Share3 sefi web

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

F E B R U A R I 2 0 1 8 # 0 3

Den här klänningen är sydd av 89 plastflaskor Världshaven är fulla av plast men ny teknik kan förvandla plast till tyg. Inom modebranschen är marint avfall det nya svarta.

TE K N I K

U P P S TA R T SF Ö R E TA G

F O R S K N I N G

Hon får kvinnor i hela världen att koda

Exotiska fiskar i stallet på det nedlagda lantbruket

Forskare vill knäcka ålderdomens kod

FA S C I N AT I O N

VÄ R L D S O M VÄ LVA N D E

B A N B RY TA N D E

I D É E R

LÖ S N I N G A R

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

share

Ansvarsfullhet styr Nordeas kapitalförvaltning tagsansvarsfaktorer. På bolagsstämmorna använder vi rösträtten för de kunder som har placerat medel via oss. I det nordiska fondbolaget Nordea Funds har man placerat 110 miljarder euro av dessa medel globalt.

För placerare innebär ansvarsfullhet hopp om en bättre framtid utan att kompromissa med avkastningen. Det är en stor risk för företag att låta bli att beakta ESG-faktorer, eftersom aktievärdet kan sjunka kraftigt vid eventuella problem. Samtidigt försvinner ­placerarnas pengar.

I Nordeas egen verksamhet innebär ansvars­ fullhet bland annat att vi följer god bolagsstyrning i våra dagliga kundmöten. Direktivet MiFID II som trädde i kraft vid ­årsskiftet syns till exempel i placeringssamtalens innehåll, men målet med direktivet är att handeln ska bli pålitligare, effektivare och mer transparent.

Ibland tycker jag också att de frågor som omfattas av myndighetsbestämmelserna och regleringen är alltför många. I bakgrunden ligger emellertid viljan och strävan efter att garantera att kundernas pengar är säkra.

Att följa gemensamma avtal är en grundsten för tillit.

03

Fo t o: S ø r e n R ø n h o l t

I dagens företagsverksamhet får och kan ansvarsfullhet inte längre bara vara tomma ord.

Att binda sig till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar innebär att man verkligen beaktar ESG-faktorerna som berör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning i sin placeringsverksamhet. Vi i Nordeas portföljförvaltning förutsätter att varje företag som vi placerar pengar i är starkt engagerat i principerna.

I fjol deltog vi i över 400 bolagsstämmor och tog upp ESG-faktorerna. Vi har också röstat emot ledningen om förslag stridit mot före-

Jukka Perttula Chef, Nordea Private Banking, Finland

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB (publ), filial i Finland, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA nordea.fi/sv/privatebanking · Telefon 0800 198989

REDAKTION

PL ANERING

Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Nicolas Flandrin-Jones, Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö Datagraf Communications · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Sanna Sevänen (Insights redaktör)

Fo t o E r i k J o h a n s s o n

D E S I G N & T RYC K Datagraf

Communications · Förstasida: Stinna Skrivergaard

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

E

2018#03

N VA

T

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga.

Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas på basis av informationen i denna tidning. Kopiering, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse på förhand med Nordea Private Banking.

S

U T G I VA R E

Jag håller på att dö av en sjukdom. Och det gör ni också.

Denna sjukdom är biologiskt åldrande.

L i z Pa r r i s h , vd , B i o V i va

NORDE A PRIVATE BANKING

|

FEBRUARI 2018

|

NR 3

12 6

Den finska entreprenören Linda Liukas har fått kvinnor över hela världen att intressera sig för datorer. Medlet är bland annat en barnbok.

14 Ingen ville köpa den snillrika soldrivna lampan Little Sun. Men då fick den danske ingenjören Frederik Ottesen en idé.

Leta upp en cykel via gps och ställ den var du vill när du är klar. Tanken om delningscyklar håller på att bli en succé i cykellandet Kina.

26 Hemligheten till varför våra kroppar åldras ligger kanske långt inne i våra celler. Vi undersöker om ålderdomen kan fördröjas.

46 Lari Raitavuo har lärt sig ekonomi den hårda vägen, och nu driver han sitt eget företag.

intro

profiler

fasta spalter

insikter

teman

03 Välkommen till tidningen

12

11

Det har jag lärt mig av pengar Daniel Humm, kock

40 Next generation Dessa råd ger Nordea nästa generation

15

14

Ögonblicket då jag fick idén Frederik Ottesen, ingenjör

42 Bakom läkemedelsindustrin Nordea arbetar för att ge investerare insyn

23 Norden utan gränser Den perfekta nordiska menyn

48 Hållbar portfölj Du kan investera hållbart och gå med vinst

06 One world – 1 000 ideas Använd ditt ansikte som lösenord och bo i ett hus av wellpapp

Linda Liukas Hon lär världen att koda

24 Johan Ljungquist och Mikael Olenmark Hållbar fisk i stallet 58 Jimmy Maymann FN till folket

51

Investering genom tiderna van Gogh

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Kina i Lappland Antalet kinesiska turister har exploderat längst upp i norr

26 Varför åldras?

Världen över arbetar forskare på att förbättra din ålderdom 52

Klänningen är av plast Modeföretag tillverkar kläder av marint avfall och överbliven mat

share

TEXT

CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

06

Stationslösa delningscyklar

Med hjälp av 3D-tryck av exempelvis ett hjärta kan man både förkorta operationstiden och minska risken för att något går snett.

Skriv ut en patient Storbritannien

En del cyklar har solpaneler i cykelkorgen som laddar den inbyggda gps:en så att cykeln alltid kan hittas.

Fo t o M o b i ke

2018#03

Fo t o 3 D L i f e P r i n t s U k

Från Colombia till Kina

Den bästa idén

I Kina håller stationslösa delningscyklar på att bli en transportform i stil med tunnelbanan. Det speciella med cyklarna är att de inte behöver lämnas på en bestämd plats som andra delningscyklar. Det kinesiska företaget Mobike är en av de största aktörerna på marknaden.

Du kan hitta en av Mobikes cyklar med hjälp av en app. När du inte behöver cykeln längre kan du ställa den där du vill, och då kan andra användare hitta den via gps.

Nu har kirurger möjlighet att öva komplicerade ingrepp på en verklighetstrogen kopia av en patients kroppsdel eller organ.

Patienten skannas, och med 3D-teknik kan man sedan skriva ut en exakt modell av exempelvis ett hjärta och använda kopian till att planera operationen.

Brittiska 3D LifePrints är ett av de företag som har kommit långt med tekniken.

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen och vi har bett de svenska entreprenörerna Mikael Olenmark, ingenjör, och Johan Ljungquist, marinbiolog, att bedöma vilken som enligt deras mening är den bästa idén inom fyra olika områden. Läs mer om detta på de kommande sidorna – och läs om Olenmarks och Ljungquists egen strålande idé på sidan 24.

share

Fo t o Yv o n n e W i t t e

Översättare i hörsnäckan USA

Med amerikanska Waverly Labs hörsnäcka i öronen kan du tala med andra utan att tala samma språk. Den ena hörsnäckan fångar upp det som din samtalspartner säger, och via en app på mobilen skickas en översättning tillbaka till den andra hörsnäckan. Allt pågår simultant samtidigt som ni talar.

Ett hus av wellpapp Nederländerna

07

Varför bygga ett stort hus av betong när du kan få ett av wellpapp? Det nederländska företaget Wikkelhouse tillverkar husmoduler av återvunnen wellpapp i 24 lager och miljövänligt lim. Ett wellpapphus bestående av tre moduler kostar 35 000 euro. Husen kan monteras på en dag och håller – om vi ska tro på företaget – i minst 50 år.

Från däck till olja Australien

Illustration Sune Ehlers

Fo t o Wa v e r l y L a b s

Hörsnäckan har stöd för engelska, spanska, franska och italienska, men snart kommer även språk som kinesiska och ryska.

Affärsidé

Husen kan kombineras med precis så många moduler du vill. När huset har tjänat sitt syfte kan allt material återvinnas.

Ett typiskt bildäck på tio kilo ger fyra liter olja, fyra kilo kol och två kilo stål.

Precis som använd plast brukar gamla däck samlas i stora högar till nackdel för miljön. Nu har ett australiskt företag kommit på ett sätt att använda däcken till något förnuftigt. Green Distillation Technologies har specialiserat sig på att återvinna däck från bilar och lastbilar.

Däcken transporteras till en anläggning där de med hjälp av en kemisk reaktion omvandlas till kol, stål och olja.

2018#03

SKRIV UT EN PATIENT ”I takt med att livslängden ökar och operationerna blir fler och mer avancerade kan detta vara ett sätt att minska riskerna och förbättra prognoserna. Behovet växer med den ökande levnadsstandarden, och fler människor är villiga att betala för bättre hälsa.”

share

Illustration Sune Ehlers

Gratis toaletter Indien

Lyft med extra skelett USA 08

När superhjälten Iron Man tar på sin pansardräkt blir han osårbar.

Något liknande kan snart bli möjligt i verkligheten. Med ett så kallat exoskelett kan du förstärka din förmåga att lyfta tunga saker eller stå i besvärliga arbetspositioner. Det finns många företag som arbetar med exoskelett, men amerikanska SuitX skiljer sig från de övriga genom att ha utvecklat en lättviktsversion som fungerar helt utan ström.

Genom att omfördela vikten avlastas dina muskler när du lyfter, böjer dig eller sätter dig på huk.

Fo t o J a n S t u r m a n n

Det extra skelettet reducerar med upp till 60 procent den muskelkraft du måste använda för att lyfta tunga saker, något som kan bidra till att förebygga arbetsskador.

2018#03

Skalbarhet

I Indien har många människor inte tillgång till ordentliga toaletter. Det bidrar till föroreningar och bakteriespridning som i slutändan når det dricksvatten som de också har brist på. Därför har den indiska organisationen SHRI utvecklat ett toalettkoncept som betalar sig självt. Organisationen ställer upp toaletter som utnyttjar metangasen från människors exkrementer till att generera ström till ett system som filtrerar smutsigt grundvatten.

Det filtrerade och rena dricksvattnet säljs i en automat i närheten av toaletterna och intäkterna från försäljningen går till att hålla de kostnadsfria toaletterna rena.

GRATIS TOALETTER OCH ETT HOPFÄLLBART SKRIVBORD ”Båda dessa idéer ger människor i utvecklingsländerna stora möjligheter att förbättra levnadsstandarden och förenkla vardagen, och metoderna kan nu nå ut till ett mycket stort antal människor.”

Fo t o J i - H y e L e e

share

En undersökning visar att den virtuella verklighetsupplevelsen kan reducera patienters smärta med 24 procent.

Fo t o a p p l i e d V R

Vik ett skrivbord Sydkorea

Vattendriven avfallsätare USA

Fo t o Wa t e r f r o n t Pa r t n e r s h i p o f B a l t i m o r e

Kreativitet

Glasögon med virtuell verklighet istället för medicin USA

”Vi säger ofta att vi håller på att bygga ett apotek med virtuell verklighet som ger patienterna tillgång till olika smärtlindrande upplevelser.”

Josh Sackman, vd för AppliedVR.

Medan det stora genombrottet för virtuell verklighet låter vänta på sig har man funnit användning för tekniken på sjukhuset.

Flera amerikanska företag, bland annat AppliedVR, erbjuder virtuella verklighetsupplevelser som kan avleda patienternas uppmärksamhet i stressiga situationer.

De kan lämna det kliniska sjukhusrummet en stund för att simma med delfiner eller flyga genom Islands vilda natur. Upplevelsen kan bidra till att minska ångest och smärtor och kan exempelvis användas före eller efter en operation.

09

Det är dyrt och tidskrävande att manuellt samla in plastflaskor och annat avfall som flyter omkring i hamninlopp och kanaler.

Men inte för avfallsätaren Mr. Trash Wheel som skyfflar in avfallet enbart med hjälp av vattenströmmar och solenergi. Det är det amerikanska företaget Clearwater Mills LLC som har utvecklat den vattendrivna avfallsinsamlaren.

Många skolbarn i utvecklingsländerna har inget skrivbord och får ofta sitta direkt på marken med skrivblocket i knäet. Den sydkoreanska formgivaren HaYoung Lee har därför formgett ett hopfällbart skrivbord av kartong. Det är bärbart, billigt att producera och enkelt att sätta ihop. När kartongen har vikts ut är den tillräckligt stabil för att fungera som skrivbord. Och när barnen är färdiga med läxorna kan det enkelt vikas ihop och bäras under armen.

Vattenströmmen leder avfallet till ett vattendrivet skovelhjul som driver ett rullband som i sin tur transporterar upp avfallet i en stor behållare.

2018#03

EN VATTENDRIVEN AVFALLSÄTARE ”De närmaste årtiondena ser prognosen för plastmängden mycket dyster ut, och snart kommer det att finnas lika mycket plast som fisk i haven. En ”självgående” metod kan göra stor skillnad i avfallsmängden och det är ett fantastiskt kreativt sätt att förbättra miljön på.”

Illustration Sune Ehlers

share

Redan nu kan man i flera kinesiska mobila betaltjänster använda ansiktsigenkänning vid betalningar.

Byt din plastflaska mot mat Colombia

Fo t o I D E Te c h n o l o g i e s

10

Saltvattnet omvandlas till dricksvatten på en enorm avsaltningsanläggning.

Från saltvatten till dricksvatten

Det colombianska företaget A.G Corp S.A.S har utvecklat ett smart incitament som ska få människor att lämna in sina plastflaskor.

För varje plastflaska du lämnar i Ecobot får du en liten kupong som ger rabatt på allt från damunderkläder till restaurangbesök.

Rabattkupongerna kommer från olika samarbetspartner som i gengäld får lite reklam. Det står just nu elva Ecobots på olika universitet och storcenter i Colombia.

Israel

2018#03

Förändring

Kina

”Med Ecobot ger vi våra samarbetspartner en unik möjlighet att göra en insats för miljön samtidigt som de får reklam.”

Lina Aramburo González, vd för A.G Corp S.A.S

”Ja, det blir 27 euro.

Betalar du med ansiktet?” Det skulle kunna vara en replik från en science fiction-film men det är faktiskt redan verklighet. Det kinesiska företaget Face++ har utvecklat programvara som med hjälp av ansiktsigenkänning kan låta dig betala med ansiktet. Genom att läsa av över 100 punkter i ditt ansikte kan programvaran känna igen de drag som gör ditt ansikte helt unikt jämfört med andras.

Fo t o A .G C o r p S . A . S

När rent dricksvatten är en bristvara i världen, varför då inte använda de 97 procent av världens vatten som är salt. Det israeliska företaget Ide har utvecklat en energieffektiv och miljövänlig avsaltningsmetod som gör att havsvattnet kan användas som dricksvatten. Avsaltningen görs bland annat med hjälp av speciella kemikaliefria membran som skiljer vattenmolekylerna från saltet. Mer än hälften av bruksvattnet i Israel kommer från avsaltat havsvatten.

Betala med ansiktet

I år har Ecobot redan samlat in över 100 000 plastflaskor.

FRÅN SALTVATTEN TILL DRICKSVATTEN ”Tillgång till rent dricksvatten är ett helt grundläggande krav för ökad välfärd och fortsatt utveckling. Med den växande befolkningen världen över – inte minst i utvecklingsländerna – krävs det att vi ständigt utvecklar nya metoder och möjligheter för att möta det ökande behovet av vatten.

share

Det har jag lärt mig av pengar

Berättat för Birgitte Borup / Foto Marco Grob

”Pengar kan vara ett gift eftersom de distraherar.”

Mina föräldrar fick mig när de var 18 år. På den tiden upplevde jag aldrig att jag saknade något och det är först när jag tänker tillbaka på min barndom i dag som jag inser att den var mycket anspråkslös. Jag fick själv min första dotter när jag var 17 år och det är ganska fint att få barn tidigt.

Man njuter av skönheten i föräldraskapet och är inte så fokuserad på det materiella. På den tiden var jag tävlingscyklist och jag jobbade i ett kök på kvällarna för att tjäna lite extra. Det var en tid med mycket jobb men jag minns att jag inte fun­ derade så mycket över det då. Min flickvän och jag gjorde bara det som var nödvändigt.

11

Jag har alltid velat skapa något stort och jag har också varit medveten om att saker och ting endast kan växa om de är ekonomiskt lönsamma.

Pengar har varit en motor som har kunnat driva mig framåt mot nya mål. Alla unga kockar dröm­ mer om att få sin egen restaurang, men många begår felet att vänta på att någon vill investera i dem. Det är som regel en utopi. De flesta restau­ ranger i den kategorin går i konkurs så snart investeraren börjar förlora pengar och väljer att investera i något annat som är mer intressant.

Mitt eget fokus hamnade istället på att laga mat och få en publik. Det magiska med matlagning är inte att servera tryffel eller foie gras. Magin upp­ står istället när man skapar en extraordinär upp­ levelse av en morot eller en grishals. När gäster kommer in på Eleven Madison Park och låter mig välja vad de ska äta, är det ett förtroende som har tagit många år att bygga upp. Det är också det förtroendet som garanterar att vi har en fullbo­ kad restaurang.

Pengar kan vara ett gift eftersom de distrahe­ rar. Det vilade något vackert över det när Eleven Madison Park fortfarande var en underdog. På den tiden lagade vi mat med mycket enkel utrust­ ning, men vi lärde oss massor. I dag har vi det bästa av det bästa men kockarna anar inte vad som har krävts för att nå hit. Samma sak gäller för mina barn. Om du bara har upplevt ekono­ misk trygghet går sådana erfarenheter och värde­ ringar förlorade.

Jag lägger mycket av mina pengar på konst. Det berikar mitt liv att vara i närheten av en vacker målning. Det är alltid konstnärens liv som skapar verket. Och det är de konstnärer som vågar leva sitt liv som ett konstverk som är de bästa.

Daniel Humm

2018#03

Daniel Humm är delägare och chefskock på Eleven Madison Park i New York som har utsetts till världens bästa restaurang. Han är känd som en av världens duktigaste och mest innovativa kockar.

Daniel Humm föddes 1976 i Schweiz och var tävlingscyklist i sin ungdom. I dag bor han i New York och är pappa till tre barn.

2018#03 12 share

KODA UTA N DATOR

”Teknik är alldeles för viktigt för att överlåtas åt tekniker” Den 32-åriga barnboksförfattaren och programmeraren Linda Liukas vill synliggöra teknikens dolda värld för alla kvinnor.

Text Annukka Oksanen/Foto Juha Törmälä

Målet var 10 000 dollar. Det nådde hon på tre och en halv timme. Till slut hade hon samlat in 380 000 dollar. Året var 2014 och finska Linda Liukas hade laddat upp sitt äventyrsbokpro­ jekt på crowdfundingplattformen Kick­ starter.

Det var så Hello Ruby föddes. Nu har Ruby redan varit ute på äventyr i tre böcker. Den orädda och tuffa flickan har lärt sig att koda, hon har rest in i en dator och byggt ett internet av snö tillsammans med sina vänner.

Förutom att Ruby är Linda Liukas hjältinna är Ruby också ett program­ meringsspråk med öppen källkod som utvecklades i Japan på 1990-talet av Yukihiro Matsumoto.

Finska Linda Liukas stora budskap är att programmering, datorer och tek­ nisk utveckling ska vara för alla – inte bara för manliga ingenjörer. Därför måste man – också – tala om teknik på ett varsamt och lekfullt sätt. Och det är därför hon använder ett gammaldags användargränssnitt: en bok ritad och skriven på papper. Linda Liukas tror fullt och fast på att man kan lära barn massor om programmeringslogik och programmeringskultur innan de själva börjar använda en dator.

Hello Ruby har utvecklats till ett ­globalt fenomen. Böckerna har över­ satts till 22 språk, föräldrar köper Hello Ruby-böcker till sina barn – men också till sig själva. Linda Liukas under­visar lärare i hur de kan undervisa i teknik.

Hennes leksamma, skojiga och flick­ aktiga stil är enormt populär och hen­

nes Ted Talk om barn och teknik har visats mer än 1,6 miljoner gånger.

som intresserade sig för dem och det blev mycket monokulturellt.”

Vad var det som väckte ditt intresse för att koda? ”Som tonåring var jag förälskad i Al Gore. Jag ville göra en finsk webbplats åt honom. Men på 1990-talet fanns inte Facebook eller liknande sidor så jag var tvungen att lära mig att koda. Senare har jag fascinerats över att det finns så många olika vetenskapsgrenar som smälter samman i datorns utveckling.

Inte minst filosofi och elektronik.”

Förra året vann du Kinas största designpris för Hello Ruby. Vad ska du använda prispengarna på 130 000 euro till? ”Jag tänker använda pengarna till att växa på den kinesiska marknaden.

Hello Ruby är populär framför allt i Asien. I deras hårda konkurrenssam­ hälle är det nordiska sättet att lära sig genom lek och fantasi något helt främ­ mande. I Japan kom några små pojkar fram till mig och sade att Ruby är deras idol. Då tänkte jag att det här är femi­ nism: små pojkar som inte tycker det är konstigt med en kodande hjältinna.”

Varför tror du att dina böcker har blivit så populära? ”Tekniklitteratur är ofta tung och all­ varlig. Jag skriver om det på ett lekfullt och fantasifullt sätt som är mer lät­ tillgängligt. Ruby är en flicka som jag gärna skulle ha velat vara när jag var liten. Jag vill inspirera barn att vara modiga, nyfikna och sanna digitala in­ födingar, alltså människor som inte en­ bart använder programvara som andra har utvecklat. Jag vill se till att alla har ett sunt förhållande till tekniken.”

Du reser över hela världen 200 dagar om året för att tala om teknik. Varifrån hämtar du din energi? ”Astrid Lindgren sade att politik är all­ deles för viktigt för att överlåtas åt poli­ tikerna. Jag känner samma sak för tekni­ ken. När man började utveckla datorer visste man inte hur viktiga de skulle bli.

Länge var det bara en begränsad grupp

Vad intresserar dig just nu? ”Pedagogik. Jag har läst mycket om Montessori och Reggio Emilia som båda är mycket intressanta pedagogi­ ker. Det är fascinerande att ta reda på hur man bäst kan förbereda barn på en värld där det finns datorer överallt.”

Vad gör Ruby i dag? ”Hon strövar omkring i artificiell ­intelligens. Jag håller på med den fjärde boken. Barnböcker är det vik­ tigaste sättet för mig att beskriva och förstå världen på.”

”Jag är en barnboksförfattare som älskar programvara och gnistor.”

Så presenterar finska Linda Liukas sig själv på sin webbplats.

Rails Girls ­kodar i närmare 300 städer Ett annat av Linda Liukas projekt är Rails Girls som erbjuder flickor ­konkreta verktyg för att lära sig teknik.

Den ideella föreningen startades 2010 eftersom Linda Liukas saknade likasinnade. Snart spred sig tanken till Europa och senare även till Afrika, Asien och Mellanöstern.

Nu kodar flickor i nästan 300 städer världen över.

2018#03 13 share

share

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Foto Little Sun

Ögonblicket då jag fick idén ”När vi började prata om den här detaljen insåg vi plötsligt vad vi hade missat tidigare.”

2018#03

14

Det hade börjat skymma när vi drack kaffe och försökte knäcka koden till vårt projekt. Det var en vinterdag 2011 i soffan på Olafur Eliassons kontor i Hellerup. Vi hade arbetat länge med att förverkliga vår gemensamma ambition om att skapa en solcellslampa som kunde säljas i Afrika. Men det gick inte som det skulle.

Vi hade bestämt att vår lampa skulle vända sig till kvinnor och barn i Hawassa som är en liten stad söder om Etiopiens huvudstad Addis Abeba.

Det var vår kärnmålgrupp.

Men vi hade just kommit hem från en av våra många resor dit och intresset var minst sagt svalt.

En vacker, minimalistisk nordisk design hade varit vår plan. Våra första prototyper som vi testade i Etiopien liknade något i stil med en iPhone 4. En fyrkantig, svart låda med aluminiumkant. Men när de lokala handlarna fick våra prototy­ per på hyllorna hände inte ett dugg. Vi hade rest fram och tillbaka flera gångar och gjort justeringar på dem, men den fick aldrig något genombrott.

Nu satt vi och bläddrade igenom bilderna från vår senaste resa på min iPad. Vi stannade upp vid en bild där jag står och talar med fyra lokala kvinnor. Och då lägger vi märke till deras kläder.

Alla fyra hade dekorativa, vackra, färgstarka klä­ der med brokader och blomstermotiv. Och när vi började tala om den detaljen insåg vi plötsligt vad vi hade missat tidigare. Det var ju den vägen vi skulle gå. Vår prototypdesign liknade mest nå­ got för folk i blå jeans och svarta T­tröjor, men det var ju inte dem vi ville nå. Vi insåg direkt vad det innebar. Vår solcellslampa skulle inte utstråla kall minimalism, utan expressiv värme och glädje.

Olafur gjorde den nya formen och jag monterade elektroniken. Plötsligt sålde den nya prototypen som smör och vi var på rätt väg.

Frederik Ottesen är utbildad verktygsmakare och maskiningenjör och tillsammans med konstnären Olafur Eliasson medgrundare av Little Sun. Han har etablerat, drivit och sålt programvaruföretaget Matriks och arbetat med projektet Solar Flight, världens första soldrivna passagerarflyg.

Den soldrivna lampan Little Sun har sålts i över en halv miljon exemplar sedan lanseringen 2012. Fem timmars laddning i solen ger 50 timmars belysning på den svagaste nivån och 4 timmars belysning på den starkaste nivån.

TRE VÄGAR TILL DEN GODA IDÉN Känslor och lust

Skapa allianser

Det ska vara viktigt

Du måste satsa både känslor och dig själv personligen. För oavsett vilken idé du försöker förverkliga så måste du lägga oerhört mycket tid på det. Lusten är helt avgörande. Du måste känna att du slösar din tid när du inte jobbar – inte tvärtom.

Du måste vara helt ärlig om din kompetens. Oavsett vilken idé du har så kan du sällan allt själv. Och om det du inte kan är egenskaper som är nödvändiga för att din idé ska bli flygfärdig så måste du vara beredd att slå dig samman med andra duktiga människor.

Idén ska betyda mycket för några få eller lite för många; det viktiga är att den är betydelsefull för andra än dig själv. Om din idé ska skapa värde för ditt företag måste den skapa värde för andra och göra deras liv bättre, enklare, hälsosammare eller roligare.

share

Längtan efter långsamhet

15

Text och foto Tor Birk Trads

såg ut från början. Den är inte skapad av männ­ iskan, utan på naturlig väg. I staden är det hek­ tiskt och stressigt och du tänker ständigt på allt du måste göra, men här kan du njuta av lugnet”, säger en kines innan hon skyndar vidare – kine­ serna ska hinna med mycket på kort tid.

Share har åkt till den finska staden Rovaniemi nära polcirkeln för att ta reda på vad de kine­ siska turisterna söker hos oss här i Norden.

2018#03

Jun Chao och hans flickvän Xiao Yue från den kinesiska provinsen Sichuan är på bröllopsresa i Lappland. Allt fler kineser reser till Lappland med kameran i handen, klädda i dunjackor och ivriga över att få uppleva jultomten och norr­ skenet. Men det är naturens renhet och den arktiska långsamheten som gör störst intryck på de asiatiska besökarna. ”Naturen får mig att tänka på hur världen

Stillheten. ”Det är som om tempot i livet är långsammare här.

Butikerna är stängda på söndagar och kvällar. Det älskar jag. Det snabba livet är inte för människan”, säger Shing Ching, 25. ”Kulturen och miljön i Hongkong är mycket annorlunda. Det är ett kommersiellt samhälle och det handlar bara om att tjäna pengar.

Det är svårt att leva sunt, och människor upplever en enorm stress kring jobbet med långa arbetstider och dåliga arbetsvillkor. Jag skulle kunna tänka mig att bo i en by på landet som den här.”

Lappland (Finland)

En explosion av kineser. År 2013 bokades omkring 15 000 kinesiska övernattningar i Lappland. Förra året var siffran 58 000 redan i september. Efter Helsingfors är Rovaniemi i Lappland den stad i Finland som tar emot flest utländska turister.

I kändisarnas fotspår.

Den kinesiske presidenten Xi Jinping besökte jultomtens by 2010. Senare har flera asiatiska tv-serier filmats i det lappländska norrskenet. Och det har lockat hit ännu fler kinesiska turister.

share 18 2018#03

Tillväxt. Även om ettbarnspolitiken upphävdes helt 2015 har många kineser bara ett barn. År 2000 tillhörde 4 procent av Kinas många stadsbor medelklassen. Den siffran hade ökat till 68 procent 2012. Den stora tillväxten i Kina har skapat rikedom, men den har också gett upphov till problem med föroreningar och smog som får många att längta efter ren luft.

Ljuset. Xosir Ching, 51, spanar efter norrsken från flygplanet.

Han har rest från Macau för att se fenomenet. ”Jag såg bilder på de sociala medierna och ville uppleva det själv.

Det är magiskt!” Kineserna är fascinerade av norrskenets naturliga och organiska karaktär som står i skarp kontrast till det kontrollerade storstadsliv som de lever i vardagen.

2018#03 19 share

Oändlighet. Den kinesiska till­ växten äter ständigt nya bitar av naturen i Kina. Därför fascineras kineserna av den oändliga himlen och den vita snön. Som en kines säger: ”Finland är ett obeskrivligt sagoland. Träden ser gamla ut och är täckta av snö, och det är rent och vackert. Som en saga för länge, länge sedan.”

Äventyr. Lan Wu och hennes ­pojkvän Peng Yu från Sichuan är i Rovaniemi i två dagar. I dag befinner de sig med en guide på den istäckta sjön Norvajärvi för att prova pimpelfiske. Paret dokumenterar varje handling för att säkra minnena från sjön. Fisket blir dock tråkigt efter nio minuter utan napp. ”Vi blir glada över att vara i den vackra naturen och pimpelfisket gör vår resa lite äventyrlig. Det ska inte vara alltför vilt men ett äventyr är bra för att bryta rutinerna. Det finns ingen som gillar att ständigt följa sina rutiner.”

Snigelpost. Det skickas många gammaldags vykort från jultomtens by till Kina, och jultomten tar emot året runt.

De flesta kineser har ett späckat program under sin vistelse i Lappland, så även om de fascineras över den nordiska långsamheten så är det inte många av dem som hinner uppleva den själva.

share

22

2018#03

Berättat för Kasper Steenbach

Rødgrød

Rakfisk

Hur skulle världen se ut om de fyra nordiska länderna slogs samman? Vi har bett Adam Price, krögare, matrecensent och matguru samt manuskriptförfattare bakom tvserierna Brottet berätta om det stora gemensamma nordiska bordet.

share

Norden utan gränser Fenalår

Sikro m Löjrom

DEN NORDISKA MENYN Snack 1 – Norge

Fenalår med tunnbröd och smör Snack 2 – Norge

Rakfisk

Förrätt 1 – Sverige och Finland

Löjrom på vitt bröd på den ena sidan av tallriken – Sikrom på mörkt bröd på den andra sidan av tallriken Förrätt 2 – Sverige

Wallenbergare med potatismos Förrätt 3 – Danmark

Kokt, inlagd sill Huvudrätt – Norge

Får i kål

Fördessert – Finland

Brödost

Dessert – Danmark

Rødgrød med fløde

Får i kål

Wallenbergare

säkert: fy fan! Men en rakfisk som tillagats på rätt sätt är alltså riktigt läcker. Den har en glasaktig konsistens och en djup, intensiv salt och mörk smak. På samma sätt har vi alltid långtidstorkat vårt kött och fermenterat våra grönsaker. Och det är genialiskt att ha tekniker som både bevarar och tillagar på en och samma gång.

Våra förvaringstekniker handlar förstås om att vi har varit ett anspråkslöst folk. Vi samlade ett förråd och kastade inte maten, och den tendensen kommer även till uttryck på andra sätt i min meny. När vi gjorde får i kål användes hela fåret. Om vi tog ett liv så skulle hela djuret användas. Vi skar ut allt på fåret i stora bitar och gjorde samma sak med kålen. Sedan fick det ligga på elden medan vi drog ut för att jaga eller fiska. Jag skulle nog tillsätta några örter till rätten får i kål och så skulle jag nog också vispa ner några stora klickar smör i såsen som bildas när fåret och kålen kokas tillsammans.

Jag gav nutidens gourmetkockar en känga förut, men vi borde också tacka dem för att de har återupptäckt såväl nordiska tekniker som råvaror i en tid då stormarknadskulturen nästan fått oss att glömma vilka vi är och varifrån vi kommer.

Jag hoppas att den här menyn kan bidra till att vi förflyttar oss bort från den kultur av bekväma konsumenter som välståndet under 1960- och 1970-talen gjorde oss till. Vi har i alla fall mycket att lära av vårt nordiska kulinariska arv.”

I L L U S T R A T I O N

R A S M U S

M E I S L E R

2018#03

Brödost

Inlagd sill

23

”Jag har försökt komponera en meny som är mycket nordisk både när det handlar om valet av råvaror och när det gäller tillagningstekniker. Och den hamnar någonstans mellan tung tradition och lätt gourmet. Jag har försökt servera vår ganska tunga nordiska mat med en viss elegans, men det får inte heller bli för lätt.

Om jag ska uttrycka mig lite grovt så har den nordiska maten i gourmetrestaurangernas talrika populära nytolkningar de senaste åren bestått av tio förrätter serverade med ett glas vitt vin. Det har varit mycket feminint och jag har ibland under min tid som restaurangkritiker saknat nordisk mat med sting. Vi nordbor steker ju också stora bitar kött på grillen, och försök inte inbilla mig att våra vikingar drog ut på sina räder efter att ha njutit av en rimmad kammussla dekorerad med våtarv och strandkål.

Vi är omgivna av hav och jag har förstås massor av fisk på menyn: norsk rakfisk, svensk löjrom, finsk sikrom och dansk sill. En gemensam tradition är att vi preserverar vår fisk. När vi gravar laxen tillför vi socker, salt och örter som gör att den håller länge. Svenskarna har ett liknande sätt att preservera sin lutfisk på. Och norrmännen sin rakfisk. Det är en slags kontrollerad förruttnelse och många tänker

2018#03 24 share

H Å L L BA R F IS K

”Vi har ju bara tagit några fiskar och flyttat in dem i ett stall” Ett partnerskap mellan en ingenjör och en biolog har visat oss hur man i ett slag kan producera hållbar fisk och skapa en framtid för krisdrabbade lantbruk.

Text Tommy Heisz / Foto Bjørn Rosenquist

”Vi har ju bara tagit några fiskar och flyttat in dem i ett stall. I själva verket tycker vi att det är en ganska enkel idé, säger Mikael Olenmark.

Han är civilingenjör och den ena hälften av ett svenskt par som har nått stora framgångar med företaget Gårds­ fisk. Tillsammans med marinbiologen Johan Ljungquist har han tagit över ett nedlagt lantbruk i Skåne och etablerat en fiskodling i stallet. Här simmar nu tusentals tropiska fiskar i enorma blå plastbassänger. Ovanför varje fisktank hänger en foderautomat. När den ut­ löses piskar den färgglada afrikanska ålmalen och den svarta rödstrimman runt på ytan för att ta hand om födan.

Den prisbelönta affärsidén är de två svenskarnas förslag på hur man kan lösa ett av världens stora miljöproblem just nu. Den globala marknaden för odlad fisk är enorm – omkring hälften av all fisk som säljs i dag är odlad – men fis­ ken odlas ofta under förhållanden som inte är etiskt försvarbara och som är oerhört problematiska för miljön. Johan Ljungquist berättar hur idén tog form för fyra år sedan: ”Det finns många utmaningar kring en fiskodling. När Mikael och jag star­ tade skrev vi upp alla dessa utmaningar i en lista och gick igenom dem en i ta­ get. Hur skulle vi kunna lösa dem och utveckla ett hållbart sätt att odla fisk på? Det var den frågan vi började med.”

Svaret blev att vi måste ha upp fis­ karna på land. Ingenjören och marin­ biologen ville kombinera sina kun­ skaper och konstruera ett helt slutet kretslopp där allt kunde kontrolleras.

Till att börja med var det ingen affärs­ idé som banken såg någon stor poten­ tial i, så de fick nöja sig med sina egna sparpengar när de köpte och själva renoverade ett nedlagt lantbruk. I dag recirkuleras 95 procent av vattnet i sys­ temet och fiskavföringen används som gödsel i lantbruket på de intilliggande gårdarna. Det som på andra ställen skulle leda till syrebrist och fiskdöd an­ vänds här som en resurs.

Hur stor potential ligger det i att odla fisk på en gård?

Johan Ljungquist: ”Det har visat sig vara mycket större än vi först anade.

När olika lantbruksmedier började skriva om det blev intresset enormt.

Det finns lantbrukare över hela Sverige som har svårt att få det att gå runt och som behöver hitta nya sätt att använda sina gårdar på. Nu är vi redo att sprida konceptet till andra lantbrukare och förhoppningsvis rädda många döende lantbruk.”

Mikael Olenmark: ”Man kan säga att vi började som miljöaktivister men nu sträcker sig potentialen mycket längre.

Vi har gjort alla nybörjarfelen och har nu utvecklat ett okomplicerat system som lantbrukarna enkelt kan använda.

Vi har upplevt döda fiskar efter ström­ avbrott och problem som en vanlig lantbrukare inte har råd med om han går över till att odla fisk. Vi har finjus­ terat systemet så att vi vet att det fung­ erar. Vi sade till varandra att vi skulle bygga en Volvo 740. En sådan bil du kan slå på med en hammare, men som ändå startar och kör fint efteråt.”

Johan Ljungquist: ”Tanken är att lant­ brukarna ska producera fisk under samma varumärke. Vi har vunnit pri­ ser och fått in våra produkter på res­ tauranger och stormarknader, och det finns en stor internationell efterfrå­ gan på våra hållbara fiskar redan nu.

En mycket större efterfrågan än vad vi själva kan uppfylla. Nu är alltså helt rätt tidpunkt att sprida konceptet till fler gårdar. Vårt mål är att 2021 produ­ cera 1 000 ton fisk. Det är omkring 25 gånger så mycket som nu.”

Var befinner sig företaget just nu?

Johan Ljungquist: ”Vi har nått en punkt när vi måste fatta stora beslut om finansieringen. När vi förra året ingick ett stort avtal med svenska stor­ marknader som ville ha riktigt mycket fisk, fick vi en investerare som bidrog med 2,5 miljoner svenska kronor, dvs. drygt 250 000 euro, mot tolv procent.

I år räknar vi med att fördubbla om­ sättningen till 4–4,5 miljoner svenska kronor och vi undersöker en kombina­ tion av flera finansieringsmodeller. Vi har blivit kontaktade av aktörer från Kina, Ryssland, Mexiko, USA och flera andra länder men vi tycker att det är viktigt att ta ett steg i taget. Vi börjar med Sverige och så utvidgar vi i lång­ sam takt.”

En gång bodde här grisar, får och kor, men nu har marinbiolog Johan Ljungquist (till vänster) och ingenjör Mikael Olenmark omvandlat gården till ett invecklat system av slangar, pumpar, reningsanläggningar, strömmande vatten och fisktankar.

Gårdsfisk Johan Ljungquist och Mikael Olenmark startade 2013 företaget Gårdsfisk med visionen att föda upp världens mest hållbara fiskar. Gårdsfisk vann Coops Änglamarkspris 2016.

2017#02 25 share

2018 7#03 2 26

T E X T

share

K R I S T I N A

O L S S O N

•

F O T O C O L L A G E

M A R I E

B R A N D T

Va r fรถ r รฅ l d r a s v i ?

2018 7 # 0 23

27

share

28

share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

L i z Pa r r i s h har skjutit upp sin ålderdom I framtiden kan man kanske pausa döden och bli mycket äldre än i dag.

I varje fall om vi ska tro de mest optimistiska forskarna i Silicon Valley.

De talar om att komma åt själva åldrandet för att på så sätt bekämpa sjukdomar och skapa en mycket bättre ålderdom.

2018#03

Foto Antonio Olmos

Det går inte att se det. Med sitt ljusa hår, sina höga kindben och sin slanka figur är Liz Parrish sinne­ bilden av kalifornisk hälsa. Men den 44­åriga vd:n för företaget BioViva åldras. Hennes muskelmassa minskar och hennes celler blir äldre. Precis som hos alla andra i den åldern. Men är man vd för ett företag som forskar i åldrande så finns det möjligheter. Liz Parrish valde för ett och ett halvt år sedan att ställa upp som testperson i den genterapi hennes eget företag forskar i. ”Jag gjorde det eftersom jag håller på att dö av en sjukdom. Och det gör ni också”, berättade hon senare på innovationskonferensen L’Échappée Volée i Paris hösten 2017. ”Denna sjukdom är biologiskt åldrande. Den ligger bakom alla de sjukdomar vi dör av i dag. Alzheimer, cancer, hjärtsjukdomar, njursvikt och lungsjukdomar är alla symptom på cellernas biologiska åldrande. När våra

celler åldras får de skador och det ger upphov till sjuk­ domar som vi i slutändan dör av.”

Liz Parrish har genomgått två sorters genterapi: en för att öka sin muskelmassa och en för att förlänga de så kallade telomererna som blir kortare varje gång en cell delar sig – och forskarna anser att det är denna process som leder till att celler och människor åldras.

Behandlingarna har utförts i sydamerikanska Colombia, för de är nämligen inte tillåtna i USA där åldrande inte anses vara en sjukdom som kan behandlas.

På så sätt har vd:n från Seattle gjort sig själv till en frontfigur i den utveckling inom åldrandeforskningen som vi har sett de senaste åren. Nya forskningscenter dyker upp inte minst i Silicon Valley, där forskningsgre­ nen tidigare inte har väckt något större intresse. Men den tekniska utvecklingen gör att intresset nu har tagit steget från biologer och läkare till it­miljonärer i den

Åldrandet är den största riskfaktorn för alla allvarliga folksjukdomar.

kaliforniska teknikindustrin, och det har lett till kontroversiell och uppseen­ deväckande forskning som ofta för tan­ karna till science fiction.

Den mest omdiskuterade metoden just nu är parabios, det vill säga att överföra blod från en yngre till en äldre människa. 2014 kunde Amy Wagers, forskare vid Harvard Uni­ versity, visa att faktorer i det unga blodet – framför allt ett protein som kallas GDF11 – gav möss ett längre liv.

Hennes kollega Tony WyssCoray från Stanford Uni­ versity har senare kunnat dokumentera att ungt blod stärker förbindelser i hjärnan på äldre möss.

Andra studier har visat det motsatta, och meto­ den är fortfarande mycket omdiskuterad.

M o r ten S c h ei bye- Knu dsen , ål dra n d efo rs ka re

diabetes, men att det alltså är betydligt effektivare att hitta en kur mot åldrande för att på så sätt komma åt sjukdomarna.

På Buck Institute i Kalifornien visade Morten Schei­ bye­Knudsens åldrandeforskarkollegor redan 2013 att det går att förlänga livet betydligt hos maskar. Mas­ karna hade en genomsnittlig livslängd på 20 dagar, och försök visade att man genom att förändra en speciell gen kunde få dem att leva 6 dagar längre. Genom att förändra en annan gen kunde livet förlängas med 20 dagar. Forskarna ville därför prova hur länge de skulle leva om de förändrade båda generna samtidigt. Man räknade med 45 dagar, men resultatet visade att de levde i 100 dagar. Omvandlat till människans livslängd skulle det ge ett liv på 400 år.

Nu är ju människokroppen helt annorlunda än mas­ kens, men det intressanta i undersökningen är att man fann en växande aktivitet i ett visst protein. Proteinet DAF­16 eller FOXO som det kallas hos människor är just ett av de proteiner som man har identifierat hos människor som blir över 100 år.

Innan dessa olika och ibland kontroversiella behand­ lingar har testats på människor kan man inte uttala sig om huruvida denna forskning kan hjälpa människor leva ett längre liv.

Maskarna lever längre

Morten Scheibye-Knudsen är chef för ett internationellt team på Köpenhamns universitet som forskar i åldrande. Målet är att göra upptäckter som kan leda till att äldre människor får friskare, lyck­ ligare och mer produktiva liv, och Scheibye­Knudsen Group har bråttom: siffror från Världshälsoorganisatio­ nen visar att världens befolkning redan 2020 kommer att bestå av fler personer över 65 år än barn under 5 år. Åldrande är en av världens största utmaningar. ”Åldrande är den största riskfaktorn för alla allvar­ liga folksjukdomar. Risken att få cancer som 70­åring är 500 gånger så stor som för en 30­åring”, säger Morten Scheibye­Knudsen.

Jämför man med risken att röka så är risken för att en rökare får cancer enbart 3,5 gånger så stor som för en icke­rökare. Scheibye­Knudsen understryker att det alltså är mer än hundra gånger så riskfyllt att bli gam­ mal som att röka.

Det innebär att det förstås vore bra att hitta en kur mot de stora folksjukdomarna som cancer och typ 2­

Betrakta kroppen som en bil

En av de mest kända och kanske också mest kontrover­ siella forskarna inom åldrandeforskningen är Aubrey de Grey från SENS Research Foundation i Silicon Valley.

Engelsmannen med det långa skägget är författare till flera böcker i ämnet och jämför kroppen med en bil.

Han anser att om vi fixar sju saker i kroppen skulle vi kunna leva i tusen år. Exempel på detta skulle kunna vara att förändra vårt DNA eller byta ut celler som har slutat dela sig eller som har blivit giftiga för kroppen.

Om det lyckas för oss anser han att vi snart kan leva mycket längre än de 115–120 år som är gränsen i dag. ”Nu har vi äntligen möjligheten att inom 20 eller 30 år lösa en av de frågor som mänskligheten har sökt sva­ ret på sedan tidernas begynnelse – och som vi aldrig har kunnat svara på”, sade Aubrey de Grey vid presen­ tationen av sin senaste bok The Next Step: Exponential Life, som gavs ut 2017.

I den kaliforniska öknen finns det pengar till en forskning som lovar evig – eller i alla fall förlängd – ungdom. Bakom många av de nya initiativen inom åld­ randeforskningen står it­miljonärer från flera av de mest kända teknikföretagen. Här finns bland andra Ser-

500 miljoner över 80 år I dag är 125 miljoner människor i världen 80 år eller äldre.

Bara i Kina kommer 120 miljoner människor att vara i den åldersgruppen år 2050. Globalt sett kommer siffran att vara närmare 500 miljoner.

2018#03

29

share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

share

— Jeff Bezos från Amazon har investerat miljoner i nystartade antiåldrandeföretag, bland annat Unity Biotechnology.

— Anders Sandberg Transhumanist från University of Oxford som anser att det bara är en tidsfråga innan människans medvetande kan överföras till en dator.

Nir Barzilai Den amerikanske professorn undersöker om en viss typ av diabetesmedicin kan motverka själva åldrandeprocessen.

Aubrey de Grey Omstridd engelsk forskare baserad i Silicon Valley. Han jämför människan med en bil som kan repareras så att vi en dag kan leva i tusen år.

— Sergey Brin från Google har bland annat varit med om att sjösätta företaget Calico som forskar i ålderdomens sjukdomar.

— Peter Thiel PayPals grundare är en svuren anhängare av antiåldrandemedicin, både som investerare och privatperson.

Morten Scheibye-Knudsen leder ett internationellt team av åldrandeforskare på Köpenhamns universitet.

Laboratoriet bär hans namn.

— Elon Musk Den legendariske chefen för bilföretaget Tesla har också investerat i ett bolag som forskar i hjärnimplantat.

— Larry Ellison från Oracle har förklarat att han vill leva för evigt och har enligt Washington Post skänkt mer än 430 miljoner dollar till åldrandeforskning.

Joon Yun Investerare och sponsor bakom bland annat Palo Alto Longevity Prize som främjar åldrandeforskning.

Tony Wyss-Coray från Stanford University undersöker om ungt blod kan stärka förbindelser i hjärnan hos äldre möss. Än så länge ser det ut att fungera.

2018#03

— Amy Wagers från Harvard University har påvisat att faktorer i ungt blod kan ge möss ett längre liv. Nu är den stora frågan om det fungerar på människor.

— Vilhelm Bohr har i 25 år forskat i åldrande vid National Institute on Aging i Baltimore.

Fo t o G e t t y I m a g e s , A r t S t r e i b e r, U S C V i t e r b i, N o r b e r t v o n d e r G r o e b e n , M i c h e l l e B e r g , J o h n S o a r e s , Fu t u r e o f H u m a n i t y I n s t i t u t e

30

Theodore Berger från University of Southern California arbetar på ett hjärnimplantat som kan överföra minnen från en människa till en dator.

2018#03

31

gey Brin och Larry Page från Google, Jeff Bezos från Amazon, Peter Thiel från PayPal och Larry Ellison från Oracle.

De har med sin syn på teknik, en stor portion företa­ garanda och stora ekonomiska muskler bokstavligt talat tillfört åldrandeforskningen nytt blod. För dem skiljer sig människokroppen inte mycket från en dator. ”Jag har en teori om att åldrande är något plastiskt, att det är kodat. Och om något är kodat så går det att knäcka koden”, sade investeraren Joon Yun, som tillsam­ mans med sin hustru har satsat två miljoner dollar på åldrandeforskning, i en intervju i The New Yorker tidi­ gare i år.

Ett av de projekt som åldrandeforskare världen över just nu följer med stort intresse är forskning i Metfor­ min som ett medel mot åldrande.

Professor Nir Barzilai från Albert Einstein College of Medicine i Bronx blev känd för sin forskning där han undersökte människor som blir upp emot 100 år för att ta reda på vad som skiljer dem från andra människor som inte blir så gamla. Den stora skillnaden är åldran­ det. Dessa supermänniskor, så kallade superagers, dör av samma sjukdomar som andra människor men ut­ vecklar sjukdomarna mycket senare.

De senaste åren har Nir Barzilai forskat i Metformin, ett välkänt läkemedel för personer med typ 2­diabetes.

Studier har visat att 70­åriga diabetespatienter som får Metformin inte bara lever längre och är friskare än an­ dra diabetespatienter, utan faktiskt också lever längre och är friskare än människor utan diabetes.

Som en av de första åldrandeforskarna har Nir Bar­ zilai lyckats få amerikanska läkemedelsverkets godkän­ nande till ett kliniskt försök med Metformin – inte mot diabetes utan mot åldrande. Försöket pågår fortfarande och läkemedlet har ännu inte godkänts för behandling av åldrandeprocessen, men ryktet sprids redan om ef­ fekterna av Metformin. Det har fått många som gärna

2050 är så här många procent över 60 år Japan 42,5 Polen 39,3 Tyskland 39,3 Österrike 37,1 Estland 35,1 Schweiz 34,5 Nederländerna 33,2 Chile 32,9 Belgien 32,6 Kanada 32,5 Finland 32,4 Frankrike 31,8

Irland 31,0 Island 30,9 Storbritannien 30,7 Danmark 29,9 Sverige 29,6 Norge 29,5 Nya Zeeland 29,4 Luxemburg 29, 0 Australien 28,3 USA 27,9

A n d e l e n i p r o c e n t a v i n v å n a r e ö v e r 6 0 å r i u t v a l d a l ä n d e r å r 2 0 5 0.

share

De 15 bästa länderna att bli gammal i 1 Schweiz 2 Norge 3 Sverige 4 Tyskland 5 Kanada 6 Nederländerna 7 Island 8 Japan 9 USA 10 Storbritannien 11 Danmark 12 Nya Zeeland 13 Österrike 14 Finland

15 Irland Sist på listan: 92 Pakistan 93 Västbanken och Gaza 94 Moçambique 95 Malawi 96 Afghanistan Länderna har bedömts enligt faktorer som intäkt, hälsa, förmåga att delta på arbetsmarknaden och trygghet.

Kä l l a: H e l p A g e I n t e r n a t i o n a l, G l o b a l A g eWa t c h 2 0 15

vill skjuta upp åldrandet – inte minst i Hollywood och Silicon Valley – att ta Metformin i förebyggande syfte.

Varför åldras vi på olika sätt?

Morten Scheibye­Knudsen har alltid varit fascinerad av åldrandet, både det rent biologiska och det mer existen­ tiella. Därför sökte han sig för tio år sedan till USA för att forska vid National Institute on Aging. För några år sedan återvände han till Danmark och fick ett eget la­ boratorium vid Köpenhamns universitet. För att vara mer exakt forskar han i neurodegenerativa sjukdomar – det vill säga åldrande av hjärnan som ligger till grund för bland annat alzheimer och demenssjukdomar. ”Genetiskt sett liknar vi varandra allihop. Alla orga­ nismer är uppbyggda av samma fyra byggklossar, men det är stor skillnad på hur länge vi lever. Det finns väx­ ter som lever i tusentals år, och det finns bananflugor som lever i 20 dagar. Det finns alltså något i våra gener som reglerar vår livslängd, men det finns även miljöfak­ torer som rökning som kan accelerera åldrandet.”

Morten Scheibye­Knudsen forskar i gener hos människor med så kallat accelererat eller för tidigt åld­ rande. Det kan exempelvis vara progeri, en ovanlig sjuk­ dom som gör att barn åldras snabbt. Forskningen kan ge svar som kan användas vid de vanligaste folksjukdo­ marna som kopplas samman med åldrande. ”Det accelererade åldrandet beror på mutationer i gener som gör att reparationsmekanismerna i vår arvs­ massa, vårt DNA, slutar att fungera. Vi kan studera och identifiera molekyler och undersöka varför de inte re­

Foton Michelle Berg

32

share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

parerar DNA:t. Man kan säga att patienternas DNA ros­ tar och att vi letar efter ett rostskydd.”

För att få hjälp till sin forskning har Scheibye­Knud­ sens laboratorium inlett ett samarbete med amerikan­ ska Insilico, ett företag som arbetar med artificiell intel­ ligens. Med hjälp av den tekniken kan man undersöka stora mängder data för tiotusentals molekyler och iden­ tifiera dem som stimulerar DNA­reparationer. ”Tidigare var man tvungen att testa dem en i taget, men nu kan vi ta reda på vilka gener och ämnen bland flera tusentals som är intressanta.”

Att avlägsna åldrandet handlar inte bara om att hitta rätt knapp att trycka på. Det är människokroppen all­ deles för komplicerad för, anser Vilhelm Bohr. Han är släkt med två Nobelpristagare i fysik – Niels Bohr var hans farfar och Aage Bohr var hans pappa. Men han har sedan länge skapat sig ett eget namn som forskare och har i 25 år arbetat med åldrande vid National Insti­ tute on Aging i Baltimore, ett av världens ledande cen­ ter för åldrandeforskning. ”Det finns så många åldrandeaspekter och så många olika sätt att åldras på. Åldrandeprocessen är mycket in­ dividuell”, säger Vilhelm Bohr.

Det har gjorts många stora framsteg inom åldran­ deforskningen under de senaste åren, och i dag har forskarna större insikt i åldersrelaterade sjukdomar.

Framför allt de största folksjukdomarna som cancer, typ 2­diabetes, hjärt­kärlsjukdomar, alzheimer och par­ kinson. Ändå kan forskningen ännu inte ge ett enkelt svar på varför vi åldras och den kan heller inte peka på en viss gen eller en speciell plats i den komplexa människokrop­ pen där mekanismen startar. Kanske för att det inte finns någon enkel förklaring. Människokroppen är inte någon enkel maskin. Den är resultatet av utveckling och evolu­ tion under tusentals år, där slumpen och utvecklingen har påverkat kroppens uppbyggnad.

I alla fall om vi ska tro de traditionella forskare inom biologi och medicin som fortfarande inte kan förklara allt som händer i kroppen. Och som i själva verket är mer intresserade av att förlänga de friska åren än att förlänga vår livslängd. De vill ta reda på vad som brom­ sar åldrandet och vidta åtgärder där, exempelvis genom att se på vad som ökar cellens energi. ”Att stimulera sina egna celler kan vara en möjlig väg och kan fördröja förekomsten av åldersrelaterade sjuk­ domar”, säger Vilhelm Bohr.

Center for Sund Aldring består av ett nätverk av enheter på Köpenhamns universitet som forskar i hur människor kan få en friskare ålderdom. Morten Scheibye-Knudsens grupp undersöker åldrande ända ner på cellnivå.

Bland annat via ett samarbete med amerikanska Insilico Medicine, som arbetar med artificiell intelligens, kan forskarna undersöka stora mängder data och identifiera gener som reparerar DNA. Cellernas förmåga att reparera sig själva har stor betydelse för kroppens åldrandeprocess.

2018#03

Kanske blir vi 200 år

Forskarna har faktiskt länge vetat att det finns ett en­ kelt sätt att skjuta upp åldrandet, nämligen att minska kaloriintaget. Försök på möss visar att om man minskar kaloriintaget till 30 procent så lever mössen längre och förblir dessutom friska tills de dör. ”Det finns många som har försökt att drastiskt minska födointaget, men det är nästan omöjligt att leva så – människor blir helt enkelt deprimerade. Men kan­

Forskarna undersöker framför allt neurodegenerativa sjukdomar och hjärnans åldrande, bland annat alzheimer, parkinson och andra demenssjukdomar. Även om man inte har funnit ”nyckeln” till åldrandet tyder mycket på att förstört DNA både kan leda till sjukdomar och påskynda kroppens åldrande.

Världens äldsta Jeanne Calment är den person i världen som har levt längst. Hon föddes 1875 och dog 1997 och blev därmed 122 år. Jeanne Calment bodde hela sitt liv i franska Arles och överlevde både sitt barn och sitt barnbarn.

Amerikanska Sarah Knauss från Pennsylvania i USA är den människa som har levt näst längst. Hon föddes 1880, dog 1999 och var vid sin död den sista personen på jorden som föddes före 1885.

ske kan forskningen använda resultatet av dessa försök på ett sätt som faktiskt kan fungera”, säger Vilhelm Bohr.

Att leva för evigt är en dröm som människan har haft i alla tider, men själv tror Vilhelm Bohr inte att det är möjligt. Det finns en anledning till att världens äldsta kvinna blev 122 år – och att det rekordet inte har slagits de senaste 20 åren.

Vilhelm Bohr tror inte på den brittiska forskaren Aubrey de Greys teori om att människan fungerar som en bil som bara behöver nya reservdelar då och då, och att man på så sätt kan få fira sin 225­årsdag. ”Det finns inga vetenskapliga bevis för det”, konstaterar Vilhelm Bohr.

Hans kollega Morten Scheibye­Knudsen är inte lika av­ visande till tanken om att vi kan öka vår biologiska ålder markant, kanske redan under hans egen livstid. ”Det är i alla fall inte biologin som sätter gränser. Och jag tror att vi någon gång i framtiden kommer att leva i flera hundra år”, säger han.

Det är en utveckling som kommer att revolutionera vårt samhälle och det sätt vi lever tillsammans på. Det är i alla fall uppenbart att möjligheten att bromsa åldran­ det är något vi måste förhålla oss till i framtiden, både fysiskt och mentalt. ”Åldrande är kanske den mest komplexa process som finns och ännu har ingen hittat det fullständiga svaret på varför vi blir gamla”, säger Morten Scheibye­Knudsen. ”Utvecklingen under de kommande åren kommer att påverka samhället radikalt. Jag kan inte föreställa mig nå­ got samhällsområde som kommer att förbli opåverkat.”

Och hur gick det då med Liz Parrish som utförde gen­ terapi på sig själv? Ett och ett halvt år senare ser resulta­ ten ut så här: längre telomerer som gör att Liz Parrishs biologiska ålder har minskat med tjugo år, ökad muskel­ massa och lägre blodsocker. Listan är lång och även om kritikerna varnar för att försök på en enda person kan överföras till resten av världens befolkning så låter vi en optimistisk Liz Parrish få sista ordet. ”Jag förutser att vi om femton år kommer att använda dessa genterapier lika naturligt som vi använder en app på vår telefon. Vi kommer att designa generna, våra akti­ viteter och vår livsstil”, avslutade hon sin presentation på L’Échappée Volée. ”För även om jag har lite fler gener i kroppen så vill jag samma sak som ni. Jag vill leva och jag vill ha det bra.”

Morten Scheibye-Knudsen (i mitten) har alltid fascinerats av åldrande.

Hans internationella forskargrupp består av män och kvinnor från USA, Tyskland, Nederländerna, Etiopien, Ryssland, Australien och Danmark.

Totalt tolv personer i hans grupp arbetar med att lösa åldrandets gåta.

2018#03

33

share

2018#03 34 share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

Fr a mt i d e n s hem Framtidens äldre är individualister med höga krav.

Vi vill ha social gemenskap och ett meningsfullt liv.

Vi har undersökt hur framtidens äldre bor.

Text Kristina Olsson

New York, USA:

Ett torn för livets åldrar Åldern ska inte skilja människor åt. Och att sätta äldre människor på äldreboende handlar inte om något annat än förvaring. Det anser den tyskfödde arkitekten Matthias Hollwich, som under flera år på sitt arkitektkontor Hollwich Kushner har arbetat med att ta fram ett koncept för ett så kallat åldrandetorn där man kan bo från födseln fram till sin död.

Den spektakulära byggnaden Skyler rymmer tusen hyresgäster i allt från stora familje­ lägenheter till mindre rum för studerande och pensionärer.

I de stora gemensamma utrymmena kan människor träffas och umgås. Dagis, läkarcentraler, kontor, gym, bastu, restauranger och till och med ett rum för andakt är bara några av de faciliteter som ska få människor att mötas över åldersgränserna.

Skyler befinner sig fortfarande på projektstadiet men intresset har varit stort och flera företag har redan erbjudit sig att bygga huset.

Fo t o Fa c t o r y F i f t e e n

2018#03

35

share

share Fo t o A l f O v e H a n s e n

Fo t o H o u s i n g a n d D e v e l o p m e n t B o a r d

Singapore:

En stad i staden Fo t o A R e t i r e m e n t H o m e f o r Yo u n g a n d O l d

Cleveland, USA:

Tillbaka till universitetet

Framöver vill vi i allt större utsträckning själva välja vilka vi vill åldras tillsammans med, och vi kommer inte att acceptera att vår ålder är det enda vi har gemensamt.

När seniorbostäderna Regnbågen i centrala Stockholm öppnade 2013 var de 28 lägenheterna Europas första seniorbostäder för homooch bisexuella samt transpersoner. På Regnbågen ordnar man sociala aktiviteter, grillar på takterrassen, tränar på centrets gym och lånar böcker på biblioteket. Kön till lägenheterna är lång och om vi lyssnar på framtidsforskarna kommer vi i framtiden att få fler seniorbostäder, där vi bor tillsammans med människor som bland annat har samma intresse eller etniska bakgrund som vi.

2018#03

Det lokala universitetet saknade studentbostäder, äldreboendet Judsun Manor med sina 120 äldre hyresgäster saknade liv.

Lösningen var att låta fem studenter från Cleveland Institute of Music flytta in. I dag bor de gratis och deltar i det dagliga livet tillsammans med de äldre.

Som betalning håller de konserter och ordnar musikterapi för de dementa invånarna. Men mest av allt umgås de bara och skapar relationer som gynnar alla parter.

Forskning från National Institute on Aging visar att social isolering, framför allt hos äldre, kan leda till såväl fysiska som psykiska problem, medan social samvaro kan minska dessa problem. Nu planerar Judson Manor att ta emot fler studenter från Cleveland Institute of Art och det tekniska universitetet Case Western Reserve University.

Tillsammans under regnbågen

35

I Singapore räknar man med att var fjärde invånare 2050 kommer att vara över 65 år.

Det finns därför ett stort behov av seniorbostäder, och i det nybyggda lägenhetskomplexet Kampung Admiralty i stadsdelen Woodlands har man försökt skapa en plats där hyresgästerna har allt nära till hands. I det elva våningar höga huset finns de gemensamma utrymmena på bottenvåningen. Här finns en affär och ett stort inomhustorg, så att hyresgästerna kan lämna sina lägenheter och umgås med varandra.

Här finns en läkarcentral med specialistläkare och en matmarknad med hälsosam mat till rimliga priser. På taket finns en stor gemensam trädgård, där hyresgästerna kan arbeta och skapa gröna projekt tillsammans. På sjätte våningen finns ett dagis med 200 platser och förhoppningen är att hyresgästernas barnbarn ska gå där, så att mor- och farföräldrarna kan hjälpa till och umgås med familjen.

Stockholm:

2018#03 36 share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

Din personlighet lever vidare i en robot I framtiden kommer vi att kunna operera in minnesimplantat, säkerhets­ kopiera vår hjärna, skapa en robot som är en kopia av oss själva – och på så sätt leva för evigt. Låter det som rena fantasin? Nej, det är bara vad hjärnforskningen förväntar sig under de kommande decennierna.

Att trycka på odödlighetsknappen på den ryska forskargruppen 2045:s webb­ plats känns en aning överväldigande. Genom att klicka på den kan du nämligen designa din egen personliga avatar. En virtuell per­ son som kan ta över när din biologiska kropp dör. Det är huvudtanken bakom 2045, och årtalet i namnet hänvisar till det år då företaget menar att det kommer att vara möjligt att ladda upp sin hjärna till en dator.

Men det kostar att ligga i framkanten, och det går inte att klicka sig vidare om du inte är den lyckliga ägaren av miljoner.

Hjärnforskningen kommer att stå för de största framstegen i framtiden. Trots inten­ siv forskning är delar av den komplexa män­ niskohjärnan fortfarande outforskad. Men det är bara en tidsfråga anser många inom hjärnforskningen. ”Med teknikens hjälp kan vi simulera större och större hjärnor. De största man har arbetat med har hundra miljoner ner­ vceller och miljarder kontaktställen. Det är fortfarande mycket mindre än vad som finns i en riktig hjärna, men det är på nivå med en mushjärna”, säger Anders Sandberg, transhumanist och forskare i filosofi och framtid vid University of Oxford.

Han har själv en naturvetenskaplig bak­ grund inom beräkningsbiologi och skrev sin doktorsavhandling om simulering av delar av hjärnans minnesfunktioner.

Han är också transhumanist – en filosofisk inriktning som ställer frågor kring det mänsk­ liga tillståndet, till exempel att vi åldras.

Kan människan förbättras?

Transhumanismen är en filosofisk inriktning som ställer frågor om mänskligheten och som anser att vi kan göra oss själva bättre med hjälp av tekniken. Den kan betraktas som en förlängning av humanismen som ansåg att människan kan göra sig själv bättre genom utbildning, demokrati, förnuft och tolerans.

”Varje dag dör 100 000 människor av ål­ derdom, och vi konstaterar bara att det är livets gång. Vi borde forska i och bekämpa ålderdomen på samma sätt som vi gör med bland annat cancer”, säger Anders Sandberg. ”Vi kan göra oss själva bättre med hjälp av tekniken. Den klassiska humanismen sade att vi kunde göra oss bättre genom utbild­ ning, demokrati, förnuftigt tänkande och tolerans. Transhumanismen menar att vi på samma sätt borde använda tekniken för att bli bättre och leva längre.”

Konsten att fånga en tanke

Det finns anledning att tro att något epok­ görande håller på att ske. På andra sidan Atlanten vid University of Southern Califor­ nia håller forskaren Theodore Berger på att bygga ett implantat som är en förlängning av hippocampus, den del av hjärnan som om­ vandlar korttidsminnen till långtidsminnen.

Varje dag dör omkring 100 000 människor av ålderdom, och vi konstaterar bara att det är livets gång. Vi borde forska i och bekämpa ålderdomen på samma sätt som vi gör med bland annat cancer.

An ders S an db erg, t ran shu m an i st

Via implantatet som är ett slags datachip kommer man att kunna ladda ner sina egna minnen, men även ladda upp andras eller kommunicera direkt mellan hjärnor. Även Elon Musk, legendarisk vd för bil­ företaget Tesla, står bakom ett företag som forskar i hjärnimplantat och vad det kan innebära för utvecklingen av artificiell intel­ ligens. Han har tidigare varnat för att artifi­ ciell intelligens kan vara en farlig utveckling för människan, men anser att om vi kan överföra våra tankar till en dator så kan vi hålla jämna steg med det forskningsområde som i rasande tempo utvecklar artificiell in­ telligens.

Att få ett implantat inopererat i sin hjärna låter inte bara farligt – det är även förenat med många risker att operera i just huvu­ det. Men resultatet kan bli revolutionerande anser både Musk och Berger. De jämför ett minnesimplantat med det så kallade koklea­ implantatet som redan används. Detta im­ plantat hjälper i dag mer än 200 000 hör­ selskadade att höra genom att omvandla ljud till elektriska signaler som sedan skickas vidare till hörselnerven. Tidigare försök på förlamade personer visar också att de via ett implantat har kunnat styra exempelvis en robotarm med sina tankar.

Ett hjärnimplantat i hippocampus skulle kunna hjälpa människor med alzheimer, stroke eller som fått en huvudskada, som till exempel lett till att korttidsminnet har för­ svunnit. Implantatet hjälper till att överföra elektriska signaler i hjärnan på det ställe där kontakten har kapats.

Tekniken är det första steget i en helt ny syn på hjärnan och tekniken. Under de kom­ mande decennierna kommer forskarna att kartlägga allt fler delar av hjärnans kom­

2018#03

37

share

VARFÖR ÅLDRAS VI?

Jag tror att alla känslor är en slags beräkning.

Och samma beräkning kommer vi alltså att kunna göra på en dator.

An ders S an db erg, t ran shu m an i st

plexa signalsystem för att slutligen kunna ut­ föra hela simuleringar av hjärnan. Då kom­ mer man att kunna avläsa hjärnans signaler digitalt och återskapa signalerna till tankar och minnen.

Koppla upp din hjärna

En teknisk förlängning av livet Transhumanisterna anser att vi kan använda teknik och exempelvis genterapi för att förlänga livet och bekämpa ålderdomen.

Om man kan koppla upp sin hjärna till en dator på det här sättet innebär det också att man kan installera denna ”hjärnprogram­ vara” i robotar eller virtuella människor. Vi låter den bilden dröja sig kvar – en befintlig, levande människas hjärna i en dator. Kanske till och med en dator i en kringvandrande robot. ”Många av mina vänner längtar efter den dag då de får ladda upp sig själva till en da­ tor. De ser det så här: Jag kan skapa en säker­ hetskopia av mig själv, och när datorn blir snabbare kan jag fungera snabbare. Jag kan bo i lyxiga virtuella världar och jag kan fär­

das ute i verkligheten i en robotkropp”, säger Anders Sandberg på fullt allvar.

Det låter alltså som en science fiction-film? ”Ja, det är nästan som en kliché från sci­ ence fiction-världen. Här har man diskuterat det lika mycket som filosoferna. Min kollega Robert Hansen har undersökt det här per­ spektivet utifrån ekonomiska och sociala ef­ fekter. Hans slutsats är att när det en gång blir fysiskt möjligt så blir det en lika stor omvälvning som den industriella revolutio­ nen. Men det kommer att ske på mindre än tio år.”

Som en vanlig människa kan man inte låta bli att skaka på huvudet åt utveck­ lingen. Hur ska man någonsin kunna samla in människors drömmar och känslor och placera dem i en dator? Känslan av en kyss, en hand på en arm eller bara glädjen i en ljusgrön bokskog. Det kan filosoferna disku­ tera i all oändlighet, anser Anders Sandberg, men rent neurovetenskapligt skapas känslor främst genom signaler i hjärnan. ”Ensamma har nervsignalerna ingen be­ tydelse, men om man kopplar samman sig­ nalerna med syncentrumet och smakcentru­ met så aktiveras upplevelsen så snart du ser exempelvis ett äpple”, säger han. ”Då känner du igen smaken och minns när du plockade äpplen som barn.”

Alla våra känslor, minnen och tankar har sitt ursprung i signaler mellan nervcellerna, anser Anders Sandberg. När vi accepterar det så är steget till att acceptera att man kan samla in upplevelsen, tankarna eller min­ nena och ladda upp sin hjärna inte så stort. ”Filosoferna är inte överens, men jag är funktionalist och jag tror att alla känslor är en slags beräkning. Och samma beräkning kommer vi alltså att kunna göra på en da­ tor.”

share 38 2018#03

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJÄ N ST E R O C H N Y H E T E R

Modig risktagare Som nybörjare förlorade Lari Raitavuo stora summor på placeringsmarknaden på grund av sin otålighet. Nu är hans pengar bundna i uppstartsföretag. ↳

SI D O R N A

4 6–48

S.

4 3

S.

49

S.

50

Banken i fickan

Pengar & lagen

Ansvar intresserar

Med den nya mobilbanksappen får man direkt kontakt med bankens kundtjänst till exempel via chatten.

Elina Helokoski förklarar hur man kan dra av nya överlåtelseförluster och sådana som uppstått före 2016 i beskattningen.

Mats Hansson skriver att ansvarsfulla företag lockar placerare eftersom allt fler grundar sitt köpbeslut på sina värderingar.

Ansvarsfull placering

Sasja Besliks besök i Hyderabad i Indien 2015 var även starten för en omfattande uppgift för Nordeas team för ansvarsfulla investeringar. Teamet har bland annat producerat en detaljerad rapport om vattendragens förorening och haft ett frodigt samarbete med läkemedelsbolag och organisationer i branschen.

Bild Thomas Sonne

T E X T

K A T A R I N A

G U S T A F S S O N

Blomstrande industri

– och samtidigt ett globalt hot Läkemedel är ofta livsviktiga för hälsan men produktionen av dem förorenar vattendrag och sprider livsfarliga bakterier.

Nordeas team för ansvarsfulla investeringar upptäckte omfattande föroreningar i vattendrag under sitt besök i Indien för några år sedan och har sedan dess jobbat för att strama åt kraven på läkemedelsbolagen och öka övervakningen. share

40

2018#03

Hur föroreningen av vattendragen i Indien även ökar antibiotikaresistensen hos oss

• Antibiotika kommer ut i miljön i samband med läkemedelsproduktion.

• Bakterier utvecklar en resistens mot antibiotika.

rier man kan berätta för att göra problemet förståeligt och personligt. ”Varje år dödar antibiotikaresistenta bakterier 25 000 människor i Europa och minst en halv miljon globalt sett, men försök erinra dig när du senast läst att någon dött av denna orsak”, förklarar Aagaard.

Antibiotikaresistens är inte ett nytt fenomen, men den ökade felanvändningen av antibiotika har emellertid försämrat läget betydligt. Bakterier som är resistenta mot de flesta antibiotikasorterna, så kallade superbakterier, sprids snabbt.

Om man inte gör något åt saken, tros antibiotikaresistenta bakterier årligen orsaka flera miljoner dödsfall vilket även äventyrar FN:s mål för hållbar utveckling. År 2016 varnade Världsbanken om att antibiotikaresistens kan orsaka lika stor ekonomisk skada som finanskrisen.

• Resistenta bakterier orsakar fara för den lokala befolkningen och sprids bland annat genom handel och turism.

• Läkemedelsbolagens utsläpp ökar antibiotikaresistensen i hela världen och påföljderna av resistensen är globala.

Bild Kristian Pohl/Regeringskansliet

Läkemedelsindustrin förvärrar läget

Bild Alexander Uggla/MSF

Antibiotika har haft en enorm inverkan på folkhälsan under de senaste hundra åren och dagens sjukvård är i stor utsträckning beroende av att de fungerar. Nu utgör resistenta bakterier ett hot mot de framsteg som man gjort inom medicinen. Många sjukdomar, till exempel lunginflammation, kan återigen bli dödliga och vanliga operationer extremt riskfyllda.

Sveriges miljöminister Karolina Skog beskrev problemet som det största hotet Karolina Skog mot hälsa och hållbar utveckling då hon Sveriges talade på ett seminarium om bakteriernas miljöminister resistens under evenemanget World Water Week. Nordea var en av seminariets arrangörer. ”Man har ännu inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid denna viktiga fråga”, säger Skog.

Enligt Helle Aagaard som är rådgivare i nätverket ReAct beror detta delvis på att de problem som antibiotikaresistenta bakterier orsakar är rätt ansiktslösa. ReAct är ett internationellt nätverk vars mål är att lyfta fram antibiotikaresistens och dess påföljder i den globala diskussionen.

Antibiotikaresistens är inte en sjukdom liksom till exempel HIV elHelle Aagaard ler cancer. Därför finns det inte helrådgivare i ReAct-nätverket ler några patientgrupper vars histo-

2018#03

Ironiskt nog bidrar läkemedelsindustrin som kämpar för att bota sjukdomar till att antibiotikaresistensen förvärras. Indien är en ledande antibiotikaproducent och industrin inom branschen har vuxit snabbt i landet, men från fabriker sprids utsläpp till vattendrag och odlingar vilket ökar antibiotikaresistensen.

Nordea är oroat över läget, eftersom bolaget placerar medel som det förvaltar i läkemedelsbolag vars produkter tillverkas i Indien. Experten Magdalena Kettis använder en stor del av sin arbetstid till att utreda läkemedelsbolagens inverkan på vattendrag.

Nordea började med detta efter att teamet för ansvarsfulla investeringar under sitt besök i Indien 2015 upptäckte att läkemedelsproduktionen förorenat vattendrag i omfattande utsträckning. Teamet beställde en oberoende undersökning för att få mer information om läget i landet.

I rapporten som publicerades 2016 konstaterades läget vara mycket allvarligt: tillräckliga rengöringssystem fanns inte och kemikalier släpptes ut i vattendrag och grundvattnet. De förorenande fabrikerna hade förbindelser till stora, multinationella läkemedelsbolag, men bolagen vill inte berätta vilka leverantörer de använder.

Därför är det nästan omöjligt att följa läkemedlen från fabriken till apotekshyllan.

“Rapporten var långt ifrån angenäm läsning. Det var uppenbart att leveranskedjorna inte alls är transparenta och det är ett problem för oss placerare”, säger Kettis.

“Som placerare måste vi kunna säkerställa att läkemedelsbolagen kan övervaka sina leverantörers utsläpp.

Efter att vi undersökt saken konstaterade vi att så inte är fallet, och att vi inte får tillräcklig information om ämnet.”

Indien är inte det enda problemet

Efter undersökningen har Nordea fortlöpande diskuterat direkt med läkemedelsbolagen och organisationen Pharmaceutical Supply Chain Initiative (PSCI) vars

41

share

share

Ansvarsfull placering

ANTIBIOTIKARESISTENS

42

• Människors antibiotikakonsumtion har ökat med 36 procent under åren 2000–2010.

• Bakterier som är resistenta mot antibiotika kan spridas av människor, djur, livsmedel och miljön.

• Det bredare begreppet mikrobläkemedelsresistens innebär en resistens mot läkemedel som används för behandling av andra än bakteriella infektioner.

• 2050 kan mikrobläkemedelsresistens orsaka 10 miljoner dödsfall om året.

För tillfället är talet cirka 700 000.

Rapporten Impacts of Pharmaceutical Pollution on Communities and Environment in India finns tillgänglig på Nordeas webbplats. I rapporten finns mer information om hur teamet för ansvarsfulla investeringar fungerar. sustainablefinance.nordea.com

• Det dör fortfarande fler människor i världen till följd av brist på antibiotikabehandling än av resistens.

Nordea deltar i utarbetningen av miljökrav

Man håller också på att skapa ett Antimicrobial Resistance Benchmark-system för läkemedelsindustrin. Systemet mäter hur väl bolagen sköter om ärenden som berör bakteriernas resistens. År 2017 publicerades nya metoder för att jämföra företag i läkemedelsindustrin, och där ingår även miljökrav för produktionen. Nordea var med om att inverka på tillkomsten och innehållet av jämförelsemetoderna.

Trots att det mest är lokalinvånarna som lider av att miljön förorenas, sprids de antibiotikaresistenta bakterierna överallt i världen genom turism och handel. Lunds universitets undersökningar visar att upp till 79 procent av personer som reser till Indien tar med sig hem antibiotikaresistenta tarmbakterier.

Antibiotikaresistens kan inte förhindras men man kan sakta ner dess framfart. Vad tycker man alltså på Nordea om att placera i läkemedelsbolag?

“Så länge som vi är delägare i bolagen har vi en möjlighet att utöva ägarstyre och påverka bolagens verksamhet”, betonar Kettis. ”Vi upplever att vi har en stor inverkan på saken. Vi deltar i många initiativ och projekt som hänför sig till såväl företagen som praxis.”

Magdalena Kettis Expert på Nordea

2018#03

Läkemedelsindustrin i Indien • Under 2014–2015 exporterade Indien läkemedel till ett värde av över 15 miljarder dollar varav 20 procent kom till Europa.

• Läkemedelsindustrin i Indien är mycket splittrad och i landet finns över 20 000 registrerade produktionsanläggningar.

• Nästan 20 procent av landets läkemedelsexport kommer från staden Hyderabad.

• Landets växande industri, inklusive läkemedelsindustrin, har förorenat över hälften av Indiens floder.

Bild Magnus Glans

medlemmar inkluderar många stora läkemedelsbolag.

Framsteg har redan gjorts, eftersom läkemedelsbolagen i växande utsträckning har förstått att det är viktigt att undersöka underleverantörerna.

Bolagen har bland annat låtit göra uppskattningar om sin leveranskedja, och PSCI har startat många utbildningar riktade till indiska varuleverantörer. Rapporten om läget har publicerats på Nordeas webbplats. ”Vi tror att vi kan samarbeta konstruktivt med dessa bolag”, säger Kettis.

Hittills har Nordea gått på djupet med föroreningen av vattendrag i Indien som läkemedelsbolagen orsakat.

Ett annat land med stor läkemedelsproduktion är Kina och även där ger utsläppen problem.

Forskare är inte ense om hur läget i landet ser ut.

Vissa anser att regleringen fungerar bättre och verksamheten är mer transparent än i Indien, andra anser att det är tvärtom. Nordea tänker även undersöka läget i Kina mer ingående, säger Kettis.

Förutom att ställa krav strävar Nordea även efter att påverka bolagens praxis. Läkemedelsindustrin är en mycket reglerad bransch och lanseringen av ett nytt läkemedel på marknaden är en lång process. Redan nu görs granskningar på fabrikerna men resultaten måste inte offentliggöras. Bristen på transparens är ett problem som Nordea vill lösa. ”Läget ändras om miljökraven kan integreras som en del av processen”, säger Kettis.

• 2050 kan mikrobläkemedelsresistens försvaga världens bruttonationalprodukt med 2–3,5 procent, alltså med upp till 100 biljoner dollar.

Digitala tjänster

T E X T

S A N N A

S E V Ä N E N

share

Maximal nytta av mobilbanken Nordea lanserar en ny app för mobilbanken i början av 2018. Appen erbjuder ett ännu bredare spektrum av tjänster som kan användas direkt i mobiltelefonen.

Betalningen reformeras tack vare de nya tjänsterna Nordea Pay och Apple Pay.

1

2

Girering till vem som helst Med hjälp av mobilbanken och ett telefonnummer kan man genast föra över pengar till vem som helst som använder tjänsten Girering. Gireringen fungerar också mellan olika banker, för i tjänsten medverkar tre finländska banker. Man kan börja använda tjänsten genom att ange sitt telefonnummer som kopplas ihop med kontonumret.

3

Ekonomin under kontroll Den nya appen gör det enkelt för dig att få en helhetsbild av din ekonomi eftersom den allmänna vyn över konton och placeringar är ännu bättre. Inkomster och utgifter illustreras med tydlig grafik.

4

Direkt förbindelse till banken I den nya mobilbanksappen får man direkt kontakt med Nordea Kundtjänst via chattfunktionen. Chatten kan utvidgas till en webbförhandling, vilket blir mer och mer populärt.

I framtiden kan man via mobilappen underteckna avtal och öppna tjänster med bara några klick.

2018#03

Nordea Pay och Apple Pay Ett helt nytt sätt att betala som fungerar på samma sätt som ett bankkort. I affären kan man betala inköp av alla storlekar med en mobiltelefon där tjänsten Nordea Pay eller Apple Pay har aktiverats. Dataöverföringen sker med NFC-teknik och telefonen ber dig att bekräfta inköpet med ditt fingeravtryck eller din pin-kod. Beloppet debiteras ditt bankkonto eller kreditkort.

lanserades redan på hösten 2017 så att kunder som var intresserade av tjänsten kunde prova den. Den lockade snabbt tusentals människor att testa de nya funktionerna.

Vi sökte bland annat efter erfarenheter av hur användarna hittar de olika tjänsterna inom appen och hur lätt de tar till sig hur de olika funktionerna används. Användarnas erfarenheter utnyttjades då appen utvecklades till sin slutliga form.

Vi har sammanställt fyra tips om hur du använder den nya mobilbanksappen på bästa sätt.

43

Betydelsen av de mobila banktjänsterna har ökat snabbt. I genomsnitt använder kunderna Nordeas mobilbanksapp tjugo gånger oftare än nätbanken på datorn.

Den nya appen har tagits fram utifrån användarnas villkor,och den kan kallas en verklig fjärrkontroll till banktjänsterna. I mobilen kan man använda bankens tjänster var och när som helst, men även alla tidigare tjänster förblir tillgängliga vid sidan av de mobila tjänsterna.

Beta- eller utvecklingsversionen av programvaran

Analys 2009

140

2010

2011

2012

2013

Ledstjärna inom ansvarsfulla placeringsportföljer

120

Nordea är föregångare inom ansvarsfull placering och har redan länge beaktat miljö, samhälle och god förvaltningssed i sin placeringsverksamhet. Vi håller även på att ta med synpunkter på ansvarsfull placering som en övergripande del av vår placeringsrådgivning.

100

80

Traditionellt har placerare bedömt sina insatser enbart på ekonomiska grunder: Hur mycket besparingar behöver jag för att gå i pension? Kan jag bevara värdet på min förmögenhet för följande generation?

En ny slags frågeställning håller emellertid på att bli allt vanligare: Hurdan inverkan har klimatförändringen och andra motsvarande fenomen på näringslivet och mina placeringar? Hur kan jag som placerare inverka positivt på dessa förändringar? Och vidare: Kan man utnyttja samhälls- och miljötrender i hopp om högre avkastning?

Nordeas team för ansvarsfulla investeringar och hållbar finansiering har sedan länge undersökt viktiga frågor med tanke på hållbar utveckling och främjat positiv förändring genom att aktivt samarbeta med företag.

60

40

share

44

Teamet som specialiserat sig på strategisk allokering av tillgångsslag håller nu på med ett utvecklingsarbete vars mål är att miljö- och samhällsansvar samt god förvaltningssed (på engelska Environmental, social and governance, ”ESG”) beaktas genomgående i bankens placeringsrådgivning. Det finns fortfarande mycket att göra men redan nu kan vi berätta vad det innebär för placeringsrådgivningen att ESG-faktorerna beaktas och hur faktorerna tillämpas i placeringsstrategin.

Vårt teams undersökning om strategisk allokering av tillgångsslag och placeringsrekommendationerna som utarbetas på basis av den grundar sig på observationer av olika tillgångsslag under en period på flera år. Att ha en lång placeringshorisont stöder på många sätt hållbar utveckling eftersom det hjälper placerare och företag att se hurdan inverkan deras verksamhet har på samhället och miljön på lång sikt, i stället för att bara fokusera på avkastning på kort och medellång sikt. Till

2018#03

2014

2015

2016

2017

share

Placeringar kan vara ansvarsfulla utan att avkastningen lider. Detta blir tydligt då man i samtliga sektorer jämför de bolag som sköter sina miljö- och företagsansvarsärenden bäst med alla företag globalt. På bilden jämförs indexet MSCI World ESG som beskriver de mest ansvarsfulla företagen globalt sett med indexet MSCI World som beskriver hela världens aktiemarknad.

exempel att släppa ut avloppsvatten i vattendragen kan ge en produktionsanläggning besparingar på kort sikt, men med tiden kommer de miljöskador som utsläppen orsakar att kosta samhället betydligt mer. Med tanke på allokering av tillgångsslag är en lång placeringshorisont idealisk, eftersom de typiska egenskaperna för varje tillgångsslag och förhållandena mellan olika tillgångsslag framkommer på ett pålitligt sätt först då de granskas för en lång tidsperiod.

Utmaningar i uppskatt ningen av ESG-faktorer

45

*Principerna för ansvarsfulla investeringar, på engelska Principles for Responsible Investment (PRI), har definierats 2006 på initiativ av FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi Annan. 1800 finansinstitut i 50 länder, inklusive Nordea, har undertecknat principerna.

Text 2018#03

Irene Mastelli Irene Mastelli arbetar som expert i Nordeas team som specialiserat sig på strategisk allokering av tillgångsslag.

Bild Håkan Flank

Man kan beakta hållbar utveckling och ansvar på många sätt vid placering. Till en början fokuserade kapitalförvaltarna på att utesluta ”tvivelaktiga” placeringsobjekt helt, till exempel tobaks- och porrindustrin. I dag föredrar man ett annat tillvägagångssätt: man väljer ut sådana bolag att placera i som är de bästa i sin sektor då man även beaktar miljö- och samhällsansvar. Även om detta har ökat betydelsen av riskhantering är det även ett ”bättre” sätt att placera på med tanke på allokeringen av tillgångsslag, eftersom det gör det möjligt att utnyttja alla tillgångsslag, sektorer och marknader globalt utan att utesluta något. Den förväntade avkastningen och riskegenskaperna för ”Best in Class”-index (dvs. bäst i sin klass) som beskriver ett dylikt placeringssätt följer sina övre index. Exempel på detta är MSCI World ESG och dess övre index MSCI World.

Utmaningen ligger i på vilket sätt man uppskattar ESG-faktorerna i varje tillgångsslag. Undersökningen fokuserar i huvudsak på aktier, eftersom det är lätt att upptäcka hur företag påverkas av vissa risker, såsom den globala uppvärmningen. Vissa forskare anser att samma risker gäller både obligationer och dem som emitterar dem, alltså såväl företag som stater och andra offentliga samfund. Till exempel priset på British Petroleums och andra stora oljebolags obligationer sjönk kraftigt 2010 efter att oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen råkade ut för en olycka. Fallet är ett bra exempel på hur känsliga obligationer är för miljörisker. Effekterna av ESG-faktorer på ränteplace-

ringar har undersökts, men undersökningen är ännu inte lika avancerad som för aktiernas del.

I kategorin alternativa placeringar är det betydligt svårare att beakta ESG-faktorer. Till exempel i hedgefonder används komplexa placeringsinstrument som inte är speciellt enkla att bedöma ur ett miljö- och samhällsansvarsperspektiv. Även i fortsättningen omfattar våra placeringsrekommendationer alternativa placeringar, men vi uppmuntrar till att välja aktörer som har förbundit sig till FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (Principles for Responsible Investment, PRI).

Detta tillgångsslag kräver emellertid ännu noggrannare sållning och utredning.

Syftet med vårt arbete är att främja en förändring mot mer ansvarsfull placering. Vi föredrar att utnyttja olika tillgångsslag så mångsidigt som möjligt och därför inkluderar vi hellre ESG-faktorer som en del av riskhanteringen i stället för att utesluta vissa sektorer helt och hållet. Förändringarna i vår placeringsrådgivning kommer sannolikt att synas så småningom då metoderna för att uppskatta ESG-faktorer inte är helt utvecklade för alla tillgångsslag. Vi är emellertid mycket nöjda med att hållbar utveckling i allt högre grad även kommer att beaktas i vår placeringsrådgivning.

En kundhistoria

Lari Raitavuo anser att det lönar sig att ta risker när man är ung, eftersom man måste planera sin placeringsstrategi på ett annat sätt när man blir äldre.

share 46 2018#03

Jag vill hitta min egen väg Den 24­åriga Lari Raitavuo älskar snabba rörelser vilket också är orsaken bakom hans största förluster på aktiemarknaden. Vd:n för innehållsmarknadsförings­ byrån drömmer om en börs­ notering och uppmuntrar unga att ta risker.

TE X T

S A N N A

B I L D E R

2018#03

S E V Ä N E N

M A R I

L A H T I

47

Då Helsingforsbon Lari Raitavuo vill lära sig något gör han det grundligt. Han undersöker, frågar och lär sig i praktiken. Som barn riktades kunskapstörsten till hemmasysslor eftersom man förväntades dra sitt strå till stacken för att få sin veckopeng. ”Jag strök i 24 timmar för att lära mig det ordentligt. Sedan gick jag över till tvättmaskinen. Ibland tvättade jag rena kläder på nytt för att lära mig”, förklarar Raitavuo.

Mamman Marjo Miettinen var en aktiv placerare och hemma talades det om faktorer bakom ett företags framgång. Därför började Raitavuo som 16-åring att placera i aktier och lade mycket tid på att förstå hur man blir skicklig på det. ”Alltid när jag träffade nya människor frågade jag dem hur de placerar och i vad.

Jag intervjuade företagsrepresentanter för skolarbeten och frågade om råd på banken”, säger Raitavuo.

share

2018#03 48 share

En kundhistoria

Lari Raitavuos morfar grundade Ensto som tillverkar eltillbehör och fortfarande ägs av familjen. Den unga företagaren berättar att han vuxit upp i en miljö genomsyrad av teknik och innovationer. Därför fotograferades han på Tekniska museet i Helsingfors.

Nu äger Raitavuo aktier i bolag som är verksamma i samma bransch som familjeföretaget Ensto som tillverkar eltillbehör och ägs av hans släkt. Aktieinnehaven ger en orsak att följa med vad konkurrenter och samarbetspartner gör.

Lärdom den hårda vägen

Ta risker, men se till att trygga dig. Det är Raitavuos placeringstips till unga. Dessutom måste man ha tålamod och man får inte tro för mycket om sig själv. Alla tre tips har Raitavuo själv lärt sig den hårda vägen.

Som 18-åring började han självständigt placera utomlands. I alla stora branscher valde han ut två företag som han köpte aktier i och vars kursutveckling han började följa.

– Jag behöll aktierna i ett till två år och sedan började jag göra förändringar. Jag sålde dem genast om det såg lite illa ut. Det var då som gjorde jag mina största förluster.

Som ung var det lätt att tro att man gjorde rätt lösningar trots att man bara hade lite erfarenhet. Som tur var drog mamma ner mig på jorden igen, visade mina misstag och förklarade vad de berodde på.

Raitavuo tar fortfarande risker. En stor del av hans tillgångar är bundna i ett kluster av små uppstarts­ företag, men hans egen bostad och en placeringsbostad i Hyvinge ger honom trygghet.

– Som ung måste man ta risker, då har man tid att korrigera felen.

Entusiasmen drev honom till företagare

Den viktigaste lärdomen om pengar fick Raitavuo som tonåring. I lågstadiet blev han mobbad och löste problemet genom att stjäla pengar från sin mamma och morfar. Pengar gav honom sällskap och popularitet.

– Jag förlorade mina gamla vänner och mammas förtroende. Jag åkte fast varje gång men jag fortsatte alltid att stjäla. Jag berättade inte om mobbningen då, eftersom jag skämdes för mycket.

Jag sålde genast om det såg lite illa ut. Det var då som jag gjorde mina största förluster.

Då Raitavuo slutade stjäla fick han en viktig lektion i betydelsen förtroende, ärlighet och mänskliga relationer.

Det första sommarjobbet fick han på Enstos fabrik som 15-åring. Raitavuo packade delar till eltillbehör i plastpåsar vid löpande band. Det var viktigt att se varifrån pengar faktiskt kommer.

Fram tills han var 20-åring spenderade han alla skollov på Ensto. Arbetet hjälpte honom att förstå familje­ företaget och ökade hans intresse för det. Raitavuo följer fortfarande aktivt med ärenden som berör Ensto och han är intresserad av en styrelsepost, men inte än.

– Det är viktigt för mig att hämta erfarenhet utanför bolaget och kanalisera min entusiasm i mina egna företag. Jag vill hitta min egen väg.

Nu fungerar Raitavuo som vd på innehållsmarknadsföringsbyrån Helsinking Originals Oy Ab. Tillsammans med bolagsmän äger han även Erimover Oy Ab som producerar motionstjänster samt fyra andra bolag.

– Jag drömmer om att börsnotera ett företag som jag grundat, antingen på Helsingforsbörsens huvudlista ­eller på internationella marknadsplatser. Jag vill göra ­något som folk runt om i världen känner igen.

Pengar & lagen

share

Hur avdras överlåtelseförluster?

Tidigare fick man bara dra av överlåtelseförluster från överlåtelse­ vinster. Lagen ändrades i början av 2016 och sedan dess har man kunnat dra av nya förluster från alla kapitalinkomster.

T EXT

SANNA

SEVÄNEN

/

BILD

MARI

Chefsjuristen på Nordea Private Banking Elina Helokoski påminner om att man kan dra av överlåtelseförluster under fem år.

2018#03

”Jag gick på förlust 2017 när jag sålde aktier som avkastade dåligt. Hur och var kan jag dra av överlåtelseförlusterna? Utöver aktier äger jag en placeringsbostad som ger mig hyresintäkter.”

Enligt den nya lagstiftningen kan man dra av överlåtelseförluster från alla beskattningsbara kapitalinkomster. Den nya lagen gäller överlåtelse-

förluster som uppstått 2016 eller senare. Din situation avviker alltså från frågaren ovan eftersom din förlust uppstått efter att den nya bestämmelsen trätt i kraft.

I första hand avdras förlusterna fortfarande från överlåtelsevinster. Om det emellertid inte uppstår tillräckligt med överlåtelsevinster kan man även dra av förluster från andra beskattningsbara kapitalinkomster redan samma år, och under de fem därpå följande åren.

Du kan alltså vid behov ännu år 2022 dra av förluster som har uppstått 2017.

Du kan dra av förlusterna från nettokapital­ inkomsterna vilket innebär att du först drar av de naturliga kostnaderna för kapitalinkomstens förvärvande. Till exempel från hyresintäkterna från en placeringslägenhet ska man först dra av betalda vederlag och först därefter kan man dra av överlåtelseförluster från nettohyran. Överlåtelseförluster sänker alltså de beskattningsbara kapitalinkomsterna.

Om nettokapitalinkomsterna inte är ­tillräckliga för att dra av alla ­överlåtelseförluster, fastställs en ny överlåtelseförlust för dig som du kan dra av från dina kapitalinkomster följande år, till exempel från netto­ hyrorna.

49

”År 2013 sålde jag aktier med förlust. Jag har inte kunnat dra av överlåtelseförlusterna än eftersom jag inte haft några överlåtelsevinster. Jag hörde att reglerna för att dra av överlåtelseförluster har ändrats. Kan jag fortfarande dra av mina gamla förluster?

Då dina överlåtelseförluster uppstod föreskrev den gällande lagen att dessa förluster endast kan dras av från överlåtelsevinster som uppstår under samma skatteår eller därpå följande fem år. Tyvärr kan gamla förluster fortfarande endast dras av från överlåtelsevinster.

Du har emellertid fortfarande möjlighet att dra av överlåtelseförluster som uppstått 2013 från överlåtelsevinster som uppstår under skatteåret 2018.

Därefter är förlusterna inte längre avdragsgilla.

Skattepliktiga överlåtelsevinster uppstår när du till exempel säljer en placeringslägenhet eller värdepapper och får mer för egendomen än vad du betalade för den. Om du har långsiktiga innehav vars värde du inte längre är säker på kan du ­använda den presumtiva anskaffningsutgiften.

Från försäljningspriset på innehav som är högst 10 år gamla avdras 20 procent på basis av den presumtiva anskaffningsutgiften för att fastställa beloppet av överlåtelsevinsten. Från innehav som är äldre än 10 år avdras 40 procent. Överlåtelseförluster uppstår aldrig om den presumtiva anskaffningsutgiften används.

L A H T I

2018#03 50 share

Kolumn

Positivt placerarbeteende Man kan styra hur marknaden påverkar portföljen, men kan man även påverka marknaden? Placerare har nu ännu bättre möjligheter att genom sina val även förändra företagens verksamhetsmodeller.

Det har varit en allmän tanke att ­privatplacerarens betydelse på placeringsmarknaden är liten. På likvida marknader har endast stora belopp som flyttas av professionella placerare påverkat priset på aktier och andra värdepapper samt marknadens riktning.

Privatplacerare har tilldelats rollen som åskådare och fått nöja sig med den i sig viktiga uppgiften att placera på ett diversifierat sätt på marknaden så att den önskade avkastningsnivån uppnås och riskgränsen inte överskrids. Vi har redan en mycket bra uppfattning om hur det lönar sig att göra det här, eftersom man har forskat i finansmarknaden och portföljuppbyggnad i över ett halvt sekel.

Privatplacerare försummar ofta diversi­fiering, trots att det redan finns mycket information om hur man kan behärska portföljens risker utan att kompromissa med marknadsavkastningen. Man vet mindre om hur man kan få portföljen att avkasta mer än marknaden. Ändå är privatplacerare mycket frestade av att försöka överträffa marknadsavkastningens nivå.

Typiska drag i placerarnas beteende är till exempel otillräcklig ­diversifiering och fel timing, vilket leder till att man

går miste om den avkastning som marknaden erbjuder. Här låter sig placeraren i onödan dras med av marknaden; marknaden är en dålig husbonde men en bra dräng när det kommer till att samla förmögenhet. Man kan tämja marknaden och använda sig av den när man vet hur den fungerar och vad man eftersträvar med sina placeringar.

Placerarna behöver alltså inte i onödan låta sig och sin portfölj drivas med av marknaden, men kunde rollerna kanske bytas ut så att privatplacerare, i strid mot den allmänna uppfattningen, kunde påverka marknaden? Konsumenters och placerares ökande intresse och oro för miljön, socialt ansvar och före­ tagens goda förvaltningssed påverkar redan nu placeringsverksamheten.

Företag som agerar i strid mot ­konsumenternas värderingar har sämre möjligheter att sälja sina produkter ­vilket så klart även påverkar bolaget som placeringsobjekt. Placerare kan alltså ­påverka marknaden även i rollen som konsumenter.

Det finns tydliga indikationer på att företagen har vaknat upp i denna fråga och bolagsstämman är inte längre det enda stället att påverka företagets riktning. När tillräckligt många privatplacerare ställer sig bakom samma värderingar påverkar de till slut företagens framgång och således har placerarna flyttat sig från åskådarläktaren ner till spelplanen.

Text Mats Hansson Chef för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team

Text Martin Leer Scharnberg

INVESTERING GENOM TIDERNA

”Om jag är värd något som helst senare, så är jag också värd något nu. För vete är vete, även om folk i början tror att det är gräs.”

I dag anses den nederländske målaren vara en av de största någonsin. Men medan han levde sålde han bara en enda målning.

share

V i n c e nt van Gogh

V i n c ent van G o gh i et t brev t i l l si n bro r T h e o

Ett kort konstnärsliv Det stora avtryck som van Gogh gjorde inom konsten gjorde han på bara tio år. Han vigde sitt liv åt konsten som 27-åring och tog sitt liv 1890, bara 37 år gammal. .

Falska van Gogh-målningar I takt med att Vincent van Goghs konst vann anseende och steg i värde under 1900-talet började kopister att efterlikna hans verk. 1931 dömdes den tyske konsthandlaren Otto Wacker till 19 månaders fängelse för att ha sålt 30 van Gogh-förfalskningar. I dag undersöker Van Gogh-museet i Amsterdam varje år omkring 200 målningar som hoppfulla ägare anser vara Vincent van Goghs. Nästan alla visar sig vara gamla förfalskningar.

51

1990

Vincent van Goghs mönster och motiv är lika världskända som värdefulla. Han har en alldeles särskild plats i konsthistorien, pre­ cis som namn som Pablo Picasso och Andy Warhol. Medan dessa två hann uppnå stor rikedom och stort erkännande för sin konst­ närliga förmåga under sin livstid, upplevde sig Vincent van Gogh totalt missförstådd under hela sitt liv.

Trots att han målade omkring 900 målningar vet man med säkerhet att han bara sålde en enda. Den röda vingården vid Arles köptes 1890 av Anna Boch, en belgisk konstsamlare för 400 franc.

Sju år senare hade Vincent van Gogh blivit ett namn i konstkretsar och Anna Boch sålde målningen för 10 000 franc, alltså mer än tjugo gånger så mycket. I dag hänger målningen på Pusjkinmuseet i Moskva och anses kunna bli den dyraste målningen någonsin om den kommer ut till försäljning.

561

procent

1987

1989

van Goghs världsrekord Mellan 1987 och 1990 slogs världsrekordet för priset på en målning tre gånger – alla gångerna av van Gogh-verk. 1987 såldes Irisar för 53 miljoner dollar, 1989 såldes Porträtt av Joseph Roulin för 58 miljoner dollar och 1990 såldes Porträtt av doktor Gachet för 82 miljoner dollar, vilka fram till i dag är de dyraste van Gogh-målningarna någonsin.

Femton dyra solrosor

Att Vincent van Goghs verk har utvecklats till värdefulla investeringsobjekt framgick tydligt 2015, då målningen L’Allée des Alyscamps såldes i New York för 66,3 miljoner dollar. Det innebar nämligen att målningens värde hade ökat med 561 procent sedan 2003.

I ett brev till sin bror skrev en ung Vincent van Gogh 1888: ”Jag vågar lova dig att mina solrosor är värda omkring 500 franc.” Drygt 100 år senare, 1987, blev Vincent van Goghs Vas med femton solrosor världens då dyraste målning när den på en auktion i London klubbades för 39 miljoner dollar.

39

milj. $

2018#03

Prisökningar

2018#03 52 share

Se pü min klänning ...

Text Mette Nexmand / Modellfoto Michelle Berg

P L A S T

F R Å N

M AT E R I A L

D E S I G N

L A B

–

K E A

share 53

den är gjord av avfall

Klänningar sydda av marint avfall, silke från bin och textil framställd av sur mjölk. Hållbara material är den nyaste sloganen inom modebranschen. Men är det tomma ord eller håller en av världens mest förorenande industrier faktiskt långt om länge på att förändras?

M O RT E N

H J O RTS H ØJ / FOTO

ST I N N A

S K R I V E RGA A R D

2018#03

T E X T

share 54

D

Den liknar chiffong. Den är lika lätt och elegant som chiffong. Men sanningen om den plisserade festklänningen från H&M:s Conscious Exclusive­kol­ lektion anno 2017 är att den har tillverkats av mar­ int avfall och annan återvunnen plast. Rakt igenom.

Och så har vi skorna från Nike. De liknar läder.

Doftar läder. Och håller för minst lika många hopp, steg och löprundor som andra tennisskor. Ändå var det något alldeles speciellt över de vita fritids­ skorna som världens största sportmärke lanserade tidigare i höst. Skinnet som det amerikanska före­ tagets senaste Tennis Classic­skor är sydda av har framställts av det läderavfall som Nike vanligtvis slänger tonvis av varje dag.

Med hjälp av en ny teknik som Nikes forskare på huvudkontoret i Oregon själva har utvecklat har fö­ retaget lyckats uppfinna en lädertyp som består av smulade läderrester och återvunnen fiber. Materi­ alet matas ut i en pastaliknande form och kan for­ mas efter till och med den mest invecklade skode­ signerns hjärna. ”Det är inte bara en sko. Det är en revolution”, sade Nike om sitt så kallade Flyleather som enligt företaget har ett koldioxidavtryck som är 80 pro­ cent mindre än traditionellt läder och som vid till­ verkningen kräver 90 procent mindre vatten.

Det är siffror som verkligen betyder något när man som Nike uppskattningsvis säljer 25 par skor i sekunden.

Wake-up call

2018#03

Från metervaruproduktion till färger och frakt: Kläd­ och modebranschen är och förblir en av värl­ dens mest förorenande industrier. Och det vet både branschen och konsumenterna vid det här laget.

Det går åt omkring 2 400 liter vatten att tillverka en enda T­tröja enligt organisationen Better Cotton Initiative. Lägg också till de svindlande mängder kemiska bekämpningsmedel och kemikalier som tillverkningen kräver. Det är inte bättre med synte­ tiska fiber som polyester och nylon. Dessa syntet­

Det kan vara svårt att förstå de komplicerade processer som ligger bakom framställningen av många material.

Met te B ak-Anderse n

När H&M lanserade 2017-versionen av sin hållbara kollektion, Conscious Exclusive, var en plisserad, puderrosa galaklänning (bilden på föregående sida) särskilt uppseendeväckande. Klänningen har uteslutande framställts av garnmaterialet Bionic som i sin tur har framställts av återvunnet kustavfall insamlat i Hannan i Kina och uppblandat med andra återvunna plastflaskor.

Varje klänning består enligt information från H&M av 89 PET-flaskor (polyetentereftalat som är en termoplastprodukt i polyesterfamiljen), och det kan vara vattenflaskor, schampoflaskor och liknande. Den korta versionen av metoden som ligger bakom materialet är att plastflaskorna rengörs, finfördelas, smälts och görs om till fiber som slutligen spinns till garn.

material, som enligt Lenzing Group utgör mer än 60 procent av de fiber som används världen över, framställs vanligen av fossila bränslen såsom olja som smutsar ned och sliter hårt på jordens resurser.

Tidigare i år gav rapporten Pulse of the Fashion Industry bottenbetyg till klädbraschen och delade endast ut 32 av 100 möjliga hållbarhetspoäng till branschen i en redovisning som utarbetats av er­ kända aktörer som Global Fashion Agenda och Bos­ ton Consulting Group. ”Det är dags att arbeta annorlunda”, står det i rap­ porten.

Och det har flera företag också börjat med. Hos några av världens största klädproducenter tittar forskarna nyfiket i mikroskopen och gör försök med många nya material.

En av föregångarna är H&M som tidigare i år satte upp ett mål om att före 2030 endast använda material som kan återvinnas och som framställts på ett hållbart sätt.

Mellan Hongkongs skyskrapor har en forskar­ grupp från The Hong Kong Research Institute of Textiles and Apparel under ledning av professor Carol Lin just nu ett nära samarbete med H&M. Deras partnerskap har hittills lett till en teknik som gör det möjligt att återvinna blandningstextilier – exempelvis ett par byxor som består av både bomull och elastan – till nya textilier och garn. Det är ett steg som i branschen kallas banbrytande, eftersom det hittills har varit omöjligt att återvinna de tonvis av klädesplagg som består av mer än en fiber.

Förutom H&M, som förra året sålde kläder för 23,5 miljarder euro, har sportmärket Adidas tillverkat kläder och inte minst skor av uttjänta plastflaskor. ”Det är de stora företagen som H&M och Nike som driver på utvecklingen just nu. De inser att de sågar av grenen de sitter på om de fortsätter att producera på det sätt som de gjort hittills”, säger Mette Bak-Andersen.

Hon är chef för Material Design Lab, ett av Nor­ dens största materialbibliotek som används av såväl studenter som forskare och internationella företag på jakt efter nya och hållbara material.

På hyllorna hos Material Design Lab, som har sitt kontor på Københavns Erhvervsakademi där många

2018#03

55

share

av framtidens designtekniker utbildas, står karto­ tekkort med små materialprov på rad.

En bit textil framställd av svampsporer är sam­ metslen och påminner om mocka, en torkad ko­ mage känns sträv och solid och ett laxskinn glän­ ser som pärlemor. Alla prover är mer eller mindre utvecklade förslag på material för bland annat framtidens kläddesigner. ”Detta kan du utan problem spinna i en riktigt bra kvalitet”, säger Mette Bak­Andersen och visar ett vitt garnnystan framställt av tång.

Själv har hon och studenterna bland annat ex­ perimenterat med silke från honungsbin som pro­ ducerats med hjälp av syntetisk biologi, plast fram­ ställd av sur mjölk och cellulosaläder av bakterier från japanskt te.

I ett av Material Design Labs senaste projekt har de fokuserat på hur tröjor, byxor och jackor kan färgas utan alla de kemikalier som används i dag.

En puderrosa bomullströja har exempelvis fått sin färg från avokadokärnor, en grönaktig topp har färgats med blåbär och en tröja har fått sin gula färg från lökskal.

En av utmaningarna inom dagens klädindustri, menar Mette Bak­Andersen, är att många designer fortfarande saknar grundläggande materialkun­ skaper. ”Det kan vara svårt att förstå de komplicerade processer som ligger bakom framställningen av många material. Det är inte många som till exem­ pel tänker på att en fin vit tyll ofta började sitt liv som en svart cancerframkallande råolja som pum­ pats upp någonstans i Mellanöstern”, säger Mette Bak­Andersen. ”Mindre företag saknar ofta materialkunskaper och har inte tid eller möjlighet att söka ny kun­ skap, medan många stora företag har en material­ avdelning som inte nödvändigtvis har ett nära samarbete med designavdelningen i utvecklingen av nya plagg”, säger hon.

Mette Bak-Andersen, chef för Material Design Lab i Köpenhamn, framhäver H&M som ett av de internationella företag som går i täten för återvinning av plast i klädtillverkningen. Återvunnen plast är dock inte lösningen om vi vill undvika mikroplast, påpekar hon. ”Plastbaserade textilier är en av de stora syndarna när det handlar om mikroplast som hamnar i naturen. Så länge vi använder plast som inte är biologiskt nedbrytbar

kommer det ständigt att tillföras mer mikroplast.

Och då spelar det ingen roll om det är nytt eller återvunnet. Klänningen från H&M är till exempel inte biologiskt nedbrytbar.” Mette Bak-Andersen efterlyser stora satsningar inom forskning och utveckling av biologiskt nedbrytbara alternativ och betonar att det redan finns många spännande nya material och produktionsprocesser som befinner sig på utvecklingsstadiet.

2018#03 56 share

Det har funnits en tendens till att man exempelvis lanserar en produkt av ananasskal eller tång och skryter med att produkten är hållbar.

Suz i Ch ri stof ferse n, rådgivare

Den felande länken

Redan på 1980-talet började man tala om hållbart mode. En av föregångarna var amerikanske Yvon Chouinard, grundaren av outdoormärket Patagonia.

Vid sidan av jobbet som vd var Yvon Chouinard en bergsklättrande naturälskare och historien berättar att det var synen av en allt mer medtagen natur som fick honom att göra Patagonia miljömedvetet.

1996 tog Patagonia – som ett av världens första stora företag – initiativ till att all bomull på företa­ get skulle vara ekologiskt producerad. I sina ambi­ tiösa reklamkampanjer under åren har Patagonia uppmanat sina kunder att inte köpa nya Patago­ nia-produkter förrän de gamla jackorna och fleece­ tröjorna är slutslitna och gärna reparerade flera gånger.

Under de senaste åren har modevärlden nästan exploderat av projekt som betonar hållbar utveck­ ling och det går nästan inte att läsa en modeblogg utan nya produktlanseringar från kläd- och mode­ designer som med kläder framställda av plastavfall eller överskott från livsmedelsindustrin säljer en grön historia om sig själv. ”Många företag använder hållbarhet som storytelling. Det har funnits en tendens till att man exem­ pelvis lanserar en produkt av ananasskal eller tång och skryter med att produkten är hållbar. Men om det överhuvudtaget ska göra någon nytta måste det införlivas i hela kollektionen och i företagets DNA”, säger Suzi Christoffersen.

Hon driver företaget Closed Loop som lever på att sälja rådgivning till företag som Bestseller, Coop och DK Company om hållbar produktion och som regel­ bundet håller workshoppar om hållbara material.

Hon säger att en av de stora utmaningarna just nu är att många nya avancerade material och lösningar från forskningen inte fångas upp av industrin. ”Problemet är att det ofta kräver gigantiska platt­ formar för att kunna flytta hållbarhetsfronten. Små och medelstora modeföretag stöter gång på gång på höga minimikrav på en metervara som är ny, grön och spännande, men som de helt enkelt inte har möjlighet att uppfylla”, säger hon. ”Därför är det enormt viktigt när de stora aktö­ rerna som Nike och H&M går främst.”

Spill eller big business?

Många material som utifrån kan likna nyckeln till en hållbar framtid är förbundna med etiska pro­ blemställningar. Mjölk som kan återvinnas till fiber inom klädtillverkningen är exempelvis ett av den senaste tidens hetaste ämnen. Framför allt i våra länder där mjölkproduktionen är stor – och spillet därmed också är stort.

Det är väldigt bra att klädindustrin vänder sig mot livsmedelsbranschen, säger Suzi Christoffersen på Closed Loop. Men man missar en viktig poäng om man inte tänker på hela värdekedjan för livsmedlet. ”Det tjänar ingenting till om man istället för att använda spillprodukten börjar producera ny mjölk.

Då har vi inte uppnått något”, säger hon.

Utvecklingen består alltså just nu av många pa­ radoxer. Ekologisk bomull är till exempel betydligt mer hållbar än konventionellt odlad bomull, men det krävs mer jord och tar samtidigt jord från livs­ medelsodlingen eftersom de två typerna ofta odlas på samma jord. Och kashmirgetterna, vars ull anses vara hållbar, håller på att äta sig genom Mongoliet och lämnar en öken efter sig.

Därför är exempelvis lin och hampa mer intres­ sant, eftersom det kan odlas på jordar som ofta inte lämpar sig för livsmedel och kräver färre kemika­ lier och mindre vatten än bomull, förklarar Mette Bak-Andersen från Material Design Lab. ”Men”, understryker hon, ”det finns ingen textil som är rakt igenom hållbar. Att enbart fokusera på en enda gröda är inte bra för den biologiska mång­ falden. Vi måste istället säkerställa stor mångfald så att lösningarna kan komma från många olika håll.

Samtidigt får vi inte glömma att det i stor utsträck­ ning också handlar om vad konsumenten gör med kläderna.”

Företagen kan tillverka tröjor, byxor och jackor av tång, mjölk och ekologisk bomull. Men om kon­ sumenterna ändå bara använder kläderna några gånger innan de kastas till följd av modenycker, ja, då har vi inte uppnått något.

Slowfashion har ofta nämnts som en lösning. Det handlar om att sänka farten och slita sönder klä­ derna istället för att kasta dem och köpa nytt varje gång de snabbproducerande klädföretagen hänger upp nya plagg i skyltfönstret.

I framtiden – när klädkonsumtionen enligt rap­ porten Pulse of the Fashion Industry förväntas öka med över 60 procent till 102 miljoner ton år 2030 – hjälper det enligt experterna alltså mest av allt om konsumenterna köper färre klädesplagg.

Under tiden arbetar Nike, Adidas, H&M och an­ dra företag på att utveckla nya, hållbara material och tekniker som är bra för planeten. ”Tillsammans kan vi bidra till att lösa problemet”, hävdade Adidas då företaget under hösten lanserade ett par sneakers tillverkade av plastavfall: ”Innan det är för sent.”

share 57

hälfoder. På Adidas är man återhållsam med att lämna exakt information om hur skon tillverkas, men olika medier har noterat att det har använts olagligt fiskenät i tidigare modeller från Adidas och Parley. Skon är inte biologiskt nedbrytbar och det är enligt Mette Bak-Andersen också tveksamt om plasten i skon kan återvinnas ännu en gång, eftersom det är en mycket omständlig process att ta isär skon i komponenter som kan återvinnas.

2018#03

Adidas har sedan 2015 samarbetat med miljöorganisationen Parley kring ett återvinningsprojekt, och det senaste resultatet av samarbetet är en ny version av klassikern Adidas Original (se bilden). Ett par skor består enligt den tyska sportgiganten av elva plastflaskor – som har samlats in som avfall i havet vid Maldiverna. Plasten har omvandlats till en tråd som utgör skons vävda ovandel, och den återvunna plasten lär ingå bland annat i skons snören, hälband och

2018#03 58 share

E T T MOBILT F N

”Vi måste nå ut till folket. Ända ut i lokalsamhällena” Världens kanske viktigaste organisation har förlorat kontakten med folket.

Det vill man ändra på med UN Live. Den ambitiösa planen handlar om att få människor överallt på jorden att engagera sig i FN:s värden och mål.

Den danske entreprenören Jimmy Maymann är en av männen bakom initiativet.

Text Kasper Steenbach / Foto Bjørn Rosenquist

Vi måste återfå tron på vetenskapen.

Om Jimmy Maymann ska peka på sin egen största drivkraft i det mångfaset­ terade projektet UN Live så handlar det om just detta. Vi måste göra vetenska­ pen till fundamentet i vår debattkultur om vi ska utveckla vårt samhälle. ”Vi måste förflytta oss från det post­ faktuella samhället, där människor prenumererar på den verklighet som passar dem till ett samhälle där vi åter­ får förtroendet för världens främsta forskare”, säger den 46-årige dansken.

Jimmy Maymann är ordförande i onlinekommittén UN Live, en obero­ ende global institution som med hjälp av finansiering från fonder och så små­ ningom också det privata näringslivet och ett starkt samarbete med FN ska arbeta med att sprida organisationens värden och framför allt de 17 globala målen för en hållbar utveckling som ska vara uppfyllda år 2030. Det ska göras på tre sätt: en onlineplattform som är tillgänglig för alla, ett nätverk av partnerinstitutioner som ordnar ut­ ställningar och andra aktiviteter i lo­ kalsamhällena och ett museum eller så kallat upplevelsecenter i Köpenhamn.

De första aktiviteterna förväntas se da­ gens ljus i år och med tanke på situa­ tionen i världen kan det inte gå snabbt nog enligt Jimmy Maymann: ”Vi lever i ett polariserat samhälle.

Det perfekta exemplet är Trump som håller på att dra tillbaka allt som Obama stod för. Problemet är att vi be­ traktar saker och ting på så olika sätt, eftersom vi inte har gemensamma re­ ferenspunkter En gemensam referens­

punkt ska enligt min mening vara ve­ tenskapen.”

Om du väcker en Trump-väljare klockan fyra på natten och frågar vad världen behöver allra mest, kommer han eller hon knappast att svara vetenskap. Är det inte bara ännu en elitistisk idé? ”Vi måste nå ut till folket. Ända ut i ­lokalsamhällena. Vi kommer till dem med exempelvis en spelifiering av hur koldioxidutsläppen påverkar klimatet, och en utställning där vi med hjälp av virtuell verklighet visar vilken ­inverkan förändringen har på människans ­närmiljö. Baserat på den senaste forsk­ ningen. Vi översätter vetenskapen till format som människor förstår och visar dem genom fakta hur dessa utmaningar också påverkar deras lokala omgivning.”

Det låter som en enorm utmaning ... ”Ja, men det finns ingen annan utväg.

Förtroendet för våra institutioner är borta och det är mycket problematiskt om du vill ha en värld, en demokrati och ett samhälle som vidareutvecklas.

Vi tar initiativ till att föra människor närmare varandra, för det är först då vi kan börja utveckla hållbara, breda lös­ ningar som är till gagn för större delen av befolkningen.”

Vilka erfarenheter från din bakgrund som entreprenör har du kunnat utnyttja i UN Live? ”Projektet föddes som en tanke om hur man kan flytta in FN i en digital tids­ ålder och på så sätt göra FN relevant

för en yngre målgrupp. Hade vi kun­ nat göra det i den gamla fina FN-bygg­ naden? Det hade vi kanske, men det skulle vara svårt att åstadkomma en sådan splittring inuti systemet efter­ som det finns så många fastlåsta sätt att göra saker och ting på. När jag gjorde HuffPost Live (Jimmy Maymann är före detta senior vice president på Huffington Post, redaktionen) var jag tvungen att anställa hundra personer och flytta dem till en annan våning, eftersom det skulle göras oberoende av de gamla rutinerna. Om du ska för­ ändra något snabbt så måste du stå utanför och titta in. Det blir förhopp­ ningsvis också styrkan här.”

Kommer FN att nå sina 17 mål om en hållbar framtid 2030? ”Vi kommer inte ens i närheten utan tekniken. Ett exempel: Med den nu­ varande tekniken kommer det att ta 79 000 år att tömma världshaven på plast. Boyan Slat är en nederländsk pojke som vid 16 års ålder studerade rymdteknik och fick en idé om enorma pontoner som kan samla upp plasten.

Om hans teknik fungerar – och det verkar den göra – kan han avlägsna hälften av all plast i världshaven på fem år. Ny teknik gör det möjligt för oss att nå våra mål.”

Det är andra gången FN har gett sitt tillstånd till att ett externt projekt får använda FN:s namn. Första gången var när Ted Turner skänkte en miljard dollar och FN instiftade en fond för att förvalta pengarna.

Fakta om UN Live UN Live består av tre plattformar: UN Live Online är projektets virtuella plattform som leds av Jimmy Maymann. UN Live Network samarbetar med partnerinstitutioner som skapar lokala evenemang, aktiviteter och utställningar som ska engagera folk på lokal nivå i FN:s värden och arbete.

UN Live Building blir ett upplevelsecenter som – om den sista delen av finansieringen faller på plats – uppförs i Köpenhamn, där kommunen för närvarande letar efter lämpliga tomter.

De tre plattformarna budgeterar en total investering på 270 miljoner euro, varav tre fjärdedelar ska användas till upp­ förandet av upplevelsecentret. Projektet stöds av flera danska och internationella fonder.

2018#03 59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share.

Det finns många fler idéer i tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustration Kari Modén/Form Nation

Fisk i stallet

En tablett mot ålderdom

Flytande avfallsätare

Du tar ett nedlagt lantbruk och fyller stallet med fisk i regnbågens alla färger.

Gödsel från fisken används på grannens åkrar, och det slutna systemet löser de stora miljöproblem som ofta är förbundna med odlad matfisk.

Metformin är ett välkänt läkemedel mot diabetes som har visat sig ha en biverkning som gör att diabetespatienterna lever längre och mår bättre. Forskarna undersöker nu om detta läkemedel rentav kan skjuta upp ålderdomen.

Den tuffar runt på amerikanska floder och äter avfall som annars skulle vara dyrt och besvärligt att samla in. Mr. Trash Wheel drivs av sol och vatten, så metoden är till på köpet miljövänlig.

Teknik för flickor

Flera generationer under samma tak

Sol i mörkret

Den lilla flickan Ruby är en hjälte för många barn som tack vare henne har lärt sig om datorer, teknik och kodning.

Formen är en helt vanlig bok och formatet har inte minst vunnit gehör hos flickor. Den finns än så länge i 22 länder.

Studenterna saknade bostäder och äldre­ boendet behövde liv. Lösningen var att låta studenter från Cleveland Institute of Music flytta in. I dag bor de gratis och deltar i det dagliga livet tillsammans med de äldre.

Little Sun har sålts i en halv miljon exemplar, inte minst i fattiga länder där det inte finns någon annan belysning.

Lampan laddas när solen skiner, men det mest snillrika är kanske lampans glada utseende.

Drick havet

Anden i datorn

En T-tröja av sur mjölk

Mer än hälften av bruksvattnet i Israel kommer från avsaltat havsvatten.

Avsaltningen görs bland annat med hjälp av speciella kemikaliefria membran som skiljer vattenmolekylerna från saltet.

Vi befinner oss i en inte så avlägsen framtid där forskarna överför personligheten och medvetandet från en människa till en dator. Ett slags evigt liv som hittills har tilltalat en del it-miljonärer som har investerat i det.

Forskare arbetar med att använda sur mjölk och andra överskottsprodukter från livsmedelsbranschen till att framställa tyg som bland annat kan bli en ny hållbar T-tröja.