Share4 sefi web

share O N E W O R L D / 1 0 0 0 I D E A S

J U N I 2 0 1 8 # 0 4

De nya entreprenörerna Jessica Rose Buhl­Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir är en del av en ny rörelse: millenieentreprenörerna. Hos dem går filantropi och vinst hand i hand.

A R B E T S P L AT SE N

I N N O VAT IO N

H Å LL B A R H E T

Gör fel, fördjupa dig och ta ledigt

Möt mannen som uppfann hashtaggen

Strumpbyxor med gott samvete

V Ä R L D S O M V Ä L V A N D E

I D É E R

L Ö S N I N G A R

B A N B R Y T A N D E

share O N E

W O R L D .

1 0 0 0

I D E A S

share

Digitala tjänster och expertkunskap är en perfekt ekvation De digitala banktjänsterna har tagit stora steg framåt. Numera kan man sköta en betydande del av sina dagliga bankärenden oberoende av tid och plats. Det är fint att man kan kontrollera sin ekonomi var och när som helst. Man har alltid uppgifterna med sig och via Nordeas mobilbank kan man sköta ett brett urval bankärenden.

Tack vare utvecklingen inom artificiell intelligens och maskininlärning kan vi erbjuda våra kunder mycket information om nuet och det förflutna, det vill säga vad som har hänt med portföljen och vad situationen är nu.

Fo t o: S ø r e n R ø n h o l t

03

Jukka Perttula Landschef, Nordea Private Banking, Finland

U T G I VA R E

Nordea Private Banking · Nordea Bank AB (publ), filial i Finland, Hamnbanegatan 5, FI-00020 NORDEA nordea.fi/sv/privatebanking · Telefon 0800 198989

REDAKTION

PL ANERING

Datagraf Communications · Karen Gahrn (redaktör), Kasper Steenbach och Sanna Sevänen (Insights redaktör)

D E S I G N & T RYC K

Datagraf Communications · Förstasida: Martin Tanggaard

EM ÆRK

Tryksag 5041 0004

E

2018#04

Ulla Madsen (ansv.), Thomas Engelsmann (redaktör), Ann-Sofie Hammarin och Mari Yli-Sirniö

N VA

T

Nordea Private Banking strävar efter att uppgifterna i denna tidning är korrekta och sanningsenliga, men ansvarar inte för att de är precisa och fullständiga.

Nordea Private Banking ansvarar heller inte för eventuella beslut eller ekonomiska åtgärder som vidtas på basis av informationen i denna tidning. Kopiering, reproduktion eller spridning är endast tillåtet efter överenskommelse på förhand med Nordea Private Banking.

S

F A S C I N A T I O N

Maskinerna är bra på att räkna, rapportera och organisera data. Däremot har de tills vidare lite svårare att se in i framtiden. Övergripande förvaltning av den privata ekonomin och planering inför framtiden utgör kärnan i private banking-tjänsterna. Våra kunder har tillgång till våra bankirers expertis då det är dags att placera ut ansatsmärken för att öka tillgångarna.

Numera kan man betala i butiken med en kompatibel smartklocka och flera människor från olika håll i världen kan delta i samma möte på nätet. Men då man behöver fundera på till exempel hur det lönar sig att fördela familjens tillgångar mellan barnen, som alla använder pengar på mycket olika sätt, är det bra att sitta ner och tala med en människa ansikte mot ansikte.

Framtidens servicehelhet kommer att vara en hybrid av våra experters fördjupade kunskap och de smarta maskinernas bästa idéer.

De mest privata och känslorelaterade sakerna kommer även i fortsättningen att gås igenom med människor. Bankiren blir en personal trainer för familjens ekonomi, som tillsammans med kunden klär nuläget i ord och skriver manuskriptet för den framtida riktningen.

De flesta av oss borde röra på sig mer eller gå ned lite i vikt, men få lyckas utan vägledning och stöd. Det samma gäller då man vill öka sin förmögenhet och sköta om den väl.

Fo t o S ø r e n S o l kæ r

Att leva i en nollfelskultur är den säkraste vägen till undergång.

Rane Willerslev, museichef, Nationalmuseet i Köpenhamn

NORDE A PRIVATE BANKING

|

JUNI 2018

|

NR 4

11 9

Michelle Pfeiffer tjänade sina första fickpengar på att tvätta gamla, smutsiga kylskåp. Se vad den världsberömda skådespelaren har lärt sig av det.

32 Du blir kreativ bara om du vågar göra fel.

Det vet museichef Rane Willerslev från Nationalmuseet allt om. Möt honom i ett stort tema om framtidens arbetsplats.

Världens första helt solcellsdrivna tåg kör varje dag turister längs den australiska östkusten.

58 Norske Johan Brand har uppfunnit en digital frågesport som får miljontals barn och vuxna i 200 länder att leka – och lära.

40 Dionysos Films vd och producent Riina Hyytiä anser att chefens viktigaste uppgift är att skapa en positiv atmosfär.

intro

fasta spalter

teman

insikter

profiler

03 Välkommen till tidningen

11

Det har jag lärt mig av pengar Michelle Pfeiffer, skådespelare

15

12

14

Ögonblicket, då jag fick idén Han uppfann hashtaggen

44 Stora barriärrevet står inför förödelse Man kan ändra utvecklingens riktning genom placeringar 47 Nordeas jurist ger råd Beskattningen av kapitaliseringsavtal ändrades

24 Nadja Forsberg och Linn Frisinger Strumpbyxor med gott samvete på köpet

06 One world. 1000 ideas Från ett lyxkollektiv i Brooklyn till en praktisk självkörande resväska

23 På gång Det här händer de kommande fyra månaderna 51

Investering genom tiderna Dyrbara droppar

60 Baksidan Cheatsheet, tidningen i korthet

Vårt vatten Vår största resurs och vårt största problem.

Vatten och människor från hela världen

26 Framtidens arbetsplats Kreativitet är eftertraktat. Vi har fångat själva essensen 52

Möt de nya filantroperna Vinst och önskan om att göra skillnad går upp i en högre enhet hos de nya nordiska filantroperna

50 En portfölj för alla väder Forskning och teori styr Nordeas sätt att bygga upp placeringsportföljen

Katrine Seier Fridthjof Chemo to go har gjort livet lättare för allvarligt sjuka patienter

58 Johan Brand Appen Kahoot! är en digital frågesport som lär miljontals människor genom att leka

share

Elektriska flyg tränar piloter Slovenien

”Med de stigande bränslepriserna är det hög tid att utveckla ett nytt sätt att utbilda piloter på. Vår lösning är ett helt elektriskt flygplan som ska användas i utbildningssyfte.”

Från Nederländerna till USA CHRISTOFFER

RICHARD

MØLLER

06

TEXT

Ivo Boscarol, vd för Pipistrel

Det slovenska företaget Pipistrel har uppfunnit ett elektriskt flyg, Alpha Electro, som inte släpper ut en enda koldioxidpartikel.

Flygets motor består nämligen av två litiumbatterier som på en enda laddning kan hålla flygplanet i luften i en timme. Enligt företaget som står bakom uppfinningen kostar en timme cirka 2,5 euro. En tiondel av vad det skulle kosta att köra ett bensindrivet flygplan i samma storlek. Det elektriska flygplanet används redan vid utbildningen av piloter.

Fo t o: P i p i s t r e l

2018#04

Det elektriska och ljuddämpade flygplanet Alpha Electro har plats för två passagerare och kan laddas upp på en timme.

Den bästa idén

På de här sidorna presenterar vi vitt skilda idéer från hela världen, och vi har bett den norske entreprenören Johan Brand att bedöma vilken idé inom fyra områden som enligt hans mening är allra bäst. Läs mer om detta på de kommande sidorna – och läs om Johan Brands egen strålande idé på sidan 58.

share

Fo t o: Tr a v e l m a t e R o b o t i c s

Glasögon som ger synen tillbaka USA

Nederländerna

Kreativitet

Självgående resväska USA

Medan det stora genombrottet för självkörande bilar låter vänta på sig har den självgående resväskan nu sett dagens ljus. Via en Bluetooth-anslutning mellan resväskan och ägarens mobiltelefon rullar Travelmate iväg med en hastighet på upp till 11 kilometer i timmen. Sensorer gör att den kan undvika hinder på vägen.

I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s

Fo t o: C r o w d e d C i t i e s

Varje år kastas omkring en miljard fimpar på gator och stränder.

Fimpar som skulle vara dyra att samla upp om det skulle göras av en människa. Det nederländska uppstartsföretaget Crowded Cities har utvecklat en något annorlunda lösning på problemet: en godisautomat för kråkor. När kråkan lägger en cigarettfimp i en så kallade Crowbar matar maskinen ut en liten godbit.

Den självgående res­ väskan har ett inbyggt gps­chip som hjälper den att orientera sig och som samtidigt gör att ägaren alltid kan hitta den.

07

Kråkor samlar fimpar

Omkring 250 miljoner människor världen över har så dålig syn att vanliga glasögon inte kan hjälpa dem att läsa eller känna igen ansikten. eSight 3 är ett nytt slags hjälpmedel som ersätter stora, klumpiga läsapparater. eSight 3 har en integrerad high definition-höghastighetskamera som fångar upp allt som finns framför användaren och visar det utan fördröjning på skärmar framför ögonen.

Med en fjärrkontroll kan du styra kameran i glasö­ gonen. Du kan exempelvis zooma in och ut och ändra kontrasten så att vissa saker visas tydligare.

2018#04

KRÅKOR SAMLAR FIMPAR Idéns enkelhet gör den så nyskapande. De har fått en idé som samverkar med miljön, istället för att producera en robot eller ett annat främmande föremål. Fågeln får en viktig roll. Höga poäng på innovation.

share

Fo t o: C o m m o n

Mossvägg renar stadsluften Tyskland

Lyxiga bogemenskaper En ny lyxig form av bogemenskaper dyker upp över hela USA. Lyxmodellen bland bogemenskaperna har blivit populär hos dem som gärna vill ingå i en gemenskap utan att behöva tänka på att ställa i ordning eller städa efter de andra som bor där.

Ett exempel är den hotelliknande bogemenskapen Common Brooklyn som tar hand om allt från möblering av privata och gemensamma rum till inköp av toalettpapper och veckostädning av husets gemensamma utrymmen.

”Dessa hotelliknande bogemenskaper utmanar den traditionella uppfattningen av en bogemenskap.”

Anna Falkenstjerne Beck, forskare i bogemenskaper vid Aalborg Universitet

Förutom att bidra till att rena luften har CityTree ett inbyggt mätningssys­ tem som med hjälp av sensorer kan mäta hur mycket luftkvaliteten kring mossväggen för­ bättras.

Affärsidé 2018#04

Fo t o: G r e e n C i t y S o l u t i o n s

08

USA

Globalt sett bidrar luftföroreningarna varje år till att miljontals människor dör för tidigt. Att plantera träd för att rena luften i storstäderna är dyrt och besvärligt och i vissa stadsområden är det direkt omöjligt.

Därför har det tyska företaget Green City Solutions utvecklat CityTree – en mossvägg som kan filtrera luften från förorenade partiklar. Enligt företaget är mossa tack vare sin stora yta särskilt lämpat för att samla upp och binda partiklar, kväve och ozongaser i luften. Istället för att gräva plats för nya träd kan man sätta upp en mobil mossvägg. CityTree finns redan i flera storstäder världen över, bland annat i Paris, Oslo och Hongkong.

SÄLJ STRÖM FRÅN ELBIL Om det utförs på rätt sätt är det en bra affärsmodell: enkel, motiverande och återvinnande – helt avgörande komponenter i modeller som blir ekonomiskt hållbara med tiden.

share

Världens första helt solcellsdrivna tåg I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s Fo t o: J e n n i G ä s t g i v a r/ I l t a l e h t i

Sälj ström från elbil

Australien

Experter förutspår att det kommer att kräva en viss kreativitet om det fram­ över ska finnas ström till allt fler elbilar.

Storbritannien

09

Skalbarhet

Bilarna ut ur staden – husen in på parkeringsplatserna Finland

I många storstäder världen över finns det en önskan om fler bostäder och färre bilar.

Den finska arkitektfirman Casagrande Laboratory har ritat ett trevåningshus som bara tar upp en plats på två och en halv gånger fem meter – det som motsvarar en vanlig parkeringsplats.

På så sätt går det att utnyttja en parkeringsplats som bostadsområde. Huset kan monteras på ett dygn.

2018#04

HJÄLP TILL DE ADRESSLÖSA Att vara hemlös eller inte ha någon adress är en av de främsta orsakerna till att människor inte kan delta i samhället eller få en chans i livet och en identitet.

Detta är en smart, skalbar lösning med många användningsmöjligheter.

Solceller på tåget och tåg­ depån levererar ström till tågets batterier. Ett smart bromssystem ser till att tåget återvinner omkring 25 procent av sin energi när det bromsar.

Fo t o: B y r o n B a y Ra i l r o a d C o m p a n y

Biltillverkaren Nissan har tillsammans med det brittiska energibolaget Ovo lanserat ett nytt laddningssystem som endast laddar elbilens batterier när belastningen på elnätet är som minst och elen därför är som billigast. Om du behöver el hemma under den period då elpriserna är som högst kommer du att kunna använda el från batteriet eller välja att sälja el till elbolaget. På så sätt kan laddningen av elbilen betala sig själv.

Den australiska strandstaden Byron Bay har fått världens första helt solcellsdrivna tåg.

Ett gammalt tåg har renoverats för att transportera stadens många turister till och från stranden. Tåget kör en plan sträcka på omkring tre kilometer och drivs uteslutande med solenergi från solceller på tågets tak och på tågstationerna.

share

Fo t o: L i v i n Fa r m s

Hjälp till de adresslösa Storbritannien

Den ätliga förpackningen smakar inget i sig och den kan skydda maten i upp till två år.

Odla dina egna insekter Kina

10

I l l u s t r a t i o n: A r u n a s Ka c i n s ka s

Förpackningar som du kan äta Indonesien

Världens första 3D-utskrivna bro Spanien

Över en sjö i en park i Madrid går världens första 3D-utskrivna bro. Institute of Advanced Architecture of Catalonia har skrivit ut bron i en speciell förstärkt betongtyp.

Bron är 12 meter lång och 1,75 meter bred och har skrivits ut i åtta separata delar.

3D-utskriften har bland annat minskat mängden byggmaterial, eftersom skrivaren kan dosera materialen exakt.

2018#04

Förändring

FÖRPACKNINGAR SOM DU KAN ÄTA Plast är förmodligen vår tids största utmaning. Här är en idé som löser problemet redan där det uppstår. Detta kan i slutändan utlösa en dominoeffekt av förändringar som kan gynna hela jordklotet.

Fo t o: w h a t 3 w o r d s

Indonesien är det land i världen som leder ut näst mest plast i havet, och en avsevärd del av den här plasten kommer från förpackningar för bland annat livsmedel. Ett indonesiskt uppstartsföretag har utvecklat en lösning: Varför inte äta förpackningarna istället för att kasta dem? Företaget har utvecklat förpackningar av tång som bland annat kan användas till hamburgare och sandwichar.

Det går också att tillverka nedbrytbara påsar till exempelvis pulverkaffe eller kryddor i nudelsoppor.

I Share nummer 2 kunde du läsa om hur insektslantbruk växer fram på olika ställen i världen som ett nytt hållbart alternativ till den resurskrävande köttproduktionen.

Nu kan du själv delta hemma vid köksbordet. Företaget Livin Farms har utvecklat ett lådsystem som gör det enkelt att odla sina egna ätliga mjölmaskar. Maskarna matas med köksavfall och varje vecka kan du skörda upp till 200 gram färska, egenodlade mjölmaskar.

Smaklig måltid.

I den översta lådan läg­ ger du ägg som blir till mjölmaskar. I takt med att mjölmaskarna växer sig större flyttas de varje vecka en låda längre ned. Till slut hamnar de i nedersta lådan, där du kan skörda dem en gång i veckan.

Jag står vid ”bord.stol. sked”. Så enkelt kommer vi att kunna hitta varandra i framtiden.

Företaget what3words har utvecklat ett system som kan ge alla platser på jorden en identifierbar adress.

Systemet delar in världen i fält som är tre gånger tre meter, och varje fält har fått ett unikt namn som består av tre ord som table.chair.spoon. Kartan finns bland annat som en app som kan hjälpa personer utan adress. Människor som exempelvis lever i en fattig stadsdel utan officiella vägnamn kan på det här sättet enkelt få post eller humanitär hjälp levererad till rätt plats.

Posten i Djibouti i östra Afrika använder till exempel systemet när man ska dela ut paket i landet som inte har särskilt många namngivna adresser.

Det har jag lärt mig av pengar ”Min pappa betonade ofta hur viktigt det var att sätta undan pengar och spara för dåliga tider. Min mamma lade stor vikt vid att jag skulle skaffa mig en karriär.”

Berättat för Tina Jøhnk Christensen / Foto Getty Images 2018#04

Min första lön var visst inte särskilt hög. Jag arbetade i en klädbutik så jag tror jag lade pengarna på kläder eller öl eller något liknande.

När jag var barn samlade min pappa in defekta kyloch frysskåp och tog dem med sig hem där han reparerade dem för att tjäna lite extra. Han betalade mig 50 cent för att rengöra dem invändigt och de var verkligen äckliga. Men det gav mig fickpengar.

Jag växte upp med begränsade resurser och vi levde alltid från lön till lön. Min pappa betonade ofta hur viktigt det var att sätta undan pengar och spara för dåliga tider.

Min mamma lade stor vikt vid att jag skulle skaffa mig en karriär. Hon tjänade inga pengar själv och brukade alltid säga till mig: Michelle, vad du än gör så se till att skaffa dig en karriär innan du gifter dig. Och det var det bästa råd hon någonsin har gett mig. Jag är visserligen mycket lyckligt gift, men jag träffar många kvinnor som inte är det och som inte kommer vidare. De stannar kvar i relationen och mår dåligt, eftersom de inte kan försörja sig själva.

I början av min skådespelarkarriär fick jag ett gott råd: Du kommer att ha mycket pengar att röra dig med eftersom vi får bra betalt, men du kan också riskera att stå utan jobb i ett år. Du tror att du kommer att simma i pengar hela tiden men det gör du inte. Min revisor brukade säga åt mig att alltid ha så mycket pengar på kontot att jag kunde klara mig ett år. Det är nämligen inte ovanligt att vara utan jobb så länge som ung skådespelare.

Mitt råd är alltså att inte köpa drömbilen eller ett hus till dina föräldrar. Inte förrän du har så mycket pengar att du klarar dig ett helt år.

När jag hade mitt eget produktionsbolag älskade jag den kreativa delen av jobbet – att utveckla manuskript och arbeta med författare. Men den ekonomiska delen var inte något för mig. Det skapade en konflikt mellan min konstnärliga och affärsmässiga sida. Jag tycker inte att vår konstnärliga sida ska behöva bekymra sig om allt det där. Jag märkte att jag förlorade arbetsglädjen, och det tärde på mig på många sätt. När jag lade ner bolaget kom allt tillbaka och det hade jag verkligen inte räknat med.

Jag förstod inte att jag hade förlorat arbetsglädjen förrän den började komma tillbaka.

11

Jag har duktiga medarbetare som sköter ekonomin åt mig, så förhoppningsvis slutar jag inte som Bernie Madoff (amerikansk finanssvindlare som 2009 dömdes för att ha lurat tusentals investerare på miljontals dollar; redaktionen). Jag spelar Ruth Madoff i The Wizard of Lies. Det är viktigt att vara vaken. Jag tror inte att du bara kan lämna över allt till andra – du måste själv ha koll på saker och ting.

Jag har tidigare sagt att ”Mitt skådespelande är gratis men jag tar en hög lön som kompensation för allt det negativa med att vara känd. På så sätt gör jag mig förtjänt av vartenda öre.”. Det är en överdrift, men jag försöker bara vara tydlig. Det är inte naturligt att ha folk som skriver om dig, folk som rannsakar dig, folk som felciterar dig, folk som följer efter dig, folk som följer efter dina barn ... Det är inte alls normalt och det kan ge dig psykiska problem. Därför uttrycker jag mig så här: Mitt skådespelande är gratis. Jag får betalt för att vara en offentlig person.

Michelle Pfeiffer Michelle Pfeiffer föddes 1958 i Santa Ana, Kalifornien, USA. Från början ville hon bli stenograf, men valde senare skådespelandet. Hon fick sitt stora genombrott 1983 med filmen Scarface och sin första Oscarsnominering 1989.

share

2018#04 12 share

E N RYG GSÄC K M ED BEH A N DL ING

”Det innebär att patienterna kan ha kvar sin identitet och sin vardag” Sjuksköterskan Katrine Seier Fridthjof fick idén till en kemoterapiryggsäck, så att leukemipatienter kan ta behandlingen med sig hem och inte behöver vara inlagda.

Text Sandra Meersohn Meinecke /Foto Bjørn Rosenquist

Katrine Seier Fridthjof vet det mesta om att bota blodsjukdomar, men hon vet också att frisk luft och frihet är minst lika viktigt för såväl hälsan och livskvaliteten som behandlingen.

Hon är sjuksköterska på hematologiska avdelningen på Rigshospitalet i Köpenhamn och här har hon i samarbete med patienter och två formgivare utvecklat en ryggsäck, så att hon idag kan skicka hem leukemipatienterna till sina familjer istället för att lägga in dem – med sig får de en ryggsäck med kemoterapibehandlingen. Projektet heter Chemo to go och har pågått sedan 2014, då de första tankarna om en väska med kemoterapi föddes på en resa till Storbritannien.

Här såg Katrine Seier Fridthjof att University College Hospital i London skickade sina leukemipatienter till ett patienthotell försedda med en pump för behandlingen. Det fick den erfarna sjuksköterskan att börja fundera, för om patienterna kan bo på ett hotell så kan de väl också vara hemma. ”Jag har arbetat på avdelningen i åtta år, och jag har många gånger sett hur patienterna bara sitter och väntar mellan behandlingarna. På avdelningen kan vi varken erbjuda dem ett familjerum eller ett aktivitetsrum så många väljer dessutom att inte ta emot besök.

Det flesta har inte lust att vistas på sjukhuset och nu såg jag plötsligt en möjlighet att hjälpa dem i hemmet”, berättar 31-åriga Katrine Seier Fridthjof.

Hon kom överens med sin chef om att skicka in en ansökan till en innovationstävling som Rigshospitalet ordnade. ”Det var helt otroligt att vi vann”, säger hon och förklarar att de med förstaplatsen i tävlingen fick finansiering att starta projektet och vidareutveckla idén. Katrine Seier Fridthjof tog ett års tjänstledighet från sitt arbete som sjuksköterska för att kunna fokusera på att utveckla helt rätt ryggsäck, utarbeta patientmaterialet och få allt att hänga ihop på avdelningen för att i fortsättningen kunna övervaka de patienter som hade åkt hem.

Vad uppnår patienterna med att vara hemma istället för hos er? ”Innan vi hade Chemo to go var patienterna inlagda. De sov på två ­salar, vilket inte alltid var så lätt. De var kopplade till ett stativ med behandlingen och kunde inte ens lämna avdelningen. Nu kan de gå en promenad i parken, gå till kiosken och sova hemma. Vi vet att patienterna mår bättre när de är hemma hos familj och vänner. Eller bara kan sitta i sin egen soffa och själva välja vad de vill se på tv. Vi ser också att de äter mer, sover mer, rör på sig mer och får fler besök.”

Varför inte inrätta familjerum istället? ”Vi arbetar i projektet med leukemipatienter. När de får behandling, bryter

vi ned deras immunförsvar. Därför är de också inlagda under perioden efter kemoterapin. Men det är faktiskt bättre för dem om de kan vistas hemma där bakteriemiljön redan är bekant. Vi har därför redan tidigare arbetat med tanken om att det är lämpligare att skicka hem patienterna. Nu vet vi hur vi ska göra. Det innebär att patienterna kan ha kvar sin identitet och sin vardag.”

Handlar det också om att spara tid, pengar och att ha färre patienter? ”Nej, det har krävt en hel del resurser.

Och det är svårt att säga om vi har sparat tid genom det här. Vi fyller ju bara sängarna med andra patienter som är mer kritiskt sjuka, och systemet är under så stor belastning att det inte har gett oss färre patienter. Det bästa med att vinna tävlingen var att vi inte behöver bekymra oss över att spara pengar någon annanstans. Projektet pågår tills vidare i egen regi och ryggsäcken, som två formgivare designade åt oss, har nu satts i produktion. Vi hoppas kunna utöka patientgruppen i framtiden så att ännu fler kan åka hem. Just nu har ryggsäcken gett ett riktigt gott resultat när det gäller patienter som får anti­ biotikabehandling eller kemo­terapi för testikelcancer.”

Fördelarna med att vara hemma istället för på sjukhuset är stora. Patienterna sover och äter bättre och får på så sätt bättre livskvalitet.

Chemo to go • Projektet har pågått sedan 2014 och inleddes som en del av danska Rigshospitalets innovationsprojekt IdéRiget.

• Patienterna kan inte göra fel. Om det skulle uppstå biverkningar kan sjuksköterskorna nås på telefon för hjälp.

• Pumpen har hittills använts för behandling av leukemipatienter och för antibiotikabehandling.

• Förutom Rigshospitalet används ryggsäcken nu även på ­sjukhusen i Aarhus, Aalborg, Odense, Roskilde och Herlev.

2018#04 13 share

Berättat för Martin Leer Scharnberg / Illustration Björn Öberg

ÖGONBLICKET DÅ JAG FICK IDÉN ”Den 23 augusti 2007 klockan 12.25 använde jag världens första hashtagg på Twitter.”

Jag var på South by Southwest, en årlig teknikfestival i Austin, Texas.

Twitter var bara ett år gammalt och det medium som alla talade om.

Men folk talade också sinsemellan om att det saknades en funktion som gjorde det enklare att följa vad andra på festivalen twittrade om. Festivalen var över och jag åkte hem, men jag fortsatte grubbla över det i flera månader.

T R E VÄ G A R T I L L

DEN GODA IDÉN

Det var som att sätta ihop två pusselbitar. På chattforumet IRC på internet hade jag sett att chattrådar som var nationella hade # som prefix, medan lokala trådar markerades med &. Det här var dessutom före de smarta telefonernas tid, så mobiltelefonerna hade tryckknappar. Tolv knappar. Tio med siffror och bokstäver och två med symbolerna * och #. De observationerna korsade sig för ett ögonblick i mina tankar och blev till en idé. Jag hade talat med mina vänner om att vi kanske kunde skapa slutna grupper på Twitter, där vi kunde skriva om ett bestämt ämne. Men tänk om vi istället skulle använda # framför alla ord i den tweet som vi ansåg ramade in innehållet och ämnet? På så sätt skulle en tweet inte ha någon överkategori, utan vara relevant i flera kontexter beroende på hur många ord som markerades med #. Jag beslutade alltså att prova det. Den 23 augusti 2007 klockan 12.25 använde jag världens första hashtagg på Twitter: ”How do you feel about using # (pound) for groups. As in #barcamp?”

Det dröjde ett tag innan det fick fäste. I början var det bara mina vänner och andra Twitterentusiaster som använde det. Men så i oktober 2007 uppstod flera våldsamma skogsbränder i San Diego. En av mina vänner i området skrev uppdateringar på Twitter om situationen.

Jag skrev till honom och föreslog att han skulle använda hashtaggen #SanDiegoFire. Det gjorde han. Och så började även andra på Twitter att göra det. Och snart gjorde de stora nyhetsmedierna samma sak.

Plötsligt användes det inte bara av tekniknördar som jag.

share

Var nyfiken Du måste vara oerhört nyfiken på människor och deras beteendemönster. Nyfikenhet kan omvandlas till observationer som i sin tur kan omvandlas till idéer. Ägna dig därför åt något som håller din nyfikenhet vid liv, för det är vägen till nya insikter och idéer med genomslag.

Stå fast Det spelar ingen roll vad du försöker skapa för det kommer alltid finnas skeptiker och tvivlare. Ta det inte personligt. Det ligger i människans natur att hålla fast vid det vi redan känner till när någon varslar förändringar. Låt dig inte påverkas av det.

Var envis och optimistisk och tro på att du kommer att lyckas i det långa loppet, även om du stöter på motgångar.

Byt perspektiv

CHRIS

MESSINA,

3 7,

är en amerikansk teknikentreprenör och utvecklare av användarupplevelser som tidigare har arbetat för bland annat Google och Uber. Han har aldrig försökt tjäna pengar på sin idé om hashtaggen. Idag delas omkring 125 miljoner hashtaggar varje dag på Twitter, och hashtaggning användas på världens största sociala medier, som Facebook, Instagram och Google+.

14

När du har fått en idé som du själv tycker är bra är det dags att byta perspektiv. Vad skulle en person du möter på gatan säga om din idé?

Och vilka invändningar skulle hen ha? Din idé är säkert uppenbar i dina egna ögon, men genom att se på den utifrån kan du upptäcka svagheter och möjligheter till förbättringar.

2018#04

share

Det värdefulla vattnet

15

Claudio är 12 år och simmar i Río Paraguay varje dag. Även om floden är starkt förorenad älskar han att simma där tillsammans med sina vänner. Den amerikanske fotografen Mustafah Abdulaziz har sedan 2012 rest världen runt med stöd av bland annat FN och Världsnaturfonden för att dokumentera samspelet mellan människan och miljön. I ett storstilat fotoprojekt visar han hur vi använder

och missbrukar vår mest värdefulla resurs, och hur det djupa blå blåser liv i människans drömmar och fantasier. Vatten spelar en avgörande roll i våra liv, men idag saknar 650 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten.

Världens floder och hav lider av föroreningar från flera århundraden, och vattenbrist och vattenförorening tillhör vår tids största utmaningar.

2018#04

Text och foto Mustafah Abdulaziz

2018#04 16 share

Chongqing, Kina

Kalifornien, USA

Folk åker på utflykt till öarna mitt i Yangtsekiang-floden för att få vara i närheten av vatten. I tusentals år har människor samlats längs flodbräddarna och på stränderna till hav och sjöar. Istället för att tillbringa lunchrasten på en restaurang beter sig männen på bilden på ett sätt som kan ses världen över: de utnyttjar den knappa tid de har till sitt förfogande för att få en paus vid vattnet.

Kalifornien har upplevt allvarlig torka sedan 2011. Dessa bilder togs 2015, då torkan var inne på sitt fjärde år. Classic Club Golf Course i närheten av Palm Springs är bara en av delstatens många konstgjorda ökenoaser. I Palm Springs och de omkringliggande områdena ligger den dagliga vattenförbrukningen per person på strax över 1 000 liter – alltså en bra bit över genomsnittet på 350 liter. År 2009 investerade delstaten i omkring tre miljoner ”skuggkulor” som skulle täcka Ivanhoe-reservoaren i ett försök att skydda de otillräckliga vattenresurserna.

share

17

2018#04

Rockaway Beach, New York City, USA New Yorks invånare är omgivna av vatten men de har ändå bara några få stränder – och simbassänger – till sitt förfogande. Vid Astoria Park Pool kan storstadens invånare njuta av vattnet. Fotografen kommer ursprungligen från New York City och den känslomässiga närheten till miljön krävde ett nytt perspektiv.

2018#04 20 share

Hongsjön, Hubei-provinsen, Kina Zhang Shengyuans familj har bott vid Hongsjön i flera generationer. Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för tjuvjakt ville han ändra sin livsstil och fick tjänst som reservatförvaltare. ”Förr jagade jag här”, säger han, ”men nu håller jag uppsyn över illegalt fiske och jakt vid sjön. Jag skyddar den.

Vattnet är rent, och stora mängder fåglar och fiskar har återvänt. Det känns bra att sjön är vacker och frisk igen.”

Rakhi Mandi, Kanpur, Indien Kalavati är 50 år och har gjort det till sin uppgift att bygga toaletter i Rakhi Mandi på samma sätt som hon har gjort i sitt eget slumkvarter. ”Första gången en toalett byggdes i mitt område tänkte jag att det inte kan finnas något jobb som är mer meningsfullt än det här”, säger hon. Hon har nu byggt mer än 2 000 toaletter över hela Kanpur och säger att hon inte flyttar sig ur fläcken förrän det finns en toalett i vartenda hushåll i Rakhi Mandi. ”Ibland frågar kvinnor mig: Varför gör du det?

Och då frågar jag dem: Är det skillnad på män och kvinnor?

Jag tror att män och kvinnor kan utföra samma arbete.”

share

21

2018#04

Freetown, Sierra Leone Oavsett om det råder en koleraepidemi som i Sierra Leone 2012 eller om det bara är vardag i länder världen över där vatten är en knapp resurs, krävs det ofta mer än fysiska inrättningar för att säkra rent vatten. Vid den här vattenkällan i slumkvarteren i huvudstaden Freetown har brunnen behandlats med klor, men kolera och andra vattenburna sjukdomar frodas så länge människor hämtar sitt vatten i smutsiga hinkar. Upplysning och den medvetenhet som lokalbefolkningen därmed får är en viktig lösning på dagens vattenrelaterade problem.

Okunnighet kan leda till döden.

Hongsjön, Hubei-provinsen, Kina Även om dikter och berättelser om Hongsjöns renhet är en del av den kinesiska kulturhistorien har sjön skadats av ohållbart fiske. Under de senaste fjorton åren har Världsnaturfonden, dess partner, lokalsamhället och regeringen bidragit till att restaurera sjön genom att visa hur hållbara fiskemetoder kan resultera i sund fisk, mindre föroreningar och rent vatten.

share 22 2018#04

Det händer

Text Klaus Æ. Mogensen

Juni–september 2018

share

Juni

September

Juli Transport Design

Fred

Jämställdhet

Augusti

Teknik

Den 24 juni blir det tillåtet för kvinnor att köra bil i Saudiarabien. Careem, den arabiska motsvarigheten till Uber, räknar med att anlita 100 000 kvinnliga chaufförer under det första året. I Saudiarabien är det ofta ett problem för kvinnor att åka taxi med manliga chaufförer.

SpaceX gör obemannade provflygningar med rymdkapseln Crew Dragon till den internationella rymdstationen ISS. Om allt går vägen kan Crew Dragon bli den första bemannade rymdkapseln från ett privat rymdfartsbolag.

Rymden

Popkultur

Förutsägelse Den 9 augusti är det 100 år sedan Newfoundland-tidningen St. John’s Daily Star förutsåg att vi år 2018 skulle ha röststyrda skrivmaskiner.

Vi har faktiskt haft röststyrda skrivprogram i några år redan så förutsägelsen var inte helt fel.

Den 22 september är det den årliga internationella bilfria dagen (World Car Free Day), då alla uppmanas att låta bilen stå och cykla, gå eller åka kollektivt istället. Att den bilfria dagen infaller på en lördag i år kanske gör det lite lättare att efterleva den.

Dagen har arrangerats lokalt över hela världen sedan år 2000. Mer information hittar du på worldcarfree.net.

Oktober Share nr 5 kommer ut.

2018#04

För fyrtionde gången arrangerar den amerikanska staden Metropolis festivalen Superman Celebration den 7–10 juni. Kryptonit undanbedes. Staden delar namn med den fiktiva Supermans hemstad. Det är 80 år sedan Action Comics #1 publicerade den allra första berättelsen om superhjälten.

Om vädret tillåter kan du den 27 juli uppleva den första totala månförmörkelsen (då månen passerar genom jordens helskugga) sedan 2011. Människor i Östafrika, Mellanöstern och Indien kan uppleva hela förmörkelsen, medan nordamerikanerna inte kan se den överhuvudtaget. I resten av världen kan vi se den förmörkade månen vid soluppgången eller solnedgången.

Transport

23

Den 1 juli är det 50 år sedan det internationella avtalet om förbud mot kärnvapenspridning öppnades för underskrifter. Avtalet trädde i kraft två år senare. Idag har alla världens länder bortsett från Indien, Pakistan, Israel, Nordkorea och Sydsudan anslutit sig till avtalet.

Victoria & Albert Museum of Design i Dundee, Skottland – landets första designmuseum – slår den 15 september upp portarna för allmänheten. På museet ska gårdagens, dagens och framtidens skotska design visas. Byggnaden har ritats av den japanske arkitekten Kengo Kuma som även har ritat huvudstadion till olympiaden i Tokyo 2020. Det har kostat över 80 miljoner pund att bygga museet.

K Ä L LO R : JA K A RTA P O ST, A R A B N E WS, U N O DA , S PAC E F L I G H T N O W, G I Z M O D O / PA L EO F U T U R E , SU P E R M A N C E L E B R AT I O N . N E T, VA N DA D U N D E E . O RG, W O R L D C A R F R E E . N E T / FOTO G E T T Y I M AG E S, S C A N P I X / I L LUST R AT I O N E R K I M F O SSU M

Hong Kong–Zhuhai–Macaubron öppnar. Den 55 kilometer långa bron förbinder tre stora ekonomiska centrum i sydöstra Kina med varandra.

Bron ska förkorta den fyra timmar långa restiden mellan Hongkong och Macau till mindre än en timme.

2018#04 24 share

STRU M PBY XOR M ED G OT T SA M V E T E

”Vi köper inte kläder för att de är hållbara utan för att de är fina” Nadja Forsberg och Linn Frisinger har visat att även en utpräglad slit-och-släng-vara kan göras hållbar. De producerar strumpbyxor med stor succé.

Text Kristina Olsson / Foto Tobias Björkgren

Visste du att nylonstrumpor framställs av petroleum? Inte det? Eller att vi varje år slänger två miljarder nylonstrumpor i soptunnan? Blev du förvånad så är du inte ensam. ”Många får en aha-upplevelse när jag berättar om hur nylonstrumpor framställs, framför allt eftersom strumpbyxor är en sådan konsumtionsvara.

Strumpbyxor är ju inte kläder som håller i 20 år, de håller oftast bara några få gånger innan de går sönder.

Då slänger du dem och köper ett par nya”, säger Nadja Forsberg som är en av grundarna av det svenska företaget Swedish Stockings.

Nylonstrumpor är inte bara en av modebranschens främsta slit-ochsläng-produkter, utan tillverkas även på ett sätt som belastar miljön enormt mycket. Stora koldioxidutsläpp, farliga kemikalier i färgningsprocessen och en omfattande vattenförbrukning är en del av det Nadja Forsberg stötte på när hon började forska i ämnet efter att ha sett dokumentären ”The Light Bulb Conspiracy”. ”Jag måste försöka hitta ett mer miljövänligt strumpmärke”, tänkte hon. Hon hittade inget, men hon hade sått ett frö till en idé. Några månader senare träffade hon civilekonomen Linn Frisinger på en fest. Linn Frisinger var trött på sitt jobb och då sade Nadja Forsberg: ”Jag har en idé om att tillverka hållbara strumpbyxor, vill du vara med?”

Ett halvt år senare lanserade de Swedish Stockings som idag är världens enda producent av hållbara strumpbyxor. Produkten har lanserats i Sve-

rige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien och nu senast i USA som är den största satsningen hittills. Här har de bland annat lyckats få in en fot på den exklusiva varuhuskedjan Nordstrom. I år räknar bolaget med en omsättning på 25 miljoner kronor.

Varför blev det strumpbyxor?

Linn Frisinger: ”Det är en produkt som är otroligt lätt att kommunicera. Alla vet hur vi använder strumpbyxor, och om du då lägger till att det är en petroleumprodukt så är det lätt att se att det är viktigt att göra den hållbar. Det handlar dels om att återvinna nylonet och göra tillverkningen mer miljövänlig, dels om att förbättra kvaliteten.”

Hur skiljer sig er tillverkning från andra strumptillverkares?

Nadja Forsberg: ”Strumporna framställs av återvunnet nylon som vi köper av ett irländskt företag och de tillverkas på en fabrik i Italien. Fabriken använder förnybar energi som solenergi, arbetar med zero waste och renar allt vatten som släpps ut. Det gör att vi bland annat har kunnat minska vår energiförbrukning med 87 procent jämfört med konventionell strumptillverkning.”

Vad är det som gör produkten annorlunda?

Linn Frisinger: ”För det första håller vi hög kvalitet – i stil med Wolford som är världens ledande tillverkare av strumpbyxor. Nyckeln till framgång handlar om att förstå det här: vi köper inte kläder för att de är hållbara

utan för att de är fina. De ska ha en fin design, bra kvalitet och tilltala oss.

Hållbarheten är en bonus. Vi har en styrelsemedlem som brukar citera en känd fashionista: ’People want to look good, feel good and do good – i den ordningsföljden.’ Bara det att göra gott räcker inte särskilt långt.”

Swedish Stockings samlar också in använda strumpbyxor, men de blir inte till nya strumpbyxor. Varför?

Nadja Forsberg: ”Nej, för då måste du kunna separera polyamid (nylon; redaktionen) och elastan. Och det är den största nöten som modeindustrin har att knäcka just nu. Det forskas mycket i det, men genombrottet har hittills uteblivit. Linns pappa arbetar med glasfibertankar inom restaurang- och hotellbranschen som används till att separera fett och olja. Han började mala sönder strumpbyxorna och använda dem som utfyllnad i sina tankar, och det fungerar riktigt bra. På så sätt hamnar de inte på soptippen. Men på längre sikt hoppas vi kunna hitta ett sätt att återvinna gamla strumpbyxor vid framställningen av nya.”

Vad är ert nästa steg?

Linn Frisinger: ”Vårt företag ska ­drivas av innovation, vi är inte nöjda med var vi befinner oss nu. Vi har idéer om många andra produkter som kan bli hållbara. Just nu satsar vi mycket på e-handel – det är framtiden och det passar vår produkt perfekt, eftersom du ändå aldrig provar strumpbyxor innan du köper dem.”

Lämna in gamla strumpor Swedish Stockings har också lanserat Recycling Club som ska medverka till att använda strumpor inte slängs som konventionellt avfall. Om du skickar tre par använda strumpbyxor av valfritt märke till företaget får du 30 procent rabatt när du köper nya.

Strumpbyxorna från Swedish Stockings framställs av återvunnet nylon på en fabrik som drivs med förnybar energi.

Linn Frisingers och Nadja Forsbergs strumpor framställs – givetvis – på en egen fabrik.

2018#04

25

share

Framtidens arbetsplats Text Anders Ryehauge • Illustration Jing Zhang

share

26

2018#04

share

Så blir du mer kreativ

27

Kreativitet är en av de viktigaste egenskaperna på framtidens arbetsmarknad. Det är inte många som har räknat ut hur man gör, men kreativitet är inte bara förbehållet konstnärliga själar. Vi har besökt personer som på olika sätt har räknat ut att kreativitet inte är något du är, utan något du gör.

2018#04

R A

2018#04 28 share

T

I D E

N S

B R A

E

T

P

A T

S

F M

S

L

Det var inte

alla som förstod vad Jonathan Hanwit menade när han under ett förmiddagsmöte 2014 på ThinkParallax presenterade sitt nya initiativ.

Framöver skulle han ge var och en av sina femton anställda 1 500 dollar om året, så att de kunde ta ledigt och resa till en plats i världen de aldrig tidigare hade besökt. Det var hans plan, varken mer eller mindre. Det var tyst ett ögonblick och så räckte en av de anställda upp handen: ”Du säger alltså att jag kan resa vart jag vill i världen och du betalar för det?”

Hanwit nickade. Så var det. ”Det kan hända att jag i teorin lägger pengar på att inte ha mina anställda fysiskt på jobbet under en vecka på grund av det här. Men om de kommer tillbaka mer motiverade, inspirerade och inte minst kreativa, så är det helt klart en bra investering – såväl i förhållande till pris och tid som till energi”, berättar Jonathan Hanwit från Encinitas i södra Kalifornien. ”Det handlar för mig om att ge de anställda nya perspektiv som de inte nödvändigtvis får om de sitter på samma kontor och löser samma problem varje dag.”

Mycket tyder faktiskt på att Hanwit har en poäng. Enligt World Economic Forum kommer kreativitet faktiskt att vara den tredje viktigaste färdigheten på arbetsmarknaden år 2020. För bara fem år sedan hamnade kreativitet på en tionde plats, och några få år tidigare var det inte med på listan överhuvudtaget. Men det är inte svårt att förstå varför kreativitet har blivit så eftertraktat. En ny undersökning gjord av företaget Forrester Consulting bland ledare från fler än 300 större företag i Europa, Asien, USA och Australien visar att kreativa företag växer betydligt mer ANDRA än ”mindre kreativa” företag. En slutsats som man METODER på många andra ställen På det kommit fram till. kreativa Men vad är kreativitet kontoret egentligen?

Helt konkret Sagmeister & är det enligt ordboken Walsh människans förmåga stänger de helt vart att skapa något nytt och sjunde år för att låta sina anställda ”ladda överraskande som ingen sin kreativa katalog”. har sett tidigare. Utan Under sabbatsåret säger de tillfälligt upp alla kreativitet skulle vi alltså sina fasta kunder och inte ha kommit någon avstår från nya uppdrag. vart som mänsklighet.

Barack Obama fick alltså vänta förgäves den gången han ville att kontoret skulle designa en valaffisch åt honom.

Jonathan Hanwit och Guusje ­Bendeler har tillsammans grundat det amerikanska varumärkes­ kontoret ThinkParallax och är överens om att strategin med att ge de anställda ledigt på ­företagets bekostnad fungerar.

Det sägs att de australiska aboriginerna stod bakom ett av de tidigaste konkreta, kända exemplen på kreativitet.

För drygt 50 000 år sedan uppfann de en betydligt smartare jaktmetod än tidigare. Ett redskap som kom tillbaka efter att man hade kastat det: bumerangen.

Det var dock först när J.P. Guilford 1950 gav ut artikeln ”Creativity” i tidskriften American Psychologist som man på allvar började fokusera på vad kreativitet är överhuvudtaget. I takt med den ökande automatiseringen under de senaste decennierna har kreativiteten fått en alltmer framträdande roll som den avgörande egenskap som krävs om du ska lyckas.

Problemet är bara att ingen riktigt vet hur du blir kreativ. I samma undersökning av Forrester Consulting anser 61 procent av de tillfrågade ledarna att deras eget företag har ett kreativt underskott. Kreativitet har alltså blivit en egenskap som alla efterfrågar, men som ingen vet hur man får. För att få ett hum om det här besöker vi några personer som anser att kreativ inte nödvändigtvis är något du är, utan något du blir om du aktivt söker det. Antingen genom att göra massor av fel eller genom att strukturera sin koncentration på samma sätt som en revisor med din bokföring. Men vi börjar i Kalifornien och med tanken om att du måste ta ledigt för att bli kreativ.

Ta ledigt De anställda på

Fo t o: J o s e p h E s c a m i l l a

Kreativitet blir en efterfrågad egenskap på framtidens arbetsplats. I den här artikeln undersöker vi tre sätt att skärpa kreativiteten:

1 2 3

Ta ledigt.

För att pausen i den hektiska vardagen ger utrymme för nytänkande och reflektion.

2018#04

Fördjupa dig.

För att möjligheten att stänga ute all information och fördjupa sig blir helt avgörande för förmågan att nå långt.

Gör fel.

För att inget avgörande nytt kan uppnås utan friheten att göra fel på vägen.

ThinkParallax har de senaste drygt fyra åren rest till knappt 30 länder, från Japan och Peru till Tyskland och Nya Zeeland, på företagets bekostnad. Pengarna – 1 500 dollar motsvarande omkring 1 200 euro – delas ut så gott som villkorslöst, bortsett från två kriterier: de anställda ska resa till en plats de aldrig tidigare har besökt och de ska resa ensamma. ”På så sätt tvingas du verkligen ut ur din bekvämlighetszon och måste se dig omkring. Det är helt avgörande om du ska få nya perspektiv. Även om du säljer försäkringar måste du kunna tänka utanför ramarna. Hur kan vi göra detta på ett annorlunda sätt för att leverera ett ännu bättre jobb? Kreativiteten spelar en viktig roll på många områden i vardagen, nästan oavsett vad du gör”, säger Jonathan Hanwit. Även om det vid en första anblick kan verka naturstridigt att ge sina anställda ledigt från jobbet, finns det något som tyder på att det inte är helt tokigt. Enligt den amerikanska tidskriften Wired har forskarna räknat sig fram till att du får över 40 procent av din kreativa input i pauserna när du inte jobbar. Kreativiteten blomstrar inte när vi är djupt begravda i arbete, utan när hjärnan har ledigt från de dagliga rutinerna.

Det var företaget 3M bland de första att upptäcka. Under slutet av 1960-talet infördes en regel om att alla anställda skulle tänka fritt utanför sina vanliga arbetsuppgifter under 15 procent av tiden. Art Fry som var trött på att hans anteckningar alltid föll ut ur sångboken när han gick till kören, använde tiden till att uppfinna den berömda gula post-it-lappen.

De senaste åren har flera stora amerikanska företag använt sig av 3M:s idé. Mest känd är Googles 20 procents-regel som bland annat har lett till att Gmail skapades.

Men tanken om medveten frihet som en kreativ process sträcker sig långt bakåt i tiden. Två av historiens största tänkare, Søren Kierkegaard och Henry David Thoreau, betraktade sin dagliga promenad som en helig ritual som fick deras hjärnor att generera nya

29

share

2018#04 30 share

ANDRA METODER

På nederländska ­H eldergroen hissar de upp alla skrivbord i taket exakt klockan 18 för att se till att inga anställda sitter kvar och jobbar för länge. Kontoret kan då istället användas till fysiska eller kreativa aktiviteter.

idéer. ”I det ögonblick som mina ben börjar röra på sig, börjar tankarna flöda”, skrev Thoreau 1851.

Därmed går det att dra paralleller från dåtidens filosofer till ThinkParallax. Särskilt två exempel har gjort intryck på Jonathan Hanwit. Det ena var en ung produktchef på kontoret som reste till Peru för att bestiga Machu Picchu. ”Hon är inte särskilt äventyrslysten, men hon fick en större förståelse för vad hon kunde klara.

En kort tid efter att hon kom tillbaka stod hon i spetsen för ett mycket stort och stressigt projekt.

Vi kunde tydligt se skillnaden före och efter. Hon

blev mer självsäker och vågade fatta fler atypiska beslut. Hon blev helt enkelt mer kreativ.”

Det andra exemplet var en designer som åkte till Berlin och hittade designkoncept, grafik och arkitektur som han bokstavligen talat kunde överföra till sina egna projekt. ”Alla människor har olika personligheter och mycket olika ansvarsområden, och det går inte att i förväg avgöra hur resan kommer att påverka dem. Det handlar bara om att komma bort från den dagliga rutinen. Alla är så låsta i sin föreställning om vad som är möjligt, men om de bara får lite självförtroende att göra saker och ting lite annorlunda, kan vinsten kanske vara mycket stor.

Allt fungerar för att vi just nu vet att det är så det fungerar bäst. Men det finns alltid en bättre lösning som vi bara inte har kommit på ännu. Tänk 10–20 år framåt i tiden. Mycket kommer att vara helt annorlunda, bara för att någon har fått bättre idéer.”

De senaste drygt fyra åren har ThinkParallax anställda rest till nästan 30 länder från Japan och Peru till Nya Zeeland.

Fo t o: J o s e p h E s c a m i l l a

R A

T

I D E

N S

A

R

B

E

S

P

A T

S

F M

T

L

ANDRA METODER

Fördjupa dig ANDRA METODER

IBM är känt för att använda ”jams” – brainstorming online med bara ett enda ämne – för att främja idérikedomen. Det hittills största jams-evenemanget hölls 2006 och samlade 150 000 människor från 104 länder och 67 företag.

Det resulterade i tio nya idéer i vilka företaget till slut investerade drygt nästan 135 miljoner euro.

2018#04

”Fyra tysta timmar är en resurs jag kan utnyttja väl. Två perioder på två timmar blir visserligen fyra timmar totalt, men de är inte alls lika produktiva som fyra oavbrutna timmar. Om jag vet att jag blir avbruten kan jag inte koncentrera mig, och om jag har en föraning om att jag kanske blir avbruten får jag ingenting gjort överhuvudtaget.”

Enligt McKinsey lägger en genomsnittlig kontorsanställd omkring 60 procent av sin arbetsvecka på elektronisk kommunikation och internetanvändning. Det som gör Cal Newport och Neal Stephenson särskilt intressanta är inte så mycket att de har valt bort sociala medier och mejl i sig, utan deras val av den arbetsform som under de senaste åren har fått allt fler anhängare under beteckningen ”deep work”. Enligt Newport är lösningen nämligen inte att avskärma sig helt och hållet från omvärlden, utan istället att strukturera arbetet i större utsträckning.

Han föreslår att du har en anteckningsbok bredvid datorn där du kan planera din arbetsdag i perioder på flera timmar när du arbetar koncentrerat och i perioder då du tillåter dig att använda sociala medier och svara på mejl.

Många föreställer sig kreativa människor som ostrukturerade typer som driver runt i tillvaron och väntar på att kreativiteten ­plötsligt ska infinna sig. Men hemligheten bakom kreativiteten ligger först och främst i strukturen, enligt en recension av boken ­”Daily Rituals – How Artists Work” i New York Times: ”Det förvånar dig kanske att ­kreativa människor faktiskt organiserar sitt liv efter repetitiva, disciplinerade rutiner.

De tänker som konstnärer, men arbetar som revisorer.”

31

För andra ligger

lösningen på problemet med kreativitet i högre grad på den tid du faktiskt befinner dig på jobbet.

2016 gav Cal Newport ut boken ”Deep Work – Rules for Focused Success in a Distracted World”, där han redogör för hur det i vårt tid med distraktioner överallt har blivit viktigare än någonsin tidigare att arbeta koncentrerat och ostört. Själva hemligheten bakom framgångarna i arbetssammanhang är faktiskt att fördjupa sig, och många av dem vi nuförtiden ser imponera på det ena eller andra området är inte nödvändigtvis duktigare eller mer kreativa än vi andra, de är bara bättre på att arbeta koncentrerat, lyder slutsatsen.

Det skulle jag gärna ha talat med Cal Newport om. Men när du går in på hans webbplats möts du av följande text: ”Jag försöker ägna så mycket som möjligt av min skrivtid på att rent faktiskt arbeta koncentrerat med att skriva. Därför är jag svårare att få tag på än de flesta andra författare. Jag har ingen mejladress för förfrågningar, och jag använder inte sociala medier.”

Han avslutar med att hänvisa till en annan författare, Neal Stephenson, och förklarar varför det inte heller går att få tag på honom:

bjuder man löpande in skolelever till ”Insight days” för att låta dem ingå i det lösningsorienterade arbetet. Som vd:n Phil Dunmore sade i ett uttalande till The Guardian 2016: ”Om du ger en grupp nioåriga barn en utmaning, så är det slående så kreativa de kan vara ... Det är lätt att förlora den naturliga kreativiteten som vuxen. Dessa dagar påminner oss om det.”

share

På Cognizant Business Consulting

R A

2018#04 32 share

T

I D E

N S

B R A

E

T

P

A T

S

F M

S

L

Gör fel

Den grundläggande skillnaden mellan ett internationellt spjutspetsföretag och en liten bakåtsträvande organisation är att du vågar göra fel och tänka nytt, anser Rane Willerslev, museichef på Danmarks största museum.

share

Det sägs

33 2018#04

Fo t o: M i c h e l l e B e r g

att en kinesisk kock av en Men arkeologen skulle aldrig ha komslump uppfann fyrverkeriet när han gjorde ett mit fram till detta om inte Rane WilANDRA misstag i köket. Historien är full av exempel på lerslev hade infört det som han kallar METODER att vägen till storslagen kreativitet går via mas”magiska cirklar”. Det gick ut på att alla På den anställda hade rätt att kalla till inforsor av fel. Miljontals människor världen över svenska resskulle aldrig ha räddats om inte Alexander Flemella möten på arbetstid, där de kunde taurangen diskutera lösa idéer om allt från hur ming 1928 gjorde ett fel på laboratoriet som Fäviken man får ner pilspetsar från Nordnorge ledde till upptäckten av penicillinet. Leonardo – som flera gånger har till lagret på ett effektivare sätt, till de da Vinci skissade på Mona Lisa i sexton år utsetts till en av världens bästa – håller de varje år stora frågorna om förhållandet mellan innan han lyckades fånga hennes leende. Och stängt från februari till forskning och utställningar.

Martin Luther King satt en hel natt och ratade juli. Istället står det persitt tal gång på gång innan han i sista minuten ”Det är mycket viktigt att idén är lös sonalen fritt att utforska vilket som helst område kom på raden: ”I have a dream”. och inte alltför genomtänkt. Då leker som intresserar dem. man med idén gemensamt genom att Du kan givetvis välja att se de här exem”Det är inte nödvändigtvis så att alla kommer öppenhjärtigt säga: Om vi nu följde plen som slumpmässiga. Men du kan också se tillbaka och är otroligt den här tanken hur skulle vi då kunna själva misslyckandet som en nödvändig prokreativa, men de kommer tillbaka med byggstärka den på ett positivt sätt? I de macess på vägen mot kreativitet. stenar i sin verktygslåda giska cirklarna är det viktigt att alla kan ”Det finns nog inte ett enda exempel i som vi gemensamt kan skjuta från höften. Det vill säga att du världshistorien, där människan har skapat skapa något av”, sade chefskocken Magnus kommer med massor av dåliga förslag något nytt utan att ha misslyckats på vägen.

Nilsson till tidningen under tiden. Nästan varje gång vi löste Det är helt enkelt omöjligt. Vi måste göra fel, Gastro 2015. ett konkret problem gav det upphov till ibland oändligt många fel, innan det innovaen enorm idérikedom.” tiva kan skapas”, säger Rane Willerslev. Förra Även på det världsberömda animasommaren utnämndes han till ny museichef tionsbolaget Pixar är det heligt att göra fel. I boken ”Creför Danmarks största museum, Nationalmuseet, något ativity, Inc.” från 2014 avslöjar grundaren Edwin Catmull som skapade stor uppmärksamhet på grund av hans att hemligheten bakom Pixars framgångar är många fel atypiska bakgrund med bland annat flera långvariga och inte minst att de accepteras. Företaget har två motvistelser hos pälsjägarna i den sibiriska ödemarken som ton för detta: ”Fail early and fail fast” och ”Be wrong as en del av sitt antropologiska arbete. Han är dessutom fast as you can”. författare till boken ”Tænk vildt – Det er guddommeligt Pixar är känt för sina så kallade braintrusts, där anat fejle” och kallar kreativitet för den absolut viktigaste ställda med helt olika bakgrund samlas i ett rum och resursen för att överleva i en global ekonomi. ombeds att kasta fram all världens lösa idéer. De kallar ”Om du inte kan acceptera att du måste göra produkde första idéerna för ”ugly babies” och målet är sedan att tiva fel när du vill skapa något nytt, så kan du helt enomvandla dem till ”beautiful grown-ups” genom att låta kelt inte skapa något nytt. Här är framför allt de statliga skisserna åka fram och tillbaka och hela tiden tillåta en strukturerna dräpande, eftersom de byggs upp kring hudlöst ärlig feedback. nollfelsstrukturer. Men det innebär i själva verket att de Enligt Catmull har vi blivit så rädda för att göra fel att inte tillåter nytänkande, för innovation kräver att du vi ständigt väljer den säkra lösningen. Det är bekvämt kan göra fel på vägen.” men problemet är att det har blivit det största hindret Rane Willerslev vill göra upp med den grundläggande för kreativitet på arbetsplatsen, för som han säger: ”Du tanken om att vissa människor är kreativa medan andra behöver massor av idéer för att komma på en enda som inte är det. Han anser att alla anställda har en oförlöst är bra.” kreativ reserv.

Om Rane Willerslev fick bestämma skulle de fira de ”Absolut. Den goda tanken och de goda idéerna kan snyggaste felen på arbetsplatsen med Fernet Branca, efkomma varifrån som helst. Kreativitet är ett grundlägtersom de bidrar till att ringa in och skärpa hela arbetsgande mänskligt villkor. Det innebär i sin enklaste form platsens kreativa fokus. att du tar kunskap från ett sammanhang och förverkli”Att leva i en nollfelskultur är den säkraste vägen till gar det i något annat.” undergång. Om du lever i en nollfelskultur hämmar Ett exempel från Rane Willerslevs tid som museichef du dina anställdas innovationspotential. Om du inser på Kulturhistorisk Museum i Norge är en arkeolog som att du konkurrerar med hela världen kan du inte omprövade förhållandet mellan vetenskap och utställtillåta dig att förbise idéer och utvecklingsmöjligheter ningar genom att se på hur Hollywood växlade fokus hos dina medarbetare. Den grundläggande skillnaden i uppbyggnaden av ett universum kring filmen Matrix mellan ett internationellt spjutspetsföretag och en liten 1999. Arkeologen använde det till en modell för att bakåtsträvande organisation är att du vågar göra fel och ompröva förhållandet mellan vetenskapen och utställtänka nytt.” ningsrummet.

FRAMTIDENS ARBETSPLATS

R A

share

T

I D E

N S

A

R

B

E

S

P

A T

S

F M

T

L

Kontoret är ett evigt slagfält

34

ÅR 517 I många gamla kloster fanns ett ”scriptorium”, det vill säga kontorsliknande skrivstugor där dåtidens intellektuella – munkarna – arbetade. Munkarna arbetade totalt isolerade, och eftersom det ansågs som ett speciellt privilegium att få sitta ned fick de nöja sig med att utföra arbetet stående vid ett bord.

ÅR YEAR 1650

YEAR 517

YEAR 1841 YEAR 517

YEAR 1650

ÅR 1650

YEAR 517

YEAR 1650

YEAR 517

2018#04

YEAR 1904

Om du tror att det är nytt för vår tid att arbeta hemifrån eller på kaféer så har du fel. I 1600-talets London var det just här som människor utförde kontorsarbete. Det YEARen 1650 här året öppnade judisk entreprenör det första kaffehuset, The Angel, i Oxford. De följande tio åren dök det upp kaffebarer överallt i London, där exempelvis läkare, vetenskapsmän, köpmän, författare och politiker kunde fördjupa sig i samtal och få reda på och diskutera viktiga nyheter.

Under samma tidsperiod anställde många butiksägare kontorselever som fick bo i lägenheterna ovanför butikerna.

Hemarbetets för- och nackdelar var samma som idag. Du hade ingen restid till jobbet, men du kunde heller inte gå ifrån arbetet.

1841

Under andra hälften av 1800-talet började industrialiseringen ta fart på allvar.

Genom uppfinningen av telegrafen och senare telefonen kunde de anställda placeras i egna lokaler utanför de bullrande fabrikerna. Det var så de första öppna kontoren uppstod. Fast de såg inte ut så som de gör idag.

Rummen var nämligen ganYEARoch 1841 ska små och tråkiga de nya kontoristerna placerades vanligtvis i långa rader vid pyttesmå skrivbord, ungefär som i ett typiskt klassrum.

På den tiden handlade det i första hand om att kontoren 1841 och skulle varaYEAR funktionella spara plats. Brunswick Building i Liverpool från 1841 är ett av de tidigaste exemplen på en specifik kontorsbyggnad.

YEAR 1841

ÅR 1958

YEAR 1964

YEAR 1904

YEAR 1958

YEAR 1841

Det är 60 år sedan kontorslandskapet såg dagens ljus.

Man talade om arbetsmiljö, förbättrade belysningen och prydde lokalerna med växter. Det var faktiskt det senare som gjorde att det fick benämningen ”landskap”. 1958 presenterade de tyska bröderna Eberhard 1904 och Wolfgang Schnelle nämligen för första gången ett ”Bürolandschaft” på sitt företag i Hamburg, Quickborner Team. Den mer samarbetsvänliga och humana arbetsmiljön var en YEAR 1964 naturlig förlängning av de socialistiska strömningarna i Europa som utmanade de hierarkiska värderingarna.

YEAR 1904

YEAR

YEAR 1904

ÅR 1904

Larkin Company Administration Building i Buffalo i New York var en tidigare fabrikshall med långa rader skrivbord och kontorsstolar, och totalt 1 800 anställda. Det var en av den tidens mest markanta kontorsarkitekter, Frank Lloyd Wright, som stod bakom byggnaden. Han ansåg att väggar och rum var en följd av fascistiskt tänkande. Istället såg han och hans likasinnade de öppna kontoren som ett sätt att frigöra husägare och kontorspersonal från konformiteten.

YEAR

share

Många tillbringar de flesta av dygnets ljusa timmar här. Men det har faktiskt ända sedan Romarriket pågått en kamp om det perfekta arbetsrummet, inte minst sedan det öppna kontorslandskapet fick sitt genombrott för 60 år sedan.

Text Anders Ryehauge • Illustration Jing Zhang

YEAR 1974

ÅR 2000

Year 1984

YEAR 1998

ÅR 1974 YEAR 1958

ÅR 1964

YEAR

Year 1984

YEAR 1958 YEAR 1974

Year 1984

YEAR 1998

ÅRYear1994 1984 Den italienske arkitekten Gaetano Pesce stod bakom reklambyrån TBWA\ Chiat \Days kontorsbyggnad i New York. Byggnaden är det tidigaste exemplet på det kreativa öppna kontorslandskapet som allt sedan dess har varit en förebild för det öppna kontorslandskapet i hela västvärlden, YEAR och 1998 som många i Norden idag har ett hat-kärleksförhållande till. Kontoret skulle upplevas som ett enormt vardagsrum med bekväma stolar, kafé, bordtennisbord och diverse färgglada och annorlunda inredningsformer.

YEAR 1998

YEAR 1974

Year 1984 YEAR 1998

YEAR 2018

ÅR 2018 Vår strävan under flera århundraden att hitta det perfekta arbetsrummet är knappast över. År 2015 presenterade Facebook sitt nya YEAR 2018 huvudkontor i Menlo Park i Kalifornien med plats för inte mindre än 2 800 anställda i ett öppet kontorslandskap på 40 000 kvadratmeter, vilket gör det till det största någonsin i sitt slag. Men på Facebook är de inte färdiga ännu. Just nu håller de på att bygga ut kontorsbyggnaden till en ”mixed use”-by med köpcentrum, apotek och 1 500 bostäder.

2018#04

Uppfinnaren Robert Probst från möbelföretaget Herman Miller ansåg att kontorsarbete först och främst var YEAR 1964 ett mentalt arbete, och att miljön därmed påverkade YEAR 1958 vad du kunde prestera. Han intervjuade kontorsarbetare, läkare, psykologer och arbetsrelationsexperter. Probst valde till slut att gå en balansgång och tog det bästa från kontorslandskapet och kombinerade det med en viss form av privatliv. Resultatet var ett helt nytt arbetsrum som lanserades under namnet ”Action Office Series 1”.

1974 Det var första gången så kallade cubicles – kontorsbås kort och gott – såg dagens ljus. De fick ett blandat mottagande men många var entusiastiska. Bland annat skrev Industrial Design: ”När du ser den här designen undrar du hur kontorsarbetare har kunnat stå ut med så obekväma, improduktiva och obehagliga miljöer så länge”.

Year

35

YEAR 1974

Medbestämmande var ett modeord på arbetsplatsen och arbetarna framför allt i Nordeuropa fick plötsligt YEAR 1974 inflytande över sin arbetsmiljö. Det bästa exemplet på att individens välbefinnande stod i fokus på arbetsplatsen var det nederländska försäkringsbolaget Centraal Beheer, där kontoret på arkitekten Herman Hertzbergers initiativ byggdes som små arbetsöar med plats för tio personer i varje. Det skulle ge de anställda känslan av att vara en del av en större arbetsmiljö utan att försvinna i mängden.

YEAR 2018

Teknikens utveckling tillät att vi inte längre behövde befinna oss på ett kontor.

När stationära och inte minst bärbara datorer hade blivit allmänna kunde människor åter börja arbeta hemifrån eller på kaféet, precis som i 1600-talets London. I ett försök att hålla de anställda 1984 kvar på arbetsplatsen började kreativa företag utveckla arbetslandskap med all världens spännande påhitt som skulle göra det attraktivt och till och med roligt att använda kontoret.

M F R A

T

Ett besök på Googles huvudkontor på Irland.

D

E

N S

A R

L A S S P B E T

T S

Elgitarr och zen Hur inreder du ett kontor så att de anställda presterar sitt yttersta? Google har på sina kontor världen över skapat rum för både lek och koncentration och med en alternativ inredning har de gjort allt för att främja kreativiteten.

Text Sole Bugge Møller

Hem till kontoret

Fo t o: Fo r e S c o u t Te c h n o l o g i e s

2018#04 36 share

I

En av de största trenderna är att arbetsplatsen ska påminna om hemmet. Som här på Fore-Scout Technologies, ett företag som arbetar med internetsäkerhet i San Jose vid San Franciscobukten. Ett annat exempel är hantverks­ marknadsplatsen Etsy som på sitt Brooklyn-kontor har skapat en hel våning där de 1 200 medarbetarna kan få lugn och ro i mjuka fåtöljer bland hyllor med växter, böcker och prydnadssaker. Före ombyggnaden

bad Etsy sina anställda att fylla i en enkät, och den här typen av lugna platser stod överst på önskelistan. ”Bostaden och boutiquehotellets uttryck har börjat invadera kontoret. Hemmets visuella uttryck skapar gen­ klang hos människor, för när vi tillbringar så många timmar på kontoret varje dag bör det vara lika inbjudande som hemmet”, säger inrednings­ arkitekten Clive Wilkinson.

share

Fo t o: Z a p p o s o c h A n i m a l P l a n e t

En anställd

Fo t o: Pe t e r Wu r m l i O G D e s i g n: Ev o l u t i o n D e s i g n

Sova med fiskarna Chefen brukar inte gilla om du somnar på jobbet, men så är det inte hos Zappos. Den amerikanska onlinemarknadsplatsen för skor och kläder är känd för sin lekfulla arbetskultur, där de anställda bland annat dekorerar sina skrivbord på finurliga och personliga sätt. Dessutom har Zappos inrett ett sovrum, där du kan lägga dig i en av fyra mjuka massagestolar under ett stort

akvarium. Här ligger du i din egen avskärmade bubbla och tittar upp på de färgglada fiskarna. ”De anställda använder faktiskt sovrummet ganska ofta. Vi vet att glada medarbetare ger glada kunder och en tupplur kan göra att personalen är utvilad och mår bra”, säger Joanna Hass, PR-chef på Zappos.

37

ständigt närvarande bärbara datorerna inte blir urladdade.

Zenlokal med vitt brus

Google kan framstå som en curlingförälder som gör allt för att de anställda ska ha en rolig vardag. Men inredningen har faktiskt ett syfte – nämligen att se till att de anställda kan få utlopp för sin kreativitet och få något gjort precis på det sätt som passar dem bäst. På Googles kontor favoriseras de utåtriktade och leklystna, men de har också gjort mycket för de introverta, för Google har insett att den här typen av medarbetare är lika viktiga för företaget.

På var och en av de sju våningarna finns massor av små hörn och vrår där du kan sitta ner i någorlunda lugn och ro. Det finns kupor där du kan sitta avskärmad från omvärlden och en arbets-

lokal inredd som ett vardagsrum med fåtöljer, växter, tavlor, en skivspelare och små prydnadssaker i bokhyllan.

Om någon behöver absolut ro för att kunna prestera går det bra att gå in i zenlokalen. Den påminner om en liten skog med sina stora gröna växter, och från högtalarna strömmar vitt brus som dränker alla distraherande ljud.

Clive Wilkinson Architects deltog 2005 i formgivningen av Googles ursprungliga huvudkontor i Mountain View i Kalifornien, och arbetar nu med sökgigantens nya huvudkontor i samarbete med Bjarke Ingels Group.

Arkitektföretagets grundare berättar att Google är mycket medvetet om hur inredningen kan hjälpa de anställda att bli mer effektiva. ”De har data över allt på arbetsplatsen och följer mätningarna noga så att de ständigt kan justera förhållandena

2018#04

står framför en vit vägg och håller upp sitt nyckelkort framför en liten låda. Plötsligt skjuts en dörr åt sidan och en bar dyker upp. En annan man sitter och äter lunch och tittar på en fotbollsmatch på tv medan andra sitter i de fyra båsen. Men inte heller i den hemliga baren är allt som det ser ut att vara. I den ena änden hänger flera bilder i ramar och om du håller upp ditt nyckelkort framför den nedersta tavlan öppnas ännu en dold dörr som avslöjar en liten möteslokal med antika trämöbler och utsikt över höghus och människor på gatan.

När du kommer in på Googles kontor i San Francisco befinner du dig i ett parallellt universum. Ett universum som med ett barns fantasi visar hur arbetslivet ska se ut. I ett lekrum fullt med arkadmaskiner spelar två anställda poolbiljard medan andra verkar vara helt besatta av att slå sitt personliga rekord i det klassiska Pac-Manspelet eller på någon av de fem blinkande och pipande flipperspelen.

På en svart vägg på femte våningen lyser en röd skylt ”On air”. Bakom dörren ligger en musikstudio med elgitarrer, keyboards, elektriska trumset, förstärkare och mixers så att de anställda kan släppa loss sin inre rockstjärna. ”Makers Room” på andra våningen lockar dem som föredrar att skapa något fysiskt med symaskiner, hobbyknivar och 3D-skrivare. Båda rummen får utnyttjas fritt av anställda som behöver koppla av eller kanske utveckla en ny idé.

På andra ställen arbetar man mer traditionellt, fast ändå inte. På ett kafé sitter anställda i plyschsoffor och skriver på sina bärbara datorer medan baristor fixar kaffet, som liksom maten är gratis. På gymmet kan du känna lukten av hur kalorierna rasar av de svettiga kropparna och även här sitter en rödkindad kvinna i träningskläder och arbetar på sin dator. Det enda som visar att det här faktiskt är en arbetsplats är de uttag och ledningar som finns vid varje bord och soffa, så att de

A

M

Grönt är bra för ögonen men ändå är de flesta av oss instängda på kontoret sju–åtta timmar varje dag, och det går ut över vår förmåga att tänka klart. Inte nog med att växter absorberar ljud och ger bättre akustik – en undersökning från Cardiff University har dessutom visat att kontor med bara några få gröna växter ökar produktiviteten med 15 procent på tre månader. En annan undersökning visade att växter får de anställdas välbefinnande att öka med 13 procent. ”En av de viktigaste sakerna du

behöver om du vill designa för kreativitet är naturligt ljus och växter.

Det handlar om att ta in naturen på kontoret”, säger Philip Tidd, chefskonsult på Gensler.

Det rådet följer arkitektfirman Selgas Cano Architects i Madrid.

Kontoret ligger mitt i en skog och därför har de öppnat kontoret med ett långt, välvt fönster längs hela den ena väggen och halva taket.

Samtidigt är byggnaden nedgrävd i marken så att du nästan befinner dig i ögonhöjd med marken, och får på så sätt in massor av ljus.

för att få ut mesta möjliga av sina anställda”, säger Clive Wilkinson.

Idag är Google mest känt för sin lek­ lystna design med rutschbanor och bordtennisbord, men data har gett dem insikt i olika typer av arbetsstationer som får olika personlighetstyper att prestera sitt yttersta. ”Det är på det här sättet som Google har utvecklat sin alldeles säregna inredningsstil”, säger Clive Wilkinson.

Främjande för kreativiteten

Det är en bra idé enligt Philip Tidd.

Han är chefskonsult för Gensler, ett av USA:s ledande arkitekt- och design­

företag, och hjälper bland annat före­ tag hur de fysiska ramarna kan få de anställda att prestera sitt yttersta.

Han berättar att de efter att i flera ­decennier rivit väggarna för att göra plats åt öppna kontorslandskap nu börjat välja en annan väg. ”Vi är så sammankopplade och bombarderas med så mycket information att vi ständigt blir distraherade. ­Därför har vi börjat skapa rum som hjälper människor att koppla bort allt och gå in i den mentala zonen där de kan ­arbeta koncentrerat”, säger Philip Tidd.

Gensler har genomfört flera undersökningar om design på arbetsplatsen

I

D

E

N S

T B E R A

S

och i intervjuer med tiotusentals kontorsanställda i 23 länder har företaget visat vikten av att växla mellan individuellt fokus och samarbete. Så när Googles medarbetare får arbeta i ett zenrum eller ett vardagsrum istället för att sitta oavbrutet vid skrivbordet i åtta timmar, blir de både kreativare och effektivare.

Genslers undersökningar visar faktiskt ett direkt samband mellan design och kreativitet. Ju bättre de anställda trivs i de fysiska omgivningarna – från sitt skrivbord till möteslokaler och gemensamma utrymmen – desto mer innovativt blir företaget. ”Designen gör skillnad. Vi kan se att bra fysiska ramar på arbetsplatsen har en positiv inverkan på kreativiteten”, säger Philip Tidd.

University of Sydney har exempelvis analyserat ett av företagets australiska projekt och kommit fram till att produktiviteten ökade med 11 procent efter att kontoret fick en ny design. ”Våra analyser visar att designen bara behöver förbättra produktiviteten med 2,5 procent så är ombyggnaden betald”, säger Clive Wilkinson.

Google har presenterat ett mål för att skapa världens gladaste och mest produktiva arbetsplats och det avspeglas i företagets kontor. Arbetsplatsen är som en självständig by som de anställda aldrig behöver lämna – de har mat, dryck, massör, kiropraktor, yogaträning och till och med en frisör.

Frågar du de anställda är det självklart att en arbetsplats ska se ut så. ”Den typen av inredning och arbetsdag leder till övergripande samarbetsprojekt”, förklarar en av Googles anställda. ”Jag känner att min arbetsplats har tillit till mig – och jag kan spela bordtennis utan att känna att någon övervakar mig.”

share 38 2018#04

S

F R

Fo t o: S e l g a s C a n o

Ta in naturen på kontoret

T

A T P L

Nordea Insikter E R FA R E N H E T, TJ Ä N S T E R O C H N Y H E T E R

En ihärdig motor Riina Hyytiä som leder ett produktionsbolag anser att hennes viktigaste egenskap är viljan att fungera som gruppens motor och vara ihärdig då de andra inte är det. ↳

SI D O R N A

4 0–42

S.

4 3

Webbinarier håller dig uppdaterad Under Nordeas webbinarier ger experter aktuell information om placering och ekonomi.

S.

47

Pengar & lagen Beskattningen av ärvda kapitaliseringsavtal ändras, säger Elina Helo­ koski som är chefsjurist på Nordea Private Banking.

S.

48

En portfölj som tål alla väder Nordea rekommenderar att man bygger upp en placeringsportfölj som klarar sig bra i uppgångar men som även tål nedgångar.

En kundhistoria

Riina Hyytiä har överraskats av hur mycket man konstant måste begrunda och utveckla ledarskap. ”Ledarskap är som en muskel som man måste träna i rätt ställning hela tiden, annars förtvinar den.”

share 40 2018#04

” Uppmuntrans kraft är enorm” Producenten Riina Hyytiä har i tio år lotsat bolaget ­Dionysos Films som gör tvoch filmproduktioner. Företaget har vuxit snabbt under de senaste åren och riktar nu blicken mot den internationella marknaden. Av vd:n har åren krävt ihärdighet och vilja att se det goda i människor.

TEXT

SANNA

BILDER

SEVÄNEN

KIRSI-MARJA

S A V O L A

Det var en mörk vinterkväll när Riina Hyytiä öppnade dörren hemma hos sig för att skicka hem sin sons 8-åriga kompis. Pojken var rädd för den mörka skogen som han var tvungen att gå igenom, men Hyytiä visste vad hon skulle säga.

– Titta på gatlamporna, se alltid framåt på följande lampa. Det är inte många lampor innan du står på din hemgård. Du klarar det.

Exemplet beskriver Hyytiäs sätt att leda.

Hon talar alltid hellre om gatlampor än monster som gömmer sig i skogen, dvs. saker som kan gå fel.

– Människor har en otrolig kraft när de får verka i en positiv miljö. En ledares upp­ gift är att visa var lamporna står och fråga: ”hur kan jag göra din färd lättare”. Om monstren ändå visar sig, är det dags för ­ledaren att reagera.

Enligt Hyytiä är en av ledarens viktigaste egenskaper att kunna arbeta i grupp. En ledare som bara tänker på sig själv får inte ett företag att fungera, än mindre växa.

– Man måste ha en vilja att fungera som gruppens motor. Varje dag krävs kreativitet och ihärdighet, eftersom det är min uppgift att uppmuntra när de andra inte orkar mer.

Det som gläder Hyytiä mest i hennes jobb är hur stora gåvor, dvs. oförväntade insatser, människorna lägger in i arbetet när de får chansen.

Egna regler

Då Riina Hyytiä för tio år sedan tillsammans med sin vän, manusförfattaren och regissö-

2018#04 41 share

2018#04 42 share

En kundhistoria

Under 2000-talet regisserade Riina Hyytiä ­tvserien Itse valtiaat i sju år. Lördagskvällens politiska satir var hennes högskola i tv-arbetet, eftersom regissörsstolen var en utsiktsplats därifrån man såg allt som pågick under en produktion.

ren ­Johanna Vuoksenmaa grundade Dionysos Films, var deras mål att sysselsätta sig själva.

– Vi ville leka för oss själva och skapa våra egna regler. Vi hade båda varit med om mycket och vi visste mycket väl hurdan produktionskultur vi ville skapa och vad vi inte ville ha.

Vändpunkten blev filmen 21 tapaa pilata avioliitto som var den mest sedda inhemska filmen 2013. Då förstod Hyytiä och Vuoksenmaa slutligen att de vill och kan berätta historier som de själva är intresserade av.

Företagets tillväxt har varit medveten och långsiktig. Nu har Dionysos Films fyra fastanställda och som bäst erbjuder företaget arbete åt hundratals medarbetare i film- och tv-branschen.

Många av de senaste årens tittarfavoriter kommer från Dionysos Films lilla kontor i Berghäll i Helsingfors: barnens favorit, filmen Skruva på, Sixten och Blixten, tv-serien Nörden: Dragonslayer 666 som faller tonåringarna i smaken samt serierna Ex-Onnelliset och Klikkaa mua som får vuxna att dra på munnen.

Härnäst riktar Hyytiä blicken utomlands. Dionysos Films första internationella produktion, kriminalserien Karppi, började på Yle TV2 i mars. Serien är en samproduktion med det tyska bolaget H&V Productions, och det franska About Premium Content säljer den ute i världen.

I den internationella tv-serievärlden gömmer sig möjligheter som finländarna först nu håller på att ta del av.

Jag är sparsam och använder pengar ändamålsenligt. Jag köper inget nytt bara för att jag kan.

Rättigheter säljs till helt andra belopp än vad vi är vana vid här.

– Vi talar om sjusiffriga summor.

Huvudlösa risker

I lågstadiet hade Riina Hyytiä ett konto på Föreningsbanken FBF i Tölö. Hon njöt av att spara och visste alltid hur mycket pengar hon hade på kontot. Förhållandet till pengar är oförändrat, men nu har hon hand om miljonbudgeter i sitt arbete.

– Jag är sparsam och använder pengar ändamålsenligt. Jag köper inte nytt för att jag kan utan jag skaffar gärna begagnade saker och använder slut på dem.

I stället för pengar strävar Hyytiä efter att använda sin kreativitet. I arbetsrummet fungerar ett vanligt skrivbord som ståbord, på skrivbordet står en papplåda och en hög böcker. Det har inte funnits behov av att köpa ett elektriskt bord.

Det bästa placeringsobjektet är det egna bolaget.

Pengar man satsar på framgångsrika filmer får man som bäst tillbaka med ett avkastningsförhållande som man bara kan drömma om vid traditionell placering.

– Att producera är att sköta om sitt eget företags placeringar. Då man får spela med sitt eget företags pengar, kan man ta risker som kan verka huvudlösa i andras ögon. Avkastningsförhållandet kan emellertid vara mycket bra och avkastningen aktualiseras rätt snabbt.

Digitala tjänster

T E X T

S A N N A

S E V Ä N E N

share

Uppdatera dina ekonomikunskaper på webbinarier Det är lätt att följa med de aktuella ekonomiska utsikterna och placeringsstrategierna under ledning av Nordeas experter på webbinarierna som banken ordnar. Nordea Private Bankings kunder kan enkelt delta i presentationerna som sänds på webben, till exempel från jobbet eller hemifrån.

1

2

Anmäl dig till webbi­ narierna på förhand Titta på listan över vårens eller höstens webbinarier på förhand och anmäl dig till de intressanta webbinarierna redan flera månader på förhand om du vill. Då behöver du inte själv komma ihåg webbinariet, utan du får en påminnelse per e-post dagen före samt anvisningar för hur du deltar.

Nordeas kommande webbinarier när du loggar in i Investor, under Nyheter och analyser. Alla inspelade webbinarier finns även att se på Nordea Finlands YouTube-kanal.

Bild: Ville Rinne, Kirsi-Marja Savola

3

Lyssna på inspelning­ arna i efterhand Om du inte kan delta i webbinariet i direktsändning kan du titta på inspelningen i efterhand på Nordea Investor under menyn Nordeas experter. I inspelningen hör du vilka frågor experterna har besvarat, men du kan inte själv ställa frågor.

4

Fortfarande platser kvar till placerar­ webbinariet i juni Det varje månad återkommande placerarwebbinariet ger en översikt över det aktuella marknadsläget.

Webbinariet leds av Nordeas chefsstrateg Lippo Suominen. Juni månads placerarwebbinarium ordnas tisdagen den 5 juni klockan 9.

5

Tips från favorit­ avsnitten Några tidigare inspelade webbinarier har blivit favoriter och är fortfarande aktuella.

Lyssna till exempel på webbinariet om megatrender inom placering som spelades in i december 2017 eller studera grunderna i ETF-placering i webbinariet från november 2017.

2018#04

Följ webbinarier live Du får ut mest av webbinarierna när du följer livesändningen. Då är Nordeas experter på plats i studion och du kan ställa dem frågor som berör webbinariets ämnen. Samtidigt hör du vad de andra deltagarna frågar.

experterna alltid även tid för att besvara frågor.

Skulle marknaden ta överraskande vändningar kan webbinarier vid behov även ordnas med kort varsel. Du hittar en lista över

43

Nordeas webbinarier är avsedda för alla som är intresserade av ekonomi och placering. För att delta behövs ingen separat inbjudan, utan man kan anmäla sig via Nordeas webbplats eller Nordea Investor. Det är enkelt att följa med sändningarna till exempel på en mobil med fungerande internetanslutning.

Nordea-webbinariernas okrönta konung är chefsekonomen Aki Kangasharjus kvartalsvisa utlåtanden om de ekonomiska utsikterna, som även väcker mediernas intresse. Varje månad återkommer en marknadsöversikt, där chefsstrategen Lippo Suominen oftast delar med sig av placeringstips.

Webbinarierna ger förstahandsinformation om Nordeas experters syn utan att budskapet har filtrerats eller förkortats till exempel för en tidningsartikel.

Efter sin presentation reserverar

Ansvarsfull finansiering

På Stora barriärrevet fick Sasja Beslik sällskap av marinforskare och korallexpert Charlie Veron som har dykt vid revet i redan 50 år.

ANNA

WAHLGREN

Hoppet tynar på Stora Barriärrevet

Bilder: Thomas Sonne

T EXT

Australiens stora sevärdhet, Stora barriärrevet, är döende. Sasja Beslik som är chef för ansvarsfull finansiering dök bland de döende korallerna och konstaterar att om vi inte reagerar nu, kan vi vara den sista generationen som ser Stora barriärrevet.

Världens största korallrev på Australiens nordostliga kust täcker ett område som till storleken motsvarar Italien. Att dyka där är som en bit direkt ur den legendariske Jacques Cousteaus liv. Barriärrevet är en helhet som bildas av cirka 3 000 olika korallrev och syns ända ut i rymden. På området lever tusentals fiskarter, hundratals olika hajarter samt valar och delfiner.

Under ytan öppnar sig ett otroligt vackert landskap som flimrar av fiskar och koraller i lysande färger. Eller snarare öppnade sig.

Sasja Beslik har varit på dykutflykter på olika håll i världen. Aldrig tidigare har han sett något liknande som på sina dykningar till Stora barriärrevet tillsammans med marinbiologen Charlie Veron som hör till världens ledande korallexperter.

– Man möttes av en enorm undervattensbegravningsplats. Allt var dött. Grått och tyst. Ingenstans fanns fis-

kar. Ingenstans syntes färger. Stället borde ha kryllat av liv, men där fanns inget. Vi såg inte en enda rörelse. Det var en obegriplig och mycket sorglig upplevelse, säger Sasja Beslik.

På reven eller i deras omgivning lever tusentals organismarter vars existens är beroende av att korallreven mår bra. Många kustsamhällen får sitt levebröd från korallreven, antingen genom turism eller fångst av föda.

Världens hav producerar vår mat, de erbjuder arbete och välfärd, men vi låter dem förfalla rakt framför ögonen på oss.

Orsaken är klimatförändringen

De första alarmerande rapporterna om Stora barriärrevet kom in för några år sedan. Havsvattnets temperatur hade stigit och forskarna varnade om att en stor del av revet höll på att ljusna. Förstörelsen var så vidsträckt att många

share 44 2018#04

Så här kan du minska ditt kolavtryck FUNKTION

M I N S K N I N G E N AV KO L D I OX I D I TO N

Bilder: Panthermedia

Spara i fonder som placerar ansvarsfullt*

framstående forskare uppgav sig ha gett upp hoppet. Fält­ arbetet på de döda reven fick forskarna att gråta av chock.

– 2016 var det värsta året i Stora barriärrevets historia.

Sedan kom 2017, och det var ännu värre. Under året dog en femtedel av korallerna. Den ökande havstemperaturen höjer också korallernas temperatur, vilket de inte klarar av, säger Sasja Beslik.

Förstörelsen av korallrevet beror i främsta hand på ­klimatförändringen. I för varmt vatten blir korallerna ljusare, men i allmänhet återhämtar de sig då temperaturen igen sjunker. Om temperaturen inte sjunker riskerar korallerna att dö.

– Problemet är att 91 procent av den energi som ­för­brukas i världen produceras med fossila bränslen. ­Andelen för förnybara energikällor är bara några procent, säger Sasja Beslik.

Stenkol bryts intill

Australien är världens största producent av stenkol. En stor del av stenkolen kommer från delstaten Queensland utanför vilken Stora barriärrevet finns. Av de fossila bränslena är det just kol som producerar mest koldioxid i atmosfären och därför är användningen av kol mycket förödande.

1,06 18,93 26,73 35,68

2 222,67

Källa: Nordea

Minska tiden i duschen med två minuter Avstå från ett internationellt flyg per år Använd tåg i stället för egen bil Ät kött högst en gång i veckan

* Du kan inverka mycket genom att välja fonder som placerar ansvarsfullt och andra placeringsobjekt som uppfyller ESG-kriterierna. Även om du skulle göra allt annat som nämns ovan utan att byta ut dina placeringsobjekt, skulle det ta 27 år innan ditt kolavtryck minskar till samma nivå som om du sparade i Nordeas Starsfonder. Vårt exempel har räknats ut på basis av besparingar som i genomsnitt avkastar 1 000 euro per år under 42 år.

Nu planerar man en ny enorm stenkolsgruva i Australien som uppskattas leda till nästan 80 miljoner ton koldioxidutsläpp per år. Mängden är större än till ­exempel Sveriges totala utsläppsmängd under ett år.

Stenkol bryts nära Stora barriärrevet och transporteras över ­revet med båt.

– Stora barriärrevet håller på att dö och politikerna fokuserar på att öppna en stor stenkolsgruva precis ­intill. Alldeles bakvänt.

I Australien har man problem även på land. Det är inte längre möjligt att odla vissa sädesslag på grund av den uttorkade marken. Världsdelens naturresurser ­erbjuder oändliga möjligheter, men ändå producerar man mer stenkol än något annat land.

– På min resa märkte jag tydligt att klimatdiskussionen börjat mycket långsamt i Australien. För skolelever

2018#04 45 share

2018#04 46 share

Ansvarsfull finansiering

Levande korall

Döende korall

Stora Barriärrevet har beskrivits som ett av världens sju naturunderverk och utnämndes till världsarvsområde 1981. Nu har hälften av revets koraller ljusnat och riskerar därför att dö.

berättar man i praktiken inget om klimatförändringen eller korallrevets tillstånd.

Sasja Beslik anser att gruvorna är en symbol för saker som inte hör hemma i dagens värld. Han anser att kol hör hemma i jorden och bör inte brytas fram alls.

– Den nya, enorma kolgruvan ökar koldioxidutsläppen ytterligare. Den har en direkt inverkan på inte bara bara klimatet utan även på revet och dess känsliga organismarter. Ett utvecklat land som Australien borde agera på ett helt annat sätt. Det handlar om kortsiktig avkastning på klimatets bekostnad.

Australien har undertecknat klimatavtalet från ­Paris och berörs av samma krav om att minska utsläppen som alla andra länder. Under de senaste åren har Australien dock agerat i direkt strid mot Parisavtalet.

Beslik ser emellertid också ljusglimtar. Han besökte nyligen Marocko. Där, i ökenstaden Ouarzazate, bygger man som bäst världens största solenergipark.

Parkens produktion kommer i framtiden att täcka 40 procent av hela Afrikas energiförsörjning. Den ägs av Saudiarabien som försöker minska sitt beroende av oljeproduktionen. Solenergiparken är enorm till storleken: det tar över en timme att köra ­igenom den med bil.

– Jag tror att vår framtid finns i dessa utvecklingsländer som inte har olja, men som har mycket sol och tillräckDen svåra torkan som ­drabbat Australien i flera år förstör liga markområden för mycket ­marken och försvårar boskapsstora energiinrättningar. skötseln på många gårdar.

Nordea kan påverka

Miljöskyddet omfattar både möjligheter och ansvar, säger Sasja Beslik.

– Vi har framför oss flera stora utmaningar som berör hela världen, till exempel klimatförändringen och bristen på vatten. Stora banker som Nordea kan påverka sin verksamhetsmiljö genom samarbets- och placeringslösningar. Vi kan hjälpa våra företagskunder

i förändringen och delta i problemlösningen genom att arbeta för ansvarstagande, säger han.

Men tillbaka till Stora barriärrevet. Försämringen i havens tillstånd under den senaste tiden är påtaglig, säger Sasja Beslik. Även en amatördykare kan se skillnaden med sitt blotta ögat.

– Havet har ansetts vara en outsinlig källa. På ytan ser man inte vad som händer under den och därför reagerar vi ofta på förändringar för sent. Jag hoppas att var och en av oss senast nu tar tag i havets och klimatets välstånd.

Besök webbplatsen: www.sustainablefinance.nordea.com

SASJA BESLIK – uppgifter och utnämningar Strategisk chef, Nordea Sustainable ­Finance.

Styrelsemedlem, The Extractive Industries ­Transparency Initiative.

Styrelseordförande, UNEP Financial Initiative’s Water Work Group, FN. Sustainability Leader of the Year 2017, magasinet The New Economy.

Sveriges konungs hedersmedalj i 8:e storleken i Serafimerordens band 2013 för insatser inom miljö- och hållbarhetstänkande.

Pengar & lagen

share

Ändrad beskattning för ärvda ­kapitaliseringsavtal SANNA

SEVÄNEN

Hur behandlades ett kapitaliseringsavtal i arvsbeskattningen tidigare?

Vad betyder återköpsvärde?

Med återköpsvärde avses den tagna

Vad är inkomstskatteskuld?

I det här fallet avsåg kalkylmässig inkomstskatteskuld det skattebelopp som den avlidne skulle ha tvingats betala för den vinst som kapitaliseringsavtalet genererat, om denne hade sagt upp kapitaliseringsavtalet på sin dödsdag.

När trädde ändringen i kraft och påverkar den retroaktivt?

HFD:s beslut är ett förhandsavgörande för 2015 och skattemyndigheten uppdaterar sin anvisning därefter. Beslutet beaktas i nya beskattningar redan före anvisningen uppdateras. Har beskattningen redan verkställts kan man eventuellt söka ändring i den på basis av ­HFD:s beslut.

Beslutet gällde bara arvsbeskattningen, men önskan är att skatteförvaltningens anvisning även skulle ta ställning till gåvoskatten och att HFD:s beslut även tillämpas på gåvor.

Hur beskattades arvingarna om de återköpte kapitaliserings­ avtalet åt sig själva?

Arvingarna tvingades betala inkomstskatt för hela den andel som överskred summan som den avlidne hade placerat i sitt avtal. Om värdet på kapitaliseringsavtalet hade stigit, beskattades en del av de vinster som avtalet innehöll två gånger eftersom arvsskatt redan betalats på en del av vinsten.

Vad förändrades?

Enligt HFD:s tolkning ska kapitaliseringsavtal behandlas på samma sätt som andra tillgångsslag i arvsbeskattningen. Värdet som används vid arvsbeskattningen är således avtalets återköpsvärde utan avdrag för kalkylmässiga inkomstskatter.

Nordea Private Bankings chefsjurist Elina Helokoski

2018#04

Avtalets värde i arvsbeskattningen bestämdes genom att från dödsdagens återköpsvärde endast avdra den så kallade kalkylmässiga inkomstskatteskulden. Som arvsskattepliktiga medel räknades alltså avtalets gängse värde subtraherat med summan för att betala inkomstskatten.

Avtalets värde var alltså mindre i arvsbeskattningen än återköpsvärdet på dödsdagen. Därför betalade man mindre arvsskatt på avtalet än på den övriga egendomen överlag.

För andra tillgångsslag är det vanligt att arvskatten beräknas utifrån tillgångarnas gängse värde vid den avlidnes dödstidpunkt.

Det belopp som överskrider värdet som använts i arvsbeskattningen vid återköpstidpunkten, beskattas som kapitalinkomst.

Förändringen innebär att arvsbeskattningen för kapitaliseringsavtalet ökar, men inkomstbeskattningen minskar i motsvarande grad.

försäkringens sparbelopp, dvs. beloppet som beräknas utifrån kapitaliseringsavtalet och dess villkor, om försäkringen betalas före utgången av den avtalsenliga försäkringsperioden.

47

Tidigare behandlades kapitaliseringsavtal enligt skatteförvaltningens anvisningar i arvsbeskattningen. I december 2017 gav Högsta förvaltningsdomstolen ett avvikande beslut om hur ett avtals värde ska bestämmas i arvsbeskattningen. Samtidigt tog HFD även ställning till hur avkastningen av ett ärvt kapitaliseringsavtal beaktas i arvingarnas inkomstbeskattning om de återköper avtalet.

Bild: Mari Lahti

T EXT

Analys

Hur bygger man upp en optimal portfölj?

Placeringsportföljens ryggrad utgörs av att bestämma den förväntade avkastningen och risktoleransen. Nordea rekommenderar att i första hand diversifiera geografiskt, säger chefen för Nordeas Asset Allocation-team, Mats Hansson.

T EXT

SANNA

JOHANNA

Andel av världens aktiemarknader enligt marknadsvärde.

USA USA

SEVÄNEN

I LLUSTRATION

51,7%

SARAJÄRVI

Placeringsportföljen är placerarens viktigaste verktyg och man kan bygga upp den utifrån flera olika utgångspunkter.

Det sätt som Nordea använder för att välja ut placeringsobjekt grundar sig på teori och forskning.

Portföljens kärna består av kombinationen av risk och förväntad avkastning. I vardagen innebär risk oftast något dåligt, till exempel risk för att insjukna eller råka ut för en olycka. Därför tänker många att risk i samband med placering avser fara att förlora alla sina pengar.

I verkligheten innebär risk på placeringsmarknaden hur mycket den verkliga avkastningen kan avvika från den förväntade avkastningen.

När man bedömer risken måste man veta hur mycket man är beredd att avstå från. Det lönar sig att komma ihåg att avkastningen även kan vara större än förväntat, konstaterar Mats Hansson.

Tillsammans med sitt team ansvarar han för Nordeas placeringsrekommendationer och utvecklingen av dem.

Svängningar i avkastningen mäts med volatilitet som förutspår hur mycket placeringens värde kan variera i framtiden.

Ofta vill människor ha hög avkastning, men då vi visar bilder på modellportföljer som åskådliggör den risk som avkast-

ningen är förknippad med kommer många på andra tankar.

Låg risk går hand i hand med måttliga avkastningsförväntningar och på motsvarande sätt kan hög risk ge högre avkastning.

I början måste man också bestämma hur länge man tänker placera pengarna. I Nordeas långsiktiga modellportföljer är den rekommenderade placeringstiden minst sex år. Om placeringstiden är kort och marknaden sjunker betydligt hinner portföljens värde inte nödvändigtvis återhämta sig. Därför måste man veta tidsramen när man bedömer hur hög risk placeraren är beredd att ta.

Om placeringstiden är under sex år kan aktiernas andel i portföljen inte vara särskilt stor. På kort sikt är viktningen i ränteplaceringar vars risk är mindre, men då är också den förväntade avkastningen mindre.

Efter att man fastställt placeringstiden, risknivån och den förväntade avkastningen bestämmer man grunden för placeringsportföljen: hur mycket aktier och hur mycket ränteplaceringar man ska ta med.

Man måste känna sin portfölj

Följande steg är att diversifiera placeringarna vilket berör både aktier och ränteplaceringar i samma utsträckning.

share 48 2018#04

5,8%

3,6%

3,2%

0,3% share

3,7% Finland Suomi

8,1%

Frankrike Ranska

Storbritannien Iso-Britannia

Kiina Kina

Japani Japan

Saksa Tyskland

Källa: Thomson Reuters, MSCI All Country-indexet, enligt marknadsvärdet, 2/2018

har vi i första hand fokuserat på den. Vi ser emellertid också på den sektoriella diversifieringen.

Det finns ingen överlägsen portfölj

49 2018#04

Nordeas rekommendationer grundar sig på ekonomen och nobelpristagaren Harry Markowitz teori. Enligt den lönar det sig att sprida ut placeringarna väl vilket i praktiken betyder både geografisk och sektoriell diversifiering.

Portföljens uppbyggnad styrs av placeringens förväntade avkastning och risk. Man lägger mer pengar i placeringar som har ett bra förhållande mellan förväntad avkastning och risk.

Markowitz teori grundar sig på att trots att marknaden på kort sikt rör sig i samma riktning är samtidigheten ändå inte perfekt. Till exempel kan Europas ekonomi vara i en mild ­recession trots att det går bra för USA. Med korrelation åskådliggör man hur marknaderna rör sig i relation till varandra.

Om stämningen är bra stiger marknaderna överallt. Om marknaderna sjunker kraftigt, vilket är mycket ovanligt, ­börjar det med en global kris såsom finanskrisen eller när ­it-bubblan sprack. Då sjönk alla aktier samtidigt överallt.

Under ett globalt magplask stiger korrelationen tillfälligt.

Det är en av modellens egenskaper som är känd hela tiden.

Det viktiga är att placeraren känner sin portföljs egenskaper och förstår hur den klarar sig i olika marknadslägen, säger Hansson.

Undersökningar visar att sektoriell diversifiering är lite ­effektivare än geografisk. Till exempel korrelationen mellan Europas och USA:s aktiemarknader är hög, upp till 0,9, men korrelationen mellan den internationella läkemedelsindustrioch basindustriportföljen är mindre.

Forskarna konstaterar emellertid att skillnaden är liten. ­Eftersom kunderna är mer vana vid geografisk diversifiering

Portföljer optimeras inte för något speciellt marknadsläge eftersom en långsiktig placering rymmer både upp- och nedgångar.

-- Vår approach är så att säga en portfölj som tål alla väder.

Man vet aldrig när en uppgång eller nedgång inträffar, därför bygger vi en portfölj som inte är den sämsta i något läge.

Nordea reagerar på kortsiktiga förändringar i sin marknadssyn som utges varje månad. I den rekommenderar man att över- eller undervikta aktier eller räntor i sin helhet eller något aktieområde eller räntesegment. Över- och underviktningarna är oftast måttliga. Man vill undvika för stora förändringar så att kunderna håller sig i sin egen riskprofil.

En del kunder har önskemål om hur portföljen ska byggas upp. Om man till exempel vill få direkt avkastning från sin portfölj utan att sälja placeringar måste man välja aktier som ger hög utdelning.

Om kunden emellertid speciellt vill skydda sin portfölj mot kraftiga kursnedgångar, måste man även komma ihåg att man inte kan förvänta sig hög avkastning av samma portfölj vid uppgångar.

Marknaden är den samma för alla. Det finns inget trollspö som hjälper till att bygga en portfölj som är överlägsen i alla marknadsförhållanden. Om man alltså vill betona vissa egenskaper, måste man avstå från andra.

Att välja ut enskilda aktier står sist i tur.

Placerare vill ofta börja där spelet är svårast: hur ska jag välja ut rätt aktier och hur undviker jag de dåliga. Vi har till exempel en rekommendationslista över Finland-aktier med 15 företag, och ofta frågar man oss vilken av dem som är bäst.

Det vill säga, vilken enskild aktie det lönar sig att köpa. Vi ­rekommenderar att köpa dem alla för att minska risken.

2018#04 50 share

Kolumn

Diversifiering är det nya sommarmodet Modefenomenen inom kläder lär upprepa sig i regelbundna intervaller. Fjolårets mode är ute, men om du har något flera decennier gammalt i klädskåpet kan det vara inne på nytt.

På samma sätt kommer och går modet inom placering, men de grundläggande faktorerna består.

Förr var det lätt. Bara man inte lade alla ägg i samma korg, och placerade i odlingsmark, guld och handelsvaror, en tredjedel i var, då hade man använt all tillgänglig diversifieringslära.

I dag ger ökad kunskap ökad smärta, eftersom det är lätt att stöta på information. Både placeringsproffs och akademiska forskare utvecklar nya diversifieringsläror, så det finns gott om synsätt. Finns det på riktigt någon ny och bättre teori som kunde göra oss till bättre placerare?

Portföljuppbyggnadens uppgift är att skapa portföljer som avkastar så bra som möjligt med en så liten risk som möjligt. Det finns åtminstone tre slags utmaningar: det är svårt att förutspå avkastningen, placerarnas definition av risk kan vara mycket subjektiv och olika portföljer fungerar på olika sätt i olika marknadslägen. Man borde kunna motivera sina val rationellt på basis av forskning, och det borde vara lätt att genomföra.

Ett exempel på en lättvindig lösning är att placera lika mycket i alla placeringsobjekt. I praktiken bryr man sig alltså inte om vilken aktie man på riktigt tror på och överviktar små bolag.

Om man tar det här tankesättet som utgångspunkt för geografisk diversifiering, uppstår till exempel frågan: är Europa ett placeringsobjekt eller

trettio? Svaret har en stor inverkan på hur mycket man placerar i europeiska aktier. Finansteorin ger inga rationella motiveringar eller något stöd för en dylik balansering.

Det finns många modefenomen inom portföljuppbyggnad: Vikta placeringarna så att alla placeringar ger portföljen lika hög risk. Vikta aktieområden enligt den ekonomiska tillväxten. Minimera portföljens risk.

Och senaste ropet är. Använd dig av en hävstång för att få avkastningen och risken på önskad nivå.

Det kan emellertid vara klokt att vikta enligt risken till exempel när det är svårt att bedöma den förväntade avkastningen. Det är fallet med så kallade alternativa placeringar, till exempel ­kapital- och fastighetsplaceringar, ­ onoterade bolag och förnödenheter.

I övrigt är det emellertid svårt att motivera ett portföljuppbyggnadssätt som inte utöver risken även beaktar den förväntade avkastningen. Varför placera i något om man inte tror att det ger avkastning? Och om man tror att två placeringsobjekt avkastar lika bra, lönar det sig så klart att placera mer i objektet med lägre risk. Då är man mycket nära den portföljteori som utvecklades redan på 1950-talet.

Eftersom vi inte vet när marknaden kommer att stiga eller sjunka måste man bygga upp portföljens bas så att den tål alla förhållanden. Då är det lätt att finjustera portföljen efter marknadsläge. Kvalitet och klara linjer går aldrig ur modet.

Text Mats Hansson Chef för Nordea Kapitalförvaltnings Asset Allocation-team

Text Martin Leer Scharnberg

INVESTERING GENOM TIDERNA

”Män är som vin – vissa blir till ättika men de flesta blir bättre med åldern.”

Påven J o h an n e s X X I I I

Vinflaskornas värld rymmer inte bara stora smakupplevelser. Om du kan låta korken sitta kvar i flaskan har det genom tiderna visat sig vara lönsamt att investera i de dyra dropparna.

Innan Thomas Jefferson blev USA:s tredje president satt han i regeringen som minister för franska angelägenheter – och så älskade han vin. Under sina resor till Frankrike på 1780-talet passade han därför på att besöka landets många berömda vinmarker och utöka sin egen vinsamling. 200 år senare, år 1985, sökte en polsk musikskribent vid namn Hardy Rodenstock igenom en dammig källare i Paris. Där hittade han en vinflaska med initialerna ”Th. J.” ingraverade i glaset. Det var precis så Thomas Jefferson hade bett de franska vinhandlarna att märka de flaskor han ville köpa.

Vinet undersöktes av auktionsfirman Christie’s i London som konstaterade att det var en äkta Château Lafite från 1787. Vinet såldes på auktion för 105 000 pund. Sedan dess har flera experter tvivlat på vinets äkthet och ursprung. Det hindrade dock inte flaskan för att vara världens då dyraste vin.

Tusan också ...!

Den amerikanske vinhandlaren William Sokolin ägde en sällsynt Château Margaux från 1787. När han 1989 deltog i ett vinevene­ mang i New York och stolt ville visa fram flaskan råkade han stöta den mot armstödet på en stol så att den gick sönder. Lyck­ ligtvis var vinet försäkrat och han fick utbetalt 225 000 dollar.

Bourgogne Det franska området Bourgognes an­ seende och det relativt låga antalet producerade flaskor gör att de viner som kommer därifrån är några av världens mest eftertraktade. På analysföretaget Liv­exs årliga lista över världens mest värdefulla vinmärken var 24 av de 100 nämnda vinerna 2017 från Bourgogne.

.

Samlaren Världsrekordet Den idag dyraste vinflaskan är den sex liter stora kaliforniska flaskan Screaming Eagle Caber­ net Sauvignon från 1992. På en välgörenhetsauktion hos Napa Valley Wine Auction år 2000 köptes den av amerikanen Chase Bailey för 500 000 dollar.

2018#04

Oenophilia är det ord som vinsamlare använder om sin hängivenhet för vin. Ordet kommer från grekiskan: kärlek (philia) till vin (oinos). .

51

En av världens största vinsam­ lingar ägs av Gene Mulvihill som har fler än 100 000 vinflaskor.

Samlingen finns i källaren under Restaurant Latour i New Jersey, där Mulvihill är en av ägarna.

Förutom det enorma antalet flaskor rymmer vinkällaren även en så kallad NMR­spektroskopi­ utrustning som kan analysera vinflaskornas innehåll utan att de behöver öppnas.

share

share

52

2018#04

D E N YA

FIL ANTROPERNA Vår historia rymmer många generösa filantroper som har skänkt sina förmögenheter till välgörenhet. Nu förbereder sig en kapitalstark teknikindustri i Norden på att göra stora investeringar inom olika sociala områden. Samtidigt är en ny rörelse på väg, millenieentreprenörerna, som prioriterar altrusim högst – och därefter vinst.

T E X T M E T T E N E X M A N D I L L U S T R A T I O N E R M I K K E L M AI N Z

”Har du haft en bra dag, Bill?” ”Tja, vid lunchtid hade Melinda och jag utrotat polio. I världen.”

En karikerad ordväxling, javisst, men den rymmer ett korn av sanning. För när Microsofts grundare Bill Gates meddelar på Twitter att det destruktiva polioviruset långt om länge ser ut att ha släppt greppet om utvecklingsländerna, är det inte bara något som ligger världens rikaste man om hjärtat. Han skänker miljarder dollar till dessa vaccinationsprogram.

Bill Gates och hans hustru har sedan år 2000 arbetat på heltid med sin privata välgörenhetsfond, Bill & Melinda Gates Foundation. Fonden, som är den största av sitt slag i världen, har en uppskattad förmögenhet på 86 miljarder dollar, så här finns helt klart något att ta av.

Det är tungt kapital som går från filantropkapitalister som Bill Gates till världens mest behövande, men pengarna skulle aldrig ha nått fram om de inte var så många.

Hos de yngre filantroperna i milleniegenerationen gäller den omvända logiken. För dessa unga är affärsidén central, men den egentliga drivkraften ligger i att lösa samhällsproblem. Först gör vi skillnad och sedan tjänar vi pengar på det.

I den här gruppen kan en uppstartsidé utan vidare till hundra procent bäras av socialt engagemang. Entreprenörerna jobbar enligt samma anda som en hjälporganisation, men de orkar inte vänta på godkännandeprocedurer och byråkratiska mellanstationer. Dessutom har de chefsdrömmar – de vill tjäna pengar på sin innovation.

Möt en av de nordiska fackelbärarna: Hon trampar runt i ett uppkört hjulspår på en landsväg i Malawi – en ljus, ung kvinna med en sund kroppsbyggnad som står i skarp kontrast till de torkdrabbade omgivningarna.

Kvinnan spanar upp mot himlen och det som först liknar en jätteinsekt, visar sig vid en närmare anblick vara en drönare, en minihelikopter som väsande flyger fram över det gulbruna landskapet.

I filmen som har gjorts av ett team från BBC presenteras vi för idén: drönare transporterar medicin till avlägsna landsbyar i sydöstra Afrika. Kunden är FN som använder projektet som ett pilotförsök i en större satsning på drönarkorridorer över hela kontinenten. De flygande hjälparna ger den lokala

31­åriga Helena Samsioe är en av de mest framträdande sociala entreprenörer som Sverige har fos­ trat. Hennes företag Globhe utvecklar drönare och artificiell intelligens åt bland annat FN. Drönarna kan exempelvis trans­ portera medicin över landsdelar med dålig infrastruktur.

share 53 2018#04

Fo t o: To b i a s B j รถ r kg r e n

share 54 2018#04

sjukvårdspersonalen betydligt större räckvidd – de kan rädda människoliv och hämta information från avlägsna områden som annars skulle ha varit omöjliga att nå.

Kvinnan i Malawi är svenska Helena Samsioe, vd för drönarföretaget Globhe med huvudkontor i Stockholm. ”Vi är ett for profit-företag,” står det på företagets webbplats. Den 31-åriga entreprenören betonar vikten av ordet ”for”: ”Att tjäna pengar är helt avgörande. Vi har en affärsmodell som både bidrar socialt och som värnar om vinsten. Det är inte alltid så lätt i startfasen, men investerarna är mer intresserade av den här typen av projekt nu än de var för några år sedan”, förklarar Helena Samsioe som tidigare har bott i Afrika och därför har fått en uppfattning om marknadskrafterna där.

Malena Sigurgeirs­ dóttir och Jessica Rose Buhl­Nielsen är två danska af­ färskvinnor som lägger all sin energi på att revolutionera världens haltande livsmedelsindustri.

Med företaget Wholi lanserar de livsmedel av insektsmjöl.

Hon betraktas idag som en av de ledande aktörerna inom den globala drönarindustrin och är övertygad om att det svenska samhällets grundvärderingar spelar en viktig roll för framgångarna. ”En svensk uppväxt ger dig en utgångspunkt varifrån du kan erkänna världens problem och motiveras att göra något åt dem. Det sociala engagemanget är kärnan, dna:et. Det är något helt annat än CSR-strategierna som var så moderna för några år sedan. De fungerade som företagens positiva marknadsföring, men man agerade inte alltid därefter. Vi handlar.”

Från olja till teknik: ”Den skyldiga eran”

Svenska Helena Samsioe är ett exempel på en så kallad impact-entreprenör. Ofta används också uttrycket socialentreprenör, men aktörerna själva föredrar impact för det låter mer aktivt. Du påverkar omvärlden direkt. Du befinner dig ute på fältet.

Samtidigt är Globhe ett av teknikindustrins filantropiska inslag. De företag som vinner terräng

Fo t o: M a r t i n Ta n g g a a r d

2018#04

Fo t o: K l a r n a

med ny teknologi ersätter den gamla världens oljedynastier och möblerar om samhällsstrukturerna på samma sätt som industrimagnaterna gjorde under slutet av 1800-talet.

Föregångaren på den tiden var John Rockefeller som med sin bakgrund i en fattig baptistfamilj byggde upp enorma rikedomar på olja och bidrog till att dra igång den industriella revolutionen i USA. Han revolutionerade också hälso- och sjukvårdssystemet positivt med sin stora pengakista som innehöll det som idag motsvarar 280 miljarder dollar.

Rockefeller var världens första filantropkapitalist. På den amerikanska webbplatsen Inside Philantrophy omtalas han som en av de män som personifierade ”The Gilded Age”, den gyllene eran.

I en socialt indignerad roman med samma titel från 1873 hävdade Mark Twain för övrigt att gild och guilt uttalas på samma sätt: ”den skyldiga eran”.

Enligt David Callahan, redaktör på Inside Philantrophy och författare till boken ”The Givers” är en ny Gilded Age-rörelse på väg. En ny medvetenhet om att ge något tillbaka till det samhälle du har lyckats i. Nu är det teknikgiganterna som står vid rodret och som bär ansvaret för jordklotet.

I Finland har polletten trillat ned. Tillsammans med miljontals euro.

Supercell har på några år utvecklats från en klubb för nördiga programmerare i Helsingfors till en av världens mest markanta utvecklare av alt från spel till smarttelefoner. Företaget har bland annat skapat spelen ”Hay Day” och ”Clash of Clans” och har satellitkontor i San Francisco, Tokyo, Seoul och Shanghai.

Grundarna Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja är idag nyblivna teknikmiljardärer och pojkspolingarna har plötsligt fått en annan position.

Från att vara med på bilder med andra bleka gamers i proppfyllda datorrum har de förflyttats upp till det ekonomiska skikt där de nu måste uppträda ”vuxet”. De figurerar på Forbes listor över världens rikaste inom sitt fält.

55

share

Framför allt Ilkka Paananen har påverkats av den nya statusen och har mer eller mindre dragit sig tillbaka från offentlighetens ljus. Samtidigt växer uppenbarligen hans filantropiska samvete för han investerar miljoner i uppstartsföretag för välgörenhet via fonden Lifeline Ventures. We Foundation är ett av resultaten – ett projekt som etablerades 2015 för att hjälpa socialt utsatta familjer i Finland. ”Ni är vana vid att betala skatt”

Niklas Adalberth, grundare av betal­ tjänsten Klarna, är en av Sveriges mest för­ mögna venture­kapi­ talister. Hans pengar ska också påverka och göra skillnad för andra människor.

Det gör han genom Norrsken Foundation, som är en gemenskap bestående av sociala entreprenörer.

Supercell ansluter sig därmed till gruppen ”venturefilantroper”, förmögna personer som inte nödvändigtvis förväntar sig avkastning på sina sociala investeringar.

I Luxemburg sitter professorn i entreprenörskap Hedda Pahlson-Moller och bevakar just denna utveckling. Hon är en av Europas mest tongivande ”affärsänglar” och ingår bland annat i ledningsgruppen för konsultföretaget Tiime, som analyserar marknaden för impact-entreprenörskap.

Hedda Pahlson-Moller har bland annat en styrelsepost i European Venture Philanthropy Association som förra året höll kongress med 1 000 deltagare i Oslo. Här konstaterades det bland annat att nordiska entreprenörer och investerare är inno-

share

vativa på området, men att något håller oss från det stora internationella genombrottet. Det saknas fortfarande idéer liknande det svenska drönarföretaget som har gjort filantropi till en exportvara. ”Jag träffar massor av nordiska affärsmänniskor som gärna vill kanalisera sitt privata kapital till sociala projekt, men ändå blomstrar inte impact-investeringar och -entreprenörskap som i resten av världen. Jag tror att det beror på att ni är vana vid att betala skatt för just dessa syften och har ansvarsfulla regeringar som har tagit hand om sådant i många decennier”, säger Hedda Pahlson-Moller.

Hon har växt upp i USA och även tagit sin examen där: ”Kapitalistisk filantropi växte fram i USA i brist på annat. Det amerikanska samhället har aldrig tagit hand om sina medborgare i samma utsträckning som man har gjort i exempelvis Sverige. Därför har det varit nödvändigt för amerikanerna att förlita sig på privata förmögenheter när någonting behövde göras på den sociala fronten. Men nu är också de nordiska investerarna på gång. Ni hittar en balans där privat kapital och det offentliga delar på dessa uppgifter.”

19-årig norsk entreprenör och

Norske Maiuran Lo­ ganathan är 19 år och studerar Business Management och Computer Science på Minerva Schools i San Francisco. Redan 2015 fick Loganathan världen att häpna när han etablerade Young Sustainable Impact, en organisation som ska vidareutveckla FN:s globala mål ge­ nom nya affärsidéer.

Hon hänvisar till statistik från Global Impact Investing Network: 86 miljoner människor födda på 1980- och 1990-talen kommer ut på den globala arbetsmarknaden år 2020, och mer än 60 procent av dem vill ha ett liv och ett arbete där de gör skillnad för andra människor.

Detta gäller exempelvis norske Maiuran Loganathan som bara 19 år gammal kanske snarare kan kallas ett barn av millenieårgångarna. Han gjorde sig känd som entreprenörstalang redan som 16-åring och är nu elitstuderande i Business Management och Computer Science på Minerva Schools i San Francisco.

Maiuran Loganathan blev internationellt känd första gången när han efter FN:s klimatkonferens i Paris 2015 etablerade YSI, Young Sustainable Impact, en organisation vars mål det är att göra unga nyföretagare socialt medvetna och föra vidare FN:s globala mål i nya affärsstrategier. ”När du väljer att bli socialentreprenör lägger du ansvaret för att skapa en fungerande affärsmodell på dina egna axlar, en modell där det finns ett samband mellan att tjäna pengar och göra världen till en bättre plats”, säger Maiuran Loganathan. Även affärstidningen Financial Times undersö-

2018#04

Hedda Pahlson-Moller anser att genombrottet för impact-ekonomin och en ny mer värdebaserad investeringslust kommer med milleniegenerationen. Dessa människor har en helt annan inställning till vinst och företagaranda.

Fo t o: To m m y A n d r e s e n

56

FN:s globala mål

ker fenomenet. Bland annat har skribenten Richard Milne granskat unga socialentreprenörer i Norden.

Han anser att det saknas högprofilerade aktörer på scenen, men att det börjar hända saker.

Han nämner svenske Niklas Adalberth, som är en av männen bakom betaltjänsten Klarna. ”... i Europa där många unicorns (företag värderade till mer än en miljard dollar) är nya på marknaden tänker grundarna fortfarande mer på hur de ska tjäna pengar än på att använda dem. Men möt då Niklas Adalberth”, skriver Richard Milne.

Enligt Financial Times blev den svenske multimiljonären trött på att ständigt ”sträva efter ökad vinst i Klarna” och ville följa den amerikanska trenden genom att satsa en del av sin teknikförmögenhet på ett gott ändamål.

35-årige Niklas Adalberth har tillsammans med andra impact-investerare etablerat Norrsken Foundation i Stockholm, en gemenskap som idag består av 300 impact-entreprenörer. Den här formen av ”innovation hub” är ett nytt koncept i skandinaviska sammanhang. Kontoren som är modernt inredda i kala tegelbyggnader ska locka världens alla venture-kapitalister och därmed höja statusen för samhällsnyttiga projekt.

Den finska spelgigan­ ten Supercell har gjort succé världen över. Nu investerar företaget en del av kapitalet i sociala initiativ i hemlandet via fonden Lifeline Ventures, som bland annat värnar om utsatta familjer. Grun­ darna, Ilkka Paananen och Mikko Kodisoja, är teknikmiljardärer som helst undviker att vara med på bild. De vill att deras projekt ska stå i fokus – inte de själva.

Livsmedelsinnovation i Köpenhamn: insektsnacks

På Köpenhamn sjuder en liknande smältdegel av idéer i Singularity U Nordics innovationsavdelning. Här har Jessica Rose Buhl-Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir fått utveckla sin passion: livsmedel av insekter ...

De två unga kvinnorna har utbildat sig i både Köpenhamn och USA med inriktning på affärer och hälsa. Nu ska företaget Wholi göras lönsamt.

Motivationen är att mat gjord av insekter kan bli framtidens räddning för stora delar av jordens

2018#04

57

hungriga befolkning. Det är proteinrik kost som västvärlden ska lära sig att producera och uppskatta. På Wholis webbplats frestas du bland annat med snacks med choklad, pepparmynta och syrsmjöl – och informeras om att en sådan munsbit innehåller gott om protein, omega-3 och järn. Jessica Rose Buhl-Nielsen och Malena Sigurgeirsdóttir producerar sina insektsdelikatesser på en fabrik i Jylland och de kan bland annat köpas på dagligvarukedjan Irma.

Syrsor och buffalomaskar är några av de få insekter som de danska hälsovårdsmyndigheterna tills vidare har godkänt som livsmedel. ”Självklart ska vi kämpa mot det som kallas bristande konsumentacceptans. I västvärlden är vi inte vana vid att äta insekter. Men det kommer att förändras nu när allt fler inser att vi måste hitta ett alternativ till kött som människoföda, och just nu upplever vi ett ökande intresse från investerare”, säger Jessica Rose Buhl-Nielsen.

Hon understryker dock att även om de två entreprenörerna vet hur man driver ett företag så motiveras de av något annat: ”Vi brinner för detta. Vi bidrar till att bygga upp en helt ny hållbar sektor, och det är det som gör att vi stiger upp varje morgon. Pengarna kommer nog så småningom.”

share

2018#04 58 share

DIGI TA L FRÅGE S P ORT I UN DE RV IS N INGE N

”Eleverna har ändå en mobiltelefon i fickan, så varför inte använda den på ett förnuftigt sätt” När Johan Brand gick i skolan kunde han inte sitta stilla.

Idag har han skapat ett digitalt spel som får miljontals skolelever världen över att leka, hoppa och klappa – med sin mobil i handen.

Text Sandra Meinecke / Foto Bjørn Rosenquist

Johan Brand, 37 år, vill göra lärandet till en lek – bokstavligt talat. Tillsammans med sitt team har han därför utvecklat ett spel, där skolelever med en app på sin mobiltelefon kan tävla med och mot varandra som en del av undervisningen.

Frågorna kommer upp på white­ board­tavlan och eleverna svarar på sin telefon. På skärmen kan eleverna se vilken placering de själva och kompisarnas har och även se rätt svar.

Frågesporten Kahoot! passar in i elevernas digitala livsstil och skapar lek och engagemang som den norske entreprenören anser saknas i den traditionella katederundervisningen. ”Vi lär oss på olika sätt. Vissa elever behöver koncentrera sig, medan andra behöver röra på sig. Om vi ska skapa de bästa förutsättningarna för lärande måste eleverna engageras på nya sätt som passar in i den tid de lever”, förklarar Johan Brand som etablerade Kahoot! år 2012 efter flera års förberedelser tillsammans med sina två kollegor och en professor i gaming.

På den tiden var den norske entreprenören och gamingexperten förvånad över att elevernas digitala kompetens inte utnyttjades av lärarna i undervisningen. ”Samhället betraktade mobilen som något negativt som distraherade dem.

Så är det ofta med den tekniska utvecklingen tills vi upptäcker vad den faktiskt kan göra för oss. Eleverna har ändå en mobiltelefon i fickan, så varför inte använda den på ett förnuftigt sätt”, säger Johan Brand och tillägger att det är viktigt att Kahoot! är en plattform som håller samma digitala standard som eleverna känner från livet utanför skolan.

Hur garanterar ni att frågorna i frågesporten är korrekta? ”Det är läraren som har utarbetat ­frågorna så att de passar undervisningen. De kan också låna en frågesport som en annan ämneslärare har tagit fram. När eleverna själva utvecklar sina frågesporter är det inte innehållet som är det viktigaste, utan själva lärandeprocessen kring att formulera frågorna och undersöka vad svaret är.

Det är som att skriva en uppsats: den blir kanske inte perfekt, men du har ändå lärt dig något av att skriva den.

Du lär dig också empati och inkludering, eftersom du måste sätta dig in i vilka kunskaper din klasskamrat har om ett ämne.”

Men sitter inte eleverna bara och tittar på var sin skärm? ”Du spelar med dina klasskamrater och därför har plattformen utformats så att

frågorna inte står på mobilen utan på whiteboardtavlan. Då måste eleverna titta upp från telefonen, ut i klassrummet och på varandra. Jag anser att leken har försvunnit från klassrummen och det är synd. Barn vet hur man leker och de är trygga inom de ramarna.

Vi ska inte skapa användare, utan engagerade elever.”

Men vad händer med de barn som aldrig vinner och får se sitt resultat på tavlan? ”Jag är själv typen som aldrig vinner.

Men jag älskar att göra frågesporter för andra. Vi har undersökningar som visar att elever som normalt sett inte klarar sig så bra i skolan är riktigt ­duktiga på Kahoot! Det är just för att de leker och är i rörelse istället för att sitta stilla och lyssna. Enligt gamingteorin lär vi oss på åtta olika sätt, och många av oss använder flera metoder samtidigt. Det gör eleverna också med Kahoot!”

Alla lär sig på olika sätt. Kahoot! stärker de elever som liksom upp­ finnaren Johan Brand inte klarar av att sitta stilla på en stol.

KAHOOT! FÖR VUXNA Med hjälp av finansiering på 36,5 miljoner från bland andra Northzone och Microsoft Ventures och flera privata norska investerare har Kahoot! hittills 28 miljoner frågesporter på plattformen som varje månad spelas av omkring 50 miljoner människor i 200 länder.

Det är inte bara skolelever som har tagit leken till sig, även flera stora företag använder Kahoot! när de ska förmedla information till sina anställda och i Norge är spelet en succé i goda vänners lag på nyårsafton.

2018#04 59 share

I D É E R

S O M

9

K A N

F Ö R Ä N D R A

V Ä R L D E N

Hinner du inte läsa hela tidningen?

Varsågod: här får du ett cheatsheet med de nio bästa idéerna från den här utgåvan av Share. Det finns många fler idéer i tidningen.

Text Karen Gahrn / Illustrationer av den finske illustratören Rami Niemi. Baksidan på varje nummer illustreras av en nordisk illustratör.

Chemo to go

Lek dig klokare

Kråkor samlar fimpar

Tanken är enkel. Stoppa ner hela kemoterapibehandlingen i en ryggsäck så att leukemipatienterna kan få sin behandling i hemmet istället för att vara inlagda.

Resultat: bättre sömn, bättre aptit, ökad livskvalitet.

Miljontals människor i 200 länder leker in lärandet med appen Kahoot! På så sätt blir mobilen ett arbetsredskap istället för något som lärarna ska slåss med eleverna om.

En nederländsk entreprenör har utvecklat en annorlunda lösning på problemet med cigarettfimpen: en godisautomat för kråkor. När kråkan lämnar en fimp i maskinen belönas den med en godbit. Voilà.

Ta ledigt

Strumpor med gott samvete

Mossa mot luftföroreningar

På nederländska Heldergroen hissas alla skrivbord upp i taket exakt klockan 18 så att inga anställda sitter kvar och jobbar.

De anställda ska gå hem eller använda utrymmet i kreativt syfte.

Strumpbyxor förorenar när de kastas – och det gör de ofta efter att han använts bara några få gånger. Två svenska entreprenörer har designat det som idag är världens enda hållbara nylonstrumpor.

Att plantera träd i storstäderna kan vara både dyrt och besvärligt. Därför har ett tyskt företag utvecklat en transportabel mossvägg som kan filtrera luften från ­förorenade partiklar.

Resa på arbetstid

#SanDiegoFire

Sova med fiskar

”Jag kan resa vart jag vill i världen och du betalar för det?” Ja, svarade chefen.

Ett amerikanskt företag ger varje år sina anställda 1 500 dollar till en valfri resa – och det har stärkt kreativiteten.

Ett antal våldsamma skogsbränder i södra Kalifornien för elva år sedan fick fart på användningen av hashtaggen. Läs om hur en originell idé fick oss alla att använda samma tecken.

Internetföretaget Zappos har inrett ett sovrum under ett stort akvarium med färgglada fiskar. En powernap med utsikt över vackra fiskar ger mer utvilade och effektiva medarbetare.