Share4 se web

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

J U N I 2 0 1 8 # 0 4

De nya entreprenörerna Jessica Rose Buhl-Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir är en del av en ny rörelse: millenniumentreprenörerna. För dem går filantropi och vinst hand i hand.

H Å LL B A R H E T

I N N O VAT IO N

F R A M T I D E N S

A R B E T S P L AT S

Strumpbyxor du bär med gott samvete

Mannen som uppfann hashtaggen

Fokusera, ta ledigt och gör många fel

V Ä R L D S O M V Ä L V A N D E

I D É E R

L Ö S N I N G A R

B A N B R Y T A N D E

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

share

Medveten aktivitet gör skillnad Att passivt sitta och betrakta sitt liv och öde känns främmande för de flesta. Men märkligt nog är det ganska många som förhåller sig ganska inaktiva vis-a-vis sin egen ekonomi, framför allt till den del som ligger långt fram i tiden. Bra avkastning är oftast inte ren tur, utan resultatet av struktur och aktiva beslut.

Oavsett om man sparar till sin pension, förvaltar en stiftelseförmögenhet eller bygger bolag gör det skillnad att vara engagerad och involverad. Att ställa krav på hur kapitalet ska investeras och förvaltas bidrar till helhetens bästa och ett långsiktigt värdeskapande - för fler intressenter än dig själv, dessutom.

Fo t o: H å ka n F l a n k

03

Ninni Franceschi Chef Nordea Private Banking, Sverige

U T G I VA R E

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB, 105 71 Stockholm nordea.se/privatebanking · privatebanking.sverige@nordea.se

Ulla Madsen (ansv), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö

PL ANERING

Datagraf Communications · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Sofia Lundgren (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K

Datagraf Communications ·

Omslag: Illustration Mikkel Mainz · Fotograf Martin Tanggaard

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

E

2018#04

REDAKTION

N VA

T

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga. Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas mot bakgrund av informationen i denna tidning. Mångfaldigande, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter föregående överenskommelse med Nordea Private Banking.

S

F A S C I N A T I O N

En hög andel av oss är fortfarande passiva i våra pensionsval - där det verkligen går att aktivt göra skillnad. Visste du till exempel att det är 27 gånger bättre att välja en klimat­ smart fond i PPM-valet än att duscha två minuter kortare varje dag – i 42 år?! Det kan du läsa mer om i artikeln om koldioxidavtryck och temperaturhöjningar på sidan 46 i denna tidning.

Med medvetna val och en genomtänkt investeringspolicy kan man alltså bidra positivt, både till den egna ekonomin och hållbarheten i världen. Väljer du exempelvis att investera ett kapital i någon av våra prisbelönta fonder, kan klimatsmarta investeringsbeslut sedan fattas åt dig varje dag av förvaltarna, år efter år.

Min egen lilla portfölj är relativt hållbar. Jag är ingen fundamentalist och inte personligen högaktiv som min kära rådgivare vet (sko­makarens barn osv) men det känns bra att ha insikt i hur jag bidrar och påverkar.

Insikter, drivkraft och högst medvetna val kännetecknar både Gunilla von Platen, entreprenör och filantrop (med enorm energi!) som porträtteras på sidan 40, tillika Sasja Beslik, Nordeas hållbarhetsgeneral, som visar oss hur det står till med vår jord och tålmodigt lotsar oss till ökade insikter och bättre val.

Rekommenderad läsning, för inspiration och insiktsfull reflektion.

Fo t o S ø r e n S o l kæ r

Att leva i en kultur som inte tillåter fel är den säkraste vägen till undergång.

Rane Willerslev, museichef, Nationalmuseet i Köpenhamn

NORDE A PRIVATE BANKING

|

JUNI 2018

|

NR 4

11 9

Michelle Pfeiffer tjänade sina första fickpengar på att tvätta gamla smutsiga kylskåp. Läs vad den världsberömda skådespelaren har lärt sig av det.

32 Du blir bara kreativ om du vågar göra fel.

Det vet museichef Rane Willerslev från Nationalmuseet allt om. Möt honom i ett stort tema om framtidens arbetsplats.

Världens första helt solcellsdrivna tåg kör varje dag turister längs den australiska östkusten.

58 Norske Johan Brand har uppfunnit en digital frågesport som får miljontals barn och vuxna i 200 länder att leka – och lära.

46 Klimatförändringarna håller på att ta död på världens största korallrev. Nordeas hållbarhetschef, Sasja Beslik, har besökt Stora barriärrevet och själv sett förödelsen.

intro

fasta spalter

teman

insikter

profiler

03 Välkommen Private Bankings chef har ordet

11

Det har jag lärt mig av pengar Michelle Pfeiffer, skådespelare

15

40 Gunilla von Platen Affärsängeln bakom Little Angel

12

14

Ögonblicket, då jag fick idén Han uppfann hashtaggen

06 One world. 1000 ideas Från askkoppar som sköts av kråkor till solcellsdrivna tåg och ätbara förpackningar.

23 På gång Det händer de kommande månaderna 51

Investering genom tiderna Dyrbara droppar

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Vårt vatten Vår största resurs och vårt största problem.

Vatten påverkar oss alla

26 Framtidens arbetsplats Kreativitet är eftertraktat. Vi har fångat själva essensen 52

Möt de nya filantroperna Resultat och en önskan om att göra skillnad förenas hos de nya nordiska filantroperna

48 Filantropi – något för dig?

Private Banking ger stöd om du vill engagera dig 50 Annika Winsth Vikten av utbildning och global handel

Katrine SeierFridthjof Chemo to go gör livet lättare för de allvarligt sjuka

24 Nadja Forsberg och Linn Frisinger Strumpbyxor med gott samvete på köpet 58 Johan Brand Appen Kahoot! är en digital frågesport som undervisar miljontals människor

share

Elektriska flygplan som tränar piloter Slovenien

”Med stigande bränslepriser är det hög tid att utveckla ett nytt sätt att utbilda piloter på.

Vår lösning är ett helt elektriskt flygplan”

Från Nederländerna till USA CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

06

TEXT

Ivo Boscarol, vd för Pipistrel

Det slovenska företaget Pipistrel har uppfunnit ett elektriskt flygplan, Alpha Electro, som inte släpper ut en enda koldioxidpartikel.

Motorn består nämligen av två litiumbatterier som kan hålla flygplanet i luften i en timme på en enda laddning.

Enligt företaget som står bakom kostar en timme cirka 27 kronor, en tiondel av kostnaden för att flyga ett bensindrivet flygplan av samma storlek. Det elektriska flygplanet används redan vid upplärning av piloter.

Fo t o: P i p i s t r e l

2018#04

Det elektriska och ljuddämpade flygplanet Alpha Electro har plats för två passagerare och kan laddas upp helt på en timme.

Den bästa idén

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den norske entreprenören Johan Brand att välja den idé inom fyra olika områden som enligt hans mening är allra bäst. Läs mer om detta på de kommande sidorna – och läs om Johan Brands egen strålande idé på sidan 58.

share

Fo t o: Tr a v e l m a t e R o b o t i c s

Glasögon som ger synen tillbaka USA

Den självkörande resväskan har ett inbyggt gps-chip som hjälper den att orientera sig och som samtidigt gör att ägaren alltid kan hitta den.

Nederländerna

Kreativitet

USA

Medan det stora genombrottet för självkörande bilar låter vänta på sig har den självkörande resväskan nu sett dagens ljus. Via en Bluetooth-anslutning mellan resväskan och ägarens mobiltelefon rullar Travelmate iväg med en hastighet på upp till 11 kilometer i timmen.

Sensorer gör att väskan kan köra runt hinder på vägen.

I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s

Fo t o: C r o w d e d C i t i e s

Varje år kastas omkring en miljard fimpar i våra städer. Fimpar som det skulle vara dyrt att låta människor samla upp. Det nederländska startupföretaget Crowded Cities har utvecklat en något annorlunda lösning på problemet: en godisautomat för kråkor. När kråkan lägger en cigarettfimp i den så kallade Crowbar matar maskinen ut en liten godbit.

Självkörande resväska

07

Kråkor samlar fimpar

Omkring 250 miljoner människor världen över har så dålig syn att vanliga glasögon inte kan hjälpa dem att läsa eller känna igen ansikten. eSight 3 är ett nytt slags hjälpmedel som ersätter stora, klumpiga läsapparater. eSight 3 har en integrerad höghastighetskamera med hög upplösning som fångar upp allt som finns framför användaren och visar det utan fördröjning på skärmar framför ögonen.

Med en fjärrkontroll kan du styra kameran i glasögonen. Du kan exempelvis zooma in och ut och ändra kontrasten så att vissa saker visas tydligare.

2018#04

KRÅKOR SAMLAR FIMPAR Idéns enkelhet gör den så nyskapande. De har fått en idé som samverkar med miljön, istället för att producera en robot eller ett annat främmande föremål. Fågeln får en viktig roll. Höga poäng på innovation.

share

Fo t o: C o m m o n

Mossvägg renar stadsluften Tyskland

Lyxiga kollektiv En ny lyxig form av kollektiv dyker upp över hela USA. Lyxmodellen har blivit populär hos dem som gärna vill bo i en gemenskap utan att behöva tänka på att ställa i ordning eller städa efter de andra som också bor där. Ett exempel är det hotelliknande kollektivet Common Brooklyn som tar hand om allt från möblering av privata och gemensamma rum till inköp av toalettpapper och veckostädning av husets gemensamma utrymmen.

”Dessa hotelliknande bostadsformer utmanar den traditionella bilden av att bo kollektivt.”

Anna Falkenstjerne Beck, forskare i bogemenskaper vid Aalborg Universitet

Förutom att bidra till renare luft har CityTree ett inbyggt mätsystem som med hjälp av sensorer kan mäta hur mycket luftkvaliteten kring mossväggen förbättras.

Affärsidé 2018#04

Fo t o: G r e e n C i t y S o l u t i o n s

08

USA

Globalt sett bidrar luftföroreningarna varje år till att miljontals människor dör i förtid. Att plantera träd för att rena luften i storstäderna är dyrt och besvärligt och i vissa stadsområden är det direkt omöjligt.

Därför har det tyska företaget Green City Solutions utvecklat CityTree – en mossvägg som kan filtrera bort förorenade partiklar från luften. Enligt företaget är mossa, tack vare sin stora yta, särskilt lämpat för att samla upp och binda partiklar, kväve och ozongaser från luften.

Istället för att gräva hål för träd kan man sätta upp en mobil mossvägg. CityTree finns redan i flera storstäder världen över, bland annat i Paris, Oslo och Hongkong.

SÄLJ STRÖM FRÅN ELBIL Om det utförs på rätt sätt är det en bra affärsmodell: enkel, motiverande och återkommande – helt avgörande komponenter i modeller som blir ekonomiskt hållbara på lång sikt.

share

I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s

Världens första helt solcellsdrivna tåg

Fo t o: J e n n i G ä s t g i v a r/ I l t a l e h t i

Sälj ström från elbil

Australien

Experter förutspår att det kommer att kräva en viss kreativitet om det ska finnas tillräcklig ström till allt fler elbilar.

Storbritannien

09

Skalbarhet

Bilarna ut – husen in på parkeringsplatserna Finland

I många storstäder världen över finns det en önskan om fler bostäder och färre bilar. Den finska arkitektfirman Casagrande Laboratory har ritat ett trevåningshus som bara tar upp en yta på två och en halv gånger fem meter – något som motsvarar en vanlig parkeringsplats. På så sätt går det att utnyttja parkeringsplatser som bostadsområde. Huset kan monteras på ett dygn.

2018#04

HJÄLP TILL DE ADRESSLÖSA Att vara hemlös eller inte ha någon adress är en av de främsta orsakerna till att människor inte kan delta i samhället, utnyttja sina rättigheter eller skaffa sig identifikationsbevis. Detta är en smart, skalbar lösning med många användningsmöjligheter.

Solceller på tåget och vid tågstationerna levererar ström till tågets batterier. Ett smart bromssystem ser till att tåget återvinner omkring 25 procent av sin energi när det bromsar.

Fo t o: B y r o n B a y Ra i l r o a d C o m p a n y

Biltillverkaren Nissan har tillsammans med det brittiska energibolaget Ovo lanserat ett nytt uppladdningssystem som bara laddar elbilens batterier när belastningen på elnätet är som minst och elen därför är som billigast. Om du behöver el hemma under den tid på dygnet då elpriset är som högst kommer du att kunna använda el från bilbatteriet. Du kan också välja att sälja el till elbolaget. På så sätt kan uppladdningen av elbilen betala sig själv.

Den australiska strandstaden Byron Bay har fått världens första helt solcellsdrivna tåg. Ett gammalt tåg har renoverats för att transportera stadens många turister till och från stranden. Tåget kör en plan sträcka på omkring tre kilometer och drivs uteslutande med solenergi från solceller på tågets tak och på tågstationerna.

share

Fo t o: L i v i n Fa r m s

Hjälp till de adresslösa Storbritannien Det ätliga förpackningen smakar ingenting och den kan skydda maten i upp till två år.

Odla dina egna insekter Kina I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s

Förpackningar som du kan äta

10

Indonesien

Världens första 3D-utskrivna bro Spanien

Över en sjö i en park i Madrid går världens första 3D-utskrivna bro. Institute of Advanced Architecture of Catalonia har skrivit ut bron i en speciell typ av förstärkt betong.

Bron är 12 meter lång och 1,75 meter bred och har skrivits ut i åtta separata delar.

3D-utskriften har bland annat minskat mängden byggmaterial, eftersom skrivaren kan dosera åtgången av material exakt.

2018#04

Förändring

FÖRPACKNINGAR SOM DU KAN ÄTA Plast är förmodligen vår tids största utmaning. Här är en idé som löser problemet redan där det uppstår. Detta kan i slutändan utlösa en dominoeffekt av förändringar som kan gynna hela jordklotet.

Fo t o: w h a t 3 w o r d s

Indonesien är det land i världen som släpper ut näst mest plast i våra hav. En avsevärd del av plasten kommer från förpackningar till bland annat livsmedel. Ett indonesiskt startupföretag har utvecklat en lösning: varför inte äta förpackningarna istället för att kasta dem? Företaget har utvecklat förpackningar av tång som bland annat kan användas till hamburgare och sandwichar.

Det går också att tillverka nedbrytbara påsar till exempelvis pulverkaffe eller kryddor för nudelsoppor.

I Share nummer 2 kunde du läsa om hur insektslantbruk växer fram på olika ställen i världen som ett nytt hållbart alternativ till den resurskrävande köttproduktionen.

Nu kan du själv göra samma sak hemma vid köksbordet. Företaget Livin Farms har utvecklat ett lådsystem som gör det enkelt att odla sina egna ätliga mjölmaskar. Maskarna matas med köksavfall och varje vecka kan du skörda upp till 200 gram färska, egenodlade mjölmaskar.

Smaklig måltid.

I den översta lådan läggs ägg som blir till mjölmaskar. I takt med att mjölmaskarna växer sig större flyttas de varje vecka en låda längre ned. Till slut hamnar de i nedersta lådan, där du kan skörda dem en gång i veckan.

Jag står vid ”bord.stol. sked”. Så enkelt kommer vi att kunna hitta varandra i framtiden. Företaget what3words har utvecklat ett system som kan ge alla platser på jorden en identifierbar adress. Systemet delar in världen i fält som är tre gånger tre meter, och varje fält har fått ett unikt namn som består av tre ord som table.chair.spoon.

Kartan finns bland annat som en app och kan hjälpa de som saknar adress. För människor som exempelvis lever i en fattig stadsdel utan officiella gatunamn blir det enklare att få post eller humanitär hjälp levererad till rätt plats.

Posten i Djibouti i östra Afrika använder systemet när de ska dela ut paket i landet som inte har så många namngivna adresser.

Det har jag lärt mig av pengar ”Min pappa påpekade ofta hur viktigt det var att sätta undan pengar och spara för sämre tider.

Min mamma lade stor vikt vid att jag skulle skaffa mig en karriär.”

Berättat för Tina Jøhnk Christensen / Foto Getty Images 2018#04

Min första lön var inte särskilt hög. Jag arbetade i en klädbutik och tror jag lade pengarna på kläder eller öl eller något liknande.

När jag var barn samlade min pappa in trasiga kylar och frysar och tog med sig dem hem, där han reparerade dem för att tjäna lite extra. Han betalade mig 50 cent för att rengöra dem invändigt. De var verkligen äckliga, men det gav mig fickpengar.

Jag växte upp med begränsade resurser och lönen var nästan alltid slut före nästa lönedag.. Min pappa påpekade ofta hur viktigt det var att sätta undan pengar och spara för sämre tider. Min mamma lade stor vikt vid att jag skulle skaffa mig en karriär. Hon tjänade inga pengar själv och brukade alltid säga till mig: Michelle, vad du än gör, se till att skaffa dig en karriär innan du gifter dig.

Och det är det bästa råd hon någonsin gett mig. Idag är jag visserligen mycket lyckligt gift, men jag träffar många kvinnor som inte är det och som inte kan gå vidare. De stannar kvar i relationen och mår dåligt, eftersom de inte kan försörja sig själva.

I början av min skådespelarkarriär fick jag ett gott råd: Du kommer att ha mycket pengar att röra dig med eftersom vi får bra betalt, men sedan kan du riskera att gå utan jobb länge Du tror att du kommer att bada i pengar hela tiden, men så blir det inte. Min revisor brukade säga åt mig att alltid ha så mycket pengar på kontot att jag kunde klara mig ett år. Det är nämligen inte ovanligt att vara utan jobb så länge som ung skådespelare.

Mitt råd är alltså att inte köpa drömbilen eller ett hus till dina föräldrar, inte förrän du har så mycket pengar att du klarar dig ett helt år.

När jag hade mitt eget produktionsbolag älskade jag den kreativa delen av jobbet – att utveckla manuskript och arbeta med författare. Men den ekonomiska biten var inte något för mig. Det skapade en konflikt mellan min konstnärliga sida och den affärsmässiga. Jag tycker inte att ens konstnärliga sida ska behöva bekymra sig om allt det där. Jag förlorade arbetsglädjen, och det tärde på mig på många sätt. När jag lade ner bolaget kom allt tillbaka och det hade jag verkligen inte räknat med. Jag förstod inte att arbetsglädjen försvunnit förrän den började komma tillbaka.

11

Nu har jag duktiga medarbetare som sköter ekonomin åt mig, så förhoppningsvis slutar jag inte som Bernie Madoff (den amerikanske finanssvindlaren som 2009 dömdes för att ha lurat tusentals investerare på miljontals dollar, reds.anm.). Jag spelar Ruth Madoff i The Wizard of Lies. Det är viktigt att vara vaksam, jag tror inte att du bara kan lämna över allt till andra – du måste själv ha koll på saker och ting.

Jag har tidigare sagt att ”Mitt skådespeleri är gratis men jag tar ut en hög lön som kompensation för allt det negativa med att vara känd. På så sätt gör jag mig förtjänt av vartenda öre.” Det är en överdrift, men jag försöker bara vara tydlig. Det är inte naturligt att folk skriver om dig, granskar dig, felciterar dig, följer efter dig, följer efter dina barn ... det där är inte normalt alls och det kan ge dig psykiska problem. Därför uttrycker jag mig så här: Mitt skådespeleri är gratis. Jag får betalt för att vara en offentlig person.

Michelle Pfeiffer Michelle Pfeiffer föddes 1958 i Santa Ana, Kalifornien, USA. Från början ville hon bli stenograf, men valde senare skådespeleri.

Hon fick sitt stora genombrott med filmen Scarface 1983 och sin första Oscarsnominering 1989.

share

2018#04 12 share

E N RYG GSÄC K M ED BEH A N DL ING

”Det innebär att patienterna kan bevara sin identitet och sin vardag” Sjuksköterskan Katrine Seier Fridthjof fick idén till en cellgiftsryggsäck, så att leukemipatienter kan ta med sig behandlingen hem och slippa vara inlagda på sjukhus.

Text Sandra Meersohn Meinecke /Foto Bjørn Rosenquist

Katrine Seier Fridthjof vet det mesta om att bota blodsjukdomar, men hon vet också att frisk luft och frihet är minst lika viktigt för såväl hälsa och livskvalitet som själva behandlingen.

Hon är sjuksköterska på hematologiska avdelningen på Rigshospitalet i Köpenhamn och här har hon i samarbete med patienter och två form­ givare utvecklat en ryggsäck, så att hon idag kan skicka hem leukemi­ patienterna till sina familjer istället för att lägga in dem – med sig får de en ryggsäck med cellgiftsbehandlingen.

Projektet heter Chemo to go och har pågått sedan 2014, då de ­första ­tankarna dök upp under en resa till Storbritannien.

Där såg Katrine Seier Fridthjof hur University College Hospital i London skickade sina leukemipatienter till ett patienthotell tillsammans med en pump, innehållande behandlingen.

Det fick den erfarna sjuksköterskan att börja fundera. Om patienterna kan bo på hotell så kan de väl också vistas hemma? ”Jag har arbetat på hematologiska avdelningen i åtta år, och jag har många gånger sett hur patienterna bara sitter och väntar mellan behandlingarna.

På avdelningen kan vi varken erbjuda dem familjerum eller aktivitetsrum, så många väljer dessutom att inte ta emot besök. De flesta har inte lust att vistas på sjukhus och nu såg jag plötsligt en möjlighet att hjälpa dem i hemmet”, berättar 31-åriga Katrine Seier Fridthjof. Hon kom överens med sin chef

om att skicka in en ansökan till en innovationstävling som Rigshospitalet anordnade. ”Det var helt fantastiskt att vi vann”, säger hon och förklarar att de i och med förstaplatsen fick finansiering till att starta projektet och vidareutveckla idén. Katrine Seier Fridthjof tog tjänstledigt från sitt arbete under ett år för att fokusera på att utveckla den perfekta ryggsäcken, utarbeta patientmaterialet och få allt att fungera på avdelningen när de i fortsättningen skulle övervaka patienter som fått åka hem.

Vad vinner patienterna på att vara hemma istället för hos er? ”Innan vi hade Chemo to go sov patienterna på tvåbäddsrum vilket inte alltid var så lätt. De var kopplade till ett stativ under behandlingen och kunde inte ens lämna avdelningen. Nu kan de gå promenera i parken, gå till kiosken och sova i sin egen säng. Vi vet att patienterna mår bättre när de är hemma bland familj och vänner, eller bara kan sitta i sin egen soffa och själva välja vad de vill se på tv. Vi ser också att de äter mer, sover mer, rör mer på sig och får fler besök.”

Varför inte inrätta familjerum istället? ”I projektet arbetar vi med leukemipatienter. När de behandlas, slår vi ut deras immunförsvar, därför är de vanligen inlagda direkt efter att de fått cellgifter. Men det är faktiskt bättre för

dem om de kan vistas hemma där de bara utsätts för sina egna bakterier. Vi hade därför tidigare lekt med tanken om det är lämpligare att skicka hem dem – nu vet vi hur vi ska göra det.

Det innebär att patienterna kan bevara sin identitet och sin vardag.”

Handlar det också om att spara tid och pengar och ha färre patienter? ”Nej, detta har krävt en hel del resurser och det är svårt att säga om vi sparar tid på det. Sängarna fylls ju med andra patienter som är mer kritiskt sjuka, och systemet är under så stor belastning att det inte resulterat i färre patienter.

Det bästa med att vinna tävlingen var att vi inte behöver bekymra oss för att spara pengar någon annanstans.

Projektet pågår tills vidare i egen regi och ryggsäcken, som två formgivare designade åt oss, har nu satts i produktion.

Vi hoppas kunna utöka patientgruppen i framtiden så att ännu fler kan åka hem. Just nu når vi riktigt bra resultat med ryggsäcken på patienter som får antibiotikabehandling eller cellgifter för testikelcancer.”

Fördelarna med att vara hemma i­stället för på sjukhuset är många.

Patienterna sover och äter bättre och får på så sätt högre livskvalitet.

Chemo to go • Projektet har pågått sedan 2014 och inleddes som en del av danska Rigshospitalets innovationsprojekt IdéRiget.

• Patienterna kan inte göra fel. Om det skulle uppstå biverkningar kan sjuksköterskorna nås på telefon för hjälp.

• Metoden har hittills använts för behandling av leukemipatienter och för antibiotikabehandling.

• Förutom i Köpenhamn används ryggsäcken nu även på sjukhusen i Århus, Ålborg, Odense, Roskilde och Herlev.

2018#04 13 share

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Illustration Björn Öberg

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN ”Den 23 augusti 2007 klockan 12.25 använde jag världens första hashtagg på Twitter.”

Jag var på South by Southwest, en årlig teknik- och kulturfestival i Austin, Texas. Twitter var bara ett år gammalt och det media som alla talade om. Men folk pratade också sinsemellan om att det saknades en funktion som gjorde det enklare att följa vad andra på festivalen twittrade om. Festivalen var över och jag åkte hem, men jag fortsatte grubbla över detta i flera månader.

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN

Det var som att sätta ihop två pusselbitar. På internetchattforumet IRC hade jag sett att chattrådar som var nationella hade # som prefix, medan lokala trådar markerades med &. Detta var dessutom före de smarta telefonernas tid, så mobiltelefonerna hade tryckknappar. Tolv knappar. Tio med siffror och bokstäver och två med symbolerna * och #. De båda observationerna möttes för ett ögonblick i mina tankar och blev till en idé. Jag hade talat med mina vänner om att vi kanske kunde skapa slutna grupper på Twitter, där vi kunde diskutera ett bestämt ämne. Men tänk om vi istället använde # framför alla ord i tweeten som vi ansåg ramade in innehållet och ämnet? På så sätt skulle din tweet inte ha någon överkategori, utan vara relevant i flera kontexter beroende på hur många ord du markerade. Så jag provade det. Den 23 augusti 2007 klockan 12.25 använde jag världens första hashtagg på Twitter: ”How do you feel about using # (pound) for groups. As in #barcamp?”

Det dröjde ett tag innan hashtaggarna fick fäste. I början var det bara mina vänner och andra Twitter-entusiaster som använde dem. Men så i oktober 2007 uppstod flera våldsamma skogsbränder i San Diego. En av mina vänner i området skrev uppdateringar på Twitter om situationen. Jag föreslog att han skulle använda hashtaggen #SanDiegoFire. Det gjorde han, och så började även andra twittrare att göra det. Och snart gjorde de stora nyhetsmedierna samma sak. Plötsligt användes hashtaggen inte bara av tekniknördar som jag.

share

Var nyfiken Du måste vara oerhört nyfiken på människor och deras beteendemönster. Nyfikenhet kan omvandlas till observationer som i sin tur kan omvandlas till idéer. Ägna dig därför åt något som håller din nyfikenhet vid liv, för det är vägen till nya insikter och kreativa genombrott.

Stå pall Det spelar ingen roll vad du försöker åstadkomma, det kommer alltid att finnas skeptiker och tvivlare.

Ta det inte personligt. Det ligger i människans natur att hålla fast vid det välbekanta när förändringar är på gång - låt dig inte påverkas av det.

Var envis och optimistisk och tro på att du kommer att lyckas i det långa loppet, även om du stöter på motgångar.

Byt perspektiv

CHRIS

MESSINA,

3 7,

är en amerikansk teknikentreprenör och utvecklare av användarupplevelser. Han har tidigare har arbetat för bland annat Google och Uber. Han har aldrig försökt tjäna pengar på sin idé om hashtaggen. Idag delas omkring 125 miljoner hashtaggar varje dag på Twitter, och hashtagging används på världens största sociala medier, som Facebook, Instagram, Google+ och så vidare.

14

När du har fått en idé som du själv tycker är bra är det dags att byta perspektiv. Vad skulle en person du mötte på gatan säga om din idé? Och vilka invändningar skulle personen ha?

Din idé är säkert självklar i dina egna ögon, men genom att se på den som en utomstående kan du upptäcka brister och möjligheter till förbättringar.

2018#04

share

Det värdefulla vattnet

15

Claudio är 12 år och simmar i Río Paraguay varje dag. Trots att floden är starkt förorenad älskar han att simma där tillsammans med sina vänner. Den amerikanske fotografen Mustafah Abdulaziz har sedan 2012 rest världen runt med stöd av bland annat FN och Världsnaturfonden för att dokumentera samspelet mellan människa och miljö. I ett storstilat fotoprojekt visar han hur vi använder

och missbrukar vår mest värdefulla resurs, och hur det stora blå blåser liv i människans drömmar och fantasier. Vatten spelar en avgörande roll i våra liv, men idag saknar 650 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten. Världens floder och hav lider av föroreningar sedan flera århundraden.

Vattenbrist och vattenförorening tillhör vår tids största utmaningar.

2018#04

Text och foto Mustafah Abdulaziz

2018#04 16 share

Chongqing, Kina

Kalifornien, USA

Folk åker på utflykt till öarna mitt i Yangtsekiang-floden för att få vara i närheten av vatten. I tusentals år har människor samlats längs flodbräddar och stränder vid hav och sjöar. Istället för att tillbringa lunchen på restaurang följer dessa män samma vana vi ser världen över: de utnyttjar den knappa tid de har till sitt förfogande för att få en avkopplande stund vid vattnet.

Kalifornien har upplevt allvarlig torka sedan 2011. Dessa bilder togs 2015, då torkan var inne på sitt fjärde år. Classic Club Golf Course i närheten av Palm Springs är bara en av delstatens många konstgjorda ökenoaser. I Palm Springs och de omkringliggande områdena ligger den dagliga vattenförbrukningen per person på strax över 1 000 liter – alltså en bra bit över genomsnittet på 350 liter. År 2009 investerade delstaten i omkring tre miljoner så kallade skuggbollar som skulle täcka Ivanhoe-reservoaren i ett försök att skydda de sparsamma vattenresurserna.

share

17

2018#04

Rockaway Beach, New York City, USA New Yorks invånare är omgivna av vatten men de har ändå bara några få stränder – och simbassänger – till sitt förfogande. Vid Astoria Park Pool kan storstadens invånare njuta av vattnet. Fotografen kommer ursprungligen från New York City och hans känslomässiga anknytning till barndomsmiljön krävde ett nytt perspektiv.

2018#04 20 share

Hongsjön, Hubei-provinsen, Kina Zhang Shengyuans familj har bott vid Hongsjön i flera generationer. Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för tjuvjakt ville Zhang ändra livsstil och han tog tjänst som reservatförvaltare. ”Förr jagade jag här”, säger han, ”men nu håller jag uppsikt över illegalt fiske och jakt vid sjön, jag skyddar den. Vattnet är numera rent och stora mängder fågel och fisk har återvänt. Det känns bra att sjön är vacker och frisk igen.”

Rakhi Mandi, Kanpur, Indien Kalavati är 50 år och har gjort det till sin mission att bygga toaletter i Rakhi Mandi på samma sätt som hon har gjort i sitt eget slumkvarter. ”Första gången en toalett byggdes i mitt område tänkte jag att det inte kan finnas något jobb som är mer meningsfullt än det här”, säger hon. Hon har själv byggt mer än 2 000 toaletter över hela Kanpur och säger att hon inte ger sig förrän det finns en toalett i varenda hushåll i Rakhi Mandi. ”Ibland frågar kvinnor mig: Varför gör du detta? Och då frågar jag dem: Är det skillnad på män och kvinnor? Jag tror att män och kvinnor kan utföra samma arbete.”

share

21

2018#04

Freetown, Sierra Leone Oavsett om det råder koleraepidemi som i Sierra Leone 2012, eller om det bara är vardag – i de länder där vatten är en knapp resurs krävs det ofta mer än fysiska inrättningar för att säkra tillgången på rent vatten. Vid den här källan i slumkvarteren i huvudstaden Freetown har brunnen behandlats med klor, men kolera och andra vattenburna sjukdomar sprids fortfarande så länge människor hämtar sitt vatten i smutsiga hinkar. Information till lokalbefolkningen är viktigt för att komma till rätta med nutidens vattenrelaterade problem. Okunnighet kan leda till döden.

Hongsjön, Hubei-provinsen, Kina Även om dikter och berättelser om Hongsjöns renhet är en del av den kinesiska kulturhistorien har sjön skadats svårt av rovfiske. Under de senaste 14 åren har Världsnaturfonden tillsammans med samarbetspartners, lokalsamhället och regeringen bidragit till att återställa sjön.

Detta har man gjort genom att visa hur hållbara fiskemetoder kan resultera i sundare fisk, minskade föroreningar och renare vatten.

share 22 2018#04

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Juni–september 2018

share

Juni

September

Juli Transport Design

Fred

Augusti

Jämställdhet

Teknik

Den 24 juni blir det tillåtet för kvinnor att köra bil i Saudiarabien. Careem, den arabiska motsvarigheten till Uber, räknar med att anlita 100 000 kvinnliga chaufförer under det första året I Saudiarabien är det ofta ett problem för kvinnor att åka taxi med manliga chaufförer.

SpaceX utför obemannade provflygningar av rymdkapseln Crew Dragon till den internationella rymdstationen ISS. Om allt går vägen kan Crew Dragon bli den första bemannade rymdkapseln från ett privat rymdbolag.

Rymden

Popkultur

Förutsägelse Den 9 augusti är det 100 år sedan Newfoundland-tidningen St. John’s Daily Star förutsåg att vi år 2018 skulle ha röststyrda skrivmaskiner.

Vi har faktiskt haft röststyrda skrivprogram i några år nu, så förutsägelsen var inte helt fel.

Den 22 september är det den årliga internationella bilfria dagen (World Car Free Day), då alla uppmanas att låta bilen stå och istället cykla, gå eller åka kollektivt. Att den bilfria dagen i år infaller på en lördag kan göra det lite lättare att efterleva idén.

Dagen har arrangerats lokalt över hela världen sedan 2000.

Mer information hittar du på worldcarfree.net.

Oktober Share nr 5 kommer ut.

2018#04

För fyrtionde gången arrangerar den amerikanska staden Metropolis festivalen Superman Celebration den 7–10 juni. Staden delar namn med den fiktiva Stålmannens hemstad. Det är 80 år sedan Action Comics #1 kom ut, med den allra första berättelsen om superhjälten. Kryptonit undanbedes på festivalen.

Om vädret tillåter kan du den 27 juli uppleva den första centrala månförmörkelsen (då månen passerar genom jordens centralskugga) sedan 2011.

Människor i Östafrika, Mellanöstern och Indien kan uppleva hela förmörkelsen, medan nordamerikanerna inte kan se den överhuvudtaget. I resten av världen kan vi se den förmörkade månen vid soluppgång eller solnedgång.

Transport

23

Den 1 juli är det 50 år sedan icke-spridningsavtalet av kärnvapen öppnades för underskrifter. Avtalet trädde i kraft två år senare. Idag har alla världens länder bortsett från Indien, Pakistan, Israel, Nordkorea och Sydsudan anslutit sig till avtalet.

Victoria & Albert Museum of Design i Dundee – Skottlands första designmuseum – slår den 15 september upp portarna för allmänheten.

På museet ska gårdagens, dagens och framtidens skotska design visas. Byggnaden har ritats av den japanske arkitekten Kengo Kuma som även har ritat huvudstadion till de olympiska spelen i Tokyo 2020. Museet har kostat över 80 miljoner pund att bygga.

K Ä L LO R : JA K A RTA P O ST, A R A B N E WS, U N O DA , S PAC E F L I G H T N O W, G I Z M O D O / PA L EO F U T U R E , SU P E R M A N C E L E B R AT I O N . N E T, VA N DA D U N D E E . O RG, W O R L D C A R F R E E . N E T / FOTO G E T T Y I M AG E S, S C A N P I X / I L LUST R AT I O N E R K I M F O SSU M

Hongkong–Zhuhai–Macaubron öppnar. Den 55 kilometer långa bron förbinder tre stora ekonomiska centrum i sydöstra Kina. Bron ska korta den fyra timmar långa restiden mellan Hongkong och Macau till under en timme.

2018#04 24 share

STRU M PBYXOR AT T BÄ R A M E D G OT T SA M V ET E

”Vi köper inte kläder för att de är hållbara utan för att de är fina” Nadja Forsberg och Linn Frisinger har visat att även en utpräglad slit-och-släng-vara kan göras hållbar. De producerar miljövänliga strumpbyxor med stor framgång.

Text Kristina Olsson / Foto Tobias Björkgren

Visste du att nylonstrumpor framställs av råolja? Inte det? Eller att vi varje år slänger två miljarder nylonstrumpor i soptunnan? Blev du förvånad så är du inte ensam. ”Många får en aha-upplevelse när jag berättar om hur nylonstrumpor framställs, framför allt eftersom strumpbyxor är en sådan konsumtionsvara.

Strumpbyxor är ju inte kläder som håller i 20 år, de går oftast sönder redan efter några få gångers användning.

Då slänger du dem och köper ett par nya”, säger Nadja Forsberg som är en av grundarna av det svenska företaget Swedish Stockings.

Nylonstrumpor är inte bara en av modebranschens främsta slit-och-släng-produkter, de tillverkas också på ett sätt som belastar miljön enormt mycket. Stora koldioxidutsläpp, farliga kemikalier i färgningsprocessen och omfattande vattenförbrukning är en del av det Nadja Forsberg stötte på när hon började forska i ämnet efter att ha sett dokumentären ”The Light Bulb Conspiracy”. ”Jag måste försöka hitta ett mer miljövänligt strumpmärke”, tänkte hon. Hon hittade inget, men hon hade sått ett frö till en idé. Några månader senare träffade hon civilekonomen Linn Frisinger på en fest. Linn Frisinger var trött på sitt jobb och då sade Nadja Forsberg: ”Jag har en idé om att tillverka hållbara strumpbyxor, vill du vara med?”

Ett halvt år senare lanserade de Swedish Stockings som idag är världens enda producent av hållbara strumpbyxor. Produkten har lanserats i Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Stor-

britannien och nu senast i USA, som är den största satsningen hittills. Här har de bland annat lyckats få in en fot hos den exklusiva varuhuskedjan Nordstrom. I år räknar bolaget med en omsättning på 25 miljoner kronor.

Varför blev det strumpbyxor?

Linn Frisinger: ”Det är en produkt som är otroligt lätt att kommunicera. Alla vet hur vi använder strumpbyxor, och om du då lägger till att det är en råoljeprodukt så är det lätt att se att det är viktigt att göra den hållbar. Det handlar dels om att återvinna nylonet och göra tillverkningen mer miljövänlig, dels om att förbättra kvaliteten.”

Hur skiljer sig er tillverkning från andra strumptillverkares?

Nadja Forsberg: ”Strumporna framställs av återvunnet nylon som vi köper av ett irländskt företag och de tillverkas på en fabrik i Italien. Fabriken använder förnybar energi som solenergi, ­arbetar med zero waste och renar allt vatten som släpps ut. Det gör att vi bland ­annat har kunnat minska vår energiförbrukning med 87 procent, jämfört med konventionell strump­tillverkning.”

Vad är det som gör produkten annorlunda?

Linn Frisinger: ”För det första håller vi hög kvalitet – i klass med Wolford, världens ledande tillverkare av strumpbyxor. Sedan är nyckeln till framgång att förstå det här: vi köper inte kläder för att de är hållbara utan för att de är fina. De ska ha en snygg design, bra

kvalitet och tilltala oss. Hållbarheten är en bonus. Vi har en styrelsemedlem som brukar citera en känd fashionista: ’People want to look good, feel good and do good – i den ordningsföljden.’

Att bara göra gott räcker inte särskilt långt.”

Swedish Stockings samlar också in uttjänta nylonstrumpor, men de blir inte till nya strumpbyxor.

Varför?

Nadja Forsberg: ”Nej, för då måste du kunna separera polyamid (nylon, reds. anm.) och elastan. Och det är den största nöt som modeindustrin har att knäcka just nu. Det forskas mycket i det, men hitills har genombrottet uteblivit. Linns pappa arbetar med glasfibertankar inom restaurang- och hotellbranschen som används till att separera fett och olja. Han började mala sönder strumpbyxorna och använda dem som utfyllnad i sina tankar, och det fungerar riktigt bra, på så sätt hamnar de inte på soptippen. Men på längre sikt hoppas vi kunna hitta ett sätt att återvinna gamla strumpbyxor i framställningen av nya.”

Vilket steg ska ni ta nu?

Linn Frisinger: ”Vårt företag ska drivas av innovation, vi är inte nöjda med var vi befinner oss nu. Vi har idéer om många andra produkter som kan bli hållbara. Just nu satsar vi mycket på e-handel – det är framtiden och det passar vår produkt perfekt, eftersom du ändå aldrig provar strumpbyxor innan du köper dem.”

Lämna in gamla strumpor Swedish Stockings har också lanserat Recycling Club som ska förhindra att använda strumpbyxor slängs som vanligt avfall.

Om du skickar tre par uttjänta strumpbyxor av valfritt märke till företaget får du 30 procent rabatt när du köper nya.

Strumpbyxorna från Swedish Stockings framställs av återvunnen nylon på en fabrik som drivs med förnybar energi.

Linn Frisingers och Nadja Forsbergs strumpor tillverkas – givetvis – på deras egen fabrik.

2018#04

25

share

Framtidens arbetsplats

Text Anders Ryehauge • Illustration Jing Zhang

share

26

2018#04

share

Så blir du mer kreativ

27

Kreativitet är en av de viktigaste egenskaperna på framtidens arbetsmarknad, men egenskapen är inte bara förbehållen konstnärssjälar. Vi har besökt personer som på olika sätt har förstått att kreativ inte enbart är något du är, utan något du kan bli genom det du gör.

2018#04

R A

2018#04 28 share

T

I D E

N S

B R A

E

T

P

A T

S

F M

S

L

Det var inte

alla som förstod vad Jonathan Hanwit menade när han under ett förmiddagsmöte 2014 på ThinkParallax presenterade sitt nya initiativ. Framöver tänkte han ge var och en av sina femton anställda 1 500 dollar om året, så att de kunde ta ledigt och resa till en plats i världen de aldrig tidigare hade besökt. Det var hans plan, varken mer eller mindre. Det var tyst ett ögonblick och så räckte en av de anställda upp handen: ”Du säger alltså att jag kan resa vart jag vill i världen och du betalar för det?”

Hanwit nickade. Så var det. ”Det kan hända att jag i teorin lägger pengar på att inte ha mina anställda på jobbet under en vecka. Men om de kommer tillbaka mer motiverade, inspirerade och inte minst kreativa, så är det helt klart en bra investering – såväl i förhållande till pris och tid som till energi”, berättar Jonathan Hanwit från Encinitas i södra Kalifornien. ”För mig handlar det om att ge de anställda nya perspektiv som de inte nödvändigtvis får om de sitter på samma kontor och löser samma problem varje dag.”

Mycket tyder faktiskt på att Hanwit har en poäng. Enligt World Economic Forum kommer kreativitet att vara den tredje viktigaste egenskapen på arbetsmarknaden år 2020. För bara fem år sedan hamnade kreativitet på tionde plats, och några få år tidigare var det inte med på listan överhuvudtaget. Men det är inte svårt att förstå varför kreativitet har blivit så eftertraktat. En ny undersökning gjord av företaget Forrester Consulting bland ledare från fler än 300 större företag i Europa, Asien, USA och Australien visar att kreativa företag ANDRA växer betydligt mer än de mindre kreativa. Och METODER motsvarande slutsats På den har gjorts på många ankreativa dra ställen. byrån Med vad är kreativitet Sagmeister egentligen? Helt kon& Walsh kret och enligt ordbostänger de helt vart ken är det människans sjunde år för att låta sina anställda ”ladda sin förmåga att skapa något kreativa katalog”. Under nytt och överraskande sabbatsåret säger de tillfälligt upp alla sina som ingen har sett tifasta kunder och avstår digare. Utan kreativitet från nya uppdrag. Baskulle mänskligheten rack Obama gick alltså bet den gången han ville att byrån skulle designa en valaffisch åt honom.

Jonathan Hanwit och Guusje Bendeler har tillsammans grundat den amerikanska varumärkesbyrån ThinkParallax och är överens om att strategin med att ge de anställda ledigt på företagets bekostnad fungerar.

alltså inte ha kommit någon vart. Det sägs att de australiska aboriginerna stod bakom ett av de tidigaste kända exemplen på kreativitet. För drygt 50 000 år sedan uppfann de en betydligt smartare jaktmetod. Ett redskap som kom tillbaka efter att man hade kastat det: bumerangen. Men det var inte förrän år 1950, då JP Guildford gav ut artikeln ”Creativity” i tidskriften American Psychologist som man på allvar började fokusera på vad kreativitet är överhuvudtaget. I takt med den ökande automatiseringen under de senaste decennierna har kreativiteten fått en alltmer framträdande roll som den avgörande egenskap som krävs för att lyckas.

Problemet är bara att ingen riktigt vet hur man blir kreativ. I samma undersökning av Forrester Consulting anser 61 procent av de tillfrågade ledarna att deras eget företag har ett kreativt underskott. Kreativitet har alltså blivit en egenskap som alla efterfrågar, men som nästan ingen vet hur man uppnår. På följande sidor träffar vi några personer som anser att kreativ inte nödvändigtvis är något du är, utan något du kan bli om du aktivt försöker. Antingen genom att göra massor av fel eller genom att strukturera din koncentration på samma sätt som en revisor gör med sin bokföring.

Men vi börjar i Kalifornien och med idén om att du måste ta ledigt för att bli kreativ.

Ta ledigt De anställda på

Fo t o: J o s e p h E s c a m i l l a

Kreativitet blir en allt mer efterfrågad egenskap på framtidens arbetsplats. I den här artikeln undersöker vi tre sätt att skärpa kreativiteten:

1 2 3

Ta ledigt.

För att pauser i den hektiska vardagen ger utrymme för nytänkande och reflektion.

2018#04

Fördjupa dig.

För att möjligheten att stänga ute all information och fördjupa sig blir helt avgörande för att kunna nå längre.

Gör fel.

För att inget nyskapande kan uppnås utan friheten att göra fel på vägen.

ThinkParallax har de senaste drygt fyra åren rest till nästan 30 länder, från Japan och Peru till Tyskland och Nya Zeeland, på företagets bekostnad. Pengarna – 1 500 dollar, motsvarande omkring 12 000 kronor – delas ut så gott som villkorslöst, bortsett från två kriterier: de anställda ska resa till en plats de aldrig tidigare har besökt och de ska resa ensamma. ”På så sätt tvingas du verkligen ut ur din trygghetszon och måste se dig omkring, det är helt avgörande om du ska få nya perspektiv. Även om du säljer försäkringar måste du kunna tänka utanför ramarna. Hur kan vi göra saker på ett annorlunda sätt för att bli ännu bättre på våra jobb? Kreativiteten spelar en viktig roll på många områden i vardagen, nästan oavsett vad du gör”, säger Jonathan Hanwit. Även om det vid första anblicken kan verka kontraproduktivt att ge sina anställda ledigt från jobbet, finns det tecken som tyder på att det inte är så tokigt. Enligt den amerikanska tidskriften Wired har forskarna räknat ut att du får över 40 procent av din kreativa input i pauserna när du inte jobbar. Kreativiteten blomstrar inte när vi är djupt begravda i arbete, utan när hjärnan har ledigt från de dagliga rutinerna.

Detta var företaget 3M bland de första att upptäcka. Under slutet av 1960-talet infördes en regel om att alla anställda skulle tänka fritt utanför sina vanliga arbetsuppgifter under 15 procent av tiden. Art Fry, som var trött på att hans anteckningar alltid föll ut ur sångboken när han gick till kören, använde tiden till att uppfinna den berömda gula Post-it-lappen.

De senaste åren har flera stora amerikanska företag använt sig av 3M:s idé. Mest känd är Googles 20 procents-regel som bland annat har lett till införandet av Gmail.

Men tanken om medveten frihet som kreativ process sträcker sig långt bakåt i tiden. Två av historiens största tänkare, Søren Kierkegaard och Henry David Thoreau, betraktade sin dagliga promenad

29

share

2018#04 30 share

ANDRA METODER

På företaget ­H eldergroen i Neder­ länderna hissar de upp alla skrivbord i taket exakt klockan 18 för att se till att inga anställda sitter kvar och jobbar för länge. Kontoret kan då istället användas till fysiska eller kreativa aktiviteter.

som en helig ritual som fick hjärnan att generera nya idéer. ”I det ögonblick som mina ben börjar röra på sig, börjar tankarna flöda”, skrev Thoreau 1851.

Därmed går det att dra paralleller från dåtidens filosofer till ThinkParallax. Särskilt två exempel har gjort intryck på Jonathan Hanwit. Det ena är en ung produktchef på kontoret som reste till Peru för att bestiga Machu Picchu. ”Hon är inte särskilt äventyrslysten, men hon fick en större förståelse för vad hon klarar av.

En kort tid efter resan stod hon i spetsen för ett

mycket stort och stressigt projekt. Vi kunde tydligt se skillnaden före och efter - produktchefen blev mer självsäker och vågade fatta fler avvikande beslut. Hon blev helt enkelt mer kreativ.”

Det andra exemplet är en designer som åkte till Berlin och hittade designkoncept, grafik och arkitektur som han bokstavligt talat kunde överföra till sina egna projekt. ”Alla människor har olika personligheter och mycket olika ansvarsområden, och det går inte att i förväg säga hur deras resa kommer att påverka dem. Det handlar bara om att komma bort från den dagliga rutinen. Alla är så låsta i sin föreställning om vad som är möjligt, men om de bara får självförtroende nog att göra saker och ting lite annorlunda, kan vinsten bli mycket stor. Allt fungerar för att det är den bästa lösningen just nu. Men det finns alltid en bättre lösning som vi bara inte har kommit på ännu. Tänk 10–20 år framåt i tiden – mycket kommer att vara helt annorlunda, bara för att någon har fått bättre idéer.”

De senaste drygt fyra åren har ThinkParallax anställda rest till nästan 30 länder, från Japan och Peru till Nya Zeeland.

Fo t o: J o s e p h E s c a m i l l a

R A

T

I D E

N S

A

R

B

E

S

P

A T

S

F M

T

L

ANDRA METODER

Fördjupa dig

ANDRA METODER

IBM är känt för att använda ”jams” – brainstormsevenemang online med bara ett enda ämne – för att främja idérikedomen.

Det hittills största jam-evenemanget hölls 2006, då de samlade 150 000 människor från 104 länder och 67 företag. Det resulterade i tio nya idéer, i vilka IBM till slut investerade drygt 1,3 miljarder kronor.

2018#04

”Fyra tysta timmar är en resurs jag kan utnyttja väl. Två perioder på två timmar blir visserligen fyra timmar totalt, men de är inte alls lika produktiva som fyra oavbrutna timmar. Om jag vet att jag blir avbruten kan jag inte koncentrera mig, och om jag misstänker att jag kanske kommer att bli avbruten får jag ingenting gjort överhuvudtaget.”

Enligt McKinsey lägger en genomsnittlig kontorsanställd omkring 60 procent av sin arbetsvecka på elektronisk kommunikation och internetanvändning. Det som gör Cal Newport och Neal Stephenson särskilt intressanta är inte så mycket att de har valt bort sociala medier och mejl i sig, utan deras val av den arbetsform som under de senaste åren har vunnit allt fler anhängare under beteckningen ”deep work”. Enligt Newport är lösningen nämligen inte att avskärma dig helt och hållet från omvärlden, utan istället att strukturera arbetet i större utsträckning. Han föreslår att du har en anteckningsbok bredvid datorn, där du kan planera din arbetsdag i olika perioder på flera timmar då du arbetar koncentrerat samt i perioder då du tillåter dig att använda sociala medier och svara på mejl.

Många föreställer sig de kreativt sinnade som ostrukturerade typer som driver runt i tillvaron och väntar på att kreativiteten plötsligt ska infinna sig. Men hemligheten bakom kreativitet ligger först och främst i strukturen, enligt en artikel om boken ”Daily Rituals – How Artists Work” i New York Times: ”Det förvånar dig kanske att kreativa människor organiserar sitt liv efter repetitiva, disciplinerade rutiner. De tänker som konstnärer, men arbetar som revisorer.”

31

För många ligger

lösningen på kreativitetens gåta i den tid de befinner sig på jobbet. Cal Newport gav 2016 ut boken ”Deep Work – Rules for Focused Success in a Distracted World”, där han redogör för hur det idag, med distraktioner överallt, har blivit viktigare än någonsin att få arbeta koncentrerat och ostört. Faktiskt är att fördjupa sig själva hemligheten bakom framgångarna i arbetsmässiga sammanhang, och många av dem vi ser imponera inom det ena eller andra området är inte nödvändigtvis duktigare eller mer kreativa än oss andra, de är bara bättre på att arbeta koncentrerat, lyder slutsatsen.

Det skulle jag gärna ha talat med Cal Newport om. Men när du går in på hans webbplats möts du av följande text: ”Jag försöker att ägna så mycket som möjligt av min skrivtid åt att skriva koncentrerat. Därför är jag svårare att få tag på än de flesta andra författare. Jag har ingen mejladress för förfrågningar, och jag använder inte sociala medier.”

Han avslutar med att hänvisa till en annan författare, Neal Stephenson, och förklarar varför det inte heller går att få tag på honom:

bjuder de löpande in skolelever till Insight days för att låta dem ingå i det lösningsorienterade arbetet. Som vd:n Phil Dunmore sade till The Guardian 2016: ”Om du ger en grupp nioåriga barn en utmaning, så är det slående hur kreativa de kan vara ... Det är lätt att förlora den naturliga kreativiteten som vuxen. Dessa dagar påminner oss om det.”

share

På Cognizant Business Consulting

R A

2018#04 32 share

T

I D E

N S

B R A

E

T

P

A T

S

F M

S

L

Gör fel

Den stora skillnaden mellan att vara ett internationellt spjutspetsföretag och en liten bakåtsträvande organisation är först och främst att du vågar göra fel och tänka nytt, anser Rane Willerslev, museichef på Danmarks största museum.

33 2018#04

Fo t o: M i c h e l l e B e r g

hade rätt att kalla till informella möten på arbetstid, där METODER de kunde diskutera lösa idéer om allt ifrån hur man får ner Svenska pilspetsar från Nordnorge till restauranglagret på ett effektivare sätt, en Fäviken till de stora frågorna om försom flera gånger har uthållandet mellan forskning setts till en av världens bästa håller varje år och utställningar. stängt från februari till ”Det är mycket viktigt att juli. Istället står det personalen fritt att utforska idén är löst hållen och inte valfritt område som alltför genomtänkt. Då leker intresserar dem. ”Det är inte nödvändigtvis så man med idén gemensamt att alla kommer tillbaka genom att vara öppen och och är otroligt kreativa, säga: Om vi nu följer den här men de kommer tillbaka med byggstenar i sin tanken, hur ska vi då kunna verktygslåda som vi utveckla den på ett positivt gemensamt kan skapa något av”, sade chefssätt? I de magiska cirklarna är kocken Magnus Nilsson det viktigt att alla kan skjuta till tidningen Gastro år 2015. från höften. Det vill säga att du kommer med massor av dåliga förslag under tiden. Nästan varje gång vi löste ett konkret problem gav det upphov till en enorm idérikedom.” Även på det världsberömda animationsbolaget Pixar är det uppskattat att göra fel. I boken ”Creativity, Inc.” från 2014 avslöjar grundaren Edwin Catmull att hemligheten bakom Pixars framgångar är de många misstagen och inte minst accepterandet av dem. Företaget har två motton för detta: ”Fail early and fail fast” och ”Be wrong as fast as you can”.

Pixar är känt för sina så kallade braintrusts, där anställda med helt olika bakgrund samlas i ett rum och ombeds att kasta fram all världens lösa idéer. De kallar de första idéerna för ”ugly babies” och målet är sedan att omvandla dem till ”beautiful grown-ups” genom att låta skisserna åka fram och tillbaka och hela tiden tillåta en hudlöst ärlig feedback.

Enligt Catmull har vi blivit så rädda för att göra fel att vi ständigt väljer den säkra lösningen. Det är bekvämt men problemet är att det leder till det största hindret för kreativitet på arbetsplatsen, för som han säger: ”Du behöver massor av idéer för att komma på en enda som är bra.”

Om Rane Willerslev fick bestämma skulle de fira de snyggaste felen på arbetsplatsen med Fernet-Branca, eftersom de bidrar till att ringa in och skärpa hela arbetsplatsens kreativa fokus. ”Att leva i en kultur som inte tillåter fel är den säkraste vägen till undergång. Om du lever i en sådan nollfelskultur hämmar du dina anställdas innovationspotential.

Om du inser att du konkurrerar med hela världen kan du inte tillåta dig att bortse från idéer och utvecklingsmöjligheter hos dina medarbetare. Den stora skillnaden mellan att vara ett internationellt spjutspetsföretag och en liten bakåtsträvande organisation är först och främst att du vågar göra fel och tänka nytt.”

ANDRA

share

Det sägs

att en kinesisk kock uppfann fyrverkeriet av en slump när han begick ett misstag i köket. Historien är full av exempel på att vägen till storslagen kreativitet är belagd med otaliga fel. Miljontals människor världen över skulle aldrig ha kunnat räddas om inte Alexander Fleming 1928 gjort ett fel i laboratoriet som ledde till att penicillinet upptäcktes. Leonardo da Vinci skissade på Mona Lisa i 16 år innan han lyckades fånga hennes leende. Och Martin Luther King satt en hel natt och förkastade sitt tal gång på gång innan han i sista minuten kom på raden: ”I have a dream”.

Du kan givetvis välja att se de här exemplen som slumpmässiga. Men du kan också betrakta det som att själva felandet är en nödvändig process för att uppnå kreativitet. ”Det finns nog inte ett enda exempel i världshistorien, där människan har skapat något nytt utan att ha gjort fel på vägen. Det är helt enkelt omöjligt. Vi måste göra fel, ibland oändligt många fel, innan det innovativa kan skapas”, säger Rane Willerslev. Förra sommaren utnämndes han till ny museichef för Danmarks största museum, Nationalmuseet. Något som väckte stor uppmärksamhet på grund av hans annorlunda bakgrund, med bland annat långvariga vistelser hos pälsjägarna i den sibiriska ödemarken som en del av sitt antropologiska arbete. Han är dessutom författare till boken ”Tænk vildt – Det er guddommeligt at fejle” och kallar kreativitet för den absolut viktigaste resursen för att överleva i en global ekonomi. ”Om du inte kan acceptera att du måste göra produktiva fel när du vill skapa något nytt, så kan du helt enkelt inte skapa något nytt. Här är framför allt de statliga strukturerna förödande, eftersom de byggs upp kring nollfelskulturer. Men det innebär i själva verket att de inte tillåter nytänkande, för innovation kräver att du kan göra fel på vägen.”

Rane Willerslev vill göra upp med den grundläggande tanken om att vissa människor är kreativa medan andra inte är det. Han anser att alla anställda har en oförlöst kreativ reserv. ”Absolut. Den goda tanken och de goda idéerna kan komma varifrån som helst. Kreativitet är ett grundläggande villkor för mänskligheten. Det innebär i sin enklaste form att du tar kunskap från ett sammanhang och förverkligar det i ett annat.”

Som exempel nämner Rane Willerslev från sin tid som museichef på Kulturhistorisk Museum i Norge en arkeolog som omprövade förhållandet mellan vetenskap och utställningar genom att studera hur Hollywood växlade fokus i uppbyggnaden av ett universum kring filmen Matrix 1999. Arkeologen använde det till en modell för att tänka nytt i förhållandet mellan vetenskap och utställningarnas utformning.

Men arkeologen skulle aldrig ha kommit fram till detta om inte Rane Willerslev hade infört det som han kallar magiska cirklar. Det gick ut på att alla anställda

FRAMTIDENS ARBETSPLATS

R A

share

T

I D E

N S

A

R

B

E

S

P

A T

S

F M

T

L

Kontoret är ett evigt slagfält

34

ÅR 517 I många kloster fanns ett scriptorium, det vill säga ett kontorsliknande skrivrum där dåtidens intellektuella – munkarna – verkade.

Munkarna arbetade totalt isolerade, och eftersom det ansågs som ett speciellt privilegium att få sitta ned fick de ofta nöja sig med att utföra arbetet stående vid ett bord.

ÅR YEAR 1650

YEAR 517

YEAR 1841 YEAR 517

YEAR 1650

ÅR 1650

YEAR 517

YEAR 1650

YEAR 517

2018#04

YEAR 1904

Om du tror att det är nytt påhitt att arbeta hemifrån eller på kafé, så tror du fel. I 1600-talets London var det just där som man utförde kontorsarbete. Det här året YEAR entrepre1650 öppnade en judisk nör det första brittiska kaffehuset, The Angel i Oxford.

De följande tio åren dök det upp kaffebarer överallt i London, där exempelvis läkare, vetenskapsmän, köpmän, författare och politiker kunde fördjupa sig i samt diskutera viktiga nyheter. Under samma tidsperiod anställde många butiksägare lärlingar som fick bo i lägenheterna över butikerna. Hemarbetets för- och nackdelar var samma som idag. Du hade ingen restid till jobbet, men du kunde heller inte gå ifrån arbetet.

1841

Brunswick Building i Liverpool från 1841 är ett av de allra tidigaste exemplen på en specifik kontorsbyggnad.

Under 1800-talets andra hälft började industrialiseringen ta fart på allvar. När först telegrafen och senare telefonen uppfanns kunde de anställda placeras i egna lokaler utanför de bullrande fabrikerna. Det var så de YEAR 1841 första öppna kontoren uppstod, fast de såg inte ut som dagens motsvarighet.

Rummen var nämligen ganska små och tråkiga och de nya kontoristerna placerades vanligtvis i YEAR långa rader med1841 pyttesmå skrivbord, ungefär som i ett typiskt klassrum. På den tiden handlade det i första hand om att kontoren skulle vara funktionella och spara plats.

YEAR 1841

ÅR 1958

YEAR 1964

YEAR 1904

YEAR 1958

YEAR 1841

Det är 60 år sedan kontorslandskapet såg dagens ljus.

Man talade om arbetsmiljö, förbättrade belysningen och prydde lokalerna med växter. Det var faktiskt det sistnämnda som gjorde att det fick benämningen landskap. 1958 presenterade de tyska bröderna Eberhard 1904 och Wolfgang Schnelle nämligen för första gången ett Bürolandschaft på sitt företag i Hamburg, Quickborner Team. Den mer samarbetsvänliga och humana arbetsmiljön var en YEAR 1964 naturlig förlängning av de socialistiska strömningarna i Europa som utmanade de hierarkiska värderingarna.

YEAR 1904

YEAR

YEAR 1904

ÅR 1904

Larkin Company Administration Building i Buffalo, New York var en tidigare fabrikshall med långa rader av skrivbord och kontorsstolar, där totalt 1 800 anställda arbetade. Det var en av den tidens mest framstående arkitekter, Frank Lloyd Wright, som låg bakom byggnaden. Han ansåg att väggar och rum var en följd av fascistiskt tänkande. Istället såg han och hans likasinnade de öppna kontoren som ett sätt att frigöra fastighetsägare och kontorspersonal från konformiteten.

YEAR

share

Många tillbringar de flesta av dygnets ljusa timmar här. Det har faktiskt ända sedan Romarriket pågått en kamp om hur den perfekta arbetsplatsen ska vara, inte minst sedan det öppna kontorslandskapet fick sitt genombrott för 60 år sedan.

Text Anders Ryehauge • Illustration Jing Zhang

YEAR 1974

ÅR 2000

Year 1984

YEAR 1998

ÅR 1974 YEAR 1958

ÅR 1964

YEAR

Year 1984

YEAR 1958 YEAR 1974

Year 1984

ÅRYear1994 1984 Den italienske arkitekten Gaetano Pesce stod bakom reklambyrån TBWA\Chiat\ Days kontorsbyggnad i New York. Den är det tidigaste exemplet på det kreativa landskap som allt sedan dess har varit en förebild för det öppna kontorslandskapet i hela västvärlden, och som många i Norden idag har ett hat-kärleksförhållande YEAR 1998 till. Kontoret skulle vara som ett enormt vardagsrum med bekväma stolar, kafé, bordtennisbord och diverse färgglada och annorlunda inredningsformer.

YEAR 1998

YEAR 1998

YEAR 1974

Year 1984 YEAR 1998

YEAR 2018

ÅR 2018 Vår strävan under flera århundraden efter att hitta det perfekta arbetsrummet är knappast över. År 2015 presenterade Facebook sitt YEAR 2018 i Menlo nya huvudkontor Park i Kalifornien med plats för inte mindre än 2 800 anställda i ett öppet kontorslandskap på 40 000 kvadratmeter, vilket gör det till det största någonsin i sitt slag. Men Facebook är inte färdiga än. Just nu håller de på att bygga ut kontorsbyggnaden till ett större komplex efter mixed use-principen med köpcentrum, apotek och 1 500 bostäder.

2018#04

Uppfinnaren Robert Probst från möbelföretaget Herman Miller ansåg att kontorsarbete först och främst var YEAR 1964 ett mentalt arbete, och att miljön därmed påverkade YEAR 1958 vad du presterade. Han intervjuade kontorsarbetare, läkare, psykologer och arbetsrelationsexperter. Probst valde till slut en balansgång och tog det bästa från kontorslandskapet och kombinerade det med en viss form av privatliv. Resultatet var ett helt nytt arbetsrum som lanserades under namnet ”Action Office Series 1”. Det 1974 var första gången så kallade cubicles – kontorsbås kort och gott – såg dagens ljus.

De fick ett blandat mottagande men många var entusiastiska. Bland annat skrev Industrial Design: ”När du ser den här designen undrar du hur kontorsarbetare har kunnat stå ut med så obekväma, improduktiva och obehagliga miljöer så länge”.

Year

35

YEAR 1974

Medbestämmande var ett buzzword på arbetsplatsen och de anställda i framför allt Nordeuropa fick plötsligt YEAR 1974 inflytande över sin arbetsmiljö. Det bästa exemplet på att individens välbefinnande stod i fokus på arbetsplatsen var det nederländska försäkringsbolaget Centraal Beheer, där kontoret på arkitekten Herman Hertzbergers initiativ byggdes som små arbetsöar med plats för tio personer. Det skulle ge de anställda känslan av att vara en del av en större arbetsmiljö utan att försvinna i mängden.

YEAR 2018

Teknikens utveckling ledde till att vi inte längre behövde befinna oss på ett kontor.

När stationära och inte minst bärbara datorer hade kommit i var mans ägo kunde vi åter börja arbeta hemifrån eller från kaféet, ungefär som i 1600-talets London. I ett försök att hålla 1984 de anställda kvar på arbetsplatsen började kreativa företag utveckla arbetslandskap med alla möjliga spännande påhitt som skulle göra det attraktivt och till och med roligt att vara på kontoret.

M F R A

T

Ett besök på Googles huvudkontor på Irland.

D

E

N S

A R

A T S P L B E T

S

Elgitarr och zen Hur inreder du ett kontor så att de anställda presterar sitt yttersta? Google har på sina kontor världen över skapat rum för både lek och koncentration och med en annorlunda inredning har de gjort allt för att främja kreativiteten.

Text Sole Bugge Møller

Hem till kontoret

Fo t o: Fo r e S c o u t Te c h n o l o g i e s

2018#04 36 share

I

En av de största trenderna är att arbetsplatsen ska påminna om hemmet. Som här på ForeScout Technologies, ett företag som arbetar med internetsäkerhet i San Jose vid San Franciscobukten.

Ett annat exempel är marknadsplatsen Etsy som på sitt Brooklyn-kontor skapat en hel våning där de 1 200 medarbetarna kan få lugn och ro i mjuka fåtöljer bland hyllor med växter, böcker och prydnadssaker. Före ombyggnaden

bad Etsy sina anställda att fylla i en enkät, och den här typen av lugna platser stod överst på önskelistan. ”Bostaden och boutiquehotellets uttryck har börjat invadera kontoret. Hemmets visuella uttryck skapar genklang hos människor, för när vi tillbringar så många timmar på kontoret varje dag, bör det vara lika inbjudande som hemmet”, säger inredningsarkitekten Clive Wilkinson.

share

Fo t o: Pe t e r Wu r m l i O G D e s i g n: Ev o l u t i o n D e s i g n

Sova med fiskarna Chefer brukar inte gilla om man somnar på jobbet, men så är det inte hos Zappos. Den amerikanska onlinemarknadsplatsen för skor och kläder är känd för sin lekfulla arbetskultur, där de anställda bland annat dekorerar sina skrivbord på finurliga och personliga sätt. Dessutom har Zappos inrett ett sovrum, där du kan lägga dig i en av fyra mjuka massagestolar under ett stort

akvarium. Här ligger du i din egen avskärmade bubbla och tittar upp på de färgglada fiskarna. ”De anställda använder faktiskt sovrummet ganska ofta. Vi vet att glada medarbetare ger glada kunder och en tupplur kan göra att personalen är utvilad och mår bra”, säger Joanna Hass, PR-chef på Zappos.

37

närvarande bärbara datorerna inte blir urladdade.

Zenlokal med vitt brus

Google kan framstå som en curlingförälder som gör allt för att de anställda ska ha en rolig vardag. Men inredningen har faktiskt ett syfte – nämligen att se till att de anställda kan få utlopp för sin kreativitet och få något gjort på precis det sätt som passar dem bäst. På Googles kontor favoriseras de utåtriktade och leklystna, men företaget har också gjort mycket för de introverta, för Google har insett att den typen av medarbetare är lika viktiga för företaget.

På var och en av de sju våningarna finns massor av små vrår där du kan sitta ner i någorlunda lugn och ro. Det finns kupor där du kan sitta avskärmad från omvärlden och en arbetslokal

inredd som ett vardagsrum med fåtöljer, växter, tavlor, en skivspelare och små prydnadssaker i bokhyllan.

Om någon behöver total tystnad för att kunna prestera, går det bra att gå in i zenlokalen. Den påminner om en liten skog med sina stora gröna växter och från högtalarna strömmar vitt brus som dränker alla distraherande ljud.

Clive Wilkinson Architects deltog 2005 i formgivningen av Googles ursprungliga huvudkontor i Mountain View i Kalifornien, och arbetar nu med sökgigantens nya huvudkontor i samarbete med Bjarke Ingels Group.

Arkitektföretagets grundare berättar att Google är mycket medvetet om hur inredningen kan hjälpa de anställda att bli mer effektiva. ”De har data över allt på arbetsplatsen och följer mätningarna noga så att de ständigt kan justera förhållandena

2018#04

vit vägg och håller upp sitt nyckelkort framför en liten låda. Plötsligt skjuts en dörr åt sidan och en bar dyker upp.

En man äter lunch och ser en fotbollsmatch på tv där medan andra gäster sitter i de fyra båsen. Men inte heller i den här hemliga baren är allt som det ser ut att vara. I ena änden av baren hänger olika tavlor och håller du upp nyckelkortet framför den nedersta tavlan, så öppnas ännu en dold dörr som avslöjar en liten möteslokal med antika trämöbler och utsikt över höghus och människor på gatan.

När du kommer in på Googles kontor i San Francisco befinner du dig i ett parallellt universum. Ett universum som med ett barns fantasi visar hur arbetslivet kan se ut. I ett lekrum fullt med arkadspel spelar två anställda biljard medan andra verkar vara helt besatta av att slå sina personliga rekord i det klassiska Pac-Manspelet eller på någon av de blinkande och pipande flipperspelen.

På en svart vägg på femte våningen lyser en röd ”On air”-skylt på en dörr.

Bakom dörren ligger en musikstudio med elgitarrer, keyboards, elektriska trumset, förstärkare och mixerbord så att de anställda kan släppa loss sin inre rockstjärna. ”Makers Room” på andra våningen lockar dem som föredrar att skapa något fysiskt med symaskiner, hobbyknivar och 3D-skrivare. Båda rummen får utnyttjas fritt av anställda som behöver koppla av eller kanske utveckla en ny idé.

På andra ställen arbetar man mer traditionellt, fast ändå inte. På ett kafé sitter anställda i plyschsoffor och skriver på sina bärbara datorer medan baristor fixar kaffe, som liksom maten är gratis. På gymmet rasar kalorierna av svettiga kroppar och här sitter en rödkindad kvinna i träningskläder och arbetar på sin dator. Det enda som visar att det här faktiskt är en arbetsplats är de uttag och kablar som finns vid varje bord och soffa, så att de ständigt

Fo t o: Z a p p o s o c h A n i m a l P l a n e t

En anställd står framför en

A

M

Grönska är bra för välbefinnandet men ändå är de flesta av oss instängda på kontoret sju–åtta timmar varje dag, och det går ut över vår förmåga att tänka klart. Inte nog med att växter absorberar ljud och ger bättre akustik – en undersökning från Cardiff University har dessutom visat att kontor med bara några få gröna växter ökar produktiviteten med 15 procent på tre månader. En annan undersökning visade att växter får de anställdas välbefinnande att öka med 13 procent. ”En av de viktigaste saker du

behöver om du vill designa för kreativitet är naturligt ljus och växter.

Det handlar om att ta in naturen på kontoret”, säger Philip Tidd, chefskonsult på Gensler.

Det rådet följer arkitektfirman Selgas Cano Architects i Madrid.

Kontoret ligger mitt i en skog och därför har de försett kontoret med ett långt, välvt fönster längs hela den ena väggen och halva taket.

Samtidigt är byggnaden nedgrävd i jorden så att du nästan befinner dig i ögonhöjd med marken och på så sätt får in massor av ljus.

för att få ut mesta möjliga av sina anställda”, säger Clive Wilkinson.

Idag är Google mest känt för sin lekfulla inredning med rutschbanor och bordtennisbord, men data har gett insikt i vilka arbetsstationer som får olika personlighetstyper att prestera sitt yttersta. ”Det är så Google har utvecklat sin alldeles säregna inredningsstil”, säger Clive Wilkinson.

Främjande för kreativiteten

Det är en bra idé, enligt Philip Tidd.

Han är chefskonsult för Gensler, ett av USA:s ledande arkitekt- och designföre-

tag, och ger bland annat råd till företag om hur de fysiska ramarna kan få de anställda att prestera sitt allra bästa.

Han berättar att de, efter att i flera decennier ha rivit väggar för att göra plats åt öppna kontorslandskap, nu börjat välja en annan väg. ”Vi är så sammankopplade och bombarderas med så mycket information att vi ständigt blir distraherade. Därför har vi börjat formge rum som hjälper människor att koppla bort allt och gå in i en mentala zon där de kan arbeta koncentrerat”, säger Philip Tidd.

Gensler har genomfört flera undersökningar om design på arbetsplatsen,

I

D

E

N S

T B E R A

S

och genom intervjuer med tiotusentals kontorsanställda i 23 länder har företaget insett vikten av att växla mellan individuellt fokus och samarbete. Så när Googles medarbetare kan arbeta i ett zenrum eller ett vardagsrum istället för att sitta oavbrutet vid sitt skrivbord i åtta timmar, blir de både kreativare och effektivare.

Genslers undersökningar visar ett direkt samband mellan design och kreativitet. Ju bättre de anställda trivs i de fysiska omgivningarna – från det egna skrivbordet till möteslokaler och gemensamma utrymmen – desto mer innovativt blir företaget. ”Designen gör skillnad. Vi kan se att bra fysiska miljö på arbetsplatsen har en positiv inverkan på kreativiteten”, säger Philip Tidd.

University of Sydney har exempelvis analyserat ett av företagets australiska projekt och kommit fram till att produktiviteten ökade med 11 procent efter att kontoret fick en ny design. ”Våra analyser visar att designen bara behöver förbättra produktiviteten med 2,5 procent så är ombyggnaden betald”, säger Clive Wilkinson.

Google har presenterat ett mål: att skapa världens gladaste och mest produktiva arbetsplats och det avspeglas i företagets kontor. Arbetsplatsen är som en självständig by som de anställda aldrig behöver lämna – där finns mat, dryck, massör, kiropraktor, yogainstruktör och till och med en frisör.

Frågar du de anställda är det självklart så en arbetsplats ska se ut. ”Den här typen av inredning och arbetsdag leder till övergripande samarbetsprojekt”, förklarar en av Googles anställda. ”Jag känner att min arbetsplats har tillit till mig – och jag kan spela bordtennis utan att känna att någon övervakar mig.”

share 38 2018#04

S

F R

Fo t o: S e l g a s C a n o

Ta in naturen på kontoret

T

A T P L

Nordea Insights KU N D E R , E X P E RT E R , E R B J U DA N D E N O C H TJÄ N ST E R

G U N ILL A

V O N

P L ATE N:

Gunilla vill hjälpa till 100% ↳

PA G E

4 0

M IL J Ö

G U I D E

E X P E R TE N

Alarmerande syn på Stora barriärrevet

Filantropi – något för alla

Har vi glömt vikten av frihandel?

Nordeas Sasja Beslik bland döda koraller vars miljö förstörts av klimatförändringarna.

Så kan du få råd och stöttning av Private Banking om du vill engagera dig i att hjälpa.

Chefekonom Annika Winsth om varför utbildning och världshandel är vägen framåt.

2018#04 40 share

Porträttet

TEXT

NIK L A S

W A H L L Ö F / F O T O

H Å K A N

F L A N K

” Det är så himla viktigt att kunna ge tillbaka” Hon är affärskvinna ut i fingerspetsarna, har slagit säljrekord i försäkringsbranschen och byggt oerhört framgångsrika kundtjänstföretag.

Men Gunilla von Platen vill också hjälpa andra, för hon vet själv vikten av att få en chans till.

– Hej, jag heter Gunilla och jag är entreprenör!

Likt en vårvind har Gunilla von Platen virvlat in i Nordeas direktionsvåning, hon har slagit sig ned i en soffa och besvarat frågan: Hur skulle du presentera dig om vi mötts av en slump på, säg, en annan kontinent?

– För mig ligger allt i begreppet entreprenör, säger hon innan hon har hunnit luta sig tillbaka.

Det ringer i mobilen bredvid henne, hon tittar snabbt på skärmen och fortsätter: – Det finns en felaktig bild av entreprenören som någon som vill sko sig själv.

Men att investera, utveckla affärer och arbeta filantropiskt hänger ihop för mig. Det

är så himla viktigt att kunna ge tillbaka. Allt bottnar i min bakgrund.

En del känner igen Gunilla von Platen från en ekonomiartikel här, investeringsprogrammet »Draknästet« i SVT där, kanske från när hon tagit emot en utmärkelse ur kungens hand, eller från Svenska Dagbladets omröstning över Sveriges främsta entreprenörer någonsin där hon knep plats 28.

Men bakgrunden då?

Gunilla föddes som Günel Anip i Zaz i sydöstra Turkiet, nära gränsen till Syrien.

Familjen tillhörde den kristna minoriteten syrianer. När Günel var tre och mammas kusin skulle gifta sig stormade män in i kyrkan för att röva bort bruden. Günels mamma ställde sig i vägen, och sköts

2018#04 41 share

med sex skott i magen. Familjen, tolv personer, flydde landet. I en minibuss med mamman liggande i en blodpöl på golvet tog de sig norröver, slapp mirakulöst igenom gränskontrollen i Österrike, till Tyskland där mamman fick vård – och landade småningom i »ett trist men hederligt« miljonprogramsområde i Göteborg. Lilla Günel var så traumatiserad att hon under ett halvår inte vågade blunda, då kunde mamma försvinna. Hon svimmade sig till sömns.

– Vi kom till Sverige den 19 juni 1976, samma dag som kungen och drottningen gifte sig! Det datumet har verkligen satt sig i vår familj, mina föräldrar älskar kungaparet

som en sorts symbol för då vi gavs chansen till ett andra liv.

Och så blev Anip Samuelsson (efter farfar Samuel), lilla Günel blev Gunilla och Sverige fick en unik entreprenör. Gunillas affärssinne visade sig tidigt. Det är något av en klassiker hur hon pallade fallfrukt från villatomterna och sålde tillbaka den till ägarna, fint förpackad i korgar. Eller hur hon köpte glasspinnar från glassbilen för femtio öre styck, sprang till centrum och sålde dem för en krona innan de smält.

– Vi hade det trångt och fattigt och jag förstod att jag inte skulle få något av någon annan. Varken lördagsgodis eller julklappar.

Det är därifrån min drivkraft kommer, vill jag ha något så får jag satsa stenhårt själv för att få det.

– Så resonerar jag än. Om någon vill att jag investerar i en verksamhet, jag får flera förslag per vecka, så frågar jag alltid hur mycket de själva har satsat. Är svaret »ingenting« så är jag inte intresserad. Ska jag riska pengar och inte de själva?, frågar hon menande. Och mobilen plingar igen.

Jag går under om jag inte gör något, tänkte jag

Framgångssagan Xzakt Kundrelation

Foto: Jordan Allot

2018#04 42 share

Porträttet

Strax utanför Damaskus i Syrien byggs barnhemmet Little Angel där 120 barn kommer bo.

Finansieringen av själva barnhemmet är i princip klar, nu återstår att samla in ytterligare medel till en förskola, en vårdcentral och en lek- och idrottsplats.

Det var just en egen jättesatsning som låg bakom Gunilla von Platens första stora framgång med eget bolag. Hon hade efter gymnasiet tänkt »spöa skiten ur storebrorsan« på hans planhalva som advokat, men halkade in på en utbildning i försäkringsjuridik med praktik. Hon valde Skandia, blev anställd, och efter åtta år hade hon smulat sönder varje ackord, slagit vartenda säljrekord sedan försäkringsjättens grundande 1855. Hon hade byggt upp en sälj- och kundtjänstavdelning med 400 säljare. Och kommit till insikt att när varken villkor eller premier skiljer bolagen nämnvärt åt är det behandlingen av och supporten till kunderna som avgör vilket val de gör.

– Det handlar om att bygga en kultur där kundtjänsten genererar intäkt och inte ses som en kostnad, säger hon. Säg inte bara ’kunden är viktigast’, utan tänk det, andas det, lev det. Förtjäna kundernas förtroende, annars finns inget existensberättigande.

– Att knyta kunden närmare, det är nyckeln till framgång, säger hon och mobilen gör sig påmind igen, denna gång är det ett av barnen.

Så 28 år gammal hoppade hon av Skandia, sålde allt – hem, smycken, möbler – och startade framgångssagan Xzakt Kundrelation.

– Det var mitt i IT-kraschen år 2000. Jag hade förlorat en massa pengar på IT-aktier, och en relation hade gått åt skogen. Om jag misslyckades skulle jag stå på bar backe. Jag minns första mötet med Carl-Henric Svanberg, då på Assa Abloy: »Jag ger dig 10 minuter«, sade han. Jag körde på. Innan jag ens hade ett namn på bolaget hade jag knutit till mig Assa Abloy, Investor och Utfors. De förstod att jag hade förstått kunders behov.

Om Gunilla von Platen Å L D E R : 46 år FA M I L J : Gift med Alfred von Platen, fyra barn.

G Ö R : Investerar, driver och är delägare i kundservicebolaget Xzakt

Kundrelation samt Transcom tillsammans med Altor, arbetar i ­styrelser och driver fastighetsbolag. Dessutom engagerad i många olika filantropi­projekt. Har startat Stiftelsen 100% och bygger just nu ­barnhemmet Little Angel utanför Damaskus i Syrien. Planer finns även på vårdcentral, förskola och en lek-och idrottsplats.

G Ö R N Ä R H O N I N T E J O B B A R : »Tennis! Jag är nyfrälst nybörjare!« F Ö R E B I L D E R : »Alla som satsar mot oddsen! Fastigheten som vi just köpt, Bygdegården Anna Whitlock på Eriksbergsgatan i Stockholm, är ett bra exempel. Whitlock var pionjär inom kvinnorättsrörelsen och k­ vinnligt entreprenörskap och startade sin samskola här redan på 1870-talet. ­Ingvar Kamprad har också varit en stor förebild under många år.« B A N K : Nordea Private Banking Stockholm

Gunillas hjärteprojekt

Känslan för andras behov är också det som driver hennes filantropiska arbete. Inte att pliktskyldigt skänka pengar, utan att hjälpa på effektivaste sätt. När Xzakt börjat gå med vinst vände sig Gunilla till Frälsningsarmén, Läkare utan gränser, SOS Barnbyar. En artikel om Sankt Peterburgs gatubarn fick henne att företa otaliga resor dit och starta Stiftelsen 100%, vars syfte är att varje skänkt krona ska nå mottagaren. Hon har varit på plats i Indien, engagerat sig i Hand in Hand, Unicef, Min stora dag.

Men hjärteprojektet är barnhemmet Little Angel i Syrien. Rapporterna om kriget var bara de nog, men när Gunilla von Platen fick vetskap om de föräldralösa flickorna som varit i IS våld var måttet rågat.

– Jag går under om jag inte gör något, tänkte jag. Jag sammanfördes med patriarken i Damaskus, de kristna syrisk-ortodoxas överhuvud. Han visade hemska bilder och berättade att det fanns en tomt att bygga på.

Jag bad SOS Barnbyar uppskatta kostnaden för ett barnhem för 100 barn – 30 miljoner.

Men för bara åtta miljoner bygger vi nu ett barnhem utanför Damaskus – till 120 barn.

För det finns inga mellanhänder, inte ett öre försvinner på vägen.

– Det handlar inte om prestation, säger hon. Alla kan ge något. Jag tänker ofta på den kvinnliga österrikiska gränspolisen som tittade in i minibussen, såg kaoset och skräcken, och bara vinkade igenom oss. Hon gav oss en andra chans att leva.

Hon har fortfarande inte lutat sig tillbaka.

Och nu skräller mobilen till igen – Gunilla von Platen måste virvla vidare.

2018#04 43 share

2018#04 44 share

Guide

Alla kan vara filantroper Filantropi är något som ökar i samhället. Många tror kanske att man måste skänka väldigt stora belopp för att vara en riktig filantrop, men det behöver inte alltid handla om pengar – man kan även bidra med kunskaper, tid och nätverk.

Enkelt uttryckt innebär filantropi att ge till andra, utan att ha något krav på motprestation. I den anglosaxiska världen är filantropi betydligt vanligare än i Sverige men det finns ett växande intresse även här. Behovet av stöd till olika sektorer i samhället är stort och de offentliga finanserna räcker inte alltid till. Stora delar av medicinsk forskning finansieras exempelvis av privata medel idag.

Nordea Private Banking har sedan flera år ­inkluderat filantropi som en del av sitt ­erbjudande och ansvarig för området är Ylva Schullström.

– Filantropi har funnits länge, men det vi ser just nu är en global, starkt växande trend. Vi vet att många av våra kunder redan är engagerade eller nyfikna på filantropi, delvis kanske som en slags balans mot det konsumtionsfokus som råder. Det finns en stark drivkraft att vilja göra skillnad och det kan handla om såväl basala som mer specifika behov, säger Ylva Schullström.

Ofta startar de filantropiska tankarna utifrån en

personlig händelse, kanske ett sjukdomsfall i familjen, eller något man upplevt under en resa. Katastrofer och krigstillstånd, olyckor och brist på bostäder, skolor, mat, mediciner och vatten kan också bli ett uppvaknande.

På hemmaplan kanske man ser att skolan, sjukhuset eller en frivilligorganisation behöver hjälp.

Eftersom Nordea är en samhällsaktör är detta viktiga frågor även för banken, som exempelvis stöttar entreprenörskap i flera aktuella projekt. Alla anställda i Nordea har nyligen också fått möjlighet att arbeta ideellt på arbetstid, två dagar per år.

– Inom Private Banking har vi mycket att erbjuda dig som vill gå från ord till handling. Din rådgivare kan ge förslag på hur vi kan stötta dig och du har även tillgång till jurister och andra som kan vara behjälpliga med relevanta råd och handlingar. Dessutom har vi ett mycket bra nätverk, inte minst genom våra kunder, där vi kan sammanföra personer som har gemensamma tankar och mål. Vi ordnar även seminarier och träffar för dem som vill utbyta information och lära sig mer. Är du intresserad av filantropiska frågor och funderar på hur du kan gå tillväga? Kanske får du inspiration av tipsen på nästa sida. Diskutera vidare med din rådgivare, som även kan lotsa dig till bankens specialister och nätverk.

DETTA KAN PRIVATE BANKING STÖTTA MED

Familjejuridik

Stiftelsejuridik

Finns det ett önskemål att bidra filantropiskt genom en donation i testamente eller gåvobrev? Ska familjen underrättas om planerna eller inte? Private Bankings familjerättsjurister är bra diskussionspartners och kan även hjälpa dig att upprätta rätt handlingar, så att resultatet blir som du tänkt dig.

Ett klassiskt sätt att arbeta med filantropi är att sätta upp en stiftelse, där avkastningen doneras till bestämda ändamål.

Det är ett långsiktigt åtagande, rent teoretiskt för all framtid, och det går inte att återkalla den förmögenhet som placerats i stiftelsen. En styrelse ska sättas upp och det finns krav på redovisning och utdelning för att uppfylla ändamålen.

Private Bankings egna stiftelsejurister kan bidra med råd och nödvändiga dokument.

När stiftelsen väl bildats kan Private Bankings Stiftelsetjänst anlitas för hjälp med styrelsearbete och redovisning med mera.

Ett annat bra alternativ är att engagera sig i en redan befintlig stiftelse. Det behövs ofta olika sorters kompetens och kanske även en förnyelse i styrelsen.

Aktiegåva I Sverige finns också möjligheten till en aktiegåva, som innebär att rätten till utdelningarna från aktier man själv äger doneras till exempelvis en välgörenhetsorganisation. Detta går att göra även för fåmansbolag, men då blir frågan lite mer komplex och Private Bankings affärsjurister får kopplas in.

Integrera filantropi i bolag och entreprenörskap Ett sätt att arbeta med filantropi är att knyta an till den egna verksamheten.

Man kan exempelvis stötta projekt i länder där företaget har underleverantörer eller försäljning. Det här kan passa dig som vill hjälpa till mer handgripligt än genom en donation. Nordea kan bidra med kontakter och nätverk.

Att ta ansvar för filantropifrågor kan vara både ­viktigt och värdeskapande för ett bolags kunder, anställda och leverantörer. Private Bankings filan­ tropiexperter hjälper dig att ta fram en strategi och bistår i juridiska frågor – det är till exempel stor skillnad om man ger bort medel som privatperson eller via ett bolag.

Matcha givare med mottagare Många stora organisationer skräddarsyr lösningar för dem som vill göra en större donation och se sina pengar arbeta på plats. Det kan också göra det lättare att känna ett större engagemang och fungera som ambassadör, när man som givare kan ta del av vad donationen innebär rent konkret. Nordea har god kännedom om lämpliga organisationer och kan även bidra med kontakter till lite mindre, mer nischade aktörer och på så sätt matcha givare med mottagare.

Inspiration och nätverk Private Banking erbjuder inspirerande seminarier, rundabordssamtal och webinarer om filantropi. Här kan du komma i kontakt med likasinnade och få vetskap om vad som är aktuellt på filantropiområdet.

Prata med din rådgivare om du vill veta mer.

På ”Giving Tuesday”, tisdagen den 27 november, planerar Private Banking ett filantropiseminarium i Stockholm. Kontakta din rådgivare om du är intresserad av att delta.

2018#04 45 share

Följ med experten

Två dykare på korallrevets kyrkogård.

Sasja Beslik från Nordea och Charlie Veron, marinforskare och korall­ expert, som dykt vid revet i 50 års tid.

ANNA

WAHLGREN

Hoppet snart ute för Stora barriärrevet

Foto: Thomas Sonne

T EXT

Australiens turistmagnet Stora barriärrevet är dödssjukt.

Sasja Beslik, Nordeas chef för hållbara finanser, har dykt bland döda koraller och konstaterar att om vi inte agerar nu kan vi tillhöra den sista generation som får uppleva revet.

Till ytan är det världens största korallrev, lika stort som hela Italien. Att dyka på den australiensiska ostkusten är en sann Jacques Cousteau-dröm. Barriärrevet är en labyrint av 3 000 olika korallrev som tillsammans bildar ett så stort system att det syns från rymden.

Här lever över tusen fiskarter, bland annat ett hundratal olika hajarter samt valar och delfiner.

Livet under ytan är en explosion av färger, fiskar och koraller. Eller var, är ett bättre uttryck. Sasja Beslik har dykt på många platser runt om i världen. Men han har aldrig tidigare sett något liknande. Tillsammans med den australiensiske marinbiologen Charlie Veron, en av världens främsta experter på korallrev, dök han nyligen på ett par olika platser vid Stora barriärrevet.

– Det såg ut som en enda stor havskyrkogård. Dött.

Grått. Tyst. Inga fiskar. Inga färger. En sån här plats

brukar ju sjuda av liv. Men nu fanns här ingenting, inte minsta rörelse. Det var en omtumlande upplevelse.

Jag blev väldigt ledsen, säger Sasja Beslik.

Han konstaterar att tusentals arter bor på eller omkring reven, och är beroende av att korallreven mår bra. Dessutom är många kustsamhällen beroende av korallreven för sin matförsörjning eller för turistintäkter. Världens hav föder oss, skapar jobb och välmående, men ändå låter vi dem kollapsa framför våra ögon.

Varmt vatten dödar korallerna

För ett par år sedan kom de första larmrapporterna om Stora barriärrevet. Havstemperaturen steg och forskarna varnade för att stora delar av revet var på väg att blekas sönder. Förstörelsen var så omfattande att framstående forskare deklarerade att de hade gett upp

share 46 2018#04

Så kan du minska ditt eget koldioxidavtryck A K T I V I T E T

KO L D I OX I D M I N S K N I N G I TO N

Foto: Panthermedia

Flytta ditt premiepensionssparande till hållbara fonder*

1,06 18,93 26,73 35,68

2222,67

Källa: Nordea

Förkorta din duschtid med två minuter Avstå från en internationell flygresa per år Ta tåget istället för bilen Ät kött max en gång i veckan

* Att flytta premiepensionssparandet till hållbara fonder är 27 gånger så effektivt som de andra åtgärderna tillsammans. PPM-siffrorna är be­räk­nade utifrån en svensk medellön och en premiepensionsavsättning på cirka 10 000 kronor per år med genomsnittlig avkastning, i 42 år. ­Siffrorna från aktiviteterna är också baserade på att du gör dem i 42 år.

hoppet, och vittnade om kollegor som var så tagna att de grät när de jobbade ute i fält.

– 2016 var det värsta året i Stora barriärrevets historia. Sen kom 2017 – och det blev ännu värre. Då dog en femtedel av korallerna. Korallerna överhettas till döds av allt varmare vattentemperaturer, säger Sasja Beslik.

Klimatförändringar är den främsta förklaringen till det förstörda korallrevet. När vattnet är för varmt bleks korallerna. När vattentemperaturen sjunker igen brukar korallerna kunna återhämta sig. Men om vattnet inte blir svalare riskerar korallerna att dö.

– Det handlar i grund och botten om kortsiktiga ­vinster på bekostnad av klimatet. Det stora ­problemet är att 91 procent av världens energiförsörjning är ­fossilbaserad. Bara två-tre-fyra procent kommer från förnyelse­bara källor, säger Sasja Beslik.

Australien är numera världens största producent av kol. En stor del av landets koltillgångar kommer från delstaten Queensland, utanför vars kust Stora barriärrevet breder ut sig. Kol är det fossila bränsle som avger mest koldioxid, och är alltså en riktig miljöförstörare.

Just nu planeras en ny jättelik kolgruva i Australien – inte långt från Stora Barriärrevet – som väntas ge utsläpp motsvarande knappt 80 miljoner ton koldioxid per år, vilket är mer än hela Sveriges samlade utsläpp.

Kolet ska brytas i närheten av revet, och därefter skeppas på båt genom Stora barriärrevet.

– Stora barriärrevet dör, samtidigt satsar politiker på en enorm kolgruva alldeles intill revet. Det är väldigt bakvänt. Australien har dessutom problem på land.

Det går inte längre att odla vissa grödor för att jordarna torkar ut. Australien är ett land med oändliga natur-

2018#04 47 share

2018#04 48 share

Följ med experten

Levande koraller

Döende koraller

Stora barriärrevet har beskrivits som ett av den naturliga världens sju underverk och utsågs 1981 till världsarv, men idag är hälften av korallerna skadade av blekning. 2016 fanns bara 50 procent av revet kvar jämfört med 30 år tidigare.

resurser, men trots det är landet världsledande på kol­ produktion. Jag tyckte att det var påtagligt när jag reste runt i Australien att landet ­ligger långt ­efter i debatten om ­klimatet. Barnen i skolan får ingen information om klimat­ förändringar, eller om hur korallreven mår.

Gruvorna är en symbol för det som inte tillhör den Den svåra torkan som varat i ­moderna världen, anser Sasja Australien under flera år förstör ­Beslik. Han tycker att ­kolet ska jorden och gör djurhållningen stanna där det hör hemma – svår för många bönder. i marken.

– En sån här jättegruva ökar ju ­koldioxidutsläppen ännu mer. Det påverkar alltså ­klimatet, men också revet i sig och de känsliga arter som bor där. Ett så välutvecklat land som Australien borde agera annorlunda. Som vanligt handlar det förstås om kort­siktiga vinster. Australien har skrivit på klimat­ avtalet i ­Paris och har samma krav på sig som alla andra länder att minska sina utsläpp, men de senaste åren har ­Australiens handlande gått rakt emot Paris­avtalet.

SASJA BESLIK - uppdrag och utmärkelser • Chef för Group Sustai­nable Finance i Nordea • Styrelsemedlem i The Extractive Industries ­Transparency Initiative • Styrelseordförande i FNs: organ UNEP ­Financial ­Initiative’s Water Work Group • Utnämndes 2017 till Sustaina­bility Leader of the Year av finanstidskriften The New Economy • Rankades som nummer 31 bland världens mest i­nflytelserika twittrare om förnyelsebar energi 2016 • Tilldelades H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band år 2013, för sina i­nsatser inom miljö och hållbarhet

Framtiden ligger i solen

Men Sasja Beslik ser ljuspunkter också. Han har nyligen gjort en resa till Marocko där världens största solenergipark håller på att etableras vid ökenstaden Ouarzazate, kallad ”porten till Sahara”.

– Den kommer att tillgodose 40 procent av hela ­Afrikas energiförsörjning. Den är i saudiarabisk ägo – ett land som försöker komma bort från sitt olje­ beroende. Solenergiparken är gigantisk. Åker man bil i en timme har man ändå inte kört igenom hela. Jag tror att framtiden ligger i sådana här utvecklingsländer som har inte har olja, däremot sol. Och där det finns tillräckligt stora ytor för gigantiska anläggningar.

Att värna om miljön är ju både en möjlighet och ett ansvar, säger Sasja Beslik.

– Världen står inför flera globala ­utmaningar, såsom vattenbrist och klimatförändringar. En stor bank som Nordea kan påverka omvärlden via sina affärer med olika företag, och i vilka investeringar som görs.

Genom att arbeta systematiskt med hållbarhet kan vi hjälpa våra företagskunder att ställa om, och på så sätt vara en del av lösningen till de utmaningar som finns i omvärlden, förklarar han.

Tillbaka till Stora barriärrevet. Att havsmiljön har ­försämrats på senare år är väldigt tydligt, säger Sasja ­Beslik. Även en amatördykare som han kan se skillnaderna med bara blotta ögat.

– Det finns en tradition att betrakta havet som en ­outtömlig resurs. Och eftersom man inte ser vad som finns under havets yta kommer reaktionerna ofta för sent. Jag hoppas att vi alla börjar fokusera på haven och klimatet nu.

Besök gärna hemsidan där du också kan se en film från dykningen vid Stora barriärrevet: sustainablefinance.nordea.com

Erbjudanden

Höstresor till Georgien och Transsylvanien

Resorna inkluderar bland annat flyg, transfer, hotell och utflykter med svensktalande guide. För program och bokning, besök phoenixtravel.se/nordea.

Du kan också boka på 031-14 77 33.

Kulturlandet Georgien

Spännande Transsylvanien

Allt fler resenärer har börjat upptäcka Georgien och allt landet har att erbjuda. Här finns underbara bergslandskap och en kulturmiljö starkt präglad av den georgisk-ortodoxa kyrkan. Följ med på en resa som tar dig till några av de mest intressanta sevärdheterna: huvudstaden Tbilisi, kulturstaden Mtskheta och grottorna i Uplistsikhe.

Avresa 10/9, 24/9 och 8/10 från Stockholm och Göteborg. Pris för dig med Nordea Platinum eller Black: 11 800 kronor, ­ordinarie pris 12 800 kronor.

Kurorter, medeltida byar, utsökta viner och mat – för många är Transsylvanien ett favoritresmål. Vi besöker bland annat slottet Bran som greve Dracula ska ha bott i, den röda sjön Lacu Rosu och medeltidskyrkan i Harman. Avresa 13/9 och 20/9 2018 från både Stockholm och Göteborg och resans längd är åtta dagar.

Pris med Nordea Platinum eller Black: 9 800 kronor, ordinarie pris 10 800 kronor.

För säkrare bilkörning Numera är det förbjudet att köra bil och samtidigt hålla i mobiltelefonen. På kala.se finns smarta mobilhållare som gör din körning både laglig och mer säker. Cellularline erbjuder en lösning som tack vare ny teknologi är både enklare och stadigare än tidigare. Pris för dig med Platinum eller Black är 167 kronor, ordinarie pris 199 kronor.

Beställ på kala.se och ange Nordea så får du 16 procents rabatt på mobilhållaren – liksom på hela varukorgen.

Rabatt på bilhyran hos Avis

Nordea Masters flyttar till Göteborg I år genomförs anrika Nordea Masters på Hills Golf & Sports Club i Mölndal. Under tävlingsdagarna 16-19 augusti arrangerar Nordea och Private Banking en mängd aktiviteter, föredrag, kundtävlingar och mingel. Välkommen att delta!

Vill du träffa oss vid fler tillfällen så finns Nordea på plats även på Summerburst i juni, ­Almedalen i juli och Pridefestivalen i juli-augusti.

När du bokar hyrbil hos Avis får du upp till 20 procents rabatt med Nordea Black och upp till 17,5 procents rabatt med Nordea Platinum på bilhyra i Sverige. I övriga Europa, Mellanöstern, Asien, Australien, Nya Zeeland och Nordamerika får du upp till 10 procents rabatt på Avis semesterpriser när du hyr bil i minst 3 dygn.

Boka på avis.se och ange bokningskod P094305 för Black, och P094304 för Platinum. Du kan också kontakta Avis på telefon 0770-820082.

Hyr du bil ofta? Bli medlem i Avis Preferred så får du din bil enklare och snabbare. Läs mer på avis.se.

Aktuella kunskaper – när och var du vill Vill du lyssna när Nordeas experter informerar om konjunkturer, marknads­ läge och andra finansiella frågor? Delta i Private Bankings webinarer!

Inbjudan skickas via e-post och när du tackat ja får du en länk att koppla upp dig på. Har du inte tid att lyssna just då, anmäl dig ändå så får du en länk till det inspelade mötet att använda när du vill.

Kontakta din rådgivare om du inte fått några inbjudningar hittills men gärna vill ha det framöver.

Mer att se på kortfakturan Numera finns matnyttig information om Platinum och Black på kortfakturan. Klicka på ”Se faktura” i Internetbanken alternativt ”Visa specifikation” i Mobilbanken, innan du godkänner och betalar din e-faktura. Förutom en specifikation över alla köp och uttag hittar du även utvalda erbjudanden och rabatter liksom kontaktinformation till kundservice.

2018#04 49 share

Vikten av utbildning och global handel I grundkursen i nationalekonomi får man lära sig vikten av frihandel. Öppna gränser bygger på komparativa fördelar som ökar nyttan.

Frågan är bara till vems nytta.

President Trump gick till val på att bygga murar, ifrågasätta befintliga handelsavtal och hota med tullar.

Nu implementerar han det utlovade.

Det som gynnar både världen i stort och enskilda företag är inte helt säkert bäst för alla regioner eller individer. Rädslan att förlora jobbet i en turbulent omvärld, där artificiell intelligens dessutom utmanar, har fått fotfäste på många håll.

Tullar, handelshinder och restriktioner är inget ovanligt. Det finns studier som visar att det har genomförts mer än 7000 nya protektionistiska åtgärder i 60 av världens ekonomiskt ledande länder sedan finanskrisen. EU är en lika god kålsupare som alla andra och har kännbara hinder för länder utanför unionen. Storbritannien kan komma att drabbas hårt av dessa om inte nya avtal förhandlas fram innan en eventuell Brexit.

Samtidigt har världshandeln ökat sedan Trump vann valet i USA. Andra länder var snabba att träffa nya handelsavtal i stället för att gå på Trumps linje. Den globala handeln är ett viktigt skäl till den goda och synkroniserade världstillväxt vi sett en tid.

En öppen världshandel är central och helt avgörande för fattigare länder. Människor får möjlighet att lyfta sig från fattigdom till att bli låginkomsttagare och sedan vidare till medelinkomsttagare.

Tidigt i ett lands mognadsfas är lönerna låga och många länder livnär sig på att kopiera andra.

Detta utmanar mogna ekonomier, inte minst de individer som verkar inom branscher som är konkurrensutsatta, eller helt enkelt inte längre önskvärda, av hållbarhetsskäl eller minskande produk­ tivitet. Konkurrens från låglöneländer blir då ett hot. Lösningen är dock inte hinder och restriktioner, utan utbildning.

I en värld med tuff konkurrens och stora strukturförändringar blir det oerhört viktigt att hjälpa människor till jobb. Det behövs både grundutbildning och utbildningar för omställning, i den mån industrier läggs ned och ersätts med andra näringar.

Den nordiska modellen har visat sig vara mycket bra på detta.

De nordiska länderna ligger i topp i stort, oavsett vilken parameter vi väljer att titta på – sysselsättningsgrad, hälsa, lycka, mångfald, låg korruption och så vidare.

Gratis utbildning och våra socialförsäkringssystem är viktiga förklaringar. Människor måste kunna misslyckas och börja om; det ger möjlighet till kreativitet, entreprenörskap och välfärd. Detta är verkligen värt att värna.

Utmaningen vi står inför nu är att modellen finansieras med skatter i en värld där kapital, människor och företag är allt mer lättrörliga.

En av de absolut viktigaste frågorna vi bör ställa oss är därför vilka skattebaser som är långsiktigt hållbara och som samtidigt skadar ekonomin så lite som möjligt. Tyvärr lyser den debatten med sin frånvaro.

Av Annika Winsth Chefekonom i Nordea

FÖLJ EXPERTEN

@annikawinsth

Foto: Håkan Flank

2018#04 50 share

Analys

Text Martin Leer Scharnberg

INVESTERING GENOM TIDERNA

”Män är som viner – vissa blir ättika, de bästa blir med tiden bara bättre.”

Påve J o h an n e s X X I I I

Vinflaskornas värld rymmer inte bara stora smakupplevelser. Om du kan låta korken sitta kvar i flaskan har det genom historien visat sig vara lönsamt att investera i de dyra dropparna.

Innan Thomas Jefferson blev USA:s tredje president satt han i regeringen som utrikesminister – och så älskade han vin. Under sina resor till Frankrike på 1780-talet passade han därför på att besöka landets många berömda vindistrikt och utöka sin egen vinsamling. 200 år senare, år 1985, sökte en polsk musikskribent vid namn Hardy Rodenstock igenom en dammig källare i Paris. Där hittade han en vinflaska med initialerna ”Th. J.” ingraverade i glaset. Det var precis så Thomas Jefferson hade bett de franska vinhandlarna att märka de flaskor han ville köpa. Vinet undersöktes av auktionsfirman Christie’s i London som konstaterade att det var en äkta Château Lafite från 1787. Vinet såldes på auktion för 1 216 125 kronor. Sedan dess har flera experter tvivlat på vinets äkthet och ursprung. Det hindrade dock inte flaskan från att vara världens då dyraste vin.

Tusan också ...!

Den amerikanske vinhandlaren William Sokolin ägde en sällsynt Château Margaux från 1787. När han 1989 deltog i ett vinevenemang i New York och stolt ville visa fram flaskan råkade han stöta den mot armstödet på en stol så att den gick sönder. Lyckligtvis var vinet försäkrat och han fick utbetalt 1 899 693 kronor.

Bourgogne Den franska provinsen Bourgognes anseende och det relativt låga antalet producerade flaskor gör att de viner som kommer därifrån är några av världens mest eftertraktade. På analysföretaget Liv-exs årliga lista över världens mest värdefulla vinmärken år 2017 kom 24 av de 100 vinerna från Bourgogne.

Samlaren Världsrekordet Den idag dyraste vinflaskan är den sex liter stora kaliforniska flaskan Screaming Eagle Cabernet Sauvignon från 1992. På en välgörenhetsauktion hos Napa Valley Wine Auction år 2000 köptes den av amerikanen Chase Bailey för 4 223 409 kronor.

2018#04

Oenophilia är det ord som vinsamlare använder om sin hängivenhet för vin. Ordet kommer från grekiskan: kärlek (philia) till vin (oinos). .

51

En av världens största vinsamlingar ägs av Gene Mulvihill som har fler än 100 000 vinflaskor.

Samlingen finns i källaren under Restaurant Latour i New Jersey, där Mulvihill är en av ägarna. Förutom det enorma antalet flaskor rymmer vinkällaren även så kalllad NMR-spektroskopiutrustning som kan analysera vinflaskornas innehåll utan att de behöver öppnas.

share

share

52

2018#04

D E N YA

FIL ANTROPERNA Vår historia rymmer många generösa filantroper som har skänkt förmögenheter till välgörenhet. Nu förbereder sig en kapitalstark teknikindustri i Norden på att göra stora investeringar på sociala områden. Samtidigt är en ny rörelse på väg, millenniumentreprenörerna, som prioriterar altruism högst – och först därefter vinst.

T E X T M E T T E N E X M A N D I L L U S T R A T I O N E R M I K K E L M AI N Z

”Har du haft en bra dag, Bill?” ”Tja, vid lunchtid hade Melinda och jag utrotat polio. I hela världen.”

En karikerad ordväxling, javisst, men den rymmer en viss sanning. För när Microsofts grundare, Bill Gates, meddelar på Twitter att det destruktiva polioviruset långt om länge ser ut att ha släppt greppet om utvecklingsländerna, är det inte bara något som ligger världens rikaste man varmt om hjärtat. Han skänker miljarder dollar till dessa vaccinationsprogram.

Bill Gates och hans hustru har sedan år 2000 arbetat på heltid med sin privata välgörenhetsfond, Bill & Melinda Gates Foundation. Fonden, som är den största av sitt slag i världen, har en uppskattad förmögenhet på 86 miljarder dollar, så här finns helt klart en del att ta av.

Det är tungt kapital som går från filantropkapitalister som Bill och Melinda Gates till världens mest behövande, men pengarna skulle inte ha räckt långt om filantroperna inte var så många.

Hos de yngre filantroperna i millenniumgenerationen gäller den omvända logiken. För dessa unga är affärsidén central, men den egentliga drivkraften ligger i att lösa samhällsproblem. Först gör vi skillnad och sedan tjänar vi pengar på det.

I den här gruppen kan en startupidé utan vidare bäras av ett socialt engagemang till hundra procent. Entreprenörerna har samma intentioner som en hjälporganisation, men de orkar inte vänta på godkännandeprocedurer och byråkratiska mellanstationer. Dessutom har de chefsdrömmar – de vill tjäna pengar på sin innovation.

Möt en av de nordiska fackelbärarna

Hon trampar runt i ett uppkört hjulspår på en landsväg i Malawi – en ljus kvinna med friskt utseende som sticker ut i de hårt torkdrabbade omgivningarna. Kvinnan spanar upp mot himlen och det som vid en första anblick liknar en jätteinsekt, men när det kommer närmare ser man att det är en drönare, en minihelikopter som väsande flyger fram över det gulbruna landskapet.

I filmen som har gjorts av ett team från BBC presenteras vi för idén: drönare som transporterar medicin till avlägsna byar i sydöstra Afrika. Kunden är FN som använder projektet som ett

31-åriga Helena Samsioe är en av de sociala entreprenörer från Sverige som utmärkt sig mest.

Hennes företag Globhe utvecklar drönare och artificiell intelligens för bland annat FN. Drönarna kan exempelvis transportera medicin över områden med dålig infrastruktur.

share 53 2018#04

Fo t o: To b i a s B j รถ r kg r e n

share 54 2018#04

pilotförsök i en större satsning på drönarkorridorer över hela kontinenten. De flygande hjälparna ger den lokala sjukvårdspersonalen betydligt större räckvidd – de kan rädda människoliv och hämta information från avlägsna områden som annars skulle ha varit omöjliga att nå.

Kvinnan i Malawi är svenska Helena Samsioe, vd för drönarföretaget Globhe med huvudkontor i Stockholm. ”Vi är ett for profit-företag,” står det på företagets webbplats. Den 31-åriga entreprenören betonar vikten av ordet ”for”: ”Att tjäna pengar är helt avgörande. Vi har en affärsmodell som både bidrar socialt och som värnar om vinsten. Det är inte alltid så lätt i startfasen, men investerare är mer intresserade av den här typen av projekt nu än för några år sedan”,

Malena Sigurgeirsdóttir och Jessica Rose Buhl-Nielsen är två danska affärskvinnor som lägger all sin energi på att revolutionera världens otillräckliga livsmedelsindustri.

Med företaget Wholi lanserar de livsmedel tillverkade av insektsmjöl.

förklarar Helena Samsioe, som tidigare har bott i Afrika och därför har fått en uppfattning om marknadskrafterna där.

Hon betraktas idag som en av de ledande aktörerna inom den globala drönarindustrin och är övertygad om att det svenska samhällets grundvärderingar spelar en viktig roll för framgångarna. ”En svensk uppväxt ger dig en utgångspunkt från vilken du kan förstå världens problem och motiveras att göra något åt dem. Det sociala engagemanget är kärnan, dna:t. Det är något helt annat än CSR-strategierna (Corporate Social Responsibility) som var så moderna för några år sedan. De fungerade som positiv marknadsföring för företagen, men man agerade inte alltid därefter. Vi handlar.”

Från olja till teknik: ”Den skyldiga eran”

Svenska Helena Samsioe är ett exempel på en så kallad impact-entreprenör. Ofta används också ut-

Fo t o: M a r t i n Ta n g g a a r d

2018#04

Fo t o: K l a r n a

trycket socialentreprenör, men aktörerna själva föredrar impact för det låter mer aktivt. Du påverkar omvärlden direkt. Du befinner dig ute på fältet.

Samtidigt är Globhe ett av teknikindustrins filantropiska inslag. De företag som vinner terräng med ny teknologi ersätter den gamla världens oljedynastier och möblerar om i samhällsstrukturerna på samma sätt som industrimagnaterna gjorde under slutet av 1800-talet.

Föregångaren på den tiden var John Rockefeller som med bakgrund i en fattig baptistfamilj byggde upp enorma rikedomar på olja och bidrog till att dra igång den industriella revolutionen i USA. Han revolutionerade också hälso- och sjukvårdssystemet med sin stora pengakista som innehöll vad som idag skulle motsvara 280 miljarder dollar.

Rockefeller var världens första filantropkapitalist. På den amerikanska webbplatsen Inside Philanthropy omtalas han som en av de män som personifierade ”The Gilded Age”, den förgyllda eran.

I en socialt indignerad roman med samma titel från 1873 hävdade Mark Twain i övrigt att gild och guilt uttalas på samma sätt: ”den skyldiga eran”.

Enligt David Callahan, redaktör på Inside Philanthropy och författare till boken ”The Givers”, är en ny Gilded Age-rörelse på väg. En ny insikt om att ge något tillbaka till det samhälle du har lyckats i. Nu är det teknikgiganterna som står vid rodret och tar ansvaret för jordklotet.

I Finland har polletten trillat ned. Tillsammans med miljontals euro.

Supercell har på några år utvecklats från en klubb för nördiga programmerare i Helsingfors till en av världens mest framstående utvecklare av spel till mobiltelefoner. Företaget har bland annat skapat spelen Hay Day och Clash of Clans och har satellitkontor i San Francisco, Tokyo, Seoul och Shanghai.

Grundarna Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja är idag nyblivna teknikmiljardärer och har plötsligt fått en annan position än tidigare. Från att fotas med andra

55

share

bleka gamers i överfulla datorrum har de förflyttats upp till det ekonomiska skikt där de måste uppträda vuxet.

De förekommer på Forbes listor över världens rikaste inom sitt fält.

Framför allt Ilkka Paananen har påverkats av den nya statusen och har mer eller mindre dragit sig tillbaka från offentlighetens ljus. Samtidigt växer uppenbarligen hans filantropiska samvete för han investerar miljoner i välgörenhetsstartups via fonden Lifeline Ventures. We Foundation är ett av resultaten – ett projekt som etablerades 2015 för att hjälpa socialt utsatta familjer i Finland. ”Ni är vana vid att betala skatt”

Niklas Adalberth, grundare av betalningstjänsten Klarna, är en av Sveriges mest förmögna venturekapitalister. Hans pengar ska också påverka och göra skillnad för andra människor. Det gör han genom Norrsken Foundation, som är en stiftelse som stöttar sociala entreprenörer.

Supercell ansluter sig därmed till gruppen venturefilantroper, förmögna personer som inte nödvändigtvis förväntar sig avkastning på sina sociala investeringar.

I Luxemburg sitter Hedda Pahlson-Moller, professor i entreprenörskap, och bevakar utvecklingen. Hon är en av Europas mest tongivande affärsänglar och ingår bland annat i ledningsgruppen för konsultföretaget Tiime, som analyserar marknaden för impactentreprenörskap.

share 56

19-årig norsk entreprenör och FN:s globala mål

2018#04

Hedda Pahlson-Moller anser att genombrottet för impact-ekonomin och en ny mer värdebaserad investeringslust kommer med millenniege-

Norske Maiuran Loganathan är 19 år och studerar Business Management och Computer Science på Minerva Schools i San Francisco. Redan 2015 fick Loganathan världen att häpna när han etablerade Young Sustainable Impact, en organisation som ska vidareutveckla FN:s globala mål genom nya affärsidéer.

nerationen. Dess medlemmar har en helt annan inställning till vinst och företagaranda.

Hon hänvisar till statistik från Global Impact Investing Network: 86 miljoner människor födda på 1980- och 1990-talen kommer att finnas på den globala arbetsmarknaden år 2020, och mer än 60 procent av dem vill ha ett liv och ett arbete som gör skillnad för andra människor.

Detta gäller exempelvis norske Maiuran Loganathan, som bara 19 år gammal snarare kan kalllas ett barn av millennieårgångarna. Han gjorde sig känd som en entreprenörstalang redan som 16-åring och är nu elitstuderande i Business Management och Computer Science på Minerva Schools i San Francisco.

Maiuran Loganathan blev internationellt uppmärksammad för första gången när han efter FN:s klimatkonferens i Paris 2015 etablerade YSI, Young Sustainable Impact, en organisation vars mål det är att göra unga nyföretagare socialt medvetna och föra vidare FN:s globala mål i nya affärsstrategier. ”När du väljer att bli socialentreprenör lägger du ansvaret för att skapa en fungerande affärsmodell på dina egna axlar, en modell där det finns ett sam-

Fo t o: To m m y A n d r e s e n

Hedda Pahlson-Moller sitter i styrelsen för European Venture Philanthropy Association som förra året höll kongress med 1 000 deltagare i Oslo. Här konstaterades det bland annat att nordiska entreprenörer och investerare är innovativa på området, men att något håller oss ifrån det stora internationella genombrottet. Det saknas fortfarande idéer liknande det svenska drönarföretaget som har gjort filantropi till en exportvara. ”Jag träffar massor av nordiska affärsmänniskor som gärna vill kanalisera sitt privata kapital till sociala projekt, men ändå blomstrar inte impact-investeringar och -entreprenörskap som i resten av världen. Jag tror att det beror på att ni är vana vid att betala skatt för just dessa syften och har ansvarsfulla regeringar som har tagit hand om sådant i många decennier”, säger Hedda Pahlson-Moller, som växte upp och utbildade sig i USA: ”Kapitalistisk filantropi växte fram i USA i brist på annat. Det amerikanska samhället har aldrig tagit hand om sina medborgare i samma utsträckning som i Sverige, till exempel. Därför har det varit nödvändigt för amerikanerna att förlita sig på privata förmögenheter när någonting behövde göras på den sociala fronten. Men nu är också de nordiska investerarna på gång. Ni hittar en balans där det privata kapitalet och det offentliga delar på dessa uppgifter.”

band mellan att tjäna pengar och göra världen till en bättre plats”, säger Maiuran Loganathan. Även affärstidningen Financial Times undersöker fenomenet. Bland annat har skribenten Richard Milne granskat unga socialentreprenörer i Norden. Han anser att det saknas högprofilerade aktörer på scenen, men att det börjar hända saker.

Han nämner svenske Niklas Adalberth, som är en av männen bakom betalningstjänsten Klarna. ”... i Europa där många enhörningar (företag värderade till mer än en miljard dollar) är nya på marknaden tänker grundarna fortfarande mer på hur de ska tjäna pengar än på hur de kan användas. Men möt då Niklas Adalberth”, skriver Richard Milne.

Enligt Financial Times blev den svenske multimiljonären trött på att ständigt sträva efter ökad vinst i Klarna och ville följa den amerikanska trenden med att satsa en del av sin teknikförmögenhet på ett gott ändamål.

35-årige Niklas Adalberth har tillsammans med andra investerare etablerat Norrsken i Stockholm, en gemenskap som idag består av 300 impact-entreprenörer. Den här formen av så kallade innovation hubs är ett nytt koncept i skandinaviska sammanhang. Kontoren som är modernt inredda i gamla tegelbyggnader ska locka venturekapitalister och därmed höja statusen för samhällsnyttiga projekt.

Den finska spelgiganten Supercell har gjort succé världen över. Nu investerar de en del av kapitalet i sociala initiativ i hemlandet via fonden Lifeline Ventures, som bland annat värnar om utsatta familjer. Grundarna, Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja, är teknikmiljardärer som helst undviker att vara med på bild. De vill att deras projekt ska stå i fokus – inte de själva.

Dansk livsmedelsinnovation : insektsnacks

I Köpenhamn sjuder en liknande smältdegel av idéer i Singularity U Nordics innovationsavdelning. Här har Jessica Rose Buhl-Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir fått utveckla sin passion: livsmedel av insekter ...

De två unga kvinnorna har gått utbildningar i

2018#04

57

både Köpenhamn och USA med inriktning på affärer och hälsa. Nu ska företaget Wholi göras lönsamt.

Motivationen är att mat tillverkad av insekter kan bli framtidens räddning för stora delar av jordens hungriga befolkning. Det är proteinrik kost som västvärlden ska lära sig att producera och uppskatta.

På Wholis webbplats frestas du bland annat av snacks gjorda av choklad, pepparmynta och syrsmjöl – och informeras om att en sådan munsbit innehåller gott om protein, omega-3 och järn. Jessica Rose Buhl-Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir tillverkar sina insekts-delikatesser på en fabrik i Jylland och produkterna kan bland annat köpas på danska livsmedelskedjan Irma.

Syrsor och buffalomaskar är några av de få insekter som de danska hälsovårdsmyndigheterna tills vidare har godkänt som livsmedel. ”Självklart ska vi kämpa mot det som kallas bristande konsumentacceptans. I västvärlden är vi inte vana vid att äta insekter. Men det kommer att förändras när allt fler inser att vi måste hitta ett alternativ till kött som människoföda, och just nu upplever vi ett ökande intresse från investerare”, säger Jessica Rose Buhl-Nielsen.

Hon understryker dock att även om de två entreprenörerna vet hur man driver ett företag så är det något annat som motiverar dem: ”Vi brinner för detta. Vi bidrar till att bygga upp en helt ny hållbar sektor, och det är det som gör att vi stiger upp varje morgon. Pengarna kommer nog så småningom.”

share

2018#04 58 share

DIGI TA L FRÅGE S P ORT I UN DE RV IS N INGE N

”Eleverna har ändå en mobiltelefon i fickan, så varför inte använda den på ett förnuftigt sätt” När Johan Brand gick i skolan kunde han inte sitta stilla.

Idag har han skapat ett digitalt spel som får miljontals skolelever världen över att leka, hoppa och klappa – med sin mobil i handen.

Text Sandra Meinecke / Foto Bjørn Rosenquist

Johan Brand, 37, vill göra lärandet till en lek – bokstavligt talat. Tillsammans med sitt team har han därför utvecklat ett spel, där skolelever via en app på sin mobiltelefon kan tävla med och mot varandra som en del av undervisningen.

Frågorna kommer upp på whiteboardtavlan och eleverna svarar på sin telefon. På skärmen kan eleverna se vilken placering de själva och kompisarna har och även se rätt svar.

Frågesporten Kahoot! passar in i elevernas digitala livsstil och skapar en lek och ett engagemang som den norske entreprenören anser saknas i den traditionella katederundervisningen. ”Vi lär oss på olika sätt. Vissa elever behöver koncentrera sig, medan andra behöver röra på sig. Om vi ska skapa de bästa förutsättningarna för lärande måste eleverna engageras på nya sätt som passar in i tiden de lever i”, förklarar Johan Brand som etablerade Kahoot! år 2012 efter flera års förberedelser tillsammans med två kollegor och en professor i gaming.

På den tiden var den norske entreprenören och gamingexperten förvånad över att elevernas digitala kompetens inte utnyttjades av lärarna i undervisningen. ”Samhället betraktade mobilen som

något negativt som distraherade eleverna. Så är det ofta med den tekniska utvecklingen tills vi upptäcker vad den faktiskt kan göra för oss. Eleverna har ändå en mobiltelefon i fickan, så varför inte använda den på ett förnuftigt sätt”, säger Johan Brand och tillägger att det är viktigt att Kahoot! är en plattform som håller samma digitala standard som eleverna känner igen från livet utanför skolan.

Hur garanterar ni att frågorna i frågesporten är korrekta? ”Det är läraren som har utarbetat frågorna så att de passar till undervisningen. De kan också låna en frågesport som en annan ämneslärare har tagit fram. När eleverna själva utvecklar sina frågesporter är det inte innehållet som är det viktigaste, utan själva lärandeprocessen kring att formulera frågorna och undersöka vad svaret är.

Det är som att skriva en uppsats: den blir kanske inte perfekt, men du har ändå lärt dig något av att skriva den.

Du lär dig också empati och gemenskap, eftersom du måste sätta dig in i vilka kunskaper din klasskamrat har om ett ämne.”

Men sitter inte eleverna bara och tittar på var sin skärm? ”Du spelar med dina klasskamrater och

därför har plattformen utformats så att frågorna inte står på mobilen utan på whiteboardtavlan. Då måste eleverna titta upp från telefonen, ut i klassrummet och på varandra. Jag anser att leken har försvunnit från klassrummen och det är synd. Barn vet hur man leker och de är trygga i de ramarna. Vi ska inte skapa passiva användare, utan engagerade elever.”

Men vad händer med de barn som aldrig vinner och får se sitt resultat på tavlan? ”Jag är själv typen som aldrig vinner.

Men jag älskar att göra frågesporter till andra. Vi har undersökningar som visar att elever som normalt sett inte klarar sig så bra i skolan är riktigt duktiga på Kahoot! Det är för att de leker och är i rörelse istället för att sitta stilla och lyssna. Enligt gamingteorin lär vi oss på åtta olika sätt, och många av oss använder flera metoder samtidigt. Det gör eleverna också med Kahoot!”

Alla lär sig på olika sätt. Kahoot! stärker de elever som liksom uppfinnaren Johan Brand inte klarar av att sitta stilla på en stol.

KAHOOT! FÖR VUXNA Med hjälp av finansiering på 36,5 miljoner från bland andra Northzone, Microsoft Ventures samt flera privata norska investerare har Kahoot! hittills 28 miljoner frågesporter på sin plattform och varje månad spelar omkring 50 miljoner människor i 200 länder. Det är inte bara skolelever som har tagit till sig leken, även flera stora företag använder Kahoot! när de ska förmedla information till sina anställda och i Norge är spelet en succé på fester.

2018#04 59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen? Varsågod: här får du ett cheatsheet med nio spännande idéer från den här utgåvan av Share. Det finns många fler idéer i tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustrationer av den finske illustratören Rami Niemi. Baksidan på varje nummer illustreras av en nordisk illustratör.

Chemo to go

Lek dig klokare med mobilen

Fimpsamlande kråkor

Tanken är enkel: stoppa ner hela cellgiftsbehandlingen i en ryggsäck så att leukemipatienterna kan få sin behandling hemma istället för på sjukhus. ­Resultatet: bättre sömn, bättre aptit, ökad livskvalitet.

Miljontals människor i 200 länder leker in lärandet med appen Kahoot! På så sätt blir mobilen ett nyttigt arbetsredskap istället för något som lärarna ska bråka med eleverna om.

En nederländsk entreprenör har utvecklat en annorlunda lösning på problemet med cigarettfimpar: en godisautomat för kråkor. När kråkan lämnar en fimp i maskinen belönas den med en godbit. Voilà.

Skrivborden i taket

Strumpor med gott samvete

Mossa mot luftföroreningar

På nederländska företaget Heldergroen hissas alla skrivbord upp i taket exakt klockan 18 så att inga anställda kan sitta kvar och jobba. De anställda ska gå hem eller använda utrymmet i kreativt syfte.

Strumpbyxor förorenar när de tillverkas – och de kastas ofta efter att ha använts några få gånger. Två svenska entreprenörer har designat det som idag är världens enda miljövänliga nylonstrumpor.

Att plantera träd i storstäder kan vara både dyrt och besvärligt. Därför har ett tyskt företag utvecklat en transportabel mossvägg som kan filtrera bort förorenade partiklar från luften.

Resa på arbetstid

#SanDiegoFire

Sova med fiskar

”Jag kan resa vart jag vill i världen och du betalar för det?” Ja, svarade chefen.

Ett amerikanskt företag ger varje år sina anställda 12 000 kronor till en valfri resa – och det har stärkt kreativiteten.

Ett antal våldsamma skogsbränder i södra Kalifornien för elva år sedan fick fart på användningen av hashtaggen. Läs om hur en originell idé fick oss alla att använda samma tecken.

Internetföretaget Zappos har inrett ett sovrum under ett stort akvarium med färgglada fiskar. En powernap med utsikt över de vackra fiskarna ger mer utvilade och effektivare medarbetare.