Kristianstadsbladet

B8 / KULTUR

KRISTIANSTADSBLADET torsdag 25 februari 2016

”Dårarnas skepp” hänger till vardags på Louvren och ”Hövagnstriptyken” på Prado, andra målningar av Hieronymus Bosch har lånats in från museer i Berlin, New York och andra städer till den största utställningen någonsin med verk av konstnären. Kulturskribent Tomas Polvalls uppskruvade förväntningar överträffas med råge.

Åskådarna som väntar på att Jesus ska hängas är återgivna med mer känsla än Jesus som befinner sig till vänster på målningen. Bilden är alltså en detalj från målningen ”Ecce Homo”.

Foto: tomas Polvall

Hurra för Hieronymus i Hertogenbosch Konst

Jheronimus Bosch ”Visions of genius” Het Noordbrabants Museum Hertogenbosch (Den Bosch), Nederländerna Visas t.o.m. 8 maj.

H

ieronymus Bosch på Noordbrabants museum i Hertogenbosch är en av de bästa utställningar jag någonsin har sett. Att andra museer för första

gången lånat ut sina verk beror inte bara på att det är femhundra år sedan Bosch dog och att han föddes, levde och dog i den stad vars namn han tog som sitt efternamn. Den främsta orsaken är den omfattande restaureringen av målningarna som pågått i nio år innan utställningen öppnat. Med avancerad teknik och samverkan mellan vetenskapsmän inom flera discipliner är resultatet enastående.

Hieronymus Bosch i Hertogenbosch är inte

bara en utställning på ett museum. Hela staden är uppklädd som en magnifik hyllning till sin mest berömda medborgare. I stadens kanaler finns skulpturer som hämtat inspiration från Boschs målningar. Längs gatorna hänger flaggor med varelser från hans verk och i affärerna bilder med detaljer från Boschs målningar.

På en trappa som byggts

mellan byggnadsställningarna på S:t Johns katedralen, den största kyr-

kan i Holland, kan man blicka ner på de 96 små skulpturerna på taket. Om figurerna smitit från Boschs målningar eller några lämnat kyrkans tak för att träda in i Boschs värld är ovisst. De är samtida och samtiden för mer än femhundra år sedan är levande.

Bosch står staty på stora torget och på den södra sidan finns huset där han hade sin ateljé. På norra sidan av torget finns hans hem. Många välbevarade gamla hus, det medeltida

gatumönstret och kanalerna gör Hertogenbosch till en sällsynt levande stad med 165 000 invånare.

Under senmedeltiden var Hertogenbosch en blomstrande handelsstad, berömd för sina orgelbyggare och klockgjutare. I och omkring staden fanns ett stort antal munk- och nunnekloster. Med icke religiösa ögon kan det vara svårt att förstå att kyrkan inte bara tolererade utan även hyllade Hieronymus Boschs målningar. Han var medlem i Den heliga

Staty av Hieronymus Bosch framför det gröna hus där han hade sin ateljé.

jungfruns brödraskap där präster vigt sina liv åt Mariakult.

Hieronymus Bosch var, precis som sin far och farfar, konstnär, men han var också präst.

Hieronymus Bosch var älskad redan under sin livstid och berömmelsen har ökat i takt med att år-

KULTUR / B9

KRISTIANSTADSBLADET torsdag 25 februari 2016

Två besökare på Noordbrabants museum betraktar Hieronymus Bosch målning ”Den sista domen”.

hundraden har passerat.

Man förstår varför. Boschs målningar är romaner på duk, många bygger på litterära förlagor. Innebörderna sträcker sig långt bortom det som syns.

Innehållet, detaljrikedomen och stilblandningarna gör det lätt att stiga in i Boschs värld. Lukter, röster och rörelser aktiveras.

Man kan stå länge framför målningarna. Trots det kan det vara svårt att se alla detaljer på originalen, men hjälp finns på nära håll. Strax intill visas filmer av målningarna som zoomar in så att minsta detalj framträder med imponerande tydlighet Tiden förändrar betraktandet. I den första texten om Hieronymus Bosch ansåg en spansk författare att Bosch var en ”uppfinnare av monster och chimärer.” Femtio år senare kallade en holländsk konsthistoriker Boschs målningar ”underbara och sällsamma fantasier.”

På 1900-talet såg många Hieronymus Bosch som en 1500-tals surrealist, renässansen svar på Salvador Dalí. En tolkning från 1900-talet förbinder målningarna med en kättersk sekt som på 1200-talet och flera århundraden därefter hade sexuell promiskuitet som ett framträdande inslag i sina religiösa riter.

Den passade väl med 1900-talets uppfattning om fri kärlek.

De sju dödssynderna är

ett återkommande motiv i Bosch bildvärld. Otukt och frosseri var vanliga laster i klostren. I ”Allegori om frosseriet och otukten” simmar män omkring ett vinfat på vilket en tjock bonde sitter. Stilen var något nytt med sin blandning av realism och groteskeri. De många symbolerna gör målningarna vidöppna för tolkningar.

De lär oss mycket om

Stina Stoor, författare från Balåliden i Västerbotten, är vinnaren av Borås Tidnings debutantpris.

”Den mänskliga naturens frestelser är ett återkommande tema.

Det är svårt att leva som Bibeln lär.”

Tomas Polvall

hur medeltiden, både samhället och människorna. Förvånande för nutida betraktare är hur lätt vi kan se en kritik av den religiösa föreställningsvärld som skildras, men så såg inte Bosch samtid det.

Ondskan, girigheten och andra dödssynder var olika versioner av bibliska helvetesskildringar.

Den mänskliga naturens frestelser är ett återkommande tema. Det är svårt att leva som Bibeln lär. Oavbrutet faller människorna för frestelser.

Bosch tycks ha njutit av att skildra hur det sker. Humorn är närvarande. Vi kan le åt den dårskap som skildras, men under Boschs samtid var religiösa föreställningar levande på ett helt annat sätt. Uppfattning att Gud ser allt förklarar den öppna skildringen av människors synder. Ingenting kunde döljas för Guds ögon. Människor som glömt det blir påminda om det i Boschs målningar.

I de fördömdas värld blir

de som älskar utanför religionens gränser utsatta för evig tortyr. Texter på latin finns på många av Boschs målningar. Det är tydligt att de var skapade som uppbyggelse för att hjälpa betraktarna att leva ett kristet liv. I dag är det lika tydligt att de fungerar lika uppbyggande för betraktare som saknar alla ambitioner om att leva ett kristet liv.

Tomas Polvall

kultur@ystadsallehanda.se

Foto: Johan Gunseus/tt

stina stoor får Borås tidnings debutantpris ● ●Det har varit ett framgångsrikt år för författaren Stina Stoor.

Nu tilldelas hon även Borås Tidnings debutantpris för sin novellsamling ”Bli som folk”.

KulTur. Hon var nominerad till Augustpriset 2015 och för bara några veckor sedan fick hon ta emot Katapultpriset. ”För egensinniga och nyskapande noveller med doft av Västerbotten och wunderbaum” får hon nu även Borås Tidnings debutantpris vars prissumma på 100 000 kronor är den största i Sverige för en skönlitterär debut.

I ”Bli som folk” har Stina Stoor i nio noveller skildrat en rad karaktärer i Västerbotten där hon

Fosse vill ta tillbaka Odin lITTeraTur. Den norske dramatikern och författaren Jon Fosse vill ta tillbaka asaguden Odin och hela ”Edda”-diktningen från högerextremisterna.

Nästa vår sätts ”Eddan”

själv är född och uppvuxen.

– Jag har konfliktfyllda känslor inför Västerbottens inland och inför hela min uppväxt. Ett tag var det ren skam, sa Stina Stoor i en intervju i somras.

att vinna är inget nytt – det lyckades Stina Stoor med redan vid första försöket i Umeås novelltävling, 2012. Men det dröjde innan hon gav efter för författardrömmen och slutförde ”Bli som folk”.

– Som man har tjatat, att jag ska skärpa mig och

upp på Det Norske Teatret, och i en e-postintervju med Dagsavisen tar Jon Fosse avstånd från den norska och finska föreningen Odins soldater.

– En produktion som den här på Det Norske Teatret medverkar till att Odin tas bort från den

bli som folk. Man ska inte ha för många idéer som jag hade. Mina föräldrar ville att jag skulle ha det bra, och det innebar en stadig lön från ett riktigt jobb, förklarade hon. Övriga nominerade till Borås Tidnings debutantpris var Theodor Hildeman Togner (”Ut”), Gabriel Itkes-Sznap (”Tolvfingertal”), Linna Johansson (”Lollo”) och Anna Westphalen (”Perfekt packad skit”).

(TT)

”Som man har tjatat, att jag ska skärpa mig och bli som folk.

Man ska inte ha för många idéer som jag hade.” sTIna sToor om sin författardröm

CeCIlIa Burman

egendomsrätt som de högerextrema menar att de har till den här diktningen. Inte minst därför är uppsättningen viktig, det är också den nya stora utgåvan med nyöversatt sagodiktning, skriver Fosse.

(TT) Jon Fosse.

Foto: aas, erlend