat i den kladdiga vätskan på golvet i köket och sedan gått ut ur rummet och avsatt avtrycket i hallen på vägen ut ur huset.

Skoavtrycken jämfördes med andra skoavtryck som lagrats i register med exempelvis skoavtryck som säkrats vid olika brott. Jämförelserna mot registren gav ingen träff. Det tydliga sulmönstret gjorde att utredningen kunde säkerställa vilket skomärke och modell det var på skon som hade avsatt avtrycket. NFC bedömde att det handlade om en sko i storlek 47. Återigen fick utredningen tillgång till en leverantörs kundregister. Av de 278 par skor som sålts i den aktuella storleken kunde 120 slutanvändare identifierats. Resterande skor fanns kvar på exempelvis lager och i butiker. Samma morgon som Helén Weinesson skyndade till utredningsmötet på polisregion Öst för att berätta om dna-träffen hade utredningen fått beskedet att 24-åringen var en av 120 personer som hade köpt ett par av den aktuella arbetsskon i storlek 47. nnn

Mannen anhölls i sin frånvaro strax efter klockan 9 på morgonen den 15 september 2017 och klockan 15:48 samma dag kunde insatsstyrkan gripa honom i ett radhusområde i Mullsjö.

Han häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

Dubbelmordet i Mantorp

HITTADE BLOD PÅ VAPEN

I 24-åringens privata inköpshistorik fanns också ett inköp av en soft air gun från en prylaffär, vilket skapade misstankar på grund av att det på brottsplatsen hade hittats en soft air gun-kula.

När polisen kontaktade butiken visade det sig att vapnet hade lämnats i retur och produkten fanns fortfarande kvar på lagret – och på vapnet och i förpackningen upptäcktes blod från ett av offren.

– På vapnet gick det inte att se blodet med blotta ögat men med en grundlig undersökning i mikroskop hittade vi mycket små blodfläckar. Det gäller att vara noggrann, säger Helén Weinesson.

– Det är ett stort antal spår som binder 24-åringen till brottsplatsen.

Alla inom utredningsverksamheten har verkligen gjort ett jättejobb, ett riktigt detektivarbete, för att få fram alla de här olika spåren som NFC sedan har kunnat undersöka. Det är ett väldigt intressant ärende ur ett forensiskt perspektiv.

Bankomatuttag

Borensberg

Brottsplatsen

Linköping

Mantorp Vä tte rn

Under de följande dagarna lades stora resurser ner på att kartlägga 24-åringen. Genom att analysera mobiltelefontrafiken kunde utredningen konstatera att mannens mobiltelefon hade kopplat upp sig mot master både i närheten av Mantorp och i Borensberg, där de två bankomatuttagen gjordes, den dagen då brottet misstänks ha ägt rum. Hans fingeravtryck stämde överens med fingeravtryck på en av offrens mobiltelefoner och skoavtryck från 24åringens skor hade betydande likheter med skoavtrycken från villan.

– När vi väl hade en person att binda till brottet kom utredningen in i en ny fas. Teorierna kring en eller flera huvudmän testades och den misstänktes berättelse jämfördes med objektiva fakta, säger kammaråklagare Helene Gestrin och fortsätter: – Ett exempel på det är hur 24-åringen själv har berättat om hur han slutade tejpa och någon annan tog vid och ansvarade för just den tejpning som var dödande. Att jämföra hans berättelse med den forensiska bedömningen visar helt enkelt att han ljuger om hur tejpningen ska ha gått till. Det går inte ihop sig med hur det rent objektivt faktiskt är, säger Helene Gestrin.

Kriminalteknik 3 2018

24-åringens bostad

Mullsjö Biltema

Jönköping

I många mordärenden får man inte så mycket mer än en dna-träff, men det kan ändå räcka till fällande dom. Här har vi tillsammans fått fram många olika resultat som har bidragit i ärendet.

Det har också gjorts ett stort antal andra undersökningar i det här fallet, men som inte fick samma betydelse för utgången, säger Helén Weinesson.

SAMARBETET EN NYCKELFAKTOR

Kriminalteknikern Anders Persson fyller i: – Det är grundläggande kriminaltekniska spår som har haft mycket stor betydelse i ärendet. Det är intressant hur mycket information som går att få fram från exempelvis tejp om man bara har resurser och kompetens, säger han.

Gunilla Broman, Helén Weinesson och Helene Gestrin lyfter alla fram samarbetet mellan alla inblandade parter som en nyckelfaktor till det goda utredningsresultatet.

– Under hela utredningsarbetet jobbade vi i en stabil och bra grupp med utredare, tekniker, rättsläkare, forensiker och åklagare. Alla som var involverade

i ärendet hade kunskap om ärendet från början. Det är viktigt att få den kontinuiteten vid sådana här spaningsmord. Vi måste verkligen fullfölja på bred front, inte ta genvägar. Det gäller även när vi har en misstänkt, säger Gunilla Broman. Åklagare Helene Gestrin: – Den forensiska bevisningen har förstås väldigt stor betydelse i det här ärendet, precis som det långsiktiga och strategiska utredningsarbetet. Det har varit många och långa förhör och kartläggningar för att kunna spåra misstänkt gärningsman och utesluta andra. Det är många personer och inköpskretsar att gå igenom för att man ska kunna utreda vilka som har handlat tejprullar på Biltema, säger Helene Gestrin.

Brottsplatsen laserskannades av NFC:s grupp för brottsplatsdokumentation, som även visualiserade brottsplatsen i 3D. Sammanlagt laserskannades platsen in- och utvändigt från cirka 35 positioner.

En 3D-modell med 530 miljoner punkter byggdes upp. Med 3D-materialet, där offren har ersatts av virtuella figurer, 11

Dubbelmordet i Mantorp

Kriminalteknik 3 2018

har det varit möjligt för åklagaren att visa hur det såg ut på brottsplatsen.

GEDIGEN BEVISNING

24-åringen har erkänt att han tejpat offren och tagit ut pengarna, men nekat till morden. Linköpings tingsrätt dömde mannen till livstids fängelse för två mord och bedrägeri. Domen överklagades men fastställdes senare av Göta hovrätt den 25 juli 2018. I samband med det hävdes också avspärrningen av platsen.

– Bevisningen mot 24-åringen är mycket stark. Han kan knytas till brottsplatsen och till det dödliga våld som paret utsatts för. Det finns inte några omständigheter som talar för att någon annan än 24-åringen är skyldig till morden, säger hovrättsrådet Christer Ganelind i ett pressmeddelande.

Hovrätten skriver att de har grundat sin bedömning på i huvudsak den rättsmedicinska undersökningen av offren, polisens brottsplatsundersökning, teknisk bevisning i form av dna, fingeravtryck och skoavtryck samt muntlig bevisning.

3D-visualisering från brottsplatsen. Foto: Polisen:

Fakta: Dubbelmordet i siffror:

1 200 förhör

500 tips har kommit in.

300 personer

180 material

har topsats.

har undersökts på NFC. På vissa av materialen har flera olika undersökningar gjorts, exempelvis för dna och fingeravtryck. Vanligtvis undersöks ungefär 50 material i ett mordärende.

146 analyser av dna-spår har gjorts.

63 material

har fingeravtrycksundersökts.

Gunilla Broman:

– I slutändan när allt redovisas och är paketerat blev det många olika delar.

Initialt var det dna:t som var framgångsfaktorn. Men sedan har det byggts på med andra delar som gjort att det blev en väldigt gedigen bevisning, säger Gunilla Broman. n

4 000 sidor förundersökningsprotokoll och

6 000 sidor

överskottsmaterial.

50 personer på polisregion Öst jobbade inledningsvis med ärendet.

40–50 personer på NFC har varit involverade i olika undersökningar i ärendet.

TIDSLINJE 12 juni 2017: Det äldre paret påträffas döda.

De avled sannolikt dagen före.

19 juni 2017: Det första materialet kommer till NFC. Resultat från NFC redovisades fortlöpande under sommaren och hösten 2017.

15 juni 2017: Beslut att dna-topsa personer i närområdet, poliser, ambulanspersonal, nära anhöriga med flera.

12

13 juli 2017: Inriktningsbeslut från åklagare att dna-topsa personer som kan vara intressanta i utredningen.

21 juni 2017: Okänd dna-profil på det ena offrets byxor meddelas till utredningen.

13 september 2017: 24-åringen topsas och hörs angående tejpinköp.

28 juli 2017: Okänd dna-profil på plastbit under tejp meddelas till utredningen.

15 september 2017: Utredningen får besked om att 24-åringen har köpt arbetsskor av det aktuella märket.

15 september 2017: Dna-träff mellan 24-åringen och brottsplatsspåren.

18 september 2017: 24-åringen häktas på sannolika skäl misstänkt för mord.

15 september 2017: 24-åringen grips och anhålls.

27 februari 2018: Rättegången inleds.

13 februari 2018: Åklagare Helene Gestrin väcker åtal mot 24-åringen.

25 juli 2018: Hovrätten fastställer domen.

9 maj 2018: Tingsrätten dömer mannen till livstids fängelse för två mord och bedrägeri.

Kriminalteknik 3 2018

I polisens haschdatabas finns stämplar från ungefär 1 300 haschkakor registrerade. Vissa föreställer bokstavs- eller sifferkombinationer, andra föreställer replikerade logotyper och märken. Foto: Karin Johannesson

Haschstämplar lagras i polisens databas I polisens haschdatabas lagras stämplar från beslagtagna haschkakor. Stämplarna kan till exempel föreställa replikerade logotyper från fotbollsklubbar, sportbilsmärken och läskföretag. Genom en sökning i databasen är det möjligt att koppla samman olika beslag för att upptäcka överlåtelser.

N

ästan alla haschkakor som beslagtas och skickas in till Nationellt forensiskt centrum, NFC, pryds av olika stämplar. De föreställer allt ifrån sifferkombinationer till kulturella symboler och företagslogotyper. Alla ”nya” stämplar som kommer in till NFC registreras med bild, mått och form i databasen och blir sedan sökbara för alla medarbetare inom polisen. I databasen finns i dagsläget ungefär 1 300 olika stämplar och de senaste åren har ungefär 150 nya stämplar om året registrerats i databasen.

SPANINGSINFORMATION

Haschdatabasen är utvecklad som ett verktyg för att leverera spaningsinformation till en utredning, exempelvis

för att kunna ge en indikation på hur utbredd försäljningen av en haschkaka med en viss stämpel skulle kunna vara.

NFC kan ge utredaren uppgifter om andra ärenden med liknande stämpel för att underlätta den fortsatta utredningen.

– Om en stämpel har förekommit i ett antal olika beslag kanske det går att koppla samman ärendena och i längden påvisa hur materialet har sålts, säger Niclas Pettersson, forensiker på NFC:s droganalyssektion.

KAN GÖRA KEMISK ANALYS

Historiskt sett har stämplarna varit pressade på själva haschkakan, men de senaste åren har NFC sett att pappersstämplar som fästs utanpå plastförpackningen används i allt större

utsträckning. Båda typerna registreras i databasen.

– Men bara för att det är likadana stämplar behöver det inte finnas någon koppling. För att kunna bedöma om materialen verkligen kommer från samma tillverkningsparti gör vi en kemisk jämförelse om utredaren vill det, säger Niclas.

Det hasch som beslagtas av svensk polis kommer nästan uteslutande från Marocko. En liten andel kommer från Afghanistan eller Libanon.

De senaste åren har halterna av den aktiva substansen tetrahydrocannabinol, THC, ökat. På 12 år har snitthalten för de haschmaterial som analyseras på NFC ökat från knappt 10 procent THC till 25–30 procent THC. En av anledningarna till ökningen är att man i vissa produktionsländer, bland annat Marocko, numera ofta använder andra sorters cannabis än vad som gjordes tidigare.

Text: Viktor Högberg 13

Kriminalteknik 3 2018

Digitalisering kortar svarstiden på finger

NFC i Linköping testar nu en ny, digitaliserad arbetsrutin som ska korta handläggningstiderna för fingeravtrycksjämförelser. Foto: NFC

14 14

Kriminalteknik 3 2018

Nu testas en ny arbetsrutin för fingeravtrycksjämförelser på NFC i Linköping.

Förhoppningen är att kunna korta handläggningstiderna.

– Med den nya rutinen ska vi kunna lämna svar på mindre än tio dagar för mängdbrott, säger Melinda Andersson, gruppchef på NFC.

S

edan januari har NFC i Linköping testat en ny arbetsrutin för fingeravtrycksjämförelser.

Testet görs på mängdbrottsärenden som skickas in från polisregion Öst och Väst. En av de största förändringarna är att spåren skickas digitalt till NFC, istället för att skickas fysiskt med post till Linköping som tidigare.

– När vi och uppdragsgivarna kan hantera större delen av processen digitalt gör det stor skillnad. Vi får tillgång till materialet i samma stund som det skickas in och behöver varken vänta på postgång eller göra någon större manuell handpåläggning, säger forensikern Adam Petrisson.

OPTIMERAR ARBETET

Före förändringen var 25 procent av samtliga ärenden som skickades till NFC i Linköping för fingeravtrycksjämförelse klara inom tio dagar. I augusti var motsvarande andel 70 procent och i flera fall var handläggningstiden så kort som några få dygn.

– Vi har försökt optimera arbetet och upplever att det har fallit väl ut. Samtidigt har vi fortfarande stora utmaningar.

Vi har gamla ärenden i kö och arbetar strukturerat även med dem. I början av året var det 450–500 öppna undersökningar i kö men nu återstår inte ens 100 stycken. Det är ett resultat av vår förändrade arbetsrutin, men också ett resultat av en del övertid i början av året, säger Melinda Andersson, gruppchef på NFC. Arbetsprocessen för fingeravtrycksjämförelse har delats upp och momenten

har renodlats. Gruppen har fått stöd från andra personer på NFC när det gäller administrativa moment som egentligen inte kräver en specialistkunskap om fingeravtrycksidentifiering. Svåra ärenden och enkla ärenden, det vill säga oftast grova brott respektive mängdbrott, har skiljts åt i två separata flöden.

Fördelen med detta har varit att enkla ärenden med kort undersökningstid inte har behövt ligga och vänta i samma kö som långa mer komplicerade ärenden.

Det går då att hålla ett högre tempo i produktionen för enklare ärenden.

BEHÖVER UTVÄRDERAS

Det nya sättet att arbeta ska utvärderas längre fram. Vad var det som var lyckat respektive mindre lyckat? Vilka lärdomar har dragits i processen och är det någonting som kan spridas även till NFC Stockholm, Väst och Syd? – I så fall skulle vi kunna ha en nationell ärendekö, vilket också skulle bidra till ett mer effektivt arbete. På något längre sikt är visionen att ta fram en mobilapp så att kriminalteknikern kan skicka in en mobilbild på fingeravtrycket direkt från brottsplatsen, säger Melinda Andersson.

Efterfrågan på fingeravtrycksjämförelser från NFC har minskat något under de senaste åren, särskilt i mängdbrottsärenden. Melinda Andersson menar att en av anledningarna är att handläggningstiderna har varit för långa.

– Vi tror att kortade svarstider skulle öka efterfrågan, säger hon.

Text: Viktor Högberg

Fakta: Fingeravtryck Fingeravtryck är en identifieringsmetod som har använts inom kriminaltekniken i över 100 år. Ett fingeravtryck anses vara unikt och inga människor, inte ens enäggstvillingar, har således identiska fingeravtryck.

Fingeravtryck utvecklas i tredje–fjärde fostermånaden och är sedan desamma hela livet.

Avtrycken kan dock förstöras, till exempel när ärrvävnad har bildats på grund av en allvarlig brännskada.

Identifiering Arbetet med fingeravtryck görs i två steg. Först framkallas avtrycket med hjälp av metoder som väljs beroende på vilken typ av material som avtrycket sitter på. Framkallning kan göras direkt på brottsplats av kriminaltekniker, på forensisk sektion eller NFC samt av Tullverket.

Efter framkallning ska fingeravtrycksjämförelsen göras. Detta görs endast på NFC. Vid jämförelse av avtryck med papillarlinjer görs en bedömning av den samlade informationen som finns i det framkallade avtrycket. Mönster, klassiska detaljer, linjeflöden, kantstruktur, porer med mera granskas och jämförs med jämförelseavtryck (daktylogram) från misstänkta personer.

Foto: Lars Hedelin

15 15

Kriminalteknik 3 2018

Forensisk forskning i framkant

Går det att förutsäga ålder via epigenetik?

I slutet av augusti samlades mer än 800 medarbetare inom forensik och kriminalteknik från 57 länder i Lyon för ”The European Academy of Forensic Science Conference”, EAFS. Här presenterades spjutspetsforskning inom forensiken, bland annat att kunna förutsäga en gärningsmans ålder via dna.

Text: Susanne Karlsson Epigenomet påverkas av den yttre miljön, exempelvis upplevelser, gifter eller hormoner. Foto: Mostphotos 16 16

Kriminalteknik 3 2018

M

edarbetare från NFC och de forensiska sektionerna på polisen bidrog med 33 abstract och höll i ett antal workshoppar inom olika områden, bland annat hur intelligenta system i hem kan bidra till att klara upp inbrott och hur omorganisering av arbetsflöden kan minska handläggningstider.

Under konferensen lyftes bland annat de utmaningar som uppstår vid terrorhändelser. Stora mängder data ska snabbt analyseras för att ge svar till utredningen. Det kunde konstateras att efterfrågan på teknisk bevisning och forensiska undersökningar ökar i många länder och terrorattacker har förstärkt trenden.

KAN DNA ERSÄTTA ETT VITTNE?

Något som också diskuterades var om vi kan få fram detaljer om utseende och ålder från dna. Kan dna i framtiden ersätta ett ögonvittne och beskriva hur en gärningsman ser ut?

– Vårt utseende finns i våra gener, så teoretiskt är det möjligt, menade Manfred Kayser, professor i forensisk molekylärbiologi vid Erasmus University Medical Center i Rotterdam, som föreläste på konferensen. Men att förutsäga ansiksform och hur tätt våra ögon sitter kommer att bli svårt. Det styrs av en mängd olika gener och att hitta sådana gener är komplicerat.

Vid flera olika föredrag och workshoppar presenterades forskningsresultat där målet är att få fram information om en persons utseende från ett dna-prov. Ögonfärg, hårfärg och ursprung på kontinentnivå kan idag förutsägas med relativt hög precision. Hudfärg och ålder är svårare att få fram men där är forskningen på god väg.

FÖRUTSÄGA ÅLDER

Forskning pågår för att kunna förutsäga en gärningsmans ålder. Forskaren Wojciech Branicki från Jagellonska universitetet i Kraków berättade om utmaningarna och möjligheterna med att kunna förutsäga ålder via epigenetik.

Epigenetik handlar om hur dna avkodas och uttrycks. Gener i epigenomet kan ”omprogrammeras” och kan då förändra det dna som ärvts från föräldrarna.

Epigenomet kan påverkas av externa

faktorer, exempelvis miljön vi lever i, och på så sätt integreras arv med miljö.

– Genom epigenetik kan vi göra uppskattningar av ålder som kan användas som forensiska uppslag. Åldrande kontrolleras till stora delar i genomet, men omgivningen påverkar också. Vi behöver genetiska data, men också ta hänsyn till att externa faktorer kan påverka genomet, berättade Branicki.

Branicki presenterade studier där ålder kunde förutsägas med 3,6 års felmarginal. Ju äldre individer, desto lägre exakthet hade prediktionerna. Han berättade att det finns enklare test som ger en felmarginal på fem år.

– Tekniken är inte mogen för att användas i rättssalar som bevis, men kan användas som forensiska uppslag, sade Wojciech Branicki.

Avslutningsvis berättade han även om en ny metod som är under utveckling som ska kunna förutsäga exakt ålder via sperma. Men epigenetikens möjligheter kan i framtiden bli större än vad vi kan föreställa oss, menade Branicki.

– I framtiden kanske vi med epigenetik även kan förutsäga en förövares beteende, spekulerade Branicki.

NÄSTA GÅNG I STOCKHOLM

Nästa internationella EAFS-konferens kommer att äga rum i Stockholm 30 augusti – 3 september år 2021.

17

Kriminalteknik 3 2018

”Vetenskapliga polisen”

Franska experter på kriminalteknik

Lyon spelar en historisk roll i kriminaltekniken. Det var här som den unge professorn Edmond Locard redan 1910 byggde upp det första laboratoriet för den franska vetenskapliga polisen. Vi har besökt laboratoriet i Lyon och fått en inblick i hur arbetet går till på INPS – Nationella institutet för vetenskapliga polisen.

Text och foto: Susanne Karlsson

I dna-labbet i Lyon arbetar ungefär 100 personer.

18 18

Kriminalteknik 3 2018

E

dmond Locard var en pionjär inom forensisk vetenskap som blev känd som Frankrikes Sherlock Holmes. Han myntade också en av de grundläggande principerna för den forensiska vetenskapen, ”le principe d'échange”. Locards så kallade utbytesprincip bygger på två grundantaganden, dels att individers handlanden föranleder spår, dels att sådana spår kan härledas till den eller de individer som orsakat spåret.

Historisk plats; utanför entrén till laboratoriet i Lyon finns Edmond Locard på bild.

BÖRJADE I VINDSRUM

Redan på 30-talet gav Locard ut ett kriminaltekniskt samlingsverk, Traité de criminalistique, som bland annat tog upp fingeravtryck, handstilsundersökningar och vittnespsykologi. Locard har också en historisk koppling till Sverige. Harry Söderman som var överdirektör vid Statens kriminaltekniska anstalt, föregångaren till NFC, doktorerade hos Locard vid Lyons universitet. I sin doktorsavhandling år 1928 beskrev han metoden för att identifiera vilket vapen en kula avfyrats från.

Locard fick ha sitt laboratorium i några små vindsrum när han startade.

Idag är det inget litet vindsrum som är högkvarter för forensiken utan det finns ett stort inhägnat laboratorium i stadsdelen Écully i Lyon. INPS har fem nationella laboratorier i Frankrike med olika specialiseringar, i Lyon är dna och it-forensik spetskompetenser.

IT-FORENSIK

På labbet i Lyon arbetar cirka 50 personer med it-forensik. De undersöker mobiltelefoner, datorer, video, ljud samt gör röst- och taljämförelser. Det är det enda labbet i Frankrike som utför röst- och taljämförelser.

I november 2015 dödades 130 personer i en terrorattack i Paris. Då sattes it-forensikerna i Lyons laboratorium på prov. Över 100 mobiltelefoner undersöktes på 48 timmar.

– 20 personer arbetade så snabbt som möjligt samtidigt och vi kunde slutföra de viktigaste undersökningarna på två dygn, berättar Jerome Perronnet, it-forensiker.

Ibland är det snabba undersökningar som gäller, men många ärenden som kommer till it-forensikerna i Lyon är stora och komplicerade och tar lång tid.

– Svårare ärenden kommer hit, enklare ärenden sköts på regionala forensiska sektioner på polisen, berättar Jerome Perronnet.

DNA PÅ HÖGTRYCK

I labbet i Lyon utförs hälften av alla dna-ärenden från fransk polis. Ungefär 100 personer arbetar med dna-analyser.

– Här arbetar vi med komplexa fall och samarbetsärenden. Vi analyserar även alla dna-personprover för hela Frankrike. Processen med personprover är automatiserad och vi kan ge ett resultat på 3–4 dagar. Men om det är akut kan vi skicka svar inom några timmar, berättar François-Xavier Laurent, som är chef för forskning och utveckling på biologienheten.

Laboratoriet analyserar ungefär 220 000 personprover dna per år.

Automatiserade personprover för dna är standard även i Sverige. NFC har idag en svarstid på 2–3 dagar, vilket inkluderar sökning mot dna-registren, och analyserar ungefär 30 000 personprover per år. NFC i Linköping har kapacitet att köra 400 personprov varje dygn, men kör i snitt 100 personprover per dag.

ROBOTISERAD VERKSAMHET

På det franska laboratoriet finns robotar som klarar att köra 800 analyser av dna-prov varje dygn. Det franska laboratoriet har arbetat systematiskt för att automatisera och använda robotar i så stor utsträckning som möjligt.

– Vi arbetar med manuell extraktion för grova brott och har skapat ett automatiserat snabbflöde för mängdbrott, säger François-Xavier Laurent. Auto-

matiseringen är en förutsättning för att vi ska kunna utföra den mängd analyser som vi gör idag.

Genom ett samarbete med ett robotteknikföretag har det franska laboratoriet även kunnat införa ett automatiserat flöde för MPS, massive parallel sequencing.

MPS är en metod som snabbt och effektivt kan sekvensera dna.

För forensiskt bruk är MPS relativt nytt. Fördelen med tekniken är att bra spår och dåliga spår kan kombineras och det ger även möjlighet att hitta olika dna-profiler i en blandbild, det vill säga en mix av dna-profiler. Dessutom öppnas helt nya möjligheter inom forskningen. Det är sekvensering med hjälp av MPS som gör att forskningen kring att kunna bestämma en gärningsmans ålder, utseende och bio-geografiska ursprung via dna nu tagit fart.

Det tog ungefär två år att införa MPS på laboratoriet i Lyon.

– Den här tekniken dedikeras till stora och komplicerade fall. Om vi använder tekniken för mycket i dag kommer vi att få för mycket data att lagra, säger François-Xavier Laurent.

Fakta: INPS INPS står för Institut National de Police Scientifique, vilket kan översättas med Nationella institutet för vetenskapliga polisen.

Det arbetar lite mer än 800 personer på de fem laboratorierna i Lille, Lyon, Marseille, Toulouse och Paris. Vissa nationella expertisområden finns endast i Lyon.

19

Kriminalteknik 3 2018

”Kan med stor exakthet säga var en telefon är” En mjukvara som kan ta fram identitet och exakt position för mobiltelefoner har utvecklats vid laboratoriet i Lyon.

– Med den här metoden kan vi med stor precision säga var en telefon har varit, vi får ny data två gånger per sekund, det gör metoden väldigt exakt, berättar Hung Linh Tran Thanh, analytiker.

H

ung Linh Tran Thanh är analytiker inom mobila nätverk och arbetar med den mjukvara som han utvecklat tillsammans med sina kollegor.

Mjukvaran används främst för att spåra hur mobiltelefoner rört sig efter att ett brott har begåtts, men programmet kan användas i realtid omtillstånd finns. Med hjälp av mjukvaran kan analytikerna spåra mobiltelefoner genom att själva åka ut till brottsplatser och där kan de se vilka mobiltelefoner som varit aktiva och hur de rört sig, exempelvis genom att jämföra sina uppmätta resultat med de samtalslistor som de fått från mobiloperatörer.

– Vi åker runt på en brottsplats och ser vilka mobiltelefoner som varit aktiva. Vi kan kartlägga information från mobiltelefonerna och kombinera GPS-koordinater med mappningen. Då kan vi se hur mobiltelefonerna har rört sig och exakt när de varit på ett visst ställe. Det kan vi göra genom att delvis replikera täckningskartan om det behövs, förklarar Hung Linh Tran Thanh.

20

krävs en samtalslista från mobiloperatören för att det ska vara möjligt.

– 3G- och 4G-tekniken i kombination med att det kommit många nya mobil-operatörer har gjort att det blivit mer komplext att använda programmet.

Vi kan bara spåra en operatör i taget.

KRÄVER HUSRANNSAKAN

Hung Linh Tran Thanh är analytiker inom mobilkommunikation på laboratoriet i Lyon.

En stor fördel är att de enkelt kan se vilka telefoner som har varit i närheten av en brottsplats.

– Nyligen kunde vi se hur en mobiltelefon som tillhörde en misstänkt person hade rört sig från sitt hem till offrets hem.

Vi har använt systemet sedan 2004 och har löst flera brott genom det.

Tekniken ger också möjlighet att välja ut en telefon och följa just den, men det

För att få information om vem som är kopplad till en särskild mobiltelefon behövs en husrannsakan mot mobiloperatören. I Frankrike måste operatören lagra information om vem som är kopplad till ett telefonnummer i ett år. Om det blir en brottsutredning kan de bli tvungna att lagra den ännu längre.

– Genom det här programmet kan vi minska antalet identiteter på mobiltelefoner som vi begär ut av operatören.

Istället för att be operatören om 50 mobilidentiteter kan vi nu komma ned till tio.

– Den stora fördelen med systemet är att det är väldigt exakt och ger en exakt position. I vissa fall kan vi till och med avgöra om brottslingen har använt sin telefon på övervåningen i ett hus eller på bottenvåningen – så exakt är mjukvaran när den fungerar som bäst.

Text och foto: Susanne Karlsson

Kriminalteknik 3 2018

Varje färgpunkt är en telefon och det går att se exakt hur den rört sig vid en viss tidpunkt.

21 21

Kriminalteknik 3 2018

Yrke: Kriminaltekniker

Säkrar spår på brottsplats

Som kriminaltekniker ansvarar Anders Persson för den forensiska undersökningen av en brottsplats.

22 22

Kriminalteknik 3 2018

Kriminalteknikern undersöker brottsplatser och säkrar spår, allt ifrån dna till fingeravtryck, kläder, vapen och narkotika.

– Det som fascinerade mig med det här jobbet var att kunna se det osynliga, säger kriminalteknikern Anders Persson.

Text: Viktor Högberg Foto: Jason Mellström 23 23

Yrket: Kriminaltekniker

Kriminalteknik 3 2018

P

olisens kriminaltekniker ansvarar för den forensiska undersökningen av en brottsplats. En kriminaltekniker bedömer vad de iakttar i samband med platsundersökningen och söker efter spår som kan bli viktiga pusselbitar i att beskriva ett händelseförlopp. Arbetet ska leda till att en misstänkt person kan lagföras eller att brottsmisstankarna kan avfärdas. Är det ett brott som har begåtts? Vad har hänt och på vilket sätt? Vem har gjort vad?

Det är exempel på frågor som kriminalteknikern försöker besvara.

Innan Anders började som kriminaltekniker arbetade han 18 år inom polisens ingripandeverksamhet. År 2000, i samband med utredningen av morden i Malexander, fick han möjlighet att testjobba på det som idag är de forensiska sektionerna i Linköping och Norrköping.

Sedan dess har han varit fast.

”EN AHA-UPPLEVELSE”

– När jag fick prova på det här jobbet var det som att en helt ny värld öppnade sig, det blev en aha-upplevelse. Att kunna

säkra ett skoavtryck som var avsatt i damm eller att dra olika slutsatser utifrån hur en kula hade gått genom väggen var Anders Persson väldigt intressant. Eller att kunna få fram bortslipade ramnummer på cyklar genom att påskynda rostprocessen med ström och saltsyra. Jag drivs av att vara med och säkra spår som kan föra en utredning framåt och att presentera bra brottsplatsprotokoll, säger Anders.

I region Öst, där han jobbar, är den huvudsakliga arbetstiden förlagd till dagtid, men dygnet runt finns kriminaltekniker som har beredskap att rycka in vid exempelvis misstanke om grova brott som mord. En typisk arbetsdag inleds med morgonmöte där arbetsgruppen på den forensiska sektionen går igenom nattens händelser och vilka avspärrade platser som ska undersökas under dagen. Mellan brottsplatsundersökningarna arbetar kriminalteknikern med utredningar som ännu inte avslutats.

– Men man måste vara beredd på att

det kan gå fort. Ett samtal och sedan kan hela arbetsdagen förändras om någonting händer, säger Anders.

AVGJUTER SÅRSKADOR

Vid dödsfall gör kriminalteknikern och rättsläkaren en första bedömning av om det handlar om ett naturligt dödsfall eller om det finns skäl att starta en brottsutredning.

Efter den kriminaltekniska undersökningen på brottsplatsen fortsätter arbetet på Rättsmedicinalverket.

– Vi samlar ihop klädesplaggen och gör spårsäkring på kropparna, exempelvis säkrar dna eller avgjuter kraftiga sårskador, säger Anders Persson.

I kriminalteknikerns uppdrag ingår vissa laborativa moment.

– Många är väldigt intresserade av mitt yrke och säger att jag har deras drömyrke. Och det är det kanske ibland, men när det exempelvis är barn inblandade är det också ganska tufft och otäckt. Men det är viktigt att försöka komma ihåg att det är ett jobb vi utför.

Jag kan tänka mig att det är tuffare för de poliser som tar hand om anhöriga och blir mer känslomässigt engagerade, säger Anders Persson.

KRAV FÖR UTBILDNINGEN

Anders gick polisens interna kriminaltekniska grundutbildning 2003/2004.

För att bli antagen till utbildningen måste personen ha en anställning vid en forensisk sektion inom polisen och ha erfarenhet av utredningsarbete i förundersökningar i brottmål. För att få arbeta som kriminaltekniker på en brottsplats och genomföra polisiära tvångsåtgärder krävs polisiär bakgrund.

Kriminaltekniker är anställda på Polismyndighetens regionala forensiska sektioner. På exempelvis NFC finns medarbetare med kriminalteknisk bakgrund men de arbetar numera istället med forensiska undersökningar i roller som forensiker, laboranter eller motsvarande. n "Jag drivs av att vara med och säkra spår som kan föra en utredning framåt och att presentera bra brottsplatsprotokoll", säger kriminalteknikern Anders Persson.

24

Läs mer om kriminalteknikerns uppdrag och den kriminaltekniska grundutbildningen på nfc.polisen.se

Yrket: Kriminaltekniker

Kriminalteknik 3 2018

För att få arbeta som kriminaltekniker på en brottsplats och genomföra polisiära tvångsåtgärder krävs polisiär bakgrund.

25 25

I samband med att NFC fick processansvaret för Polismyndighetens forensiska verksamhet startades under hösten 2015 ett omfattande projekt för att harmonisera den forensiska processen från brottsplats till domstol. I förra numret av Kriminalteknik berättade vi om arbetet i de olika ämnesområdesprojekten i Polismyndighetens regioner.

Nu har turen kommit till Nationellt forensiskt centrum, NFC, och vi fokuserar på projektarbetet på NFC:s sektioner.

Vägen till en enhetlig forensik Del 2: Nationellt forensiskt centrum – NFC ”Söker, förprövar, säkrar”. Hanna Elnegård, forensiker på NFC:s biologisektion och projektledare i projektet biologisk spårsäkring och förtester, sammanfattar vad projektet handlar om: att harmonisera arbetssätt och metoder för att ta fram och förbereda spår inför dnaanalyser.

Text: Ann-Louise Flisbäck Foto: Jason Mellström 26 26

Kriminalteknik 3 2018

D

na-analyser är kraftfulla verktyg i brottsutredningar.

Analyserna förfinas löpande så att det krävs allt mindre mängd biologiska spår för att kunna få fram dna-profiler. För att minska risken för kontamination krävs kunskap och medvetenhet hos berörd personal.

– I projektet har vi därför lagt mycket kraft på att arbeta igenom och formulera våra styrande dokument så att vi i ett tidigt skede av brottsutredningen säkerställer ett kontaminationsminimerande arbetssätt, säger Hanna Elnegård.

I Sverige har vi en elimineringsdatabas, EDB, med dna-profiler från kriminaltekniker, lokala brottsplatsundersökare och NFC-personal. Trots EDB krävs en rigorös hantering av material för att förhindra kontamination. En kontamination kan förstöra ett spår genom att dna tillförs det befintliga spåret så att resultatet blir för komplext för att användas. De resultaten kan inte utvärderas och eventuella kontaminationer upptäcks därför inte. Kontaminerande dna kan också, om det inte upptäcks via EDB, vilseleda brottsutredningen genom att en persons dna tillförs till ett spår som från början inte innehöll något dna.

NATIONELLA RESURSER

I projektet blodbildsanalys deltar medarbetare från biologisektionen på NFC och kriminaltekniker med förstärkt förmåga inom blodbildsanalys. Anders Nilsson är forensiker på biologisektionen samt specialiserad inom blodbildsanalys. Han är också kvalitetsansvarig i projektet och berättar: – Projektet medförde att vi fick genomföra en stor sammanhållen validering av blodförtest och metoder för blod, som Bluestar forensic, som används för att hitta och synliggöra blod. Arbetet involverade deltagare från både harmoniseringsprojektet för blodbildsanalys och biologisk spårsäkring. Projektarbetet har också haft en enande verkan: – Harmoniseringsarbetet har förbättrat vårt samarbete med de kriminaltekniker som har förstärkt förmåga inom blodbildsanalys runt om i landet, säger Anders.

KONSENSUS OM METODER

Anna Andreasson är skoavtrycksundersökare och fotograf på NFC Väst.

Hon är också en av deltagarna i skoavtrycksprojektet.

– Det är viktigt att ha en bra sammansättning i projektgrupperna där deltagarna kommer från olika delar av polisen. Det gör att man får olika infallsvinklar på vad det är som är viktigt i ett ärende när det sätts i ett större sammanhang, i brottsutredningen, säger Anna. Skospårsprojektet är nu inne i sitt slutskede, och de som har deltagit är det forensiska analysteamet i Stockholm, kriminaltekniker från Uppsala och Örebro samt medarbetare från NFC Väst, Stockholm och Linköping.

NYTT UTBILDNINGSKONCEPT

Inom flera av projekten har ett behov av kompetensutveckling identifierats.

I vissa fall kan detta lösas genom uppdateringar i befintliga internutbildningar. En vidareutbildning inom fotograferingsprojektet är ett exempel på en sådan utbildning.

– Det är väsentliga skillnader om man fotograferar på en brottsplats eller om man fotograferar i ett laboratorium, konstaterar Marcus Andrae, forensisk fotograf på informationstekniksektionen, och en av sju fotografer i fotograferingsprojektet.

– Under hösten 2018 räknar vi med att ha vidareutbildat 40 medarbetare inom ramen för detta projekt.

Den praktiska utbildningsdelen har varit förlagd till Linköping (fotografering i laboratoriemiljö), och Malmö (visualisering av brottsplatser). Stora delar av vidareutbildningen sker på distans och genomförs som e-learning.

– Vi har byggt upp ett pedagogiskt gränssnitt som spänner över hela arbetsfältet för polisens forensiska fotografering, förklarar Marcus. Gränssnittet kommer att vara tillgängligt för alla som har gått utbildningen, och det kommer att uppdateras så att det kan användas som en gemensam kunskapsbank för polisens fotografer.

BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE

– Vårt projekt, dokumentundersökningsprojektet, har ett annat utgångsläge jämfört med de andra projekten, säger Jessica Bond, forensiker i dokumentanalysgruppen. I andra projekt fokuserar man på insatser som utförs efter 27

Kriminalteknik 3 2018

Harmoniseringsarbetet ska bidra till att förbättra rättssäkerheten, minska sårbarheten och korta handläggningstiderna.

att ett brott har begåtts. För oss handlar det till stor del om att arbeta proaktivt med lösningar som ska förhindra och försvåra brott. På NFC görs forensiska dokumentundersökningar på laboratorienivå, men även inom gränspolisverksamheten finns funktioner som gör dokumentundersökningar, vilket alltså innebär ett samarbete mellan NFC och gränspolisen. Dock ligger processansvaret för gränspolisverksamheten hos nationella operativa avdelningen, Noa. Den svenska gränspolisen har att förhålla sig till internationella överenskommelser och regler som ställer krav på verksamheten, och dessa måste också projektet ta hänsyn till.

med en ”fältdel”, för arbetssätt och metoder som används på brottsplatsen, som också ska finnas med i de styrande dokumenten för projekten. De styrande dokumenten i fältprojektet har utformats på ett annat sätt, i en serie fältinstruktioner.

Mats berättar: – Fältinstruktionerna tar upp de avvägningar som en kriminaltekniker kan behöva göra för att utföra en platsundersökning och därefter en brottsplatsanalys. Brottsplatsanalysen är en del av protokollet, en process som kriminaltekniker använder för att komma fram till en slutsats om vad som hänt på brottsplatsen.

SAMMA HANTERING I HELA LANDET

SAMARBETE LÖNAR SIG

Vissa av projekten har haft en fördel av att deltagarna har samarbetat innan harmoniseringsarbetet blev aktuellt.

Patrik Hertzman, förste forensiker i vapengruppen och ämnesområdesansvarig för vapenundersökningsprojektet, berättar: – Vi som utför vapenundersökningar är en väl avgränsad grupp som har träffats regelbundet under lång tid. NFC svarar också för en nationell utbildning i praktisk tillämpning av vapenlagen för kriminaltekniker som har den uppgiften på forensiska sektioner och grupper.

Vi gick alltså in i projektarbetet med en långtgående konsensus vad gäller metoder och arbetssätt, och hade en bra position att standardisera från.

LÄNKAR SAMMAN ARBETET

Mats Hägg, kriminalkommissarie med lång erfarenhet av brottsplatsarbete, är projektledare för fältprojektet som länkar samman det kriminaltekniska arbetet på brottsplatser med det forensiska arbetet i laboratorier.

I ämnesområdesprojekten finns det 28

Jarl Holmström, som var tillförordnad avdelningschef på NFC fram till 30 november: – Jag tycker man ska ha respekt för att harmoniseringsprojektet kan upplevas som utmanande för flera av våra medarbetare. Även om vi begränsar oss till det som ska hanteras av medarbetare som tillhör NFC, är det likväl så att kombinationen med tre utlokaliserade laboratorier och vår verksamhet i Linköping bygger på verksamhet som tidigare skedde i fyra olika myndigheter. Det finns därigenom fortfarande kulturella skillnader men också olika rutiner och idéer om hur olika uppdrag bör hanteras. Med det sagt är det givet att vi genom harmoniseringsprojektet måste hitta gemensamma, kvalitetssäkrade metoder att tillämpa i hela Polismyndigheten, och en målsägande måste få sitt ärende hanterat med samma kvalitet oavsett var i landet brottet har inträffat.

GRUND FÖR FORTSATT UTVECKLING

Maria Svensson, förste forensiker i Linköping, var ämnesområdesansvarig

för fingeravtrycksframkallningsprojektet som slutfördes försommaren 2018. Den sista aktiviteten som genomfördes var en utbildningsinsats för att förbereda implementering av projektets resultat i polisens 28 laboratorier som arbetar med fingeravtrycksframkallning. Diskussioner pågår nu för att ta fram en gemensam modell för implementering och förvaltning av resultaten.

– Harmoniseringsarbetet har lagt en grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom vårt ämnesområde, säger Maria. Nu är det upp till oss att arbeta tillsammans för en fortsatt positiv utveckling inom våra områden. n

Fakta: Därför behövs harmoniseringen Förbättrar rättssäkerheten • Undersökningar ska genomföras med samma och rätt kvalitet oberoende av undersökare och laboratorium.

• Polisen ska ha en ackrediterad verksamhet för samtliga frekvent använda metoder och standardförfaranden inom forensiken. Ackrediteringen innebär att metoder och arbetssätt står under regelbunden granskning av en utomstående oberoende part – ett ackrediteringsorgan – och att polisen har tydliga krav på vad som måste vara uppfyllt för att kunna behålla ackrediteringen.

• De som utför arbetet ska ha rätt och avstämd kompetens för ändamålet. Detta förbättrar både rättssäkerheten och stärker medarbetarna i deras yrkesroller. Det kan också leda till en positiv fokusförskjutning vid rättegångar från enskilda kriminaltekniker med egna arbetsmetoder till yrkesfunktioner med vedertagna ackrediterade arbetsmetoder.

Minskar sårbarheten och kortar handläggningstiderna • Gemensamma ackrediterade arbetssätt och metoder och rätt kompetens hos medarbetarna möjliggör en ärendefördelning inom hela polisen som förväntas ge högre resursutnyttjande och kortare handläggningstider.

• Polisen får möjligheten att fördela den gemensamma arbetsbördan till de platser och delar av verksamheten som har kapacitet över, både avseende kriminaltekniker på regionala forensiska sektioner och forensiska medarbetare på NFC.

Kriminalteknik 3 2018

Tjuven hittad tack vare Prüm-samarbete Sverige har idag möjlighet att söka i 20 andra europeiska länders dna-register. Efter ett inbrott i Ljungby i januari 2017 var det så kallade Prüm-utbytet avgörande för att kunna identifiera gärningspersonen.

– Tack vare träffen i Frankrike fick vi en identitet på vår inbrottstjuv, säger Johnny.

är en villaägare vred om nyckeln till sitt hem i småländska Ljungby den 8 februari 2017 visste han inte att någon redan var i huset. I trappan till ovanvåningen stod en okänd man. När villaägaren fick syn på inkräktaren ropade han till mannen som först stannade upp för att sedan rusa förbi honom, genom vardagsrummet och ut genom altandörren. På vägen ut sprang han rakt rakt in i ett stort glasparti som krossades. Han började blöda och tappade samtidigt luvan han bar.

När polisen kom till platsen, efter 30 minuter, intresserade de sig också för en bil som var parkerad i närheten.

De beslagtog en flaska från bilen och bevakade fordonet, som de misstänkte tillhörde den då inte identifierade

”HELT AVGÖRANDE”

N

inbrottstjuven. Mannen kom inte tillbaka för att hämta bilen och han lyckades hålla sig undan. Men de insamlade spåren ledde senare utredningen till gärningspersonen.

– Dna-undersökningarna visade att det var dna från en och samma person på flaskan, luvan och blodet i trädgården, säger Johnny Philipsson som var åklagare i ärendet.

FLERA PRÜM-TRÄFFAR

I förhör uppgav mannen senare att han åkte vidare till Norge för att därefter bege sig till Rumänien. Efter inbrottet fick NFC en träff i Prüm-sökningen mot Frankrike. Den misstänkte blev topsad i Frankrike i maj 2016 och sedan dömd för sammanlagt tre inbrottsstölder.

Kort därefter kom nästa Prüm-träff.

Den här gången från Danmark där mannen ett halvår efter inbrottet i Ljungby dömdes för inbrott, häleri och urkundsförfalsking. I februari 2018 efterlyste den svenska polisen mannen som senare greps i Grekland.

Han dömdes i Sverige för grov stöld den 19 april 2018. Domen blev sex månaders fängelse samt utvisning med återreseförbud i fem år.

– Den här typen av kringresande kriminalitet är inte helt ovanlig. I de här fallen är Prüm ofta helt avgörande för att vi ska lösa de här ärendena. Vi hade aldrig klarat upp inbrottet i Ljungby utan Prüm, säger Johnny Philipsson.

Text: Niklas Boman

Inbrottstjuven dömdes till sex månaders fängelse och utvisning med återreseförbud i fem år. Bilden är inte kopplad till det aktuella ärendet. Foto: Mostphotos

29

Kriminalteknik 3 2018

Studenter utvecklade VR-program för NFC Studenter från Linköpings universitet har utvecklat en programvara som kan användas för att visualisera brottsplatser i VR. – Det här skulle kunna ge utredare tillgång till information på ett nytt sätt, säger studenten Måns Lögdlund.

E

fter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm tog NFC fram en 3D-modell för att visualisera lastbilens framfart. Materialet fick stor uppmärksamhet och var det första i sitt slag som visades i en svensk domstol.

Sedan dess har arbetet med brottsplatsdokumentation utvecklats ytterligare och man har bidragit i flera brottsutredningar. Data från flera olika brottsplatser har samlats in av NFC:s grupp för brottsplatsdokumentation och sedan visualiserats som bilder och filmer åt olika uppdragsgivare.

verklighet med VR-glasögon. Utredaren kan få mängder av information direkt i VR-glasögonen. Det ger en helt annan känsla och uppfattning av en plats än vad till exempel ett fotografi eller videoklipp kan göra, säger Måns Lögdlund.

HYLLAS INTERNATIONELLT

BROTTSPLATS I VR

Under året har också en ny programvara utvecklats av civilingenjörsstudenterna Måns Lögdlund och Oscar Komulainen, som under vårterminen gjorde sitt examensarbete på NFC och därefter fortsatte utveckla programvaran under ett sommarvikariat. Programvaran skulle i framtiden kunna användas för att visualisera de brottsplatser som har dokumenterats i 3D. Den skulle också kunna användas som utbildningsverktyg på polisutbildningen och ge studenter möjlighet att öva på riktiga brottsplatser, virtuellt.

– Vi har utvecklat ett program som utredare skulle kunna använda för att visualisera en brottsplats i virtuell 30 30

utvärdera verktyget och hitta konkreta scenarion för fortsatt utveckling, säger Philip Engström, chef för gruppen sensorteknik på NFC. Programvaran är utvecklad på en plattform som huvudsakligen används för datorspel.

– Vi har använt en spelmotor som på senare år har blivit allt vanligare även för andra typer av visualiseringar, till exempel för arkitektur. Men den passar bra även för det här ändamålet, säger Oscar Komulainen.

Programmet finns nu i en beta-version som kan användas för att visa olika intressenter de möjligheter som finns med VR-tekniken. Tekniken ger möjlighet att uppleva en plats genom att gå in i den virtuella miljön, gå omkring i den och få en naturlig uppfattning om storlek och avstånd. Det finns dock ingen konkret plan för när och hur verktyget skulle kunna lanseras i utredningsverksamheten.

– Det här är en väldigt bra grund för fortsatt utveckling. Examensarbetet har verkligen överträffat alla förväntningar.

Det som ligger framför oss nu är att

Som utgångspunkt för arbetet användes ett tidigare examensarbete där studenten hade undersökt vad för typ av programvara som skulle kunna tillföra viktig information till en utredning.

I juni visades programvaran upp för spelentusiaster på Dreamhack i Jönköping och i augusti uppmärksammades examensarbetet på ENFSI:s konferens i franska Lyon. Representanter från Europas ledande forensiska laboratorier inom it-området, främst från Holland och Schweiz, hyllade programvaran.

– De var väldigt imponerade och sa att de skulle försöka kopiera funktionaliteten, säger Philip Engström.

Se hur verktyget kan användas i en video på www.nfc.polisen.se. Klippet finns även på Instagram, @nationelltforensisktcentrum

Text: Viktor Högberg

Kriminalteknik 3 2018

Studenter från Linköpings universitet har utvecklat en programvara som i framtiden skulle kunna användas för att visualisera en brottsplats i VR. 31 31

Kriminalteknik 3 2018

Bevis förstörs när material packas fel eftersom brandfarliga vätskor snabbt kan dunsta bort, säger Helén Weinesson, generalist på NFC med specialistområde inom brandkemi.

TOPS OCH AVTORK

Ibland får NFC in tops och avtork från händer i tron om att det går att säkra spår av brandfarliga vätskor, men några sådana undersökningar görs inte på NFC. Vid synliga pölar av eventuell brandfarlig vätska rekommenderar NFC att kompresser eller torkpapper används som därefter packas i brandpåse. Tops ska alltid undvikas vid säkring av brandfarlig vätska.

Material som misstänks innehålla rester från brandfarlig vätska ska skickas i särskilda brandpåsar. Foto: David Staf

LUFTEN I BRANDPÅSEN ANALYSERAS

Varje månad får NFC in material som misstänks innehålla rester från brandfarliga vätskor som har packats i papperspåsar istället för brandpåsar. Dessa material är oftast inte meningsfulla att undersöka.

N

är kläder, brandrester eller andra föremål som misstänks ha varit i kontakt med en brandfarlig vätska skickas till NFC ska de packas i särskilt framtagna brandpåsar.

Dessa påsar består av nio lager plast och är mycket täta så att ingenting ska kunna avdunsta, läcka ut eller kontamineras.

– Brandfarliga vätskor, som till exempel motorbensin, avger flyktiga ämnen/gaser och det är dem vi undersöker. Om fel förpackning har använts riskerar de flyktiga ämnena att försvinna innan materialet ens har kommit fram

Att NFC inte påvisar någon brandfarlig vätska i ett material från en brandplats behöver inte betyda att det inte har funnits någon sådan tidigare. Spåren från en brandfarlig vätska kan ha brunnit upp eller dunstat bort.

Det går inte att uttala sig om var på ett material, till exempel på en sko, som det ursprungligen har funnits en fläck med brandfarlig vätska. Det är luften i brandpåsen som NFC analyserar. Om det från början endast fanns en fläck med brandfarlig vätska på skon kan det snabbt finnas på fler ställen på skon samt i luften runt om.

till NFC, säger Carina Högberg, forensiker inom brandkemi på NFC. ”TIDEN EN NYCKELFAKTOR”

Hon berättar att material som kommer från brandplatser skickas i avsedda brandpåsar, men ganska ofta händer det att kläder från misstänkta inkommer felaktigt förpackat i papperspåsar eller vanliga plastpåsar.

– Om man inte har möjlighet att packa i en brandpåse på en gång bör materialet packas om så snart som möjligt. Tiden är en nyckelfaktor

Text: Viktor Högberg

Ej närmare identifierad 4% petroleumprodukt

ÄNDRAT BEGREPP

Statistik:

NFC slutar använda begreppet ”brännbar vätska” för att istället övergå till begreppet ”brandfarlig vätska”. Syftet är att få en enhetlig terminologi med räddningstjänst och MSB. Läs mer på sidan 35.

Brandfarlig vätska

Brännbar vätska

32

Brandfarlig vätska

Under 2017 hade NFC 624 ärenden med misstänkt brandfarlig vätska. Av dessa kunde NFC identifiera brandfarlig vätska i sammanlagt 382 fall.

Dieselolja

10%

Teknisk sprit Bensin

7% 4%

Motorbensin Tändvätska Fotogen Lacknafta Förtunning

8%

12% 2% 1%

50%

Utblick

Kriminalteknik 3 2018

Nagelklipp fällde brottsling

När den våldsamme inbrottstjuven David Devlin bröt sig in tillsammans med sina kumpaner för att stjäla i ett hus i Leicester, Storbritannien, försökte han att gå grundligt till väga för att inte efterlämna några spår.

Under inbrottet misshandlade han husets ägarinna, som försökte skydda sig genom att riva honom i ansiktet. Devlin såg till att tvätta hennes händer, och klippte av hennes naglar för att undgå att lämna dna-spår

efter sig. Han glömde dock bort att ta med sig nagelklippet när han gav sig av. Polisen kunde snabbt koppla ihop dna-spåren från naglarna med Devlin, som innan inbrottet rymt från fängelset där han avtjänade straff för en tidigare dom. Devlin dömdes till fängelse i 22 år för två fall av rån och ett fall av grov misshandel som han gjort sig skyldig till under sin flykt från fängelset.

Ny forskning för att fånga barnamördare Forskare vid North Carolina State University bidrar med ny forskning som kan vara värdefull i mordutredningar där offren är barn.

Information om vilket stadium av nedbrytningsprocessen som kvarlevorna är i, och i vilken takt som de löses upp, är avgörande för att kunna fastställa tidpunkt för dödsfall och tidpunkt för när förövaren gjorde sig av med kvarlevorna.

Forskarna har i sin studie använt sig av griskroppar som under två års tid har fått brytas ned under olika förhållanden. Studien fastställer att nedbrytningsprocessen är snabbare för barn än för vuxna, och presenterar en rad detaljer som förbättrar möjligheten att bestämma när barnet dog. Forskarna understryker att studien har utförts

i sydöstra USA och att nedbrytningstakten kan variera på andra platser beroende på temperaturskillnader, luftfuktighet och andra geografiska variationer. Studien heter Decomposition of juvenile-sized remains: a macro- and microscopic perspective och finns att läsa i sin helhet i tidskriften Forensic Sciences Research.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Dna-databas räddar träd Skogarna på vår planet håller på att försvinna, till och med träd som är fridlysta huggs ned. Detta oroar många miljöaktivister och ett projekt för att skapa en dna-databas över beståndet av jättelönnar längs med USA:s västkust har inletts. Målet är att kunna använda dna-kartläggning som en metod för att bekämpa den växande svarta marknaden för olaglig trädavverkning i tropiska länder.

Projektet finansieras av norska staten och United States Forest Services internationella program. Det praktiska arbetet utförs av volontärer från organisationen Adventure Scientists. Det är relativt lätt att samla in dna som finns i lövens cellvävnad. Volontärerna måste gå två korta onlinekurser innan de får börja arbeta och använder sig av en app för att registrera information om träden i området där de jobbar. Projektet kommer att vara klart i december, och träddatabasen kommer så småningom att göras tillgänglig för alla.

33 33

Utblick

Kriminalteknik 3 2018

Flera dåliga bilder kan bli en bra Ny forskning visar att man med datorns hjälp kan sammanfoga flera bilder med låg kvalitet från övervakningskameror till en ny bild som kan förbättra precisionen i ansiktsigenkänningssystemen så att de lättare kan identifiera misstänkta brottslingar.

Psykologer från universiteten i Lincoln och York, Storbritannien, och universitetet i New South Wales, Australien, har använt sig av en teknik som utifrån data i pixliga och lågkvalitativa bilder kan vikta informationen digitalt och därmed skapa nya förbättrade bilder baserade på de genomsnittliga värdena för de dåliga bilderna.

I processen reduceras variabler som till exempel återgivning av olika vinklar och perspektiv, eller ljusförhållanden. Det som återges i den nya bilden är karaktäristiska drag hos den filmade personen.

I studien användes både testpersoner och olika igenkänningssystem, varav ett som används ofta i forensiska sammanhang, som fick bedöma om olika bilder visade en och samma person eller olika personer. I båda fallen var träffsäkerheten betydligt högre för de sammanfogade bilderna än för de ursprungliga lågkvalitativa bilderna.

Resultaten av studien kan få betydelse för rättsväsendet och säkerhetsbranschen där man i undersökningarna ofta får förlita sig på pixliga bilder och lågkvalitativa övervakningsfilmer av misstänkta.

Foto: Susanne Karlsson

Verklighetens kriminalteknik lockade på Bokmässan Vad är skillnaden mellan deckarnas CSI-karaktärer och verklighetens forensiker? Hur går en brottsplatsundersökning till? Det fick besökarna på Bokmässan i Göteborg svar på när Polismyndigheten var på plats för att visa verklighetens kriminalteknik.

Bokmässan besöktes av drygt 85 000 personer sista helgen i september. NFC och forensiska sektionen vid polisregion Väst var på plats och gav en inblick i forensiskt och kriminaltekniskt arbete.

Intresset för kriminalteknik och forensik var stort. En av de mest populära programpunkterna var brottsplatsvisningen där Åse Zander och Liselott Ehrnberg, kriminaltekniker från

forensiska sektionen i polisregion Väst, visade hur man läser av en brottsplats och utför en brottsplatsundersökning.

Många besökare ville också lyssna på ett samtal på scenen om ”kriminalteknik – fiktion kontra verklighet”.

Samtalet spelades in av Utbildningsradion, UR, och går att se på webben. Sök på "Fiktion kontra verklighet" på urplay.se

Misstänkt mördare greps – efter 17 500 topsningar Nicky Verstappen var bara elva år när han våldtogs och mördades under ett sommarläger i Nederländerna 1998.

Polisen säkrade dna-spår på pojkens kropp och pyjamas, och har under årens lopp lagt ned stora resurser för att kunna lösa brottet.

2012 antogs en lag som ger polisen i landet rätt att utföra släktskapssökningar i dna-registren.

I början av 2018 lämnade 17 500 män frivilligt dna-prov till utredningen, vilket gör den till Nederländernas genom tiderna största dna-utredning. Trots detta uteblev träffen mot brottsplatsspåren. I april i år

34 34

topsades släktingar till vildmarksexperten Jos Brech i samband med att de anmälde honom som försvunnen. Det visade sig att Brech hade frågats ut i samband med mordutredningen eftersom han bodde i närheten av brottsplatsen och hade varit en av lägerledarna. Dna-profilen från Brechs släkting gav träff mot spåren i mordet på Nicky, och efter att en internationell efterlysning skickats ut kunde spansk polis gripa Brech i juni utanför Barcelona. Nederländsk polis har sedan begärt att få honom utlämnad.

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

Kriminalteknik 32 2018

Färre dör av fentanyler

Begrepp ändras till brandfarlig vätska

Foto: NFC

NFC ändrar begrepp inom området brandkemi. Det som inom Polismyndigheten tidigare har kallats ”brännbar vätska” ändras till ”brandfarlig vätska”.

Syftet är att skapa en enhetlig terminologi med bland annat räddningstjänst och MSB. – Om vi har samma terminologi blir det lättare för åklagare, advokater och domstolar, säger Helén Weinesson, generalist på NFC med specialistområde inom brandkemi.

Brandfarlig vätska är en vätska med en flampunkt som är lika med eller lägre än 100 grader. Exempel på brandfarliga vätskor

är bensin, dieselolja, E85, andra alkoholer och många lösningsmedel. Begreppet brandfarlig vätska har använts av räddningstjänst och MSB sedan tidigare, men är nytt för NFC/ Polismyndigheten.

Under en övergångsperiod kommer både begreppen ”brandfarlig vätska” och ”brännbar vätska" att användas.

Rättsmedicinalverket har under året sett en kraftig minskning av antalet dödsfall orsakade av fentanylanaloger.

Mellan 2015 och 2017 dog sammanlagt 209 personer efter att ha tagit en överdos av fentanylanaloger.

Under 2018 års första sju månader hade antalet obduktionsfall där fentanylanaloger var dödsorsak minskat till åtta, enligt Rättsmedicinalverket. Antal obduktionsfall med fentanyl som dödsorsak ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare, 14 stycken på årets första sju månader.

Dödsfallen med fentanyl sker nästan uteslutande i samband med missbruksintag av lagliga fentanylplåster.

Som en jämförelse orsakade heroin 60 dödsfall under årets första sju månader.

Polisen ser, enligt nationella operativa avdelningen, tydliga tecken på att nätförsäljningen av fentanylanaloger som sålts i nässprayflaskor har upphört under 2018. Sju av åtta rapporterade dödsfall har orsakats av fentanylanaloger i tablettform.

Flera faktorer tros ligga bakom den minskade försäljningen, bland annat att över 20 fentanylanaloger har klassificerats som narkotika eller hälsofarlig vara under de senaste åren. En annan anledning tros vara att lagstiftningen i Kina, där många av analogerna tillverkas, har ändrats och att produktionsställen därmed har stängs ned.

Indiskt register över sexbrottslingar De indiska myndigheterna ska registrera sexbrottslingars namn, personnummer och fingeravtyck i en ny nationell databas. Det är personer som har dömts för våldtäkt, sexuella trakasserier samt våldtäkt och sexuella övergrepp på barn som ska finnas med i registret som blir tillgängligt för landets myndigheter, enligt TT som hänvisar till det indiska inrikesdepartementet.

Under de senaste åren har flera fall av grova sexualbrott i landet fått stor uppmärksamhet och det har ställts krav på

åtgärder från myndigheternas sida. Förutom registret har Indien bland annat infört dödsstraff för våldtäkt på barn under 12 år och fängelsestraffen för övriga våldtäkter har skärpts. Liknande register finns i bland annat Storbritannien, USA och Sydafrika.

Foto: Lars Hedelin

Foto: Mostphotos (om inget annat anges)

35 35

VILL DU FÅ DITT EGET EXEMPLAR AV KRIMINALTEKNIK? 36

Prenumerera kostnadsfritt på tidningen Kriminalteknik. Skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik@polisen.se Du kan också läsa artiklarna från tidningen Kriminalteknik på webben: nfc.polisen.se