Kriminalteknik nr 4, 2016

En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Nationellt forensiskt centrum – NFC

Nr 4 2016 75 kr inkl. moms

nfc.polisen.se

ifierar t n e d i C NF ny minst en cka rje ve drog va

Äkta eller falsk?

Så skiljer du äkta sedlar och id-handlingar från falska kopior Bakom kulisserna på brandutredningar l Tändsatspartiklar – små partiklar som kan göra stor skillnad l Blodet kan ge händelsekedja i brottsutredning l Nationella riktlinjer ska förbättra uppklaringsprocenten l

Innehåll

Kriminalteknik 4 2016

03 LEDARE 04 NOTISER 06 TVÅ ÅR SOM SEKTIONER – VAD HAR UPPNÅTS? 07 NOTISER 08 RÖSTEXPERTEN 10 ÄKTA ELLER FALSK? 12 TÄNDSATSPARTIKLAR – SMÅ PARTIKLAR SOM KAN GÖRA STOR SKILLNAD 14 NFC IDENTIFIERAR MINST EN NY DROG VARJE VECKA 16 BLODET KAN GE HÄNDELSEKEDJA I MORDUTREDNING 18 BAKOM KULLISSERNA PÅ BRANDUTREDNINGAR 21 NFC:S ENGAGEMANG INOM ENFSI:S MONOPOLYPROJEKT 22 NATIONELLA RIKTLINJER SKA FÖRBÄTTRA UPPKLARINGSPROCENTEN 23 HALLÅ DÄR MIKA JÖRNELIUS

s08

s10

s22 s18

Tidningen Kriminalteknik Utkommer med fyra nummer per år.

Upplaga: 3 200 ex.

Utgivare Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum, NFC Adress Tidningen Kriminalteknik, NFC 581 94 Linköping Brigadgatan 13 via Polisens reception Ansvarig utgivare Lena Klasén, NFC

Omslagsbild Maria Åsén, NFC Tryck Tabergs media group ISSN 1653-6169 Redaktionsråd Susanne Karlsson Maria Åsén Ricky Ansell Anders Nordgaard Svante Lagman Mattias Kronstrand Birgitta Rasmusson Håkan Bergstedt Niklas Boman, redaktör

Insänt material Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver ej delas av redaktionen.

Prenumeration för övriga Kalenderår, Sverige inkl. Norden 250 kr. inklusive moms och porto. Enstaka nummer sänds ut för 75 kronor per tidning (inklusive moms, porto tillkommer). Digitala kriminalteknik.nu är kostnadsfri.

Prenumeration och försäljning Kontakta oss via: registrator.NFC@polisen.se Tidningen distribueras utan kostnad till bland annat åklagare, kriminaltekniker och viss personal inom Polismyndigheten.

NÄSTA NUMMER UTKOMMER I MITTEN AV APRIL 2017

Kriminalteknik 4 2016

Vad gör NFC för att korta handläggningstiderna?

NFC:s utmaning ligger i att få till stånd en snabbare forensisk process. Antalet inkomna ärenden till NFC har fortsatt öka under 2016. För perioden januari–oktober har antalet ärenden ökat med 2 730 (+2,3 %) jämfört med motsvarande period 2015. För att möta kraven på kortare handläggningstider är NFC mitt uppe i arbetet som omfattar ett antal åtgärder.

FINGER – ANTALET ÄRENDEN ÖKAR

Den största ökningen av antalet inkomna ärenden finns inom fingeravtryck med en ökning på 30 procent jämfört med samma period med 2015. Trots detta fortsätter NFC att öka produktionen och beta av gamla ärenden inom både finger och vapen. Hela området finger (fingeravtrycksframkallning och identifiering) behöver stärkas upp och därför pågår nu rekrytering av fingeravtrycksidentifierare till alla orter där NFC har verksamhet.

Samtidigt pågår ett arbete för att göra arbetet med fingeravtryck enhetligt. Backloggen av gamla ärenden som NFC har finns främst på id-sidan och är ojämnt fördelad på de olika sektionerna. En arbetsgrupp arbetar med en nationell lösning. Vi kommer även att se över inflödet i verksamheten och hur det kan hanteras optimalt.

HANDLÄGGNINGSTIDER OCH REKRYTERING

Prognosen för 2016 pekar på en ökning både vad gäller inkomna och avslutade ärenden. Antalet avslutade ärenden, exkl. personprov, var för perioden januari–oktober 1 887 ärenden högre (+4,2 %) än motsvarande period 2015. Den största ökningen vad gäller avslutade ärenden har vapen och fingeravtryck som avslutade 27,9 % respektive 25,3 % fler ärenden än under motsvarande period föregående år, vilket är glädjande men inte tar bort det faktum att vi har en hel del utmaningar kvar.

Under 2016 har NFC rekryterat närmare 60 medarbetare, men dessa har ännu inte kommit i full produktion. Under 2017 kommer fokus för verksamheten vara att ha en kapacitet för att hantera fler ärenden än vad som kommer in för att kunna minska mängden öppna ärenden.

En rapport från augusti 2016 visar att 12 % av sexualbrottsärendena som skickas till NFC återkallas. En hög andel av icke-förtursärenden (50 %) blir återkallade först då NFC kontaktar uppdragsgivaren. Detta leder till att

tillgängliga resurser för andra forensiska undersökningar blir mindre i de fall tid läggs på onödiga undersökningar.

Detta vill NFC lösa genom förbättrad dialog med uppdragsgivarna.

En svårighet för NFC är att anpassa vår kapacitet utifrån antalet ärenden som vi får in. Därför behöver vi inventera uppdragsgivarnas behov för att komma tillrätta med problemet med för långa handläggningstider. Detta sker bland annat genom diskussioner i Forensiska rådet, där det ingår representanter bland annat från Åklagarmyndigheten, Advokatsamfundet, Rättsmedicinalverket och polismyndighetens utredningsverksamhet.

NFC har också under 2016 inrättat ett Forsknings- och utvecklingskontor. Genom forskning och utveckling kan vi ta fram teknik och metoder som snabbar upp arbetet.

Hela samhället står inför utmaningar med ökad grov brottslighet och organiserad kriminalitet.

I Malmö pågår i skrivande stund elva mordutredningar samtidigt. Detta märks även på NFC som har ökat tryck på undersökningar gällande grova brott.

NFC spelar en viktig roll i det brottsbekämpande arbetet. Vår utmaning är att anpassa vår organisation efter det behov som finns i samhället.

Lena Klasén, Chef NFC 3

Notiser Nytt verktyg underlättar och effektiviserar

Bild- och ljudgruppen vid NFC har tagit fram ett verktyg för att automatiskt ta fram stillbilder ur digitalt videomaterial. Verktyget har utvecklats för att underlätta och effektivisera arbetet med att återskapa raderat videomaterial. Idag krävs ofta manuell handpåläggning för att visualisera videomaterial vilket är tidskrävande.

Genom att automatiskt ta fram stillbilder från videomaterial kan en förhandsgranskning av resultatet leda till att man snabbare kan få en uppfattning om vilka bildmotiv videomaterialet innehåller. På detta sätt kan en större mängd videomaterial visualiseras och delges förundersökningen och tid och resurser kan läggas på att återskapa det videomaterial som är av störst vikt för utredningen. För mer information kontakta Bildoch ljudgruppen på NFC.

3D-bilder kan underlätta vid brottsutredningar Under Innovationsveckan i Linköping visades världens första 3D-bild upp som är sammansatt av tusentals drönarbilder. Modellen omfattar i huvudsak området mellan S:t Persgatan och Bredgatan och korsningen mellan Korsgatan och Gamla Rådstugugatan i Norrköping och har skapats med hjälp av kameraförsedda drönare. Modellen blir mer realistisk jämfört med flygbilder eftersom alla vinklar kommer med.

Tänkbara användningsområden är många. Nationellt forensiskt centrum hoppas att modellerna ska kunna förenkla vid brottsutredningar genom att rekonstruera brottplatser och stämma av vittnesmål. Och det behöver inte bara vara bilder från drönare utan det går även att komplettera med information från övervakningskameror för att exempelvis avgöra hur lång en person är.

Företaget som satt samman modellen heter Spotscale och är delaktigt i projektet Visual Sweden där även Nationellt forensiskt centrum är delaktigt.

Hallå där, Mika Jörnelius … ... du är ordförande för Svenska narkotikapolisföreningen, SNPF, och har nyligen talat för FN:s narkotikaorgan, The commission on narcotic drugs, på ett internationellt narkotikamöte i Wien.

Vad kan du berätta om mötet?

– Mötet är en viktig del i att ta fram kommande FN-regler kring narkotika, som ska börja gälla från 2019. Hållningen har varit att vi ska ha ett narkotikafritt samhälle där all narkotika, utom

4

för medicinskt bruk, ska vara illegal. I dessa legaliseringstider blåser andra vindar, och vi var där för att prata för en fortsatt kriminalisering. Vi pratade om vikten av att förverka tillgångarna hos de kriminella aktörerna och vikten av internationellt samarbete.

Vilka är de viktigaste frågorna inom narkotikabekämpningen internationellt just nu, utöver FN-strategin 2019?

– Det förs en global diskussion om föroch nackdelar med legalisering. Många tittar på vad som händer i olika delstater i USA och i Kanada. Man följer det som

händer där, och även i länder i Sydamerika. I Colorado har man legaliserat marijuana och där tar man nu nästa steg och börjar prata om att legalisera även andra droger, som amfetamin.

Vilka lärdomar tar du med hem?

– Vi har ett bra samarbete med amerikanerna. Där får vi svart på vitt effekterna av det som händer när man legaliserar. I Colorado ökade dödsfallen i trafiken med 48 % till följd av marijuanapåverkade förare. Skatteinkomsterna som förespråkarna talar om blir i stället utgifter i form av sjukvårdskostnader, och gängkriminaliteten har inte upphört.

Kriminalteknik 4 2016

Magnetpulver för fingeravtryck bra på ytor som varit våta Man kan med framgång framkalla fingeravtryck på hårda, icke porösa, ytor som varit blöta. Framkallning med magnetpulver är aningen bättre än med SPR, Small particle reagent, konstaterar Daniel S. Maslanka, The George Washington University, Washington, D.C. efter tester.

Maslanka satte fingeravtryck på glas som sedan doppades i antingen mjölk, vin, soft drinks, öl, apelsinjuice eller tvålvatten

(såpvatten). Sedan fick glasskivorna torka varefter han försökte framkalla fingeravtryck med magnetpulver och SPR. Framkallningsförsöken gjordes efter 1 timma, 12 timmar och 24 timmar. På alla glasytor som doppats i vätskorna lyckades han få fram avtryck. De flesta helt id-bara.

Bäst blev resultatet på ytor som varit blöta av vatten (id-bara i samtliga tester) tätt följt av vin när avtrycken framkallats med magnetpulver (dåligt resultat med

Deckargåta för små blivande kriminaltekniker

SPR). På de ytor som doppats i tvålvatten kunde han framkalla id-bara fingeravtryck med magnetpulver en timma efter det att glasytan torkat. Men resultatet efter SPR-behandling var dåligt och efter längre tid än en timma var även resultatet med magnetpulver dåligt.

Latent Fingerprints on a Nonporous Surface Exposed to Everyday Liquids. JFI 66 (2), 2016 \ 137.

Ny teknik hittar misstänkta personer i folkmassor

På Fenomenmagasinet i Linköping kan barn (och vuxna) leka Kriminaltekniker för en stund.

NFC har hjälpt till som rådgivare till Fenomenmagasinets nya utställning ”Deckargåtan” – ett helt rum fyllt av deckargåtor för små blivande kriminaltekniker.

I utställningen Deckargåtan kommer besökarna bland annat kunna jämföra fingeravtryck, skoavtryck och handstilar. Det finns även information om hur dessa saker går till på riktigt, när vi gör dem på Nationellt forensiskt centrum.

Fenomenmagasinet är ett science center i gamla Linköping. Dit kommer ca 40 000 besökare varje år, allt från de minsta barnen till vuxna. ”Deckargåtan” invigdes 31 oktober i år.

Följ arbetet på NFC Du följer väl @nationelltforensisktcentrum på Instagram? Där kan du följa vår vardag i bilder. Som när till exempel Veckans brott är på plats och spelar in ett inslag om falska dokument och sedlar.

Med hjälp av övervakningskameror och ny digital teknik för ansiktsigenkänning går det att automatiskt analysera foton och videor för att hitta misstänkta personer. Tekniken går fort framåt och polisen står i startgroparna för att testa den nya tekniken. Användningsområdena för polisen är många. Gränskontroller är bara ett av dessa där varje person som passerar skulle kunna fotograferas för att i bakgrunden köras mot en databas där efterlystas ansikten finns registrerade.

NFC hoppas kunna ha en pilot på plats inom kort.

För att tekniken sedans ska kunna användas i skarpt läge krävs att lagstiftningen ses över.

5

Kriminalteknik 4 2016

Två år som sektioner – vad har uppnåtts?

Samtidigt som 21 polismyndigheter blev en myndighet bildades NFC som en nationell avdelning inom polisen. De regionala laboratorierna i Stockholm, Göteborg och Malmö (som tidigare sorterade under de tekniska rotlarna) blev sektioner i NFC. Det har snart gått två är sedan NFC Syd, Väst och Stockholm bildades som sektioner inom NFC. Kriminalteknik ringde upp de tre sektionscheferna för att kolla hur de första två åren inom NFC har varit. Frågorna vi ställde var:

1. Vad har varit den största förändringen jämfört med tidigare?

2. Vad har ni uppnått?

3. Fakta om sektionen: Hur många är ni? Vilka undersökningar gör ni?

4. Vilka utmaningar står ni inför de närmaste åren?

Stockholm

ANNA ORHALL, SEKTIONSCHEF NFC STOCKHOLM

1. Det har varit en stor förändring. I Stockholm var verksamheten tidigare fördelad på två arbetsplatser i den gamla polisorganisationen – Länskriminalen vid Polismyndigheten i Stockholms län och Rikskriminalpolisen vid Rikspolisstyrelsen. Dessa två slogs samman och blev en del av NFC som i sin tur blev en del av den nya polisorganisationen. Så det var en stor organisatorisk förändring och det har lagts mycket arbete på att forma gemensamma mål och arbetssätt samt skapa en enhetlig kultur.

2. Genom NFC har vi samlat inte bara laboratoriedelarna utan även resurserna och kompetensen inom den forensiska verksamheten. Det är ett bra upplägg.

Under året har vi arbetat mycket för att skapa en fungerande kvalitetsorganisation och vi har numera både en kvalitetsansvarig och kvalitetsrepresentanter i varje arbetsgrupp.

3. Vi är ett 50-tal personer och vi arbetar bland annat med fingeravtrycksidentifiering/-framkallning, fingeravtrycksjämförelser, verktygs- och skospår, klädundersökningar, undersökningar av vapen och olika typer av fotograferingsarbeten och biologisk spårsäkring.

Vi arbetar även med utlämning av daktfoto, passfoto och signalements-uppgifter, vilket vi är ensamma om inom NFC. 4. Hur kan vi bidra på bästa sätt i utvecklingsarbetet?

Vi är en del av rättsprocessen och vi behöver arbeta för ett ännu bättre samarbete med både utredare, förundersökningsledare och åklagare. Andra utmaningar är att arbeta ner balanserna inom fingeravtryck och hinna med alla vapenärenden. Första tiden inom NFC har vi arbetat mycket med interna arbetssätt och rutiner.

Nu är det dags att arbeta mer utåt och för en större samverkan inom polisorganisationen.

66

THOMAS SÖDERBERG, SEKTIONSCHEF NFC SYD

Malmö

1. Den enskilt största förändringen är att vi nu har rätt personalresurs i förhållande till inflödet av ärenden.

Vi har gått från 20 till 31 medarbetare, vilket i sin tur leder oss in på fråga 2.

2. Att vi har rätt personalresurs har medfört att vi har väldigt få balanser. Undantaget är fingeravtrycksidentifiering men det beror helt enkelt på att utbildningstiden för att bli självgående är längre inom fingeravtrycksidentifiering jämfört med de andra områdena. Positivt är också att vi har lyckats skapa tid för utvecklingsarbete.

3. Vi är 31 personer och vi arbetar med finger, spårsäkring, vapenundersökningar, spår/dokumentation och foto (spårfoto samt hjälper utredningsverksamheten med dokumentation vid brottsplats).

4. Utmaningarna för oss ligger i att hitta gemensamma sätt att arbeta på och att utveckla samarbetet mellan sektionerna. Men också att ännu tydligare gifta ihop Syd, Väst och Stockholm med Linköping.

Under 2017 är det också dags för oss att gå från tanke till handling när det gäller FoU.

Kriminalteknik 4 2016

Göteborg

TORBJÖRN ÅGREN, SEKTIONSCHEF NCF VÄST

Umeå

Uppsala

Stockholm

Stockholm

Örebro

Väst

Linköping

Göteborg

Malmö

Syd

Ny teknik fällde mördare – efter 18 år Mordet på en tonårstjej 1995 förblev olöst i 18 år. Mordet ägde rum vid sidan av en flod i Utah och mordvapnet var en sten. 2013 skedde ett genombrott tack vare ett instrument som kunde hitta tillräckligt med dna på den blodiga stenen. Instrumentet, M-Vac, lyckades få loss 21 nanogram genetiskt material, mycket mer än de 0,5 nanogram som krävs för en komplett dnaprofil. Profilen gav en träff i CODIS och ledde polisen till Joseph Michael Simpson. Dna från en kastad cigarett verifierade matchningen.

Joseph Michael Simpson dömdes till livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning.

1. Den största förändringen är att vi blivit en polismyndighet. Det var ett stort steg att lämna den tidigare myndigheten för att nu ingå i den nya polismyndigheten.

2. NFC som helhet har rekryterat en hel del och därmed ökat numerären. Vi inom sektionerna Stockholm, Syd och Väst har fått en större rörlighet mellan sektionerna för att biträda varandra och samverka. Det har blivit enklare att flytta resurser dit de behövs som bäst.

3. Vi har två grupper – Finger och Spår och dokumentation. Inom Finger gör vi både framkallningar och ID. Gruppen för Spår och dokumentation gör vapenundersökningar, skospår, forensisk fotografering, allmänundersökning av kläder och vi har även en inköpsfunktion och administration.

4. Att fortsätta korta våra handläggningstider, vilket gäller för hela NFC. En annan utmaning är ackrediteringen av hela verksamheten samt att fortsätta hålla en bra verksamhet med hög kvalitet.

Niklas Boman

Dna från patronhylsor Handeldvapen är inblandade i en mängd olika brott och på brottsplatser där en skjutning förekommit lämnas patronhylsor som bevismaterial. Men det är svårt att säkra dna från patronhylsor. Därför arbetar nu ett flertal vetenskapsmän, med forskningsmedel från National institute of Justice i USA, med att undersöka hur man bäst säkrar dna från just patronhylsor.

– Arbetet är

viktigt, säger Phillip Danielson, biolog vid universitetet i Den ver. Skjutvapen är involverade i enormt många brott. I nära 70 procent av alla dråp är skjutvapen inblandade och i nära hälften av alla rån används skjutvapen. Åtminstone i vårt land (USA) är skjutvapen närvarande överallt.

77

Kriminalteknik 4 2016

)

Röstexperten ) )

Han ser sig inte primärt som företagare och, som så ofta, är det flera bananskal som lett till att han och företaget Voxalys är där de är idag. Jonas Lindh är doktoranden och forskaren som fick förfrågan om att titta på ett ärende som i sin tur ledde till fler ärenden. Idag är NFC en av hans stora kunder.

M

en företagare blev han och idag är han flitigt anlitad, både nationellt och internationellt, med uppdrag från såväl NFC, NBI (Finland), norska polisen, journalister och försäkringsbolag. Han har även varit med som expertvittne i amerikansk federal domstol, norska lagmansretten och svenska tingsrätter och hovrätter.

Samarbetet med NFC (och tidigare SKL) har utvecklats genom åren.

– Under några år hade jag ett antal sporadiska ärenden åt olika kunder som jag tog parallellt med studier och forskning. Med NFC har jag fört en kontinuerlig dialog kring vad jag ska göra åt dem och vi landade i ett tätt samarbete där jag har haft många ärenden sen 2005. Idag är jag kopplad till NFC:s system så att de kan beställa talarjämförelsen direkt i systemen, säger Jonas Lindh, grundare av Voxalys AB. NFC har en egen sektion som arbetar med bland annat ljud (Informationstekniksektionen), så vilka fördelar finns det att anlita Voxalys?

– Fördelen för NFC med att lägga ut uppdrag på ett externt labb som Voxalys är att de blir friare, mer flexibla och kan utnyttja min bredd, som till och med är lite konstig. Jag har en bakgrund inom både fonetik, lingvistik, talteknologi och datavetenskap. På universitetet började det med ett stort intresse för historisk

lingvistik och studier i allt från indologi och indoeuropeisk språkstruktur till moderna språk som tyska och isländska där sedan intresset för språkljud och fonetik tog över.

Fonetik är ett väldigt brett ämne som innefattar allt från anatomi och fysiologi för talapparaten till akustik och talteknologi. Jonas studerade och jobbade sedan utomlands under 3 år där sista året i Belgien innebar utveckling av talsyntes och taligenkänningssystem, innan han slutligen kom hem och läste mer datavetenskap och språkteknologi.

– När jag väl skulle doktorera kom jag att tänka på ett ämne som fascinerat mig länge vilket var den forensiska applikationen av fonetik och talteknologi och på den banan gick det vidare …

ETT HANTVERK

Mycket av arbetet görs med hjälp av datorer och avancerade hel- och semiautomatiska system. Jonas berättar att de automatiska systemen blir bättre och bättre och kan jämföra och analysera

stora mängder data. Teknologin börjar bli mer och mer viktig inom större så kallade OSINT-system. Samtidigt är arbetet till stor del ett hantverk där de mänskliga sinnena i slutändan är de som gör bedömningen i kombinationen med de automatiska systemens resultat.

– Fördelen med systemen är att de kan analysera enorma mängder data. Å andra sidan är systemen uppbyggda kring träningsdata och påverkas av det. Än så länge går det inte att utesluta de manuella jämförelserna* och bedömningarna. Det viktigaste är att kontinuerligt utvärdera både människor och automatiska system på ett likvärdigt sätt och att fortsätta utveckla metoder för att undvika så kallad ”kognitiv bias”.

Tekniken går framåt och mängden lagrad data ökar hela tiden. Inspelningar av olika slag är inget undantag. Idag ingår exempelvis ”röst” i det som kallas Big Data, digitalt lagrad information av sådan storlek att det är svårt att bearbeta den med traditionella databasmetoder. I Finland finns ett annat system för databaser av röster, på samma sätt som vi har databaser för fingeravtryck i Sverige, där du helt enkelt får lämna ett röstprov som misstänkt. Även om vi ännu så länge inte har centralt lagrade röstdatabaser i Sverige så är det ofta som ljudinspelningar används som bevismaterial. Jonas Lindh räknar upp flera ”kända” fall där han varit involverad.

*Forensisk fonetisk jämförelse mellan talare - jämförelse av röst- och talmönster/talarprofil mellan inspelningar av personer (t.ex. röst från avlyssnade mobilsamtal jämförs med förhör med misstänkt) för att bedöma sannolikheten för samma eller olika identitet.

8

Kriminalteknik 4 2016

Lena Klasén invald i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, valde vid den senaste akademisammankomsten in tjugo nya ledamöter. En av dessa var NFC:s avdelningschef Lena Klasén.

– Clark Olofsson, Svartenbrandt, Peter Mangs, kungaskandalen som var för något år sedan och senast i terrorrättegången som var. Jag har hört mycket genom åren och det är nog inte mycket som jag inte har hört när det kommer till röster och kriminalitet, avslutar Jonas Lindh.

Text: Niklas Boman

Exempel på tjänster som Voxalys utför: • • • • • • • •

Forensisk talarprofilering Forensisk fonetisk jämförelse mellan talare Ljudförbättring Forensisk transkription av tal (omtvistade yttranden) av inspelat bevismaterial Röstkonfrontationer Ljudautentisering Konsultation kring tillämpning av automatiska talarjämförelsesystem Logopediska tjänster och utveckling

Lena Klasén har valts in i IVA:s avdelning Informationsteknik. I sin motivering till utnämningen skriver IVA bland annat: ”Lena Klasén har en solid forskningsbakgrund och har tillämpat sin kompetens hos både myndigheter

och företag. Som chef för NFC medverkar hon i vidareutveckling av polisens forensiska verksamhet i den digitala eran.”

IVA är en fristående akademi med runt 1 300 svenska och utländska ledamöter. Ledamöterna är beslutsfattare, specialister och forskare från näringsliv, akademi och förvaltning.

H.M. Konungen är IVA:s högsta beskyddare och deltar aktivt i verksamheten. De runt 1 000 svenska ledamöterna är indelade i tolv avdelningar inom olika branscher. Till svensk ledamot väljs en person som gjort framstående insatser inom området för akademiens verksamhet och som är beredd att verka för akademiens ändamål.

Interpols nätverk för ballistiska data höll konferens på NFC Den 19 oktober höll Interpols nätverk för ballistiska data (IBIN) sitt årliga styrgruppsmöte vid NFC i Linköping.

De länder som är anslutna till Interpol och använder sig av det digitala spårregistret IBIS kan dela information på materialnivå om det finns misstanke om att vapen, kulor och hylsor har kopplingar över landsgränserna. Styrgruppen avhandlade frågor om hur utredare får utbildning om att de har

möjlighet att genomföra sökningar. Även hur och vilken information som sprids i organisationerna diskuterades.

IBIN består idag av 22 länder från hela världen och ytterligare länder visar intresse av att medverka. Tack vare samarbetet genom IBIN finns det möjlighet för ländernas rättsväsenden att upptäcka brott som annars hade förblivit oupptäckta.

9

Kriminalteknik 4 2016

Äkta eller falsk?

Känn, vicka och jämför. Så skiljer du äkta sedlar och id-handlingar från falska kopior.

G

ränsöverskridande brottslighet, gränsövervakning och allt fler identitetsbedrägerier ställer stora krav på polisen när det gäller identifiering av personers identitet – och därmed identifiering av falska id-handlingar.

Det förekommer även förfalskningar av svenska sedlar, även om det är ovanligt. De nya sedlarna har försetts med säkerhetsdetaljer som ger ett ännu bättre skydd mot förfalskningar än de tidigare versionerna.

För hjälp att bedöma id-handlingar och sedlar kan du vända dig till dokumentanalysgruppen på NFC. De utgår bland annat från referenssamlingar med äkta och falska pass, körkort och andra id-handlingar från Sverige och andra länder när de analyserar id-handlingar. Även falska sedlar som kommer in till NFC analyseras, klassificeras och registreras.

Det ger en tydlig överblick av vilka typer av förfalskningar som förekommer i Sverige.

SKILJ ÄKTA FRÅN FALSKA ID-HANDLINGAR:

• • • •

•

10 10

Studera äkta id-handlingar. Lär dig känna igen dem genom att till exempel studera ditt eget körkort noga.

Jämför bilden. Stämmer bilden på id-handlingen överens med personens utseende?

Jämför namnteckningen. Be personen skriva sin namnteckning och jämför den med id-handlingen.

Kontrollera kvaliteten. Är id-handlingen skadad eller har den till exempel en extra plastfilm, lösa siffror eller skärmärken?

Släpp och lyssna. När du släpper en id-handling, i till exempel ett bord, ska det låta hårt och klingande.

• • •

•

Titta på linjemönstret. En äkta handlings linjemönster är aldrig prickigt.

Känn med nageln över ytan. Den ska kännas raspig. Titta även mot ljuset för att se relieferna.

Vicka på id-handlingen. En liten del av motivet ska skifta.

På vissa id-handlingar ska även färgen skifta i bilden.

Det syns tydligast på svenska körkort och Skatteverkets id-kort.

Håll upp mot ljuset. På Skatteverkets id-kort, pass av modell 2012 och 2005 samt nationella id-kort ska det finnas en perforerad bild av innehavaren.

Kriminalteknik 43 2016

NYA SEDLARNA – SKILJ ÄKTA FRÅN FALSKA:

De nya 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna är giltiga från den 1 oktober 2015. De nya 100- och 500-kronorssedlarna är giltiga från oktober 2016.

•

•

•

• •

Vicka på sedeln. Valörerna 1 000, 500, 200 och 100 har ett lodrätt säkerhetsband med tre fönster. I fönstren finns bilder som växlar motiv mellan ”KR” och en kungakrona.

Säkerhetsbandet är placerat till vänster om porträttet på sedelns framsida. Alla valörer har även en bild och en siffra som skiftar mellan guld och grönt när du vickar på sedeln. Bilden har koppling till personen på sedeln – 20-kronorssedeln med Astrid Lindgren har till exempel en bok. Bilden är placerad till höger om porträttet på sedelns framsida.

Håll upp mot ljuset. Alla valörer har ett vattenmärke som syns på fram- och baksidan av sedeln. Vattenmärket visar sedelns valör och porträtt. Sedlarna har även ett mönster på framsidan som, tillsammans med ett mönster på baksidan, bildar valören när du håller sedeln mot ljuset. De har dessutom en säkerhetstråd som syns som en mörk linje.

Tråden är inbäddad i sedelpapperet.

Känn med nageln över ytan. Alla valörer har koppartryck som ger papperet en räfflad yta. Koppartryck finns bland annat i porträttet och valörbeteckningarna på sedelns framsida. På alla valörer, utom 20- och 1 000-kronorssedlar, finns dessutom tre streck i koppartryck som är placerade på olika ställen – så kallade taktila märken.

Förstora. Alla valörer har mikro- och minitexter på framoch baksidan av sedeln som syns under förstoring.

Belys med UV-ljus. Alla valörer har en bild på framsidan som lyser gult och blått i UV-ljus.

SEDLAR GILTIGA TILL OCH MED 30 JUNI 2017 – SKILJ ÄKTA FRÅN FALSKA:

•

•

•

•

•

Håll upp mot ljuset. Alla valörer har ett vattenmärke som syns på fram- och baksidan av sedeln. Vattenmärket visar sedelns valör och porträtt. På 20-kronorssedeln visas enbart sedelns porträtt. Du kan även se en mörk linje –en så kallad säkerhetstråd – och en genomsiktsbild när du håller sedeln mot ljuset. Genomsiktsbilden är ett mönster på sedelns framsida som, tillsammans med ett mönster på baksidan, bildar valören. Genomsiktsbilden finns på alla sedlar förutom 20-kronorssedeln.

Förstora. Minitexter och mikrotexter finns inlagda på alla sedlar. Texterna går att läsa under förstoring. Säkerhetstråden, som är inbäddad i sedelpapperet, innehåller en minitext och en mikrotext. Minitexten anger sedelns valör i siffror och i mikrotexten står ordet ”kronor”. Säkerhetstråden på 20-kronorssedeln innehåller ingen text.

Vicka på sedeln. 50-, 100-, 500- och 1 000-kronorssedlarna har ett folieband som innehåller hologram. På 100- och 500-kronorssedeln visas valören och symbolen tre kronor.

På 50-kronorssedeln växlar motivet mellan valören 50 och en ros och på 1 000-kronorssedeln växlar motivet mellan valören 1 000 och ett skepp. Om du vickar på sedeln ser du även skimrande guldfärg på baksidan. På 100- och 500-kronorssedlarna visas valören och tre kronor. På 50och 1 000-kronorssedlarna visas valören och en krona.

Känn med nageln över ytan. Koppartryck finns bland annat i porträttet och valörbeteckningarna på sedelns framsida och ger papperet en räfflad yta.

Belys med UV-ljus. Sedelnumret är tryckt i svart färg som lyser gulgrönt vid UV-belysning. På sedlarnas fram- och baksida finns också olika texter eller mönster i fluorescerande färg. Det finns även fibrer på sedeln som endast syns i UV-belysning.

Källa: Riksbanken

Text: Elin Sørli Törnqvist Foto: Elin Bågviken/NFC

11 11

Kriminalteknik 4 2016

Tändsatspartiklar – små partiklar som kan göra stor skillnad Ibland är det de små detaljerna som gör skillnaden, så är det till exempel med tändsatspartiklar.

De är bara någon mikrometer stora (små), men kan vara avgörande för att visa om en person nyligen haft något med skjutvapen att göra.

Magnus Larsson, som arbetar med tändsatspartikelundersökningar på NFC, dammsuger en rock efter tändsatspartiklar.

12

Kriminalteknik 4 2016

K

riminalteknik har stämt träff med Magnus Larsson på Kemioch tekniksektionen på NFC. Magnus är förste forensiker och arbetar med tändsatspartikelundersökningar och kan förklara vad tändsatspartiklar är och hur de kan användas i en utredning. Men först, vad är egentligen tändsatspartiklar?

– För att en kula ska kunna skjutas ut från ett vapen krävs att krutet som ligger i patronhylsan antänds. Krutet antänds av en tändsats som finns i botten på patronen. Tändsatsen är mycket lättantändlig och antänds genom ett slag mot denna. Tändsatsen skickar då en sticklåga in i krutet som snabbt övertänds och på så sätt skjuts kulan iväg genom pipan på vapnet, säger Magnus Larsson.

Ut med kulan följer krutrester, både antänt och icke antänt, tillsammans med rester från tändsatsen – tändsatspartiklar.

Krutresterna är ofta större fragment som ibland går att se med blotta ögat och bland annat används för att avgöra skjutavstånd. Tändsatspartiklarna är däremot desto svårare att upptäcka.

– Tändsatspartiklar är väldigt små, ungefär en mikrometer i diameter d.v.s. en tusendels millimeter. Tändsatspartiklarna kan beskrivas som ett ytterst fint damm som sakta faller till marken. Hur mycket som sprids beror på vilken typ av skjutvapen som används.

Om skytten får dessa partiklar på sig beror också på väder och vind.

– Om det är ett litet rum så kan alla som varit i rummet vid skjutningen ha tändsatspartiklar på sig. Även de som kommer in de närmaste minuterna efter skjutningen kan få partiklar på sig. Det gör att vi med tändsatspartiklar normalt inte kan peka ut en bestämd skytt eller uttala oss om en person, som blivit beskjuten på nära håll, själv har avfyrat vapen eller inte (t.ex. omtvistade självmord). Däremot kan man få indikationer på vilka personer som varit i närheten av ett skjutvapen som avfyrats eller i kontakt med något vapenrelaterat t.ex. patronhylsor eller skjutvapen.

KARAKTÄRISTISKA SAMMANSÄTTNINGAR

För att upptäcka så små partiklar som tändsatspartiklar krävs känsliga instrument, men också att proverna säkras på rätt sätt med särskild koltejp där partiklarna fastnar och sedan kan analyseras. De små proverna som är fulla med olika partiklar analyseras med hjälp av ett svepelektronmikroskop (SEM) med röntgenanalys som upptäcker och analyserar partiklar ner till 0,7 mikrometers storlek. Instrumentet använder sig av en mycket tunn elektronstråle för att upptäcka de små partiklarna och i provsvaret återfinns partiklarnas kemiska grundämnessammansättning.

Som tur är så är det ganska enkelt att identifiera just tändsatspartiklar.

– De har ofta sammansättningar av ämnen som är karaktäristiska och gör dem lätta att urskilja. Det finns många olika samman-sättningar varav fyra bedöms som karaktäristiska. Med karaktäristiska menas att de inte finns i andra sammanhang än i avfyrad ammunition. Partiklar med sådana sammansättningar finns inte naturligt någonstans och inte heller i exempelvis fyrverkerier. Sådana partiklar kan med hög säkerhet sägas komma från en avfyrad patron. Det bedöms i nuläget inte möjligt att kunna binda tändsatspar tiklar till en viss skjutning, säger Magnus Larsson.

TRANSPARENTA UTLÅTANDEN

Det bedöms som sagt inte möjligt att med hjälp av tändsatspartiklar peka ut en bestämd skytt eller binda påvisade tändsatspartiklar till en viss hylsa eller ett vapen. Däremot kan förekomsten av tändsatspartiklar vara en viktig pusselbit i utredningsarbetet och kan stödja vittnesmål och bekräfta att en person haft något med skjutvapen att göra.

Därför är det viktigt att ta säkrandet av tändsatspartiklar på allvar och göra det på rätt sätt och framförallt snabbt.

– Ja, att proverna tas snabbt är mycket viktigt för slutresultatet. Partiklarna faller nämligen snabbt av från händerna på levande personer och vi vill därför att sådana prov säkras inom tre timmar.

Därefter bedöms det inte vara lönt att

undersöka skjuthandsprover. Det bästa är om poliserna som griper personen direkt säkrar spåren på plats. Idag är det ofta häktesvakterna som genomför spårsäkringen och då kan det vara för sent.

Det finns ett provtagningskit framtaget som bör finnas i varje polisbil. Där finns instruktioner hur proverna ska säkras. Det är viktigt att fylla i blanketten så noggrant som möjligt med så mycket man vet. Vi vill gärna veta HUR gripandet gått till och VEM som gripit personen. Vi vet till exempel att polisens insatsstyrkor som övar mycket vid skjutbanor ofta har tändsatspartiklar på sig.

Tändsatspartiklar syns inte med blotta ögat men fastnar på en koltejp som sedan kan analyseras med hjälp av ett svepelektronmikroskop (SEM) med röntgenanalys som upptäcker och analyserar partiklar ner till 0,7 mikrometers storlek.

Kläder som skytten eventuellt har burit kan skickas in till NFC för spårsäkring.

På kläder kan tändsatspartiklar finnas kvar en längre tid beroende på hur plagget har använts och hanterats efter skjutningen.

De kläder som är aktuella för säkring av tändsatspartiklar är främst de på överkroppen som tröjor, jackor och handskar.

När det är möjligt att värdera resultatet används ofta s.k. transparenta utlåtanden.

Vi redogör då för vilka hypoteser som har använts och vad som påverkat värderingen av resultaten. I grund och botten handlar det om att våra bedömningar och utlåtanden ska vara så tydliga och rättssäkra som möjligt, säger Magnus Larsson.

Text: Niklas Boman Foto: Lars Hedelin

13

Kriminalteknik 4 2016

NFC identifierar minst en ny drog varje vecka Utbudet av nya psykoaktiva substanser, läkemedel och dopningssubstanser ökar konstant. Detta ställer stora krav på NFC:s screeningsprocess, och ett uppdaterat bibliotek av referenssubstanser är ytterst viktigt för att kunna identifiera alla dessa substanser.

I

denna katt-och-råtta-lek som narkotikaförsäljning har blivit är det nästan omöjligt att kunna komplettera biblioteket med substanser bara genom kommersiella källor.

Ofta tar det väldigt lång tid innan nya substanser är tillgängliga från pålitliga företag, de är dyra och det är svårt att veta vilka substanser som kommer att användas på den svenska marknaden. NFC:s strategi över de senaste åren har varit att använda beslag som den primära källan av referenssubstanser (tillsammans med mindre inköp av kommersiella prover).

Innan dessa substanser får läggas in i NFC:s olika screeningbibliotek måste substanserna strukturutredas.

Detta kräver en mycket detaljerad spektroskopisk och masspektrometrisk analys av varje okänd substans. Undersökning av en molekyls struktur med NFC:s screeningmetoder (GC-MS och GC-IRD) ger bara en liten bild av molekylens uppbyggnad, nämligen dess molekylärmassa och massan av fragment från huvudmolekylen (GC-MS) samt molekylens karaktäristiska vibrationer och sträckningsfrekvenser (GC-IRD).

KEMISKT SUDOKU-PUSSEL

I slutet av 2011 köpte SKL ett instrument kapabelt att mäta vissa isotopers molekylära miljö och antal, deras interaktioner genom kemiska bindningar samt med närliggande grannar: en kärnmagnetisk resonansspektrometer (NMR, nuclear magnetic resonance). Tekniken är baserad på ett kärnatomiskt fenomen som uppstår när vissa isotoper är placerade i ett starkt magnetiskt fält. NFC:s instrument har ett magnetiskt fält som är 300 000 gånger starkare än jordens. Atomkärnorna kan orientera 14

sig i olika lägen i de magnetiska fälten och övergången mellan dessa lägen sker genom absorption eller emission av radiofrekvensenergi.

Tack vare att dessa atomkärnor och även elektroner har sitt eget lokala magnetiska fält uppstår en unik magnetisk miljö för de olika atomerna i en molekyl, vilket resulterar i unika resonansfrekvenser.

Genom att mäta dessa frekvenser och studera interaktioner mellan olika isotoper kan man bygga upp en 3D-bild av molekylen. Denna information ihop med massfragmenteringsmönstren och IR-datan ger ett kemiskt Sudokupussel. Lösning av detta pussel leder till ett fastställande av substansens identitet.

Strukturutredningsprocessen för nya och oidentifierade material vid NFC är ackrediterad hos SWEDAC och drivs av GIOS-gruppen (Gruppen för Identifikation av Okända Substanser). GIOS-gruppen består av 8 kemister/ forensiker. Varje ärende till gruppen tilldelas 3 GIOS-medlemmar som individuellt tolkar NMR, MS, IR och vid behov SEM-data. En enhällig tolkning av resultaten behövs för att fastställa en okänd substans identitet. Kompetensutveckling av GIOS-medlemmar sker genom deltagande i både interna och externa kurser. Kvalitetssäkring sker genom deltagande i PT-tester samt genom validering av strukturutredningsprocessen mot kommersiella prover (2–3/år).

VÄL UPPDATERAT REFERENSBIBLIOTEK

GIOS-gruppen har blivit en högeffektiv grupp inom NFC och identifierar minst en ny substans varje vecka. Under 2014 identifierades över 70 substanser och prognosen för 2016 ser ut att landa på samma nivå. Detta innebär att NFC har ett av de mest uppdaterade biblioteken av referenssubstanser inom Europa

Kriminalteknik 4 2016

och är ett av de forensiska laboratorier som rapporterar flest nya substanser till EMCDDA (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction) i deras Early Warning System (EWS). Under 2015 skickade NFC 49 EWS-rapporter av de 98 som rapporterades totalt under året.

Snabb identifiering av dessa substanser är viktig så att andra aktörer, till exempel Folkhälsomyndigheten, NADiS (Nätverket för den aktuella drogsituationen i Skandinavien), Giftinformationscentralen och RMV har möjlighet att samla de kliniska data som är nödvändiga för klassning av ny narkotika eller hälsofarliga varor.

Framgången är ett direkt resultat av en satsning av dåvarande SKL inom området för Nya psykoaktiva substanser. Inköpet av NMR-instrumentet och rekrytering av personer med en stark bakgrund inom kemi och spektroskopi har varit nyckeln till denna framgång. NFC har utfört strukturutredningar för en rad externa partner (Finland, Danmark, Norge, Island, Estland och Tullverket men också privata aktörer), vilket ger oss ökad beredskap för många nya substanser ofta långt innan de når den svenska marknaden. Detta ger oss dessutom en inblick i drogsituationen i våra grannländer.

HALTBESTÄMNING AV ORGANISKA SUBSTANSER

Ett annat användningsområde där NMR har haft en stor inverkan är haltbestämning av organiska substanser. När NMRinstrumentet körs med en relativt lång väntetid mellan upprepade körningar blir alla signalresponser proportionella till antalet atomkärnor som bidrar till dessa signaler, dvs. kvantitativa. Det betyder att nästan vilken substans som helst kan användas som intern standard så länge dess toppar inte överlappar med de från substansen som ska haltbestämmas, samt att den har en känd halt. Då kan man undvika kalibreringskurvor som krävs för kromatografiska haltmetoder och som är beroende av tillgång till referenssubstansen av det som ska haltbestämmas. Detta är en enorm fördel med NMR-haltmetoden och innebär att man kan halta substanser rätt från första beslagsuppkomsten. Man behöver inte vänta på att dyra referenssubstanser ska bli tillgängliga kommersiellt och metoden kan appliceras där materialmängd, termisk instabilitet och svåra matriseffekter gör haltbestämning med andra metoder omöjliga. Denna metod är också ackrediterad hos SWEDAC och har använts för att analysera många udda beslag, till exempel cannabisextrakter, vattenpipstobak, tårgas, hälsopreparat, växtmaterial (kaktus, svampar, rötter),

nässprej samt dopningspreparat i alla sina former.

FLER STRUKTURUTREDNINGAR I FRAMTIDEN

I de fall där en substans bryts ner under kromatografisk separation, eller där det kan finnas risk för närbesläktade isomerer, fungerar NMR utmärkt som en bekräftande sekundär teknik för identitetsmatchning av beslag. NMR-spektra matchas mot ett bibliotek av referensspektra och jämförs visuellt. I dessa fall är identiteten redan känd eller misstänkt från GC­‑MS-screeningsresultaten.

Framtidens utveckling inom området kan bli att NFC börjar strukturutreda peptider, proteiner och tillväxthormoner som oftast är ganska stora molekyler och därigenom utgör en större utmaning när det gäller att fastställa deras identitet.

På kort sikt kan man säga att NMRinstrumentet har varit ett av de bästa inköpen som Droganalyssektionen har gjort under åren med hänsyn till sitt ovärderliga bidrag till både analys inom rutinflödet och FoU-projekt.

Text: Simon Dunne, Specialist, Droganalyssektionen, NFC Foto: Maria Åsén/NFC

15

Kriminalteknik 4 2016

Blodet kan ge händelsekedja i mordutredning Blodbildsanalys kan ge viktig information till mordutredningar om tidsförlopp och hur skador uppstått. Pernilla Norberg i Borås är en av polisens fem kriminaltekniker som genom vidareutbildning har förstärkt kompetens inom ämnesområdet blodbildsanalys

E

n tisdagsmorgon saknas en man på sitt jobb. Chefen tycker att det är märkligt eftersom det är en person som alltid är noga med att meddela var han är. Han åker därför hem till kollegan och upptäcker denne livlös på köksgolvet, liggandes framstupa i en stor blodpöl. När polisen kommer till platsen kan de konstatera att mannen har huggits i ansiktet med en kniv. Från åklagaren i Göteborg kommer ganska snart en förfrågan till kriminaltekniker Pernilla Norberg: ”Kan det röra sig om nödvärn. Den misstänkte hävdar att han blev angripen först?”

Kriminalteknikern Pernilla Norberg i Borås är en av Sveriges fem experter på blodanalys.

När Pernilla kommer på plats i offrets lägenhet analyserar hon blodstänk på väggar, tak och möbler, och hon kan då konstatera att blodet inte har stänkt högre än 30 centimeter ovanför golvet. Hon kan därmed också dra slutsatsen att den mördade måste ha hamnat på golvet innan knivhuggen kom.

– Den misstänkte mördaren påstod att offret hade stått upp och försökt angripa, men om det hade stämt hade jag kunnat se blod som stänkt upp på väggar och tak.

Den mördade mannen låg i samma position som blodstänken och dessutom fanns skospår i blod på hans rygg, vilket tyder på att mördaren även trampat på

16

honom, förklarar Pernilla Norberg.

Blodstänkens form och storlek kan berätta om var våldet skedde samt vilken kraft eller typ av tillhygge som använts under det dödliga våldet. Trubbigt våld och skärande våld ger olika typer av blodbilder. Genom en analys av hur blodstänket ser ut på golv, väggar, tak och möbler kan kriminaltekniker dels komma fram till var och i vilka vinklar i rummet gärningspersonen befunnit sig, dels var offret befunnit sig samt i vissa fall i vilken ordning de olika blodbilderna har tillkommit.

– Mitt främsta fokus är dock vad vi kallar den blödande källan. Jag behöver komma fram till var blodet kommer ifrån och eftersom jag nästan bara arbetar med mord, kommer det nästan alltid från offret, förklarar Pernilla Norberg.

De brottsplatser som hon undersöker är nästan alltid inomhus. Blodbildsanalyser kan även göras utomhus men är betydligt svårare att genomföra eftersom vind, fuktighet, värme och kyla påverkar blodet.

Kunskap om blodets fysikaliska egenskaper är grunden i all analys som görs av de vidareytbildade kriminalteknikerna.

När blod passivt droppar från kroppen eller ett föremål bildas en bloddroppe, ett litet klot, som i luften är ca fem millimeter i diameter och innehåller samma mängd blod, ca 0,05 ml. Om annan kraft än gravitationen påverkar blod, kan antingen större volymer än enskilda droppar strömma ut såsom vid artärblödningar eller kan blodet finfördelas till mindre volymer i luften såsom små stänk vid slag.

Ett blodstänk på en träffyta har olika form och utseende beroende med vilken vinkel det träffar underlaget och på hur stor kraft som har tillförts.

– Eftersom blodet antar en klotrund form i luften, kommer stänket att få en cirkelrund form om det träffar rakt in mot underlaget, det vill säga i en vinkel av 90 grader. Om stänket däremot träffar i en spetsigare vinkel blir stänket mer utdraget och ovalt. Ju spetsigare anslagsvinkel desto långsmalare form på stänket. Stänket avslutas med en spets och den spetsen pekar åt det hållet stänket ”är på väg” och det kallar vi för stänkriktning, förklarar Pernilla Norberg.

Med hjälp av bland annat kamera, förstoringslupp och linjal dokumenterar Pernilla Norberg allt mycket noggrant till förundersökningsprotokollet. Väldigt ofta vittnar hon vid mordrättegångar för att ge åklagare rättssäkert stöd i den tekniska bevisningen.

– Jag ser mitt jobb som att jag tar över offrets talan. Jag måste tala om vad som hänt för att han eller hon ska få någon form av rättvisa.

Fakta: Vidareutbildad kriminaltekniker inom ämnesområdet blodbildsanalys • •

•

Alla kriminaltekniker har en grundutbildning i blodbildsanalys.

Svensk polis har i dag totalt fem kriminaltekniker med förstärkt kompetens och som aktivt arbetar utökad med blodbildsanalys i Sverige. Just nu utbildas ytterligare 14 personer som kommer att vara klara om cirka 1,5 år.

Målet är att all forensisk verksamhet ska vara ackrediterad till år 2019. Blodbildsanalys skall vara ackrediterad senast 2018.

Text & foto: Annika Lindqvist

Kriminalteknik 4 2016

Med hjälp av lupp och linjal mäter kriminalteknikerna blodstänket.

17 17

Kriminalteknik 4 2016

Spårjägarna som löser brandgåtan

Brandutredningar görs av tre skäl: att lära av inträffade bränder, att bidra till en brottsutredning och att möjliggöra försäkringsbolagens skadereglering. Följ med bakom kulisserna och möt personerna som står för själva detektivarbetet.

18 18

Kriminalteknik 4 2016

R

ichard Jacobsson är forensiker vid Nationellt forensiskt centrum- NFC, där han jobbar i gruppen för teknisk brand. I hans jobb ingår både att besöka brandplatser och att undersöka tekniskt material som polisens kriminaltekniker skickar in.

NFC jobbar i huvudsak med polisärenden men avdelningen för teknisk brand blir även anlitade av försäkringsbolag för att undersöka tekniskt material.

NFC, tillsammans med MSB (myndigheten för samhällskydd och beredskap), håller dessutom varje år en kurs i brandutredningar för kriminal-tekniker och olycksutredare från räddningstjänsten.

– Våra brandundersökningar delas upp i två typer, kemiska och tekniska, säger Richard Jacobsson. Vid kemiska brandundersökningar handlar det om att försöka hitta och identifiera brännbara vätskor i brandresterna. De tekniska undersökningarna görs för att utesluta att branden har orsakats av ett elektriskt fel eller andra defekter i maskiner och material av olika slag.

Polisens kriminaltekniker är de som i första läget undersöker misstänkta bränder och kan sedan kalla in NFC vid behov.

– Vi börjar oftast arbetet med att ta in praktisk information via händelserapporter, vittnesförhör, pressbilder eller räddningstjänstens bilder från när de först kom till platsen. Vad vi sedan kan göra beror på hur mycket det har brunnit och hur viktig den taktiska informationen är från början.

Om byggnaden är jämnad med marken är det svårt att göra en teknisk undersökning. Då får man förlita sig på räddningstjänstens bilder och undersöka den plats där man tror att branden har startat.

Har det brunnit mindre inleds arbetet med en brandbildstolkning för att försöka lista ut var branden har startat och hur.

– Vi jobbar oss helt enkelt bakåt tidsmässigt för att se vad som har hänt, säger

Richard Jacobsson. Ibland gör vi tester direkt på brandplatsen och andra gånger sker det i labbet. Viktig information att ta med i beräkningen är att saker kan ha flyttats under släckarbetet.

AVLÄSER BRANDPLATSEN

På brandplatsen jobbar forensikerna tillsammans med kriminaltekniker för att spårsäkra. Det går ofta direkt att avläsa på skador på apparater och annat var branden har startat.

– Är det flera primärbrandsområden kan man misstänka att det rör sig om anlagd brand, men det skulle också kunna bero på elektriska fel på nätet som orsakat överspänning. Därför måste vi alltid undersöka elen och eliminera alla andra orsaker, även om det finns en misstänkt, eftersom det stärker förundersökningen.

Vid en brand brinner kablarnas isolering av vilket gör att kopparledarna går emot varandra och ger en liten kortslutning.

– De hjälper oss att se ungefär i vilket område branden har startat eftersom det oftast är där det först blir varmt man hittar denna typ av skador, säger Richard Jacobsson.

NFC har också knutit till sig brandingenjörer, skorstensfejarmästare och

gasingenjörer på konsultbasis som kan hjälpa till med till exempel beräkningar av tidsförlopp och att undersöka material efter gasförlopp för att kvalitetssäkra.

Ibland görs även rekonstruktioner då man bygger upp en miljö som motsvarar brandplatsen utifrån de parametrar som finns. Dels för att titta på spridningsrisken och, dels för att se hur väl ett vittnes historia stämmer överens med bevisen.

När alla undersökningar väl är klara skrivs ett sakkunnigutlåtande som skickas till kriminalteknikerna vilka sedan tar med det i sin kriminaltekniska rapport.

– Samarbetet och utbytet med MSB, räddningstjänstens olycksutredare och kriminalteknikerna fungerar väldigt väl och förbättras ständigt, säger Richard Jacobsson. Det är mycket värdefullt och gör hela skillnaden mellan bra och dåliga utredningar.

VEM SKA BETALA?

Jan-Olov Sundberg jobbade tidigare som kriminaltekniker hos polisen, men blev 2001 Sveriges förste brandutredare på ett försäkringsbolag, Trygg-Hansa. Hans uppgift är att granska tekniska bränder, ansvarsbränder orsakade av Heta Arbeten, installationsfel och produktfel.

19 19

Kriminalteknik 4 2016

– Det handlar om vem som ska stå för kostnaden. Är det vår eller någon annans försäkringstagare som är ansvarig? Efter en storbrand bildar vi en kommission som består av våra jurister, specialister och storskadereglerare för att undersöka vad som har hänt. Någon gång har vi även varit hos SP som har hjälpt oss att göra en rekonstruktion. Det kostar, men ibland är det värt det.

Jan-Olov Sundberg är placerad i Malmö, men har Sverige som arbetsområde. En stor del av jobbet går ut på att titta på bilder och bedöma information från någon av Trygg-Hansas många besiktningsmän runtom i Sverige.

Antalet utredningar på plats brukar ligga runt 20–25 stycken per år.

– Jag jobbar som alla andra brandtekniker. Tar reda på hur brandbilden serut så att jag kan koncentrera mig på primärbrandsområdet, läser vittnesutsagor och tar brandprover vid misstanke om brännbara vätskor eller undersöker elinstallationen om den är en möjlig orsak. Om min kompetens inte räcker till anlitar jag experter utifrån och sedan gör vi undersökningen tillsammans. Men vi hittar förstås inte alltid brandorsaken.

Vi brukar säga lite överdrivet att får vi hem en av hundra är det bra.

Jan-Olov Sundberg försöker alltid ta kontakt med räddningstjänstens olycksutredare när han ska besöka en brandplats eftersom de brukar ha någon form av dokumentation och bilder som kan vara till nytta i hans arbete.

– De brukar vara väldigt hjälpsamma.

Däremot är samarbetet med polisen nästan obefintligt eftersom de jobbar med brottsärenden där det råder sekretess.

När undersökningen väl är klar skrivs ett protokoll för att dokumentera brand -orsaken, om den är känd. Det skickas sedan över till bolagets regress- eller ansvarsjurister. Protokollet är avgörande för om det är Trygg-Hansa som ska betala eller någon annan.

Ett par gånger om året brukar han även 20 20

få vittna i civilrättegångar. Det kan till exempel handla om en anlagd brand där fastighetsägaren är skyldig och därför har blivit nekad skadeersättning.

Den största fördelen för försäkringsbolag att ha en egen brandutredare, menar Jan-Olov Sundberg, är att få ytterligare en kompetens till sitt förfogande.

– Det gör att vi kan bedöma och vara ute och titta på skador ganska omgående istället för att nyttja externa företag.

Den största fördelen i vardagen är att vi snabbt kan se vilka bränder som är värda att undersöka eller inte från vår sida.

BÄTTRE KVALITET PÅ UTREDNINGARNA

Kommunerna har genom lagen om skydd mot olyckor, LSO, en skyldighet att undersöka olyckor, där brand är en del, som lett till en räddningsinsats.

Det görs i sin enklaste form genom räddningstjänstens händelserapporter och för större olyckor genom en mer omfattande olycksundersökning.

Innan LSO kom 2004 fanns det så kallade brandutredarprogrammet där dåvarande Räddningsverket betalade för utredningar genom att lägga ut ett bestämt antal uppdrag på utvalda utredare i kommunerna.

– På den tiden tittade man bara på orsaker och inte på insatser, säger Marianne Stålheim, MSB. Utredarna ansåg också att de jobbade för Räddningsverket så kunskapen kom inte kommunerna direkt till del utan det blev en egen liten fåra med generell återföring via Räddningsverket. I dag har vi ett betydligt bredare uppdrag.

MSB gör inga utredningar själv men vid speciella händelser, som till exempel branden i Eksjö, kan vi beställa och betala för en utredning.

På MSB:s hemsida publiceras sedan de olycksundersökningar som har skickats in utifrån LSO liksom vägledningar och annat stöd till kommunerna. Det brukar bli runt 200 utredningar per år som analyseras och granskas innan de

läggs ut på webben. De är också sökbara i RIB-biblioteket och skickas även vidare till andra berörda målgrupper som kan genomföra åtgärder som Elsäkerhetsverket, Boverket, Konsumentverket, branschorganisationer och inte minst MSB:s egna sakenheter som berörs av den aktuella frågan.

– Även om antalet utredningar som kommer in har minskat något så är de av mycket bättre kvalitet. Kommunerna har olika kriterier för när en utredning ska göras så det är inget statistiskt säkerställt system. Vissa kommuner gör alltid utredningar, andra sällan eller aldrig. Det man kan göra för att komma åt detta är att fråga hur det fungerar och varför det är så vid länsstyrelsens tillsyner.

Det viktiga med brandutredningar enligt Marianne Stålheim är lärandet. Dels att hitta orsaker, dels för att kunna göra bättre insatser.

– Jag skulle önska att det gjordes fler utredningar och att alla dödsbränder utreddes. Sedan är det inte så lätt att hitta orsaken alla gånger, men om vi verkligen ska komma tillrätta med varför folk omkommer behövs det. Det är svårt för MSB att påverka, vi kan inte tvinga någon men vi kan framföra önskemål. Många säger att MSB måste sätta ner foten och när vi väl gör det fungerar det bra.

MSB – Utlysta teman För att snabbare kunna göra analyser och dra lärdomar av inträffade händelser har MSB utlyst teman under begränsade tidsperioder. Förhoppningen är att de kommuner som har olyckor inom temaområdena ska utreda dessa eftersom de vet att det finns ett nationellt intresse och att de ser nyttan av lärdomarna. Exempel på två sådana teman är Ljusrelaterade bränder och Bränder i flyktingboende.

Läs mer på www.msb.se

Text: Karin Wandrell Foto: Maria Åsén/NFC

Kriminalteknik 4 2016

NFC:s engagemang inom ENFSI:s Monopolyprojekt Utbyte av erfarenheter och kompetens är viktigt för att stärka, utveckla och förbättra den forensiska verksamheten i Europa.

Samverkan i olika projekt är ett sätt att möjliggöra detta. ENFSI har sedan 2009 tilldelats ungefär 43 miljoner från EU för att genomföra så kallade Monopolyprojekt. NFC bidrar under 2016 med kompetens inom fingeravtryck, resultatvärdering och explosivämnen genom sitt deltagande i MP2013 och MP2014.

E

uropean Network of Forensic Science Institutes (ENFSI) blev under år 2009 godkänt av EU som en så kallad monopolorganisation inom det forensiska området.

Sedan dess har ENFSI årligen tilldelats mellan 5 och 14 MSEK från EU för att genomföra så kallade Monopolyprogram (MP) inom olika områden där man identifierat behov. Det har sedan varit möjligt för ENFSI-medlemmar att söka medel för delprojekt, så kallade Monopolyprojekt från dessa program.

Resultaten från projekten ska bidra till att höja den forensiska kompetensen i Europa genom samverkan mellan aktörer med olika kunskap, erfarenheter och resurser.

Medarbetare från dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och nuvarande Nationellt forensiskt centrum (NFC) har deltagit/deltar i ett flertal Monopolyprojekt. Inom MP2009 (”Sustainable Quality within European Forensic Science”) ledde Christina Bertler Edlund tre projekt vilka innefattade bland annat att ta fram en vägledning för att tillämpa ISO 17025 och ISO 17020 för den forensiska processen och utbildning av tekniska bedömare inom olika forensiska områden. Håkan Bergstedt var projektledare för ett projekt inom MP2010 (”Strengthening the Evaluation of Forensic Results across Europe”) som inbegrep framtagning av en modell för kvalitetstester inom it-forensik. Susanne Johansson deltog i ett projekt inom MP2011 (”Improving Forensic Methodologies across Europe”) som resulterade i en databas med information inom området textila fibrer och hår.

I år är NFC engagerat i MP2013 (”Towards the Vision for European Forensic Science 2020”) och MP2014 (“Towards the Development of Pan-European Databases in Forensic Science”).

Maria Svensson och Tom Lövby deltar i ett projekt inom vilket man ska ta fram kvalitetstester för fingeravtrycksframkallning samt även för fotografering och identifiering av fingeravtryck. Ricky Ansell och Weine Drotz deltar båda i ett projekt om resultatvärdering på aktivitetsnivå när det gäller biologiska spå (dna). Anders Nordgaard, Jane Palmborg och Jonas Malmborg bidrar med kompetens och erfarenhet i ett projekt som handlar om att ta fram en mjukvara för statistiska beräkningar för resultatvärdering inom droganalys.

Anna Nilsson och Magnus Larsson deltar i två olika MP2014 projekt som handlar om uppbyggnad av databaser för explosivämnen respektive tändsatspartiklar.

Tillsammans driver ENFSI:s medlemmar forensiken framåt genom arbetet inom till exempel dessa Monopolyprojekt och deltagande är mycket positivt för NFC och för enskilda medarbetare som ges möjlighet att utbyta kunskaper med andra med motsvarande expertkunskaper.

Text: Cecilia Vahlberg, projektkoordinator, Nationellt forensiskt centrum (NFC)

NFC har deltagit och deltar fortfarande i en rad Monopoly-projekt, Susanne Johansson deltog i ett arbete inom MP2011 som innefattade uppbyggnad av en fiberdatabas.

Foto: Maria Åsén/NFC

21

Kriminalteknik 4 2016

Nationella riktlinjer

ska förbättra uppklarningsprocenten I maj 2016 inleddes projektet ”Införande av nationella riktlinjer gällande spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar”.

Till grund för projektet ligger den förstudie som gjordes 2014 som skulle svara på frågan hur polisens arbete med sexualbrott skulle kunna förbättras för att öka på uppklarningsprocenten.

– Det studien visade var att det fanns väldigt oklara direktiv inom polisen hur spåren i de här ärendena skulle hanteras.

En av orsakerna var såklart att polisen då bestod av 21 fristående polismyndigheter där man hade olika rutiner och arbetssätt. Ett problem var att man redovisade spåren på olika sätt, några som spår och lade då in dem i Tekpro, andra som beslag och då redovisade man dem i DurTvå.

Det säger Peter Schroeder från UC Väst som är projektledare för projektet.

Några andra problem som dök upp var: • •

•

•

22

att polisen inte alltid hämtar ut spårsäkringssatsen hos sjukvården att det i dokumentationen i spårsäkringssatsen ibland förekommer brister då provtagaren inte alltid följer manualerna att hanteringen mellan sjukvårdens och de forensiska sektionernas förvaring inte är enhetlig och att kontrollen över hanteringen är ofullständig att det på forensiska sektioner förvaras spårsäkringssatser i ärenden som av olika anledningar. lagts ner

• •

•

eller gått till åtal utan att spårsäkringssatsen behövts som bevis.

Att beslut som fattats inte finns dokumenterade.

Att oklarhet råder om vilka delar av spårsäkringssatsen som skickats till NFC för analys.

Att oklarhet råder om hur länge proverna kan sparas och hur se ska sparas.

MER RÄTTSSÄKER PROCESS

Vad det i grund och botten handlar om är att skapa enhetligt arbetssätt inom Polismyndigheten.

– Det vi har gjort är att vi brutit ner hela kedjan, från provtagning till resultat, och analyserat varje del för sig för att hitta det bästa arbetssättet.

Ur polisens synvinkel handlar det om att skapa tydliga och effektiva riktlinjer och arbetssätt som i slutändan förbättrar uppklarningsprocenten. Det är viktigt i sig men en annan aspekt är att riktlinjerna ska göra arbetet mera rättssäkert.

I projektets syfte står att ”Införande av nationella riktlinjer gällande spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar” skall skapa och sprida ett enhetligt, kvalitativt och rättssäkert arbetssätt, inklusive en nationell riktlinje, gällande roller, ansvar, prioritering, spårbarhet, hantering och förvaring för att förbättra

polisens förmåga i våldtäktsutredningar, både avseende bemötande av brottsoffer och uppklaring.

– Vad det i slutändan betyder är inte bara att uppklaringen förhoppningsvis ökar utan också att våra metoder är rättssäkra och att det inte går att ifrågasätta själva hanteringen av spåren.

Projektet ska slutredovisas i 31 maj 2017. Då är tanken att NOA ska skriva på de nationella riktlinjerna som projektet ska ta fram. I skrivande stund har projektgruppen haft ett sista avstämningsmöte där deltagarna fått redovisa sina olika delar. Enligt Peter Schroeder ligger de väl i fas och har nu kunnat börja skriva på riktlinjerna.

– Egentligen handlar det inte om något revolutionerande utan mer om att skapa en tydlighet och enhetlighet. Eventuella frågetecken som kan uppstå suddas bort genom att vi tar bort ord som ”bör” och ersätter med ”skall”. En viktig del är också att det är lika viktigt att dokumentera varför man INTE gör vissa saker som att redovisa vad man tar för beslut.

Riktlinjerna blir nationella men det kommer att finnas regionala avvikelser då förutsättningarna skiljer så lite åt i regionerna, säger Peter Schroeder.

Text: Niklas Boman

Kriminalteknik 4 2016

SPÅRSÄKRINGSSATS Det är hanteringen av den här satsen som projektet ”Införande av nationella riktlinjer gällande spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar” handlar om. Syftet är att skapa en enhetlig och i hantering av spår i sexualbrott. tering av spår i sexualbrott.

Astrid Lindgren var sekreterare åt Harry Söderman På omslaget av det här numret av Kriminalteknik syns den nya 20-kronorssedeln som pryds av ett porträtt av Astrid Lindgren. Omslagsbilden refererar såklart till reportaget på sidan 10 om hur du avgör om en sedel (eller handling) är falsk eller äkta. Men det finns fler intressanta kopplingar mellan sedeln och NFC än bara reportaget i tidningen. När de nya sedlarna togs fram deltog experter från NFC som rådgivare i diskussioner om vilka säkerhetskriterier och säkerhetsdetaljer som skulle användas i den nya sedeln. Men även Astrid Lindgren har en anknytning till NFC, eller Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) som det hette då. 1939 anställdes nämligen Astrid Lindgren som sekreterare till Harry Söderman, SKA:s förste chef och en pionjär när det gäller utvecklingen av det kriminaltekniska arbetet i Sverige.

De insikter i kriminalteknik som hon skaffade sig hos honom sägs ha inspirerat henne till böckerna om Mästerdetektiven Blomkvist.

Rättelse!

I Kriminalteknik nr 2/2016 publicerade vi en notis med rubriken ”Över 160 000 dna-spår i registren” och visade med ett diagram hur antalet dna-profiler i registren ökar. Tyvärr blev rubriken missvisande då det inte finns över 160 000 dna-spår i registren. Rätt rubrik hade varit ”Över 160 000 dna-profiler i registren”.

23 23

När du vill prenumerera Prenumerationspriset för kalenderår, 4 nummer av papperstidningen, är 250 kronor, inkl moms och porto.

Ja, jag vill teckna en prenumeration på papperstidningen Kriminalteknik och betalar avgiften mot faktura. Kriminalteknik finns även som webbtidning på kriminalteknik.nu och den är kostnadsfri. Du kan prenumerera på artiklar genom att fylla i din mejladress nere till höger på webbsidan och därefter får du ett meddelande när en ny artikel har lagts upp.

Prenumerationsformen för papperstidningen Kriminalteknik är tillsvidareprenumeration för tolv månader i taget. Du kan avsluta prenumerationen endast vid en prenumerationsperiods utgång genom att dessförinnan kontakta vår prenumerationsavdelning.

Om prenumerationen inte har sagts upp förlängs den automatiskt för en ny tolvmånadersperiod.

Observera att utebliven betalning inte gäller som uppsägning!

Namn: ......................................................................................................................................................

Företag/Organisation: ..............................................................................................................................

Adress: ....................................................................................................................................................

Postadress: .............................................................................................................................................

Sänd talongen eller en kopia av den till: Kriminalteknik, Prenumerationsavdelningen, NFC, 581 94 Linköping.

24

Du kan också skicka e-post: registrator.nfc@polisen.se