Framtidens friluftsliv

Klimatförändringar, snabb teknisk utveckling och urbanisering. Samhället vi lever i förändras – och såklart även friluftslivet. 365 undersöker sex viktiga framtidstrender inom outdoor.

TEXT ANDERS FALKIRK ILLUSTRATION GRAHAM SAMUELS

EN FÖRÄNDRAD NATUR

För att skriva om framtidens skandinaviska friluftsliv behöver man såklart förstå vad som händer med vår natur. Den är grunden. Det är ju den vi ska uppleva när vi sätter på oss vandringskängorna och packar ryggsäcken. Men hur kommer den att se ut om 20–25 år?

Det raka, snabba svaret är att ingen vet säkert. Alla 365 har intervjuat pekar dock på flera hot. De viktigaste är klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, främst på grund av ett intensivt skogs- och lantbruk, där vinst sätts framför naturvärden. Vilket får konsekvenser för till exempel vandring i fjällen och skogen. – Ett varmare klimat leder bland annat till att trädgränsen höjs, och att våra lägsta fjäll kommer att vara skogstäckta i framtiden, förklarar Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen. – Sedan kan man undra över hur frisk vår framtida skog och natur kommer att vara. Kommer vi att lyckas bevara den biologiska mångfalden? Det kan bli tysta skogsplantager, igenväxta ängar, färre blommor och fjärilar.

Det är inget muntert scenario Karin Lexén målar upp, men hon poängterar att det är just ett scenario. Många arbetar för att skydda och rädda vår natur. – Mycket är posititivt. Vi restaurerar våtmarker och skyddar ängsmarker för den biologiska mångfaldens skull. Vi får fler naturreservat. Men vi behöver försvara naturen ytterligare. – Vi behöver till exempel öka mängden skyddad skog. Det gäller både våra kvarvarande gammelskogar och tätortsnära skogar. Och vi måste göra skogsbruket mer hållbart. Men vi behöver även värna allemansrätten och strandskyddet. Vår natur måste ju vara tillgänglig för oss.

Och kom ihåg: det går att återskapa natur på förstörda marker, så kallad återförvildning. Det sker på olika platser över hela världen. Utanför Örebro finns ett fint konkret exempel. Naturreservatet Oset och Rynningeviken var tidigare en avskrädesplats med soptippar och oljehamn. Men nu har den forna naturen återskapats och Oset räknas i dag som ett av landets rikaste fågelområden.

INNOVATIV UTRUSTNING

Klimatförändringens påverkan på naturen är smygande. En framtida vandring i Vålådalen kanske ändå till stor del liknar den i dag, med Issjödalen och Pyramiderna, Lunndörrens fjällstuga med sin bastu, och de märkligt turkosa Blanktjärnarna.

Inom tekniken går utvecklingen däremot snabbt. Prylarna och kläderna kan snart vara ännu mer avancerade än i dag. Strumpor som drar åt sig och stödjer en stukad fot. Eller en jacka som lagrar din kroppsvärme och sedan värmer dig om du skulle bli nedkyld. På armen har du kanske en vandringsdator som sänder din fysiska status och exakta position till anhöriga och fjällräddning.

Henrik Andersson, global kreativ chef på Fjällräven, ser en spännande teknikutveckling framöver. Och det är framför allt inom hållbarhet som den spännande utvecklingen sker. – Det är glädjande att de flesta outdoorföretag i dag är mer medvetna om hur deras produkter och processer påverkar miljön. Det är inte hållbart att till exempel använda fluorkarboner för att maximera vattenavvisning, när vi vet att det är på bekostnad på miljö och djur. Den här nya medvetenheten skapar incitament för innovation kring minskad påverkan, till samma eller bättre funktionalitet. Det är en positiv utveckling, säger han.

Även friluftsaktiviteterna kan bli mer tekniskt avancerade. Vinterorternas lek- och aktivitetsboom har redan spillt över på sommaren. Pumptracks, ziplining mellan trädkronor, mountain cart, via ferrata. Listan kan göras lång.

I framtiden vill fler nybörjare uppleva unika naturupplevelser i kombination med lyxigt boende och bra mat.

Ett företag som vill ta utvecklingen ett steg längre är Amazon, med drönarsatsningen Amazon Prime Air. En del i satsningen är att privatpersoner ska kunna beställa en drönare för transporter via en app, ungefär som en Ubertaxi. I patentet ingår att drönarna ska kunna användas för vattenskidor och wakeboard – och lyfta skidåkare till bergstoppar i områden som saknar liftar.

NATURTURISMEN SÄNKER TRÖSKLARNA

Friluftslivet exploderade under pandemin. Alla ville ut i naturen och köpte kvalitetskängor, smarta funktionsbyxor, multiverktyg, ståltermosar och begav sig ut i närmaste naturreservat för att grilla.

Att bege sig ut på våra fjällvidder och till djupa skogar är dock svårare och läskigare. Inför den utmaningen står vi lite handfallna. Det verkar så häftigt, men hur gör man?

Det har resebranschen upptäckt. Naturturismen har funnits länge – men ser nu nya möjligheter. Det erbjuds allt fler vandringspaket med guide. Vandringsleder paketeras om och kompletteras med tips om mysiga, bekväma boenden och bra krogar längs vägen.

Peter Fredman, professor i turismvetenskap, tror att utbudet kommer att öka ytterligare i framtiden: – Det hänger ihop med urbaniseringen. När städerna växer kommer allt fler att uppleva dem som stökiga och smutsiga. Vildmarken erbjuder motsatsen: renhet och lugn. Men kunskapen finns inte, så man behöver hjälp med att komma ut. – Och för att möta denna efterfrågan kommer allt fler naturpaket erbjudas.

Man skulle kunna kalla paketen för nybörjarträning. Ett bra exempel är skånska arrangören Robusta Äventyr som har specialiserat sig på att ta ut naturovana människor i djupa bokskogar. – Det är många gånger rörande att se hur de reagerar inför det vi visar upp. Det gäller allt från att sitta vid en levande eld till att höra skogens ljud på natten, berättar ägaren och naturguiden Camilla Jönsson, som även driver Nyrups Naturhotell. – Jag minns en kvinna från Manhattan som började gråta när hon fick se en klar stjärnhimmel. Den hade hon aldrig sett förut.

Ett annat exempel är Junsele Wilderness i Norrlands inland, en stor djurparks- och hotellsatsning med mottot ”Vildmarksäventyret börjar vid sängkanten”. Här finns djurhägn med lyxiga bungalower med panoramafönster, som erbjuder närkontakt med älg och andra vilda djur. Intresset för satsningen går utanför Sveriges gränser. Bland annat är Sono, Sydkoreas största hotell- och resekoncern, samarbetspartner.

VIRTUELL NATUR I HEMMET

En tonåring med vr-glasögon som får följa med en orangutanghanne högt upp i Borneos trädtoppar, vad har hen fått för upplevelse? Hannen är så nära, bilderna så intima och närvaron så total. Men är det en äkta naturupplevelse eller bara en riktigt häftig naturfilm?

De flesta skulle välja det andra alternativet. Natur måste ju innehålla så mycket mer än en film.

Men enligt forskning från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet har konstruerad natur liknande effekter på människans psyke när det gäller exempelvis stressreduktion, som en äkta naturupplevelse. Så en film kan vara lika välgörande som att gå i naturen själv.

Johanna Danielsson, framtidsstrateg på researchföretaget Kairos Future, tror att alternativ till naturen, som helt virtuella naturupplevelser, kommer att bli allt vanligare i framtiden. – Men framför allt så kan ny teknik, som interaktiva kartor och digitala läromedel, göra en vandring mer spännande, menar hon. Om du inte vet något om natur, så ser du kanske inte något utan guidning. Allt kommer bara vara grönt. Men digitala hjälpmedel kan förklara och skapa nyfikenhet.

Men kan det virtuella slå det äkta? – Ibland kan det vara så. Att besöka en oförstörd skog virtuellt kan nog vara en bättre upplevelse än gå i en starkt sliten och nedskräpad dito. Och under novemberruskiga dagar kan en helt virtuell skogsvistelse förlagd till tiden mellan hägg och syren vara ett prima alternativ.

Slutsatsen kan tyckas dyster – eller fascinerande, beroende på vem man frågar. I framtiden behöver vi inte ta oss ut i naturen. Vi kan få samma välgörande avstressande känsla i vår egen soffa. Eller ägna oss åt höghöjdslöpning i vacker fjällnatur, med goggles på löpbandet i gymmet.

Och kom ihåg: det är inte bara yngre människor som kan uppleva virtuell natur. I Karlskrona finns redan i dag vr-glasögon tillgängliga i den kommunala äldreförvaltningens olika verksamheter. Med dem kan de äldre, som inte kan ta sig ut i skog och mark, uppleva luftballongresor, dykning och andra aktiviteter i natur.

VÄLGÖRANDE GRÖNSKA I STORSTADEN

Vardagsnära natur. Det är två viktiga ord i folkhälsodebatten. Och inte bara i Sverige utan hela världen. En rapport från Världshälsoorganisationen tyder på att ökad exponering för stadsgrönska leder till förbättrad psykisk hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad dödlighet.

Men den vardagsnära naturen i våra städer är

Autencitetssökarna vill ut i naturen för att få tid att tänka och slippa vardagens informationsflöde.

Återförvildningsrörelsen växer sig allt starkare i Sverige och flera andra länder runt om i världen. hotad av både förtätning och dess motsats stadsutbredning, att städer växer utåt. Samtidigt sker ett tydligt uppvaknande. – Allt fler förstår att parker och grönområden i våra städer bidrar till mycket gott. De kyler ner staden, renar luften och får människor att må bättre. Självklart ska vi bevara dem, men också utveckla de gröna strukturerna runt städerna fför att människor ska få tillgång till natur i vardagen, säger Eva Stighäll, handläggare på Naturvårdsverket och lägger till: – Gröna strukturer handlar förenklat om att skapa ett nätverk av natur så att växter och djur kan leva och röra sig fritt i landskapet. Det handlar om att binda ihop parker, olika grönytor, alléer, skogsdungar och naturreservat utanför staden. Dessa strukturer är viktiga för den biologiska mångfalden, men som sagt också för människorna i staden, säger Eva Stighäll.

Många svenska städer och kommuner arbetar med att skapa gröna strukturer. Ett bra exempel är Bruces skog i norra Helsingborg. Här har kommunen skapat ett stort naturreservat med höga skyddsvärden. Här finns gamla betesmarker, våtmarker och ädellövskog. Det gränsar till Filborna skogspark, som i sin tur gränsar till koloniträdgårdar. Floran och faunan här är rik med häckande korp, kattuggla, småvessla och grönvit nattviol.

Ett annat exempel är SKB, Stockholms kooperativa bostadsförening, med runt 7 000 lägenheter – och många gårdar. Där planterar man inhemska blommor som är bra för pollinerare, lämnar kvar döda träd och ris för att insekter och små djur ska kunna bygga bo. Dessutom riktas utomhusbelysningen om så att den inte stör fåglar och fladdermöss på nätterna.

En annan viktig pusselbit är ökad tillgänglighet, menar Eva Stighäll. – Det gäller att folk vet att fina naturområden finns, var de finns och att de är lätta att nå. Och gärna med kollektiva transportmedel.

TRADITION OCH ENGAGEMANG

Vad hände med att bara njuta av den stora rymden i fjällvärlden, en äkta hunger efter några timmars vandring och dricka friskt bäckvatten ur en kåsa?

Det enkla, spartanska friluftslivet kommer sannolikt att leva kvar. För många vill ha det precis så. Som det var förr. Och gärna med gamla trotjänare, kläder och prylar, som har varit med länge.

I Kairos Futures rapport ”The future of outdoor experiences” kallas den är gruppen av friluftsmänniskor för autencitetssökarna. I rapporten beskrivs de som tåliga och långsiktiga. De är inte ute efter den temporära adrenalinruschen, utan vill gärna vara ute i naturen under en lång tid. – Autenticitetssökarna är inte direkt nostalgiker, de är erfarna friluftsmänniskor som av egen erfarenhet vet vad de mår bra av, förklarar Johanna Danielsson, framtidsstrateg på Kairos Future. De vill ut i naturen för att släppa det ständiga informationsflödet via olika medier och ha tid att tänka. – De längtar kanske tillbaka till en tid med mindre distraktioner men inte till sämre utrustning och material. De uppskattar den bekvämlighet som moderna kläder och utrustning kan ge men tycker samtidigt om att vårda sina gamla favoriter.

Sannolikt är detta en grupp som tydligt känner av de olika hoten mot naturen – och som kan mobiliseras för att värna om den. Engagemanget inom friluftslivet ökar, med allt från skräpplockning till att protestera mot dammbyggen som hotar fiske och paddling. Outdoorföretag som Patagonia stöttar miljöorganisationer, även när det kommer till aktivism. Protect Our Winters – POW – uppmuntrar skidåkare att ta sig till bergen med fossilfria färdmedel. Under protesterna mot Preems raffinaderi utanför Lysekil fick Greenpeaces ”kajaktivister” uppmärksamhet – och byggplanerna stoppades senare.

Kort sagt: för att kunna uppleva det klassiska friluftslivet även i framtiden, krävs förändring.