VÄ L K O M M E N
P A R G A S
T I L L
G U I D E
Boundbirs´n 7.8. Maalaispirssi 2010 T E R V E T U L O A
EVENEMANGTIDNING - TAPAHTUMALEHTI
P A R A I S I L L E w w w. b i r s . n e t
O P A S
Distribution/Jakelu: 20.000 st/kpl
MARKNADMARKKINAT 9.00-15.00 PARGAS CENTRUM PARAISTEN KESKUSTA
APAN ANDERS 11.00 UPPTRÄDER PÅ ESTRADEN ANTTE APINA ESINTYY LAVALLA. 19.00-01.00 LADUDANS I BLÄSNÄS LATOTANSSIT BLÄSNÄSISSÄ.
15.00-
BIRSPULLING BANTTIS PARKERING PIRSSI-PULLING BANTTIKSEN PARKKIPAIKALLA
GREGER & BUFFALO FRÅN EKENÄS TAMMISAARESTA ESINTYY FÖRFRISKNINGAR OCH TILLTUGG. INTRÄDE 10 €
VIRVOKKEITA JA PIENTÄ PURTAVAA. PÄÄSYMAKSU 10 EUROA.
E V E N E M A N G T I D N I N G
-
T A P A H T U M A L E H T I
BJÖRKHOLM SEMESTERÖ - LOMASAARI BJÖRKHOLM
11 hyresstugor alla med egen bastu. Konferens- och festutrymme 60 personer. Kapell 40 sittplatser. Bastu för 15 personer. Fiskebåtar. Taxibåt 12 personer. Luftkuddefarkost 6 passagerare. Minigolf. Naturstig. Lekpark, osv
11 vuokramökkejä, kaikilla oma sauna. Kokous- ja juhlatilat 60 hengelle. Kappeli 40 istumapaikka. Sauna 15 hengelle. Kalastusveneitä. Taksivene 12 henkilöä. Ilmatyynyalus 6 henkilöä. Minigolf. Luontopolku. Leikkipuisto, jne
• Vesikaivot • Maalämpöreijät • Pumppuasennukset
Boundbirs´n Maalaispirssi EVENEMANG GUIDE • TAPAHTUMAOPAS www.birs.net En tidning för Boundbirs´ns lantmarknad i Pargas 7.8.2010.
Ansvarig utgivare: Boundbirs´ns vänner r.f. Roger Lindroos, Pargas, tel. 0400-532 507. Text, foto & lay-out: City & Archipelago News Förlags Ab Lindan Kustannus Oy www.canews.fi tfn 02-421 725 Upplaga, distribution: 20.000 ex. Tidningen distibueras i Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär, Iniö, St: Karins, Kustö, Kimito, Västanfjärd, Dragsfjärd. Hushåll och sommargäster. Sidframställning: City & Archipelago News Förlags Ab Lindan Kustannus Oy www.canews.fi tfn 02-421 725 Tryckeri: City & Archipelago News / Salon Lehtitehdas.
Maalaismarkkinat Maalaispirssin 7.8.2010 tiedoituslehti.
Vastaava julkaisija: Maalaispirssin Ystävät r.y. Roger Lindroos, Parainen, puh. 0400-532 507 Teksti, kuvat ja ulkoasu: City & Archipelago News Förlags Ab Lindan Kustannus Oy www.canews.fi puh. 02-421 725
21600 Pargas/Parainen. Telefon/Puhelin: 0400 532 731. E-post/ Sähköposti: bjorkholm@parnet.fi www.bjorkholm.parnet.fi
• Vattenbrunnar • Jordvärmehål • Pumpinstallationer
Fysioterapi- och läkarmottagning. Fysioterapia- ja lääkärinvastaanotto. Fysioterapeuterna - Fysioterapeutit: Stefan Strömborg, Patrik Nygård, Annika Leandersson, Ville Paakkonen. Läkare - Lääkäri: Kenneth Wilson Vi är specialiserade på problem i stöd- och rörelseorganen. Olemme erikoistuneet tuki- ja liikuntaelinvaivoihin.
* motionsgrupperna / liikuntaryhmät * TYKY-grupper / -ryhmät
Tidsbeställning – Ajanvaraus 010 820 3500 Strandvägen 1 - Rantatie 1 Åbolands Fiskarförbund.ai
1
20.7.2010
Levikki, jakelu: 20.000 kpl. Parainen, Nauvo, Korppoo, Houtskari, Iniö, Kaarina, Kuusisto, Kemiö, Västanfjärd, Dragsfjärd. Kotitaloudet ja kesä-asukkaat. Sivunvalmistus: City & Archipelago News Förlags Ab Lindan Kustannus Oy www.canews.fi puh. 02-421 725 Paino: City & Archipelago News / Salon Lehtitehdas.
Annonser: Ilmoitukset: Tidningens ansvar för fel begränsar sig till annonskostnaden Lehden vastuu virheellisestä tai poisjääneestä ilmoituksesta rajoittuu enintään ilmoitushintaan.
(02) 458 5100
11:48:50
PA R A IN E N
Välkomna till Boundbirsen! Bästa läsare, Jag har som ordförande äran att få skriva ledaren till årets Birstidning och jag vill gärna reflektera över Birsen som begrepp. När första Birsen ordnandes 1994 var jag 13 år och var med och hjälpte till att ställa i ordning. Det innefattade också en snabbvisit till Rimito på fredag kväll för att söka en passlig hönsbur. Det var ju förstås ett stort äventyr för en bondpojke från skärgården att få vara med och fi xa på Malmen. Alla hade då en klar vision hur Boundbirsen skulle se ut, den visionen lever fortfarande kvar 2010. Då, precis som nu, ville man närma stad och landsbygd. Det fanns inte alltid förståelse för varann men Birsen hämtade landet till staden. Många konsumenter har idag en stor respekt för oss som producerar de inhemska livsmedlen och uppskattar det arbete vi gör. Ändå är det många som inte har sett en riktig gris eller suttit i en traktor, det kan man prova på under Boundbirsen.
3
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Det var en beundransvärd talkoanda hos alla som var med och startade upp Boundbirsen, ingenting liknande hade tidigare ordnats men Birsen som händelse och begrepp fick sin början. Talkoandan för Boundbirsen vidare och många frågar redan dagen efter Birsen när följande blir av. Det är en otrolig syn när alla talkoarbetare ställer igång på fredagen före birsen och fi xar allting. Också städandet på lördag och söndag görs så professionellt att många frågat vilken firma vi anlitar. Just den här talkoandan är det som gör Birsen till någonting speciellt, det blir en glad och positiv stämning över det hela.
Tervetuloa maalaispirssiin!
norlunda utformning, nu skall traktorerna tävla emot varandra.
Arvoisa lukija,
oli iso seikkailu maalaispojalle saaristosta.
Till sist vill jag tacka våra alla talkoarbetare, det Ni som gör Boundbirsen.
Minulla on puheenjohtajana kunnia kirjoittaa pääkirjoitus tämän kertaiseen Pirssi-lehteen ja haluan tehdä sen pohtimalla käsitettä Maalaispirssi.
Kaikilla oli silloin selkeä kuva siitä minkälainen Maalaispirssin tulisi olla. Se kuva joka syntyi silloin, elää edelleen vuonna 2010. Silloin, niinkuin nytkin, haluttiin lähentää kaupunkia ja maaseutua. Aina ei löytynyt ymmärrystä toiselle, mutta Pirssi toi maaseudun kaupunkiin. Tänä päivänä moni kuluttaja arvostaa sitä työtä mitä me tuottajat teemme sekä niitä tuotteita joita me tuotamme. Kuitenkin on monia jotka eivät ole koskaan nähneet ihka elävää sikaa tai istuneet traktorin hytissä. Maalaispirssi antaa heille mahdollisuuden kokea nämä asiat.
Varmt välkomna på Boundbirsen 2010. Andreas Johansson Ordförande
Kun ensimmäinen Pirssi järjestettiin vuonna 1994 olin 13 vuotta ja mukana auttamassa. Tähän auttamiseen sisältyi myös sopivan kokoisen kanahäkin hakumatka Rymättylään. Se, että sai olla mukana Malmilla tekemässä hommia
Boundbirsen 2010 är den nionde i ordningen och följer det traditionella konceptet; djur och maskiner som man kan beskåda, röra och känna på. På producenttorget kan man köpa lokala produkter och i restaurangtältet kan man köpa mat med lokalprägel. Liksom tidigare Boundbirsar har vi också någonting nytt för i år, bland annat traktorbowling och agility med kvigor och får. Traktorpullingen har i år fått lite an-
Talkoohenki heidän välillään jotka saivat aikaan ensimmäisen Pirssin oli ihailtavaa, vaikka koskaan aiemmin ei oltu järjestetty mitään vastaavaa. Maalaispirssi sekä tapahtumana että käsitteenä oli saanut alkunsa.Talkoohenki vie Pirssiä eteenpäin ja moni kysyykin Pirssiä seuraavana päivänä milloin seuraava järjestetään. Näky on uskomaton kun kaikki talkootyöläiset Pirssiä edeltävänä perjantaina panevat hihat heilu-
Traktorpulling à la Birs Årets Birs-pulling är än en gång en ny ide: Två jämnstarka traktorer drar mot varandra på asfalt. Alla par har tre försök. Garanterat rök, ljud och stämning!
Tävlingen går av stapeln vid Banttis parkering lördag 7.8. kl 15.00. Programmet tar ca 1 timme, beroende på arrangörernas fantasi...:)
maan. Myös siivous, sekä lauantaina että sunnuntaina, on sujunut niin mallikkaasti että moni on kysynyt mitä siivousfirmaa käytämme. Talkoohenki on juuri se asia joka tekee Pirssistä ainutlaatuisen ja luo sille sen iloisen ja positiivisen tunnelman. Maalaispirssi 2010 on vuoroltaan yhdeksäs ja se seuraa totuttua kaavaa; eläimiä ja koneita joita saa katsoa, koskettaa ja tunnostella. Tuottajatorilta voi ostaa lähialueen tuotteita ja ravintolateltasta saa ostaa ruokaa jolla on paikallisia kytköksiä. Kuten edellisissä Pirsseissä on meillä tänäkin vuonna jotain uutta tarjottavaa, muun muassa traktorikeilausta sekä hieho- ja lammasagility. Traktorpullingkin on saanut uudenlaisen ilmeen, nyt ajetaan traktori vastaan traktori. Lopuksi haluan kiittää meidän kaikkia talkootyöläisiä, Te teette Maalaispirssin. Lämpimästi tervetuloa Maalaispirssiin 2010 Andreas Johansson Puheenjohtaja
Traktoripulling Pirssin tapaan Tämän Prissin pulling on jällen kerra uusi idea. Kaksi samankokoista traktoria vetävät toisiaan vastaan eri suuntiin asfaltilla. Jokaisella pareilla on kolme yritystä. Takuulla äänta, savua ja tunnelmaa! Birspulling järjestetään Banttiksen parkkipaikalla lauantaina 7.8.2010 klo 15.00 ja kestää noin tunnin, riippuen jarjestäjien mielikuvituksesta...:)
4
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
PA R G A S
Kimmo Kaanela panostaa maanviljelyyn Viljely-ala kaksinkertaistui viime vuonna ja uusia investointeja tehdään vuosittain. ➤ Yksitoista vuotta sitten Kimmo Kaanela otti vastuulleen perheen kotitilan Paraisten Pölsbölessä. Isoisän isän kuollessa suurtila jaettiin viiden sisaruksen kesken, mutta nyt maat ovat taas yhden viljelijän hallussa. Ei tosin omistuksessa, sillä Kaanela vuokraa suurta osaa pelloistaan. Viljelyn alla on yhteensä 136 hehtaaria, joista Kaanela omistaa vajaan kolmasosan. Tänä vuonna pelloilla kasvaa vehnää ja ohraa, mutta ennen – ja luultavasti myös tulevaisuudessa – myös rypsiä ja rapsia. Viljelyala lähes kaksinkertaistui viime vuonna, kun naapuripeltoja tarjottiin Kaanelan viljeltäväksi. – Enhän minä voinut kieltäytyä, kun ne sijaitsivat niin lähellä, kaksikielinen Kaanela toteaa. Sukulaisten lisäksi Kaanela on ottanut hoitaakseen lähialueen eläkkeelle jääneiden viljelijöiden maita. Nykyään Kaanela onkin alueen ainoa maanviljelijä, mikä tuo omat haasteensa. Kalliiden koneiden kustannuksia ei voida jakaa usean viljelijän kesken eikä työapuakaan juuri löydy, muuta kun tilan entinen haltija, Kimmon isä Risto Kaanela.
kolmisen vuotta ja maanviljelypuolella satsauksia on tehty vuosittain. Vuonna 1999 uusitun kuivaamon jälkeen Pölsbölessä on tehty keskimäärin yksi suurinvestointi per vuosi. Viime vuonna uusimislistalla oli kaksi kohdetta, kun puimurin lisäksi appiukon kanssa rakennettiin uusi siilo. – Se oli niin iso investointi että tämä vuosi jää ilman uusia koneita. Maatalousyrittäjän arkea on että joutuu maksamaan saadakseen olla töissä, Kaanela kiteyttää satsausten arvon.
Rakennusfirma tauolla – Yksi asia joka on muuttunut, on että nykyään on enemmän bisnesajattelua. Kulut on saatava minimiin, sillä tulot eivät juuri-
Investointeja vuosittain
Viime vuonna yhdessä appiukon kanssa rakennettu siilo oli Kimmo Kaanelan tilalla iso investointi.
Vi bevakar lantbrukets-, skogsbrukets och hela Landsbygdens intressen.
Toinen ongelma ovat pienet pellot. Kaanelan viljelyala on jaettu 62 eri palstaan, eikä niitä juurikaan pysty yhdistämään, vuokraajien ollessa useampia. – On kyllä eittämättä ongelmallista ja aikaa vievää, kun on monta noin hehtaarin kokoista peltoa, Kaanela sanoo. Toinen ongelma vuokrapelloissa ovat lyhyet vuokra-ajat. On vaikeaa suunnitella pitkäjänteisesti kun on viiden vuoden sopimukset. Lyhytjänteisyydestä huolimatta Kaanela on panostanut tilaansa. Isoisän vuonna 1933 rakentamaa asuintaloa – johon Kaanela perheensä kanssa muutti vuodenvaihteessa – on kunnostettu
Engelsbyvägen 8 25700 Kimito 02-423720 asp@slc.fi www.slc.fi
Vi vann förra året. I år är vi ännu bättre. www.alandsbanken.fi PARGAS - Köpmansgatan 24 - tfn 0204 293 150
w w w.b i r s .n e t
Åbolands svenska lantbruksproducentförbund r.f.
Yksi lähiaikojen uusimiskohde on liian pieni konehalli. Puimuri mahtuu juuri ja juuri sisään, mutta ilman pöytää joka löytyy vierestä pressun alta.
kaan kasva näillä viljahinnoilla. Kaanela kuitenkin pärjää maanviljelyllä ja töitä totisesti riittää. Aikaa vievien pienten peltojen myötä yhden miehen tila on maksimissaan mitä tulee vilja-alaan. Tämän lisäksi rakennusmestari Kaanelalla on oma rakennuspalvelufi rmansa, joka tosin käy puolivaloilla maanviljelyn viedessä kesäisin kaiken ajan. Talvisin Kaanela muun muassa auraa kylän tiet. – Kyllähän se välillä olisi mukavaa pitää lomaakin. Viimeksi kunnon loma vietettiin muistaakseni kaksitoista vuotta sitten. Teksti & kuvat: JANNE ISAKSSON
www.aktia.fi
Ett allt mångsidigare Aktia - till din tjänst banktjänster t försäkringstjänster t fastighetsförmedling
Entistä monipuolisempi Aktia - palveluksessasi pankkipalvelut t vakuutuspalvelut t kiinteistönvälitys
Aktia Pargas, Kyrkoesplanaden 3 tfn 010 247 5840* *från fast linje 0,08 €/samtal + 0,06 €/min., från mobiltelefon 0,08 €/samtal + 0,17 €/min.
Aktia Parainen, Kirkkoesplanadi 3 puh. 010 247 5840* *kiinteästä linjasta 0,08 €/puhelu + 0,06 €/min., matkapuhelimesta 0,08 €/puhelu + 0,17 €/min.
Mångsidig landsbygdsrådgivning
SIEMENET - TARVIKEET - TEKNIIKKA
Bejo Zaden siemenet - alku hyvälle sadolle! FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET Tavastgatan 28, 20700 Åbo TFN (02) 481 2400 www.fhs.fi
Olemme palveleva kalastustarvikkeiden erikoisliike Turun Saaristossa. Valikoimaamme kuuluu mm. onkivavat, koukut, siimat, kelat, heittovavat, verkot, meriperhokalastusvälineet, heittoperhot, kelluntarenkaat, sadevaatteet, saappaat, köydet, elävät syötit kuten Hollantilaiset onkimadot 4,80€/n. 50kpl purkki.
Vi är en betjänande specialaffär som säljer fiskeredskap i Åbo skärgård. Till vårt sortiment hör mm. metspön, krokar, linor, haspel, kastspön, nät, havsflugfiskeredskap, kastflugor, flytringar, regnkläder, stövlar, rep, levande beten såsom Holländska metmaskar 4,80€/ca 50st burk. Aukiolo-Öppet Ma/må-Pe/fre 9-17.00, La/lö 9.00-13.00 Kirkkoesplanadi 2 Kyrkoesplanaden 21600 Parainen / Pargas 02-4585444 www.kalastusaitta.fi
Kukkakaalit - Oviedo - Flamenco
- Stargate - Jerez
- Sevilla - Skywalker
Maahantuonti ja myynti Helle Oy Rengaskuja 3 21410 VANHALINNA puh 020 7402 400 fax 020 7402 401
HANKKIJA-MAATALOUS OY Jonkankatu 3 20360 TURKU/ÅBO
Roger Blomqvist
Kenneth Ridberg
Mickel Nyström
010 7683 509
010 7683 564
010 7683 521
s ARBETSMASKINER s GÚDSEL s VËXTSKYDDSMEDEL s SPANNMÍL
s TRAKTORER s SKÚRDETRÚSKOR s ARBETSMASKINER s SMÍMASKINER
s LANTBRUKSFÚRSËLJNING
PA R A IN E N
7
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Hon tror på bären Tackork gård i Nagu satsar på odling av specialbär.
Tackork gårds bärareal är för tillfället tre hektar och växer år för år.
Då Saskatoonbären väl mognar blir de att likna trädgårdsblåbär.
På sju år har Tackork gård förvandlats från en spannmålsodling till en bär- och grönsaksträdgård.
➤ För sju år sedan köpte Margot Wikström Tackork gård i Nagu och inledde – med hennes egna ord – med tomma händer, stor skuld och liten kunskap, spannmålsgårdens förvandling till en trädgård. Hon blev utexaminerad trädgårdsmästare för tre år sedan och fick inspiration från bärodlingsläraren Reetta Koivisto att inleda en satsning på bär. Nu odlar hon drygt tre hektar bär och arealen stiger varje år. Wikström började med att plantera jordgubbar, men snabbt kom även – förutom grönsakerna och de vanligaste finska bären – specialbären med i bilden. Specialbär är bär som är sällsynta i Finland och de tillhör också benämningen ”superfoods”, vilket betyder att de likt till exempel blåbär är ytterst hälsosamma. Tackork gård har ett koppel exotiska bär till salu, exempelvis Rubina-vinbär som man är ensam i Finland att odla och bärtry som det finns två odlare av. Ögonstenen är ändå Saskatoonbären, där Tackork hör till landets största odlare med 1,5 ha. – Jag kom över mina första Sask atoon-
plantor 2005 och när jag märkte hur bra den var, var jag helt enkelt tvungen att få mera, berättar Wikström. – Från första början var det klart att jag måste satsa på specialbär, det är inget vits att här odla sånt som alla andra har. Vi är en mycket liten bärgård i Finland, men mycket stor i skärgården. Jag vill fylla ett tomrum och erbjuda det lilla extra.
Full rulle året om Försäljningstalanger har Wikström helt klart. Mitt i intervjun får hon ett samtal av en tomattörstande kund. Av den varan har Wikström inte att erbjuda, men hon tillrättavisar först uppringaren till rätt nummer och fångar sedan hans intresse med att berätta om allt hon själv har att erbjuda. – Förutom bären har vi sparris, lök, dill, majs, örter, frilandsgurka, rabarber, bönor och mycket mer, pladdrar Wikström på. Efter samtalet framgår det att åhöraren skulle komma via senare för att kolla in utbudet. Försäljningen sker förutom via direktförsäljning på
gården främst på Nagu torg, där systerdottern Satu håller i trådarna. På våren och hösten säljer man på torget varje lördag, på somrarna är ståndet öppet dagligen. På gården hjälper barnen Kia och Saku till, förutom 5-6 bärplockare på somrarna. Och åtgången är stor. Hittills har varje bär sålts – om inte färska, så i pajform eller på burk som saft, marmelad, gelé eller sylt. Tackork gård tillreder också en populär julglögg. Detta sysslar Wikström med på vintrarna, förutom skogsarbete för att fl isvärma tre av gårdens hus. – Jag har nog händerna fulla året runt. I juli hinner jag kanske äta om någon hämtar en färdig portion framför näsan på mig, berättar Wikström som samarbetar nära med sina grannar och andra odlare, både lokala och längre bort i Finland.
”Torget bästa kvalitetsskolningen” Lokalförsäljningen på torget är ändå den största inkomstkällan och erbjuder även annars värdefull information. – Någon har sagt att det är den bästa kvalitetsskolningen. Vi möter kunderna på torget och de är ärliga och säger vad som är bra och vad inte. Vi har fått jättemycket tips som vi provat och vissa av dem har blivit varor som vi hållit fast vid, berättar Wikström. – Det var från början uteslutet att vi skulle sälja till partihandel, det är för lång väg från Nagu. Vi måste satsa på kvalitet och service, för vi har i stort sett samma kunder hela tiden. Och tydligen har vi lyckats, försäljningen ökar konstant från år till år. I takt med att försäljningsunderlaget ökat och de rätta produkterna har vaskats fram, har också lönsamheten ökat. De obli-
Den största försäljningen sker på Nagu torg, men man kan också köpa produkter via självbetjäning på gården.
gatoriska investeringarna i odlingen och anskaffningen av utrustning när verksamheten satte igång var betydande, men så småningom börjar gården vara livskraftig. – Det svänger nu då vi fått allt i rullning, jag tror starkt på den här branschen, säger Wikström. Hälsa och närproducerad mat blir helt tydligt allt viktigare och där är vi starka. Det finns en kvalitetsskillnad mellan våra produkter och andra. Vi använder lite mera kärlek och pajar om våra bär och grönsaker. Text & foto: JANNE ISAKSSON
• Läs mera på Tackork gårds hemsida: www.tackork.fi. Bärtry är en av Margot Wikströms specialbär. Den växer vilt i Sibirien där blåbäret inte längre klarar sig.
Saskatoon festpaj är en av gårdens specialiteter och serveras också på Boundbirs’n.
Tehopakkaus mittatilaustyönä!
Uutuus traktori! John Deere 5080 M
30.990,-
alv. 0%
Suoran kaupan tarjous.
John Deere 5080 M – loistavat ominaisuudet, uskomaton hinta. Sähköinen suunnanvaihto, ilman kytkintä. Öljyjäähdytetty kytkin kestää käytön rasitukset. Vahva teräsrunkoon perustuva rakenne. Turboahdettu ja välijäähdytetty 82 hv:n moottori. Nostolaitteen nostoteho 3600 kg. Solmi 3 vuoden JohnDeere PowerGard -huolenpitosopimus alkaen 600 € / vuosi. Varmistat samalla traktoriisi 3 vuoden käyttöturvan ja huoltokulut ovat jo etukäteen tiedossasi.
www.agrimarket.fi
www.deere.fi
John Deere 533 -etukuormain
6.200,-
alv. 0%
- Hydrauliikan yksivipuliitin ja 3. toiminto vakiona. - Tarkka ja siisti etukuormainvalmius voidaan asentaa jo traktoritehtaalla.
PA R A IN E N
9
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Koidyll på Haverö Sten Andersson hoppas nya hallinvesteringar håller dikoverksamheten livskraftig.
Kalven Pölli inspekterar den nya ladugården, i bakgrunden det andra nybygget.
➤ I mars blev den ena av Sten Anderssons nya ladugårdar inflyttningsklar. Den andra 1600 m2 stora hallen blir klar senare i sommar och då kommer det två år långa byggnadsarbetet till sin ände. Tillsammans med sambon Annika Vuorinen har Andersson 80 dikor, 50 dikokvigor, fyra avelstjurar och ett hundratal ungdjur på sin gård på Haverö. Till den ännu halvfärdiga ladugården köps 30 nya kvigor in, annars sköts verksamheten enligt egen rekrytering. Förutom de två nya hallarna kan Andersson och Vuorinen använda sig av en gammal ladugård vid boningshuset en kilometer bort. Fram till ett drygt år tillbaka kunde man ha boskapen i två på 1970-talet byggda hallar, men sedan var missödet framme. – Alla kor fick för sig att springa ut på en gång och någon stötte förstås in i Lecateglen och allt rasade ihop, skrattar Andersson i efterhand åt händelsen.
Köper en arbetsplats De nya byggena är gjorda av hållbarare material. Lecategel och trä har fått ge vika för mera betong. Då tjurarna förut vägde runt 400 kg, är de idag över dubbelt så tunga. På tre år skrubbar de sig igenom en trävägg, menar Andersson. De nya hallarna ska hålla i 50 år.
– Det handlar om att köpa en arbetsplats åt sig. Det gällde att förstora eller sluta helt, kraven har blivit så mycket striktare att 70-tals ladugårdarna inte riktigt vill hålla måttet längre. – Man gör det också lättare för sig. Förut hamnade jag springa ute i leran och jaga korna, de nya utrymmena fordrar mindre svett. Och inte blir man ju yngre heller, ler sympatiske Andersson.
Åkerbete i stället för spannmål Utmaningarna med att ha boskap på en ö som Haverö är många. Framför allt vållar logistiken problem, när den av 16 stadigvarande bebodda ön norr om Nagu befinner sig på två färjors avstånd från fastlandet. Av hela ca 500 ha stora Haverö äger Andersson knappt hälften. Dessutom får boskapen beta på grannarnas mark och på holmar runtom Haverö. Sammanlagt har man 200 ha natur- och 65 ha åkerbete till sitt förfogande, där djuren betar omkring åtta månader om året. Spannmålsodlingen slutade Andersson med för tre år sedan. – Det är billigare att köpa in spannmål än att odla själv. Vad kan man göra? Ibland måste man tro på miniräknaren.
Investeringarna betalar sig tillbaka Men hur är det då med dikorna, lönar sig Anderssons och sambo Vuorinens uppoffringar? – Som det ser ut nu, jo. Men det är ju alltid svårt att planera på förhand, det kan gå bra eller så kan det gå dåligt. Man måste alltid ha en plan B och C ifall det inte går som man tänkt. Till exempel kunde man förvara båtar i de nya hallarna. Nyinvesteringen blir att kosta totalt ungefär en miljon euro. – Enligt mina beräkningar betalar den sig tillbaka på 18 år. Det är väl ungefär så länge jag är i arbetsfört skick. Sedan kan det vara tid för nu 13-åriga Alex att ta över. Det hoppas åtminstone pappa Sten. Andersson tog över efter sin far för 16 år sedan och är den 12:e generationen att utöva någon form av djurnäring på hemgården på Haverö. Far-son-linjen startade redan 1680. Hoppas den fortsätter lika länge till.
Sten Andersson styr via utfordring sina kalvningar längs hela året.
Text & foto: JANNE ISAKSSON
Anderssons kor är av raserna Hereford, Charolais, Simmental och Aberdeen Angus.
En av betingelserna för att upprätthålla en livskraftig boskapsnäring på Haverö är 200 ha naturbete som finns att tillgå.
10
PA R G A S
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Han sågar det mesta Måns Westerlund tillverkar specialvirke i Nagu. nästa vinter redan är fullbokad.
Även äpplen och stugor Förutom med sågen livnär sig Måns och Lena Westerlund med sina ca 250 äppelträd och tolv hyresstugor. – Stugorna byggde jag efter skolan, före jag började med spe-
Ordentligt kvistfritt båtvirke är alltid en utmaning att få tag på, men här har Måns Westerlund ett prima exemplar.
➤ Sin första cirkelsåg köpte Måns Westerlund för dryga 20 år sedan och den första bandsågen hittade vägen till Krok i Nagu fem år senare. Den nyaste maskinen genom vilken Måns och frun Lena tjänar sitt levebröd är ett år gammal. Tidigare åkte Westerlund omkring i skärgården med sin flyttbara såg, men nuförtiden sköts så gott som all verksamhet hemma i Krok. – Det är så mycket lättare och bekvämare, menar Westerlund.
Klarar allt Det virket man får från egen skog tillverkar Westerlunds från början till slut. På vintern hugger man och på våren sågar man. Och det är verkligen inget van-
ligt virke man står sina kunder till tjänst med. Specialvirke är vad som gäller; brokistor, gammeltida golvplankor, alpanel – ja, det mesta. Den svåraste uppgiften hittills har varit att få gångbart virke till stånd av enbuske. – Om jag bara har rätt virke klarar jag av vad som helst, säger Westerlund utan ett uns av övermod i rösten. – Inte lönar det sig för mig att såga fyra tums plankor och battingar. Det ska vara special.
Knappt med råvaror och tid Tall- och granvirke får Westerlund från sin egen skog på 160 hektar, men exempelvis det mest lönande båtvirket köps in utifrån. Den snörika vintern vållade även
Westerlund problem. Vanligt virke fanns att tillgå, men till exempel extragrov stock var det snålare med. – Jag fick in alltför lite båtvirke ifjol och i år blir det ännu mindre. Ungefär hälften mindre än vad jag skulle behöva, uppskattar Westerlund. Men man får räkna med att man inte får tag på allt man skulle vilja varje vinter. Jag får göra andra beställningar i stället. Och beställningar har Westerlund gott om. Om man exempelvis beställer en brokista nu, är den färdig tidigast våren 2012. – Man får nog hålla på alla lördagar och söndagar, hela tiden. Om nån ringer och frågar att ”Måsse, hinner du laga det här åt mig”, brukar jag svara att jo, om 1-2 år, skrattar Westerlund, vars
Årets Birs besöks av hela tre olika farkoster som hjälper till på sjön
*Merivartiosto, punainen risti ja meripelastajat *saapuvat Kalkkisatamaan noin klo 13.00 (hätätehtäva-varaus!). Vieraat saavat tutustua heidän toimintaan ja varusteisiin paikan päällä. Oiva tilaisuus esittää kysymyksiä turvallisuudesta ja säännöistä merellä!
Här är arbetsredskapet genom vilket Måns och frun Lena Westerlund främst förtjänar sitt levebröd, den ifjol införskaffade sågen.
sokkelia myöten
Sokkelimaalit Sokkelipinnoitteet Sokkelirouheet
Text & foto: JANNE ISAKSSON
Brokistor hinner Westerlund göra 4-5 per år – efterfrågan skulle finnas för många fler.
Komea talo
*Sjöbevakningen, sjöräddarna och Röda korsets båt *anländer till Kalkstrand ca kl. 13.00 (utryckningsförbehåll!). Besökarna får bekanta sig med deras verksamhet och utrustning på plats och ställe. Ett bra tillfälle att ställa frågor gällande säkerheten och regler på sjön!
Tämän vuoden Pirsillä vierailee peräti kolme eri alusta jotka auttavat tarpeen vaatiessa merellä
cialvirket. Med över 60 år på nacken kommer även Måns aktiva arbetskarriär till sin ände så småningom. Men ingen fara – det westerlundska specialvirket lever i sinom tid vidare med sonen Mats.
Suunnittele taloosi sopiva sokkeli, joka pitää pintansa. Tutustu useisiin kuvio- ja värivaihtoehtoihin osoitteessa maxit.fi/sokkelit ja hae kaupasta oikea määrä tavaraa!
BÄSTA TRANSPORTTEKNIK FÖR YRKESMANNEN www.k-maatalous.fi
PARASTA KULJETUSTEKNIIKKAA AMMATTILAISILLE Uudistuneet Multiva TRM maansiirtovaunut: Multiva TRM Pro Kantavuudet 16, 18 ja 22 tonnia. Pro-mallisto raskaaseen urakointikäyttöön
Multiva TRM HD Kantavuudet 12, 15 ja 18 tonnia. HD-mallisto vaativille maatilakäyttäjille ja urakoitsijoille
Henry Johansson puh. 284 1204, 050 557 8140 henry.johansson@k-maatalous.fi
Njut av sommaren i skärgården !
Nauti kesästä saaristossa !
Badhus Hotell: 39 dubbelrum + 2 sviter Restaurang Kasnäs Paviljong Gästhamn Kasnäs handel Minigolf Tennis Friser Salong Beauty Fysioterapi Massage Skärgårdstorg
Kylpylä Hotelli: 39 kahden hengen huonetta + 2 sviittiä Ravintola Kasnäs Paviljong Vierasvenesatama Kasnäs Lähikauppa Minigolf Tennis Kampaamo Salong Beauty Fysioterapiaa Hierontaa Saaristolaistori
Bokningar och förfrågningar tel. 02-5210 100 eller info@kasnas.com
Varaukset ja tiedustelut puh. 02-5210 100 tai myynti@kasnas.com
Välkommen!
Tervetuloa!
Multiva TRM Farmer Kantavuudet 12, 15 ja 18 tonnia Edullinen mallisto mm. maatilakäyttäjille ja viherrakentajille
TURKU ÅBO Pollenkuja 1
Telefon/puhelin 02-5210100 • fax 02-5210101 • www.kasnas.com
Välkommen till Reimari – skärgårdens delikatessaffär önskar köpmannaparet Carita och Kim med personal !
Tervetuloa Reimariin – saariston herkkukauppaan toivottavat kauppiaspariskunta Carita ja Kim henkilökuntineen !
u d r a t t i h t en m i t r o s t er r t å k u Iv d o r p ika l o 0 0 0 . 5 u p p t il l 1 a p o j t ä d y t a lö s a m i o k i l Va a t t e t o u t i r 15.0 0 0 e
Till oss kan du komma också med båt. • Meille voit tulla myös veneellä. Kyrkoesplanaden 32, 21600 Pargas Kirkkoesplanadi 32, 21600 Parainen
Öppet/Avoinna vard./ark. 7–21 lö/la 7–18 sö 12–18
12
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
PA R G A S
Kaikki hyötyvät kosteikoista Investointitukea tarjolla kosteikkojen perustamiseen.
Riitta-Liisa Petterssonin puoleen voi kääntyä jos haluaa tietoa kosteikoista ja niiden perustamisesta.
Kosteikot edistävät esimerkiksi vesistönsuojelua, luonnon monimuotoisuutta ja virkistyskäyttöä. Kuva: R-L Pettersson
➤ Kosteikkoja perustetaan Suomeen yhä enemmän. 1900-luvun alussa järviä ja notkotasanteita kuivattiin viljelykäyttöön, mutta nyt näitä alueita ennallistetaan ja kunnostetaan, ja uusia paikkoja etsitään. Länsi-Turunmaalla varta vasten perustettuja kosteikkoja on kymmenisen ja enemmän on suunnitteilla. – Kyllä ne kahden käden sormilla vielä lasketaan, mutta kiinnostus kasvaa koko ajan, kertoo maisemahoidon neuvoja RiittaLiisa Pettersson ProAgria Suomen Talousseurasta (sv. Finska Hushållningssällskapet). Suurin kompastuskivi tietämyksen lisäksi on saaristoalueella usein ollut investointitukien reunaehto että kosteikosta 20 prosenttia on oltava peltoa. Maalaji ei kosteikon rakentamista estä. – Savi ja moreeni käyvät aivan yhtä hyvin kuin luontainen kosteikkopohja turve. Täällä kosteikkoja perustetaan eniten savensekaisille alueille, Pettersson toteaa.
Monta käyttötarkoitusta Kosteikkojen tarjoamat hyödyt ovat monia. Ensinnäkin ne suojelevat vesistöjä, mutta ne voivat myös edistää muita päämääriä, kuten luonnon monimuotoisuutta, riistanhoitoa, maisemahoitoa ja virkistyskäyttöä. Kosteikot tarjoavat kasvualustan monelle kasville ja eläimelle. Eläimistä erityisesti vesilinnut hyötyvät. Esimerkiksi laulujoutsenen on huomattu muuttaneen perustetuille kosteikoille pesimään. Maiseman elävöittäminen ja virkistyskäyttö pitää sisällään esimerkiksi sorsastajat. Pitkällä tähtäimellä isoissa kosteikoissa voi myös meloa ja jopa uida, kunhan vesi puhdistuu tarpeeksi. Kosteikot myös tasaavat tulvahuippuja ja voivat toimia kastelualtaina viljelijöille. – Kosteikon ei tarvitse olla iso tai syvä jotta maisema- ja vesistösuojeluelementti toimisi, mutta syvänteitä on hyvä kuitenkin
myös muotoilla kosteikkoalueen yläjuoksulle. Niihin sedimentoituu maahiukkaset ravinteineen, Pettersson kertoo.
Tukia haettavana Vuodesta 2008 lähtien ELY-keskus (ent. TE-keskus) on myöntänyt eituotannollista investointitukea monivaikutteisten kosteikkojen perustamiseen. – Vesistön suojelu on siinä ja yleensäkin painoarvo numero yksi, mutta myös luonnon moniarvoisuuden edistäminen, riistanhoito sekä virkistys- ja maisemallinen ulottuvuus ovat tärkeitä, Pettersson sanoo. Täällä Turunmaalla suurin kiinnostus kohdistuu vesiensuojelun ohessa riistanhoitoon, mutta jokainen löytää kyllä oman motiivinsa. Suomen Talousseura auttaa tukihaussa, sekä tarkkojen suunnitelmien ja kustannuslaskelmien tekemisessä. Tätä ja sen jatkoksi haettavaa ympäristötuen erityistukea voivat saada ensisijassa viljelijät jotka ovat
tukijärjestelmän piirissä. Rekisteröityneet yhdistykset, kuten esimerkiksi kyläyhdistykset, voivat hakea samoja tukia Leadertoimintaryhmän kautta. – Kukaan ei tietenkään estä toteuttamasta projektia omin avuin, jos maata ja kiinnostusta löytyy. Kunhan tietyt reunaehdot täyttyvät, Pettersson huomauttaa. – Yllättävän paljon kiinnostusta kosteikkoja kohtaan on ollut. Aika moni maanviljelijä on kiinnostunut, mutta nämä ovat pitkän tähtäimen juttuja ja monilla ajatus on vielä muhimassa. Teksti: JANNE ISAKSSON
Kosteikon ei tarvitse olla iso ollakseen tehokas. Ojanotko on luonnollinen ja edullinen paikka kosteikon perustamiseen. Kuva: R-L Pettersson
Mikä kosteikko on? • Kosteikko on yleisnimitys luontotyypeistä jotka sijoittuvat kovanmaan ja avoveden välille, eli jotka suuren osan vuodesta ovat veden peitossa ja muunkin ajan pysyvät kosteina. Luonnolliset kosteikot (esim. suot, järvet, ojat, lammet, purot) peittävät Suomen maapinta-alasta 25 %. • Tässä viitataan kuitenkin varta vasten perustettuihin ja kunnostettuihin kosteikkoihin. Miten kosteikot perustetaan? • Kosteikot perustetaan ensisijaisesti kaivamalla, ruoppaamalla ja patoamalla luontaisesti sopiviin paikkoihin herkästi tulviville pelloille, pellon reuna-alueelle tai metsämaalle luontaisiin notko- ja painannepaikkoihin, pengerretyille kuivatusalueille, tai kunnostamalla uomia. • Kosteikot ja tulva-alueet on perustettava niin, että ne pidättävät mahdollisimman tehokkaasti valuma-alueelta tulevaa kiintoaine- ja ravinnekuormitusta. Muotoilussa pyritään saamaan veden viipymä alueella mahdollisimman pitkäksi, jolloin kosteikko pidättää parhaiten ravinteita. Miten kosteikko auttaa? • Kosteikot puhdistavat valumavesiä hidastamalla veden virtaamaa ja pidättämällä näin kiintoainetta ja siihen sitoutuneita ravinteita, jotka laskeutuvat kosteikon pohjalle. Pohjasedimentti ruopataan noin vuoden välein. Kasvukaudella kosteikkokasvillisuus käyttää myös veteen liuenneita ravinteita, fosforia ja typpeä. Kosteikot edistävät vesiensuojelua myös tasaamalla virtaamia ja vähentämällä näin eroosioita. • Kosteikko lisää luonnon monimuotoisuutta tarjoamalla sopivan elinympäristön erilaisille kasveille ja eläimille. Tarjoamalla uusia pesimispaikkoja kosteikoista hyötyvät usein erityisesti vesilinnut. Sorsalintujen lisäksi muun muassa pääskyt, lokit ja monet kahlaajat hyötyvät kosteikoista. • Kosteikot toimivat hirvieläinten ja monien muiden nisäkkäiden tärkeinä juomapaikkoina. • Sisältämällä paikkoja johon tulvavesi voi kerääntyä, kosteikot toimivat puskureina tulvissa. Kosteikot voivat samalla olla oivallisia kasteluveden varastoja. • Kosteikot parantavat alueiden maisemaa ja virkistyskäyttöä, kuten lintuharrastusta, metsästystä, kalastusta ja ravustusta. Virtaamisen tasoittuminen ja veden puhdistuminen voi myös mahdollistaa uimisen ja melonnan.
Kosteikot perustetaan kaivamalla, ruoppaamalla ja patoamalla. Kuva: R-L Pettersson
Lähteet: Riitta-Liisa Pettersson ja Lounais-Suomen ympäristökeskuksen raportteja 3/2009.
$QTVC DTC OGP JGOOC DkUV IkNNGT QEMUm Fm OCP H{TUkMTCT JGOOGV
-QFKP XCMWWVVCOKUGUUC MQVKUGWVW QP RCTCUVC Kansainvälisyys on päivän sana. Monille meistä tärkeintä on kuitenkin oma kotiseutu ja sen pärjääminen. Lähivakuutus-ryhmään kuuluu 64 paikallista lähivakuutusyhdistystä, joiden toiminta ja tulos hyÜdyttävät paikkakunnan talouselämää. Tule Lähivakuutuksen asiakkaaksi. Tarjoamme kattavan vakuutusturvan sekä yksityisille että yrittäjille, paikalliset olosuhteet tuntien ja huomioiden.
Internationella kontakter är dagens melodi. FÜr münga av oss är det trots allt den egna hemtrakten och dess välmüende som är viktigast. LokalfÜrsäkringsgruppen bestür av 64 lokala fÜrsäkringsfÜreningar vars verksamhet och resultat gynnar det lokala näringslivet. Bli kund hos oss pü LokalfÜrsäkring, vi erbjuder ett heltäckande fÜrsäkringsskydd fÜr büde privatpersoner och fÜretagare.Vi känner till de lokala fÜrhüllandena och beaktar dem.
www.lahivakuutus.fi
www.lokalforsakring.fi
Cafe Bustis
Njut av avkastningen frĂĽn din skog
Gas, Oljor - Nestekaasu, Öljyt Kaffe, Glass, Läsk - Kahvi, Jätski, Limu Uthyres - Vuokrataan
Va g n a r - P e r ä v a u n u t Ya m a r i n 5 2 1 0 + 6 0 h v Partytält - Juhlateltat Nagu/Nauvo Pargas/Parainen
VirkesfÜrsäljning är en naturlig del av god skogsvürd. Genom att avverka och skÜta om skogen regelbundet garanterar ni skogens tillväxt och en jämn avkastning ocksü i framtiden. FÜr tillfället finns det efterfrügan pü alla sortiment. Västüboland, Niklas Westerlund tel.nr. 050 598 8583 KimitoÜn, Patrik Elenius tel.nr. 050 405 7636
Ă…bo/Turku
Tfn / Puh. 02-4544 123, 040-8388 854 Strandvägen 7 / Rantatie 7, 21600 Pargas / Parainen
www.skogskorgen.fi
14
PA R G A S
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Heisalas mångsysslande mjölkbönder Andreas Johansson och Sonja Ek-Johansson har många järn i elden.
Sonja Ek-Johansson och Andreas Johansson är mjölkbönder på ön Heisala i Pargas.
➤ Först och främst är ändå Andreas Johansson och Sonja Ek-Johansson mjölkbönder. För närvarande har de 61 kor på ön Heisala söder om Pargas, varav 52 mjölkande och nio sinkor. Förutom dem rymmer gården ungefär lika många ungdjur. Johansson tog över hemgården Santalahti 2007 och Sonja flyttade in året efter. Paret gifte sig i april. – Allt gick precis som det skulle och lite bättre, ler Ek-Johansson. Till och med valsen som jag var nervös för gick bra.
Komängden på max Ek-Johansson tog över sin hemgård i Pernå i Lovisa redan 2005, som 23-åring, och har varit mjölkproducent sedan dess. Då hon flyttade till Heisala flyttade korna med. Som ett minne från Pernå-emigranterna, är fortfarande fem av de nuvarande korna av annan ras än Ayrshire. Tillsammans med sin far Bengt Ek odlar Ek-Johansson fortfarande 35 ha spannmål i Pernå, varifrån man får torrhö och en del ensilage också till Heisala. På Heisala odlar paret Johansson en areal på ca 50 ha, varav allt går till ensilage. På hemgården hjälper Andreas föräldrar Åke och Magdalena Johansson till i arbetet då det behövs. – Utan deras hjälp skulle det inte vara möjligt att hålla upp den här mängden kor. Då skulle vi säkert vara nere vid ca 40, berättar Johansson om den lyckade generationsväxlingen.
– Komängden är absolut på maxnivå nu. Nästan mera än vi klarar av, skrattar Johansson.
Avel intresserar Också utrymmesbrist spelar in. Nu tvingas kalvarna säljas bort i ett tidigt skede – med en enkel uppfödningshall kunde till exempel kokalvarna säljas dräktiga. – Lite försöker vi bygga upp genom avel, men det är bara i barnskorna ännu. I framtiden kanske vi skulle kunna köpa in kalvar och föda upp dom för andra. Det är ett långsiktigt mål, målar Johansson upp. Ett led i avelsverksamheten är köpet av ayrshireembryon från Kanada. För tillfället är målet främst att förbättra den befintliga besättningen, men längre fram ser man också en marknadsidé. – Om 2-3 år har vi förhoppningsvis flera avkommor av importembryona som kan säljas. Det är ett långt perspektiv, men så måste man ju alltid tänka i jordbruket överlag. En fördel för Johansson i avelsarbetet är att han är medlem i det nordiska avelsbolaget Viking Genetics, som representant för den finländska motsvarigheten Faba. Johansson är också involverad i politiken. Han blev som ny kandidat genast invald i Väståbolands kommunfullmäktige och sitter nu även som ordförande i miljönämnden. – Om man inte själv är med och påverkar kan man ju inte garantera att besluten blir bra, ler Johansson. Det är lite motvikt till det rediga bondelivet.
Transporter en utmaning I Finland finns en handfull mjölkgårdar bakom liknande förbindelsebåtar som Heisala. Till Johanssons kommer mjölkbilen vanligtvis varannan dag, men på vintrarna kan det uppstå problem. Om isen stoppar färjan måste man överväga alternativa lösningar, vilket var nära i vintras.
– Isen var för tunn för mjölkbilen så det skulle ha blivit att forsla över 3500 liter med mönkijän. Det skulle ha varit intressant, flinar Ek-Johansson. – Transporter överlag är en utmaning här. Men inte är det så svårt, man måste bara tänka efter mera och planera noggrant enligt tidtabeller.
Kornas avsvalkningsställe på Santalahti gård går inte av för hackor.
Bloggande bonde Ek-Johansson får omväxling till vardagssysslorna i Svenska Yles Bondblogg, dit hon publicerat minst tre blogginlägg i veckan sedan februari. Fyra bönder runtom Svenskfinland berättar om sina vardagliga sysslor och sidorna har som mest haft över 4200 läsare i veckan, vilket är mycket för en finlandssvensk webbsajt. – Det har överskridit alla förväntningar och varit väldigt ro-
ligt, berättar Ek-Johansson, som avslutar sin egen beskrivning på Bondbloggen med meningen: Kort sagt; detta är mitt drömjobb! – Ända sen liten har det varit mer eller mindre klart. Jag har alltid drömt om att vara bonde. • Läs Sonja Ek-Johanssons Bondblogg på: bondbloggen.fi. Text & foto: JANNE ISAKSSON
Sonja Ek-Johansson klappar om Vera som för ca en timme sedan blev mamma till lilla Hera.
MEGAHÄNDELSE
Nordea Bank Finland Abp
SOMMARENS
på NICOLOS o. NICOLINA
KESÄN ODOTETUIN TAPAHTUMA MEILLÄ fred./perj. 6.8 ALLA KLÄDER o. SKOR
-30%
KAIKKI VAATTEET ja KENGÄT (inte underkläder o. assessoarer. ei alusvaatteet ja asusteet)
lö/la 7.8
HAPPY HOUR kl./klo 10-14
-50%
Du får som Nordeas Nyckelkund ett Visa- eller MasterCard kreditkort eller kombinationskort utan års- eller månadsavgift. Du kan få kortet med en egen valfri bild. Du får även bankkoderna utan avgift, som du använder i nätbanken och för identifiering, när du utnyttjar teletjänster. Därtill får du en extra räntetrappa och högre ränta på BruksKontot. Ring 0200 5000 (lna/msa) mån–fre 8–20 eller besök närmaste Nordea kontor.
NICOLOS & NICOLINA Strandvägen 16 Rantatie Pargas Parainen TEL/PUH. 02-458 9290
Nordeas Nyckelkunder får fler fördelar. Du får ett kort och bankkoderna utan avgift och högre ränta på BruksKontot.
Vi betjänar Vard. 10.00-18.00 Ark. Palvelemme Lö 9.30-14.00 La
Strandvägen 8 Pargas nordea.fi
www.nicolos.½
%lWWUH PHG NDON
Gör det möjligt
16
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
PA R G A S
Lodjuret – finns men syns inte
Ung vitsvanshind med tydliga tecken av lodjur; slagen genom ett bett i struphuvudet, bakdelen uppäten och delvis övertäckt. Bild: Jyri Autti
hjort, rådjur och älg. Naturliga bytesdjur för rovdjuren finns i överflöd. Husdjur betar i dag sällan i våra skogar. Rådjuret är det optimala bytesdjuret för lokatten. En vuxen vitsvanshjort är redan ett något stort bytesdjur för oerfarna lodjur och älg jagar lodjuret inte alls.
Lodjurets tjocka päls och stora tassar är väl anpassade till långa och snörika vintrar. Bild: Marko Muuttola
➤ Det gamla bondesamhället var en miljö som inte gav mycket utrymme för stora rovdjur. Om varg eller björn slog torparens enda ko kunde detta betyda svält för hela familjen. En slagen häst betydde utebliven inkomst för ägaren. De stora rovdjuren var därför fredlösa och stora ansträngning-
ar gjordes för att avlägsna hotet från dem. Lodjuret var främst ett hot mot fårskötseln, men man trodde vid denna tid felaktigt att lodjur även tog kor och hästar. I slutet av 1800-talet försvann de stora rovdjuren från södra Finland. I motsats till björnen och vargen utrotades lodjuret inte helt och hållet, inte ens från Fin-
lands sydvästra delar. I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för de stora rovdjuren förbättrats. Nu är de stora rovdjuren strikt skyddade och får jagas endast i undantagsfall. Viltvård och reglerad jakt i kombination med modernt skogsbruk har resulterat i rikliga stammar av vitsvans-
Stammen växer ständigt Ännu på 1980-talet var lodjur sällsynta i södra Finland. Kimitoön är ett av få områden som så gott som alltid haft en lodjursstam. Lodjuren är idag talrika på Kimitoön med flera honor med ungar varje år. Den västra skärgården har haft sporadiska lodjursföryngringar under senare år, medan man i Pargas endast haft besök av vuxna individer. Ökningen av lodjuren i Finland har skett gradvis från öster mot väster. Under de senaste tio åren har vitsvanshjortstammen fördubblats i sydvästra Finland och rådjuret har etablerat sig som en talrik ny art. Riklig förekomst av dessa bytesdjur är grunden för den kraftiga ökningen av lodjuren i sydvästra Finland. Om tillgången på bytesdjur är god kan en hona få till och med tre ungar. Vuxna lodjur lever alltid ensamma. Ser man flere lodjur på en gång är det så gott som alltid en hona med ungar. Lodjurshonan sköter ensam om sina ungar utan hjälp från hanen. Lodjuren försvarar inte sitt levnadsområde mot andra lodjur. Om det fi nns rikligt med bytesdjur kan det finnas ett stort antal lodjur på ett litet område. Detta kunde observeras på Lemlax i Pargas under senaste vinter. Sent på vintern vandrade inte mindre än fem lodjur över Pemarfjärden till Pargas. Områdets rikliga rådjurstam fick till jägarnas bestörtning snabbt en ordentlig åderlåtning. De hårt ansatta rådjuren sökte daglega ute på öppna fält för att undgå lodjuren. Förhållandena var nära nog optimala för lodjuren som med sina breda bärande tassar i den djupa snön lätt tog flera tiotals rådjur under en kort tid. Lokala jägare kunde tillsammans med jaktvårdsföreningens rovdjurskontaktpersoner via spårning konstatera antalet lo-
djur till fem olika individer.
Jakt tyglar förekomsten I Finland fi nns ca 2200 lodjur, i Egentliga Finland ca 100. Trots att lodjuren inte längre utgör ett hot mot samhället förorsakar de fortfarande en del skador. De största skadorna åsamkas på fåruppfödningen, men även tamkatter försvinner i lodjurens spår. Oskygga lodjur som stryker omkring på gårdsplaner förorsakar också obehag bland landsbygdsbefolkningen. Genom en strikt kontrollerad
jakt på områden med riklig lodjurstam strävar man efter att upprätthålla lodjurens naturliga skygghet och förebygga skador förorsakade av dem. Jaktvårdsföreningarnas rovdjurskontaktpersoner (w w w. riistaweb.riista.fi) noterar och kontrollerar inrapporterade observationer av alla stora rovdjur. Dessa rapporter är grunden för viltforskningens uppgifter om lodjurens antal och utbredning i Finland. Text: Jörgen Hermansson, viltvårdskonsulent
Lodjuret balanserar skickligt och gärna – precis som tamkatten. Bild: Egentliga Finlands jaktvårdsdistrikt
Geveko_2x100.ai
PA R A IN E N
1
31.5.2010
12:01:00
17
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Det är bekvämt att vara kund hos oss! Meillä asiakkuus on kätevää!
Traditionell utomhusoljefärg Perinteinen ulkoÜljymaali
Nagu/Nauvo Tel/Puh: (02) 460 4200
Korpo/Korppoo Tel/Puh: (02) 460 3400
www.skargardssparbanken.ďŹ
skargardssb@sparbanken.ďŹ
Houtskär/Houtskari Tel/Puh: (02) 460 3500
SEILI akva Utomhusfärg fÜr träytor baserad pü naturoljor och hÜgklassiga pigment. Lämpar sig süväl fÜr nybyggen som äldre värdebyggnader. LuonnonÜljyjä ja huippuluokan pigmenttejä sisältävä puupintojen ulkomaali. Sopii sekä uudisrakennusten että vanhojen arvorakennusten suojaksi.
Mü–fre/Ma–pe 8.30–17.00 LĂś/La 8.30–13.00 Runebergsgatan/Runeberginkatu 1 ✆ 458 9366, fax 458 9363
'ĂšSTĂŠLSJOHT PDI mOBOTUKĂŠOTUFS 7BLVVUVT KB mOBOTTJQBMWFMVU 1BSHBT 1BSBJOFO 4 NBSLFU 5FM 1VI ,BSJ .BUUJMB
Tilintarkastus - Neuvontapalvelut - Verokonsultointi PricewaterhouseCoopers Oy Läntinen rantakatu 7, 20100 TURKU puh. (02) 274 100, faksi (02) 251 8323 www.pwc.com/fi
Nordea Pankki Suomi Oyj
Asiantuntijat lähelläsi
PwC
SKOBUTIK FÖR HELA FAMILJEN KOKO PERHEEN KENKÄ- JA LAUKKULIIKE I produkturvalet har vi Sievi skydds- & fritidsskor! Valikoimissa Sievin turva- ja vapaa-ajan jalkineet! Strandvägen 18, Pargas Rantatie 18, Parainen tfn 02-4544 210 MA-PE/MÅ-FRE 9.00 - 18.00 • LA/LÖ 9.30 - 14.00
Nordean Avainasiakkuudesta on iloa joka päivä. Saat kortin ja verkkopankin maksutta sekä parempaa korkoa KäyttÜTilille. Nordean Avainasiakkaana saat Visa- ja MasterCard-luotto- tai -yhdistelmäkortin ilman vuosi- tai kuukausimaksua. Jos haluat, voit saada kortin myÜs itse valitsemallasi kuvalla. Saat maksutta myÜs pankkitunnukset, joilla käytät verkkopankkia ja tunnistaudut puhelimessa asioidessasi. KäyttÜTilille saat ylimääräisen korkoportaan ja parempaa korkoa. Soita 0200 3000 (pvm/mpm) ma–pe 8–20 tai tule käymään Nordean konttorissa. Rantatie 8 Parainen nordea.fi
Teemme sen mahdolliseksi
18
PA R G A S
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Paraisten kaukolämpö pian öljytöntä Lehtiniemen uusi biolämpökeskus tuottaa lämpöenergiaa ympäristöystävällisesti. kunhan tietyt kunnostustyöt hoidetaan ajallaan ja kunnolla, Näse kertoo.
Ympäristöystävällistä lämpöenergiaa tuottava Lehtiniemen biolämpökeskus on täydessä toimintavalmiudessa syksyllä.
➤ Idea biolämpökeskuksen rakentamisesta Paraisille syntyi jo kymmenen vuotta sitten, mutta silloin yhtiön hallitus päätti panostaa suurteollisuuden hukkalämpöön. Periaatepäätös laitoksen rakentamisesta syntyikin vasta vuonna 2008, ja viime syksynä rakentaminen alkoi – tukihakemuskäsittelyn venyessä – kolme kuukautta aikataulusta myöhässä. Alun perin uuden lämpökeskuksen piti olla toimintavalmiina jo helmikuussa, mutta kylmä talvi toi lisää mutkia matkaan ja ensimmäiset koeajot saatiin tehtyä vasta toukokuussa. Pienten parannustöiden jälkeen uusi täyspainoinen koeajo suoritetaan elo-syyskuun vaihteessa, kunhan keskilämpötila on laskenut 15 asteen alapuolelle. Täydelle teholle (8-10 MW) biolämpökeskus käännetään talven tultua. – Nyt kesällä kun Paraisten tehotarve on alle 2 megawattia, sen ei tarvitsekaan käydä täydellä teholla. Esimerkiksi heinäkuun lämmönkulutus on koko vuoden kokonaislukemasta alle prosentin, kertoo Lehtiniemen biolämpökeskuksen projektipäällikkö Johan Näse Planora Oy:stä, joka on jo pitkään tehnyt konsulttitöitä laitoksen rakennuttajalle, Paraisten Kaukolämpö Oy:lle.
Ekologinen ratkaisu Syyt biolämpökeskuksen rakentamiseen olivat etenkin lisääntyneet energiatarpeet. Esimerkiksi viime talvena kun tehtaat kävivät taloudellisen tilanteen takia puolivaloilla, teollisuuden hukkalämpö oli vähissä. Jouduttiinkin turvautumaan ensisijassa öljyyn, joka on huomattavasti kalliimpaa ja luonnolle haitallisempaa kuin sekä hukkalämpö että etenkin uuden lämpökeskuksen tuottama bioenergia. – Kun talvella jouduimme käyttämään jopa 80 prosenttisesti öljyä, tuotimme käytännössä kaukolämpöä aika ajoin lähes tappiolla, Näse myöntää. Hukkalämmön käyttöä Nordkalkin ja Finnsementin tehtaista tullaan jatkamaan uuden laitoksen rinnalla. – Tavoitteena on tuottaa sa-
taprosenttisesti ekologista kaukolämpöä, Näse korostaa. Meillä on kaksi öljylaitostakin jäljellä, joita voimme käyttää suurimpien huipputehojen kattamiseen, mutta arvioisin että 99,5 % lämmöstä tuotetaan jatkossa ekologisesti. – Biopolttoaineilla tuotettava kaukolämpö korvaa monta vanhaa, usein energiasyöppöä öljykattilaa, ja keskittää lämmöntuotannon yhteen tuotantotehokkaaseen paikkaan. Saldo ympäristölle on plus, plus ja plus. Näsen mukaan uusi biolämpökeskus jopa ylitti alkuperäiset ympäristöystävällisyystavoitteet. Esimerkiksi savunkäsittely käy läpi kolme eri vaihetta, ja lopulta piipusta tulee ulos puhdasta vesihöyryä. Jäljelle jäävää tuhkaa voidaan käyttää muun muassa lannoitteena metsissä.
Kuluttajahinnat laskenevat Biolämpökeskuksen toivotaan myös vaikuttavan Paraisten Kaukolämmön energian hintaan, joka jo nyt on alle maan keskiarvon. – Laitoksen myötä kaukolämpötuotannon kustannusrakenne muuttuu, jolloin lämpötariffikin tarkistetaan. Tavoite on, että pitkällä tähtäimellä pystyttäisiin laskemaan hintoja, Näse alleviivaa. Biolämpöenergian tuotto uudessa lämpökeskuksessa on noin 30 % halvempaa kuin öljyllä tuotettuna. Kunhan investoinnit on maksettu, tämä tulee myös näkymään kaukolämmön hinnassa. Eniten kaukolämmön hinnan vaihteluihin vaikuttaa kuitenkin teollisuuden hukkalämmön hinnan kehitys – uuden lämpökeskuksen käyttämän biopolttoaineen hinta on perinteisesti ollut suhteellisen vakaa. Polttoaine lähialueelta Lehtiniemen biolämpökeskuksen polttoainehuollon hoitaa kokonaisvaltaisesti Lounais-Suomen Hakelämpö Oy. Raaka-aineena toimivat puhtaat puupolttoaineet eri muodoissa. Pääasiallinen polttoaine on hakkuutähteet, eli oksat ja latvat jotka jäävät yli
metsähakkuun jäljiltä. Lämpökeskuksen yhteyteen on rakennettu varastotilat, joihin mahtuu 1200 kuutiota polttoaineita. Tämä vastaa noin viiden vuorokauden käyttötarvetta huipputeholla. Yhteensä laitos käyttää noin 50000 kuutiota puupolttoaineita vuodessa. Ja jos puuraaka-aineet joskus tulevaisuudessa osoittautuvat liian kalliiksi, polttoaineena voidaan käyttää myös esimerkiksi turvetta. L-S Hakelämmön hankintaalue on noin sadan kilometrin säteellä Paraisilta, saaristosta sisämaahan. Yhtiö ostaa mielellään myös pienempiä eriä yksityisiltä metsänomistajilta. Jos kiinnostusta löytyy, yhteyttä voi ottaa Eero Salmeen (puh. 0500823140). – Yhtiö on luvannut kehittää hankintaansa myös saaristossa, jossa mielenkiinto on ennen ollut suhteellisen pientä. Nyt kiinnostus on pikkuhiljaa herännyt, eli siitä vaan ottamaan Eeroon yhteyttä, Näse kehottaa.
Toiminnassa 30 vuotta Biolämpökeskusprojektin alkuperäinen kustannusarvio oli vajaat 5,2 miljoona euroa, mutta taloudellisen alamäen synnyttämien romahtaneiden rakennuskustannusten ansiosta hanke alittaa budjettinsa selvästi. Esimerkiksi 1,35 miljoonaan hintaiseksi arvioitu mekaaninen viistoarinakattila saatiinkin alle miljoonan. Itse laitoksen kustannukset nousevat nyt noin kolmeen miljoonaan euroon ja yksi miljoona pistetään jakeluverkon laajentamiseen. Valtion tuki kattaa kustannuksista 18 %. Näse laskeekin biolämpökeskuksen ainoaksi varjopuoleksi kalliit rakennuskustannukset. Mutta vaikka investointi on esimerkiksi öljylaitosta kalliimpi, se on myös käyttöedullisempi ja pitkäikäisempi. – Olemme laskeneet että investointi on maksettu alle 15 vuodessa. Ja senkin jälkeen laitosta voi käyttää monta vuotta, sillä käyttöikä on noin 30 vuotta,
Laajentumista luvassa Kun Paraisten kaupunki perusti Paraisten Kaukolämmön vuonna 1981, koko lämmöntuotanto sujui raskaalla polttoöljyllä. Matka on ollut pitkä tämän päivän lähes täysin ekologiseen ratkaisuun. Yhtiöllä on ympäri Paraista noin 20 kilometriä kaukolämpöputkea, jotka kattavat noin 130 asiakasta. Kaukolämpöä tuotetaan yhteensä noin 40000 megawattituntia vuodessa, mutta luvun odotetaan kasvavan lähitulevaisuudessa noin 10000:lla. Alueen kaukolämpöön soveltuvista kiinteistöistä yhtiö kattaa yli 90 %, ja kasvua tapahtuukin lähinnä uudisrakennuksen ja mahdollisesti uusien jakeluverkostoon liittyvien alueiden myötä. – Laajennamme kiinnostuksen mukaan verkostoamme syksyllä. Talvella emme oikein voineet ottaa uusia asiakkaita kun jouduimme käyttämään öljyä, se olisi automaattisesti näkynyt kalliimpina hintoina, Näse toteaa. – Ja tämä on kuitenkin hyvin asiakasorientoitunut palvelu-
muoto – kun kaupunki omistaa yhtiön tarkoituksena ei ole tuottaa voittoa. Länsi-Turunmaan kaupunkihan on samalla yhtiön suurin yksittäinen asiakas, ja maksaa saman hinnan kuin muutkin käyttämästään lämmöstä. Tällä hetkellä Paraisten Kaukolämpö toimii ainoastaan Paraisilla, mutta esimerkiksi Nauvo voi tulevaisuudessa saada oman biolämpökeskuksensa. Varsinaisia päätöksiä asian suhteen ei kuitenkaan ole vielä tehty. Sama tilanne on Kemiönsaarella – Kemiössä on jo Lehtiniemen kaltainen mutta pienempi biolämpökeskus, ja Taalintehtaalle on mahdollisesti suunnitteilla toinen. – Suomeen rakennetaan kaukolämpöä yhä enemmän ja yhä pienemmille paikkakunnille. Suurin syy on varmasti öljyn hinta, mutta myös ekologinen ajattelu lisääntyy koko ajan. Syksyllä, kunhan biolämpökeskus saadaan toimintaan ja piha siistittyä, suunnitteilla on avoimien ovien päivät jolloin paikalliset voivat tulla tutustumaan uuteen laitokseen. Teksti & kuvat: JANNE ISAKSSON
Jordbyggnad och bryggor - avloppssystem och planering Maanrakennusta ja laitureita - jätevesijärjestelmät ja suunnittelu
Ab Skärgårdsten Saaristokivi Oy PARGAS-PARAINEN
Tfn 0400-227 149, Sture Lindroos E-mail: nulto@parnet.fi
Pizzeria & Kebab
VENEZIA Avoinna - Öppet: Ma/Må-To Pe/Fre La/Lö Su/Sö
10-21 10-22 11-22 12-21
Puh./Tel. (02) 458 5112 Kauppiaskatu 7, Parainen Köpmansgatan 7, Pargas
Keittiöitä.Vain mittatilauksena. Premo-Keittiöt Petri Nurminen Gsm: 0400 827 230 petri.nurminen@premokeittiot.fi Valkoapila 2 21600 Parainen
www.premokeittiot.fi
Lugnt och fridfullt • Hiljainen ja rauhallinen
möten • kokous logi • majoitus restaurang • ravintola bastu • sauna hamn • satama taxibåt • taksivene
Varmt välkomna! Lämpimästi tervetuloa! WWW.PENSARSYD.COM Pensar, 21650 Nauvo / Nagu • Ph +358-(0)40-5764976 • info@pensarsyd.com
Plåtslageri- Peltisepänliike
Oy T Lindström Ab Pargas-Parainen 02-458 3440 e-mail: psl@parnet.fi www.psl.fi
Åbolands OP-Fastighetscentral
Me voitimme viime vuonna. Tänä vuonna olemme vieläkin parempia. www.alandsbanken.fi PARAINEN - Kauppiaskatu 24 - puh. 0204 293 150
Kauppiaskatu 2, 21600 Parainen Köpmansgatan 2, 21600 Pargas
PA R A IN E N
21
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Välj rätt avloppssystem Väståbolands stad bäst i Finland på avloppsfrågor i glesbygden. ➤ Enligt statsrådets förordning om avloppsvattenhantering i glesbygden måste alla hushåll uppfylla nya striktare miljökrav före år 2014. Det gäller hushåll utanför kommunalt avlopp, vilket för Väståbolands del betyder ca 3300 egnahemshus och knappt 9000 fritidshus. Av egnahemshusen är uppskattningsvis högst hälften i behov av sanering, medan siffran för fritidshusen är ca 15 %. Om fastigheten bara har en kallvattenledning eller helt är utan vattenledning, berörs man inte av förordningen. Totalt får man en siffra på ca 3000 hushåll som ska förnya sitt avloppssystem inom de närmaste åren. Ingen liten summa, men som tur kan Väståboland bevisligen sin sak. Staden utsågs nämligen till Finlands bästa glesbygdsavloppskommun i år av Plastindustrin rf. Priset tillföll för att man aktivt förespråkat verkställandet av förordningen, strävat efter att hitta positiva åtgärdsmodeller och aktivt uppmuntrat kommuninvånarna att få sina avloppsfrågor i skick. Utmaningarna i en känslig skärgårdsmiljö är många, och ett välfungerande avloppssystem har en direkt inverkar på närmiljön. Väståbolands ledmotiv i avloppsbehandlingen är att minimera utsläpp i vattendrag, undvika grundvattnets förorening och minimera luktolägenheter. – Vi har valt en relativt lugn miljölinje jämfört med många extremister och försökt undvika
När tomten inte har tillräckliga höjdskillnader kan markbädden byggas horisontellt. Bild: Petri Huovila
överdrifter, berättar miljövårdsinspektör Petri Huovila.
Torrtoalett rekommenderas I en översikt av olika avloppsalternativ lyfter Huovila först fram torrtoaletten. Det vill säga en komposterande toalett inomhus, som inte använder vattenspolning. Det är det mest miljövänliga alternativet, då i bästa fall inte en droppe avloppsvatten hamnar i vattendragen.
En torrtoalett kan se fullständigt normal ut, precis som vilken toalett som helst. Bild: Käymäläseura Huussi ry
Torrklosetten ser vanlig ut, men nedanför finns en behållare, där avfallet i sinom tid komposteras. Det kräver med andra ord mera utrymme i källarvåningen än vanliga vattentoaletter. – Vi skulle i princip vilja att alla i glesbygden skulle välja torrtoalett, då skulle avloppsbehandlingen vara lätt, menar Huovila. Den kostar mera i byggnadsskedet, men sen ingenting. Man sparar reda pengar. Sortimentet bland torrtoaletter växer hela tiden och till exempel urinseparerande torrtoaletter blir vanligare. Huovila lyfter även fram den ännu relativt okända vakuumtoaletten, som använder sig av vatten men är mycket snålspolande. Då en vanlig toalett brukar 3-6 liter vatten per spolning är vakuumtoalettens förbrukning till och med tolv gånger mindre. – Vakuumtoaletten kostar mycket först, men använder sig av så lite vatten att den betalar sig tillbaka.
Alternativ ett: markbehandling Då man går över till verkliga avloppssystem är markbehandlig ett naturligt förstaalternativ. Det är också den mest allmänna formen av avloppsbehandling i Väståboland, men de flesta anlägg-
ningarna är byggda på 80- och 90-talen och uppfyller inte alltid dagens krav. – Jag rekommenderar att alltid först kolla möjligheten till markbehandling, för på så vis slipper fastighetsägarna lättast undan. Det är framför allt naturenligt, men också kundvänligt, långvarigt och förmånligt, säger Huovila. I markbehandling upptas möjligast stor del av näringsämnena av markgrunden. Det två olika varianterna är markbädd och infi ltrationsanläggning, beroende på jordmånen. Det finns flera olika alternativ och system gällande markbehandling, men för att kunna tillämpas måste vissa kriterier uppfyllas. Om berggrunden ligger närmare än två meter från markytan eller om jordmånen är lerig, är infi ltration uteslutet, då marken inte kan ta emot vattnet. Dricksvattensbrunnar måste vara minst 20-30 meter borta för att inte nedsmutsas. Om anläggningen är närmare än 100 meter från stranden måste man komplettera med ett fosforreningssystem. Grundvattnet måste också finnas på minst en meters djup. Markbehandling kräver även utrymme på gården. Den traditionella stötestenen är dock aningen mindre nuförtiden, då man med hjälp av biomoduler kan minska
behovet till en tredjedel, från vanliga ca 30 m2 till 10 m2. – Markbehandling kräver mera i pla ner i ng soch byggskedet, men rätt byggd och väl omskött håller det sen i 20-25 år, säger Huovila. En utmaning i Väståboland är den exceptionellt bergrika marken, vilket ibland gör markbehandling omöjlig. Alternativ är bland annat förädlad markbehandling, där filtreringsmaterialet är inpackat i en biomodul och där det därmed i bästa fall inte behövs sand eller grus för bädden. Markbädden fordrar dessutom en del höjdskillnader på gården, men i frånvaron av dessa är en utväg horisontell markbädd. – De förädlade alternativen är inte så dyra, men ganska okända och därmed ännu ovanliga, berättar Huovila.
Sluten behållare sista möjligheten Det sista alternativet är användningen av en sluten behållare. Det kommer i fråga om man inte kan tillämpa andra utvägar, till exempel på en lågt belägen eller bergrik tomt, om brunnen eller stranden är nära, eller med närliggande grannar. De så kallade biologisk-kemiska reningsverken har ökat i popularitet på sistone, fastän Väståboland inte förespråkar alternativet och priset är högre. – Företagen har skickliga försäljare som lockar folk, menar Huovila. Då dessa fintekniska reningsverk funkar bra funkar de bra, men fastighetsägaren måste vara villig att betala för service, underhåll och annat. Det är främst för rika eller såna som själva är händiga och kunniga. Planeringsbidrag utdelas Alla vars avloppssystem inte uppfyller de nya kraven, har med andra ord alternativ att ta till. Men hur går man då tillväga för att förnya sin avloppsbehandling? När man vill bygga om sitt av-
Väståbolands stads miljövårdsinspektör Petri Huovila vet det mesta om avloppssystem.
loppssystem, måste man ansöka om ett åtgärdstillstånd från kommunen. Processen uppfattas av många som långsam, men är enligt Huovila till konsumentens bästa. – När anläggningen från första början planeras väl av en sakkunnig planerare, byggs av en erfaren entreprenör och bygget övervakad av en vetande arbetsledare, så får kunden ett system som passar honom eller henne bäst och varar längst. Assistans fås för tillfället också via Egentliga Finlands servicecentral för hållbar utveckling, Valonia, under projektet Kirstu. Där är det möjligt för enskilda konsumenter i Åboland som hör till Skärgårdshavets biosfärområde (bl.a. fast bosatta i Iniö, Houtskär, Korpo, Nagu, södra Pargas) att få bidrag för sin avloppsplanering. Om man är intresserad ska man först be sin lokala byggnadsinspektör kontrollera om fastigheten är passlig för projektet. Sedan är det bara att skicka in en ansökan och hoppas på det bästa. Första ansökningstiden går ut i slutet av augusti, men om kvoten på 50 fastigheter inte uppfylls då kan man ansöka om bidrag även senare. Råd, samt en lista på lokala planerare och byggare, fås på miljövårds- eller byggnadskansliet. Text: JANNE ISAKSSON
PA R A IN E N
Torgförsäljare på Boundbirs´n Torimyyjät Maalaispirssillä Tove Eriksson Samslax Nagu (Hantverk)
Carola Skaag Näsby Houtskär (Bröd av olika slag)
Kaj-Gustav Grönroos Västermälö Pargas (Potatis, Tomat, Gurka, andra Grönsaker)
Svante o Agneta Timgren Västermälö Pargas (Bär, Tomat, Gurka, andra grönsaker)
Outi Hanttu Lemlax Parainen (Omenia) Markus Karlsson Mielisholm Pargas (Rökta Lammprodukter) Jari o Anne Koskinen Nilsby Parainen (Marjoja, Perunaa, Herneitä) Roger Lindroos Nulto Pargas (Potatis) Aulis Nordström Skärmola Pargas (Ärter, Morötter, Blommor) Lahja Siivonen Muddais Pargas (Vitlök, Tomater, Grönsaker)
23
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
Ralf o Krister Winqvist Kuggö Pargas (Fisk, Fiskprodukter) ÅSP Helena Fabritius (Bonden behövs-produkter mm) Gun-Maj Ulriksson Pargas (Hantverk)
Sysilahden Puutarha, Ulla Lehtinen Sysilax Pargas (Kukkia, Puutöitä) Pargas 4H 4H produkter Produkter av de unga 4 H:arna i Pargas
ODER
NÖTF
ODER
GRISF
DER
RFÄFO
FJÄDE
DER
FISKFO
SAMARBETE GER RESULTAT!
Foderraisio är en pålitlig partner för husdjursproducenten och erbjuder effektiva och säkra foderblandningar samt de senaste utfodringsmetoderna. Vi bedriver kontinuerlig forskning för att våra foder ska bidra till att höja djurens produktionsförmåga och gårdarnas ekonomiska resultat.
TACKORK bär & grönsaker Margot Wikstöm Nagu (Saskatoon samt andra bärprodukter)
Kontakta vår närmaste representant och be att få en gratis utfodringsrekommendation!
Roberts Bröd Robert Malm Lilltervo Pargas (Bröd och Bakverk) www.rehuraisio.com
24
B o u n d b i r s ´ n 7. 8 . 2 0 1 0 M a a l a i s p i r s s i
PA R G A S
Boundbirs´n 7.8.2010 Maalaispirssin
PROGRAM OHJELMA
lördagen 7.8 i Pargas centrum
lauantaina 7.8. Paraisten keskustassa
Speaker: Magnus Sundman
Juontajat: Magnus Sundman
09.00 09.00 09.00
09.00 09.00 09.00 09.30 09.30 10.00-12.00
Torgförsäljning med färska, Åboländska produkter. Hötivoli för barn. Djuren förevisas. Nyhet: Klättervägg !! Traktorkörning, grävmaskin för barn, mönkijä-åkning, birs-taxi mm 09.30 Styrketävling för alla hela dagen, tävla med vågen… 09.30 Agility med får, kvigor och alpacka vid banttisplanen 10.00-12.00 Skärgårdskocken Anders Fagerlund tillreder fisk, smakprov 10.00-13.00 Häst - och ponnyridning vid banttis 10.30 Birs-dog servering med lokalproducerad hjortkorv 10.30 Matglad Tom Hildén steker plättar 11.00 Apan Anders uppträder på estraden 11.00 Lunch: Rökt lax med potatismos + grönsaker n 13.00 Tävling: Balbowling med traktor på banttisplanen 13.00Sjöbevakningen, Röda Korset båt m/s Caritas och Sjöräddarnas m/s Paroc anländer till Kalkstranden 13.00Bevattningskanon in action i Kalkstrand !! 14.00 Agility med får,kviga och alpacka vid banttisplanen 15.00 Marknaden avslutas och djuren åker hem 15.00Traktorpulling a´la Boundbirs !! Banttisplan (parkeringen). ca 16.00 Tips !! Köp biljetter till allt ätbart (mat, kaffe, saft, tripp, bulle, plättar, birs-hotdog) när du vill och ät när du tycker. 19.00- Ladudans i Bläsnäs med Greger & Buffalo från Ekenäs 01.00 Förfriskningar och tilltugg. Inträde 10 €
VÄLKOMNA !!!
hela schemat / koko aikataulu
www.sportsgym.fi
THE LATIN-INSPIRED, EASY-TO-FOLLOW, CALORIE-BURNING,
FEEL-IT-TO-THE-CORE FITNESS-PARTY. FE
Torimyynti alkaa, tuoreita tuotteita Turunmaalta Heinätivoli lapsille.Eläimet esittäytyy. Uutuus: kiipeilyseinä !! Traktoriajelua, kaivinkoneajoa lapsille, mönjkijäajelua,Pirssi-taxi y.m Voimakilpailu, kilpaile itseäsi ja vaakaa vastaan milloin vaan päivän aikana Lammas, hieho ja alpacka agility Banttiksen kentällä Saaristokokki Anders Fagerlund valmistaa kalaa ja vihanneksia, maistiaisia 10.00-13.00 Hevos- ja poniratsastusta Banttiksen kentällä 10.30 Pirssi-hotdog tarjoilu alkaa. 10.30 Matglad Tom Hildén paistaa lettuja 11.00 Antte Apina esintyy lavalla. 11.00 Lounas: Savulohta ja perunamuussia vihanneksilla 13.00 Kilpailu: Paalikeilausta traktorilla, Banttiksen kenttä 13.00Merivartiosto, Punaisen ristin m/s Caritas ja meripelastajien m/s Paroc saapuu Kalkkirantaan ja esittäytyy. 13.00Kastelutykki in action Kalkkirannassa!! 14.00 Lammas, hieho ja alpacka agility Banttiksen kentällä 15.00 Markkinat päättyy ja eläimet lähtee kotiin 15.00Pirssi-Pulling alkaa Banttiksen Parkkipaikalla n. 16.00 Huom !! Osta ruoka-, kahvi-, pulla-, lätty-, pirssi-hotdog-, mehu- tai tripplippu valmiiksi jo ennen ruokailua 19.00- Latotanssit Bläsnäsissä. Greger & Buffalo Tammisaaresta esintyy 01.00 Virvokkeita ja pientä purtavaa. Pääsymaksu 10 euroa.
TERVETULOA !!!