Sverige blev allt mer demokratiskt

De konservativa politikerna oroades av arbetarrörelsen. Kravet på allmän rösträtt skrämde dem. De förstod att de fattiga och outbildade i så fall skulle rösta på sina egna ledare och ta makt och rikedomar från överklassen. Den politiska kampen handlade inte bara om rösträtt. Politikerna hjälpte fabriksägarna i deras kamp mot fackföreningarna och kungen hotade att sätta in militär mot arbetare som strejkade. Även tryckfriheten hotades och socialistiska journalister sattes i fängelse om de skrev något olämpligt.

Partier bildades

1889 gick olika fackföreningar och socialister samman och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, oftast bara kallat Socialdemokraterna. Men eftersom arbetarna inte hade rösträtt var det inte så lätt för partiet att komma in riksdagen. Sju år senare valdes ändå en socialdemokrat in. Han hette Hjalmar Branting och hjälptes in i riksdagen av liberaler.

Vid ungefär samma tid började olika liberala grupper i riksdagen att samla sig till ett parti. Liberalerna var emot socialismen, ändå samarbetade de ibland med Socialdemokraterna. Båda partierna ville ha allmän rösträtt.

Det bildades några olika konservativa partier och de var länge emot allmän rösträtt. Senare, på 1900-talet, spårade vissa demonstrationer ur till kravaller. Då ändrade många konservativa sig och började rösta för demokrati. Under resten av 1900-talet har alla partier samarbetat kring demokratin i Sverige.

Axel Danielsson startade tidningen Arbetet och var med och grundade Socialdemokraterna. Han dömdes till fängelse för sina texter. Hans fru Elma Danielsson drev tidningen vidare och publiserade texter som Axel skrev från fängelset.

Liberalen Karl Staaff kämpade länge för allmän rösträtt. 1905 blev han stats-minister. Han samarbetade med socialdemokraten Hjalmar Branting.

Rösträtt för kvinnor och män

De som hade startat kampen för rösträtt fick inte uppleva att Sverige blev en demokrati. Kampen pågick i mer än 70 år. År 1919 infördes till slut en lag om allmän och lika rösträtt för alla som var myndiga. Då hade tillräckligt många konservativa gett med sig och röstat för socialdemokraternas och liberalernas förslag i riksdagen.

1921 bestämdes att alla kvinnor blev myndiga, även de som var gifta. Samma år hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta. Hundra år senare fick Sverige sin första kvinnliga statsminister.

En åldersblandad skolklass i en byskola någonstans i Sverige år 1900.

När det här fotot togs hade lärarinnan på bilden inte rösträtt. Om hon gifte sig skulle hon bli omyndig och få sluta arbeta som lärarinna.

Barnen på bilden växte upp i ett fattigt och odemokratiskt land. Men under sin livstid skulle de inte bara få uppleva demokrati och allmän rösträtt, utan även åtta timmars arbetsdag, gratis sjukvård och modernare bostäder med elektriskt ljus och rinnande vatten. De skulle också få tala i telefon, lyssna på radio och åka bil. 1900-talet skulle senare komma att kallas Barnets århundrade.