Hallå där… Marika Edoff Solceller ökar i hela världen

Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik, som leder ett stort forskningsprogram inom EU med fokus på tandemsolceller.

Vad är det ni ska göra? – Den teknik som idag dominerar är kiselsolceller. Det är en ganska mogen teknik som kommit väldigt långt, nära den teoretiska verkningsgraden, så det är svårt att komma så mycket längre med den tekniken. – Om man vill ha ännu billigare solenergi i framtiden behöver man ta ett tekniksprång. Att göra tandemsolceller med kisel som bas, med ett lager av ett annat material som tar hand om en del av solljuset, är det hetaste forskningsområdet inom solceller idag. Vi ska använda tunnfilmsmaterialet Cigs som vi är duktiga på och har jobbat med länge. Vad finns det för fördelar med Cigs-tekniken? – Materialet går att göra blåljus-specialiserat, så att det tar hand om det blåa ljuset ännu bättre än kiselsolceller, som är specialiserade på det röda ljuset. Det har varit svårt att göra det tillräckligt effektivt, men nu har det skett nya genombrott i forskningen genom att blanda in silver och svavel. Med de två nya materialen kan vi komma ännu högre i verkningsgrad. – Eftersom Cigs-solceller tidigare har tillverkats industriellt och prövats under lång tid, finns ett gott förtroende för tekniken. Det är viktigt med tanke på stabilitetskravet. Det här är ju produkter som ska hålla länge, med en garanti på 25 år. Är intresset stort för solceller idag? – Ja, vi ser en storskalig utvecklingen av solceller i hela världen, det är en explosionsartad utveckling. Nu står solceller för nära sex procent av världens elproduktion och är snart lika stort som vindkraft, som också ökar kraftigt. Kärnkraft står för tio procent av den globala elproduktionen men ökar inte lika fort, så solen kommer att gå om kärnkraften om bara några år. Det är en enormt stark ökning just för att solcellerna är så kostnadseffektiva. Hur ligger forskningen vid Uppsala universitet till internationellt? – Vi ligger bra till och är välkända. Det vi gör tittar andra på, vilket visar att vi är respekterade bland forskare i världen. Att använda silver var det inte vi som hittade på utan forskare i USA. Sedan har vi tagit det ett steg till och nu är det många som experimenterar med silver. Vi var också pionjärer i att använda väldigt tunna skikt i solcellerna och det började många andra göra också. Man kan säga att vi leder utvecklingen i att hitta på nya saker. Det är vi bra på.

/ ANNICA HULTHSOLCELLER OKAR I HELA VARLDEN

FOTO: GETTY IMAGES Studien visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet.

Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

Nytt kompetenscentrum inom kärnteknik

FYSIK Uppsala universitet är värd för ett nytt kompetenscentrum inom kärnteknik. Centret ska stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad strategi för införande av små modulära reaktorer i Sverige. Det nya kompetenscentrumet ANItA (Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning) kommer att samla en stor del av svensk industriell och akademisk kärnteknisk kompetens. Koordinator är Ane Håkansson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

SAMHÄLLE Professor Robert Goodin, Australian National University, får 2022 års Skytteanska pris i statskunskap för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utformas”. Priset och en prissumma på 500 000 kronor delas ut av Skytteanska stiftelsen vid Uppsala universitet. Stiftelsen firar 400-årsjubileum 2022.

SAMHÄLLE Högutbildade föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en studie vid statsvetenskapliga institutionen.

I studien kontaktades 3 430 grundskolor via mejl, av en påhittad förälder som ville veta mer om den aktuella skolan. Föräldern gav information om sitt namn och sitt yrke. Det här är ett av de största diskrimineringsexperiment som genomförts i Sverige. – Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkomnande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolans egenskaper. Resultaten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid statsvetenskapliga institutionen. – Min studie visar att socioekonomisk diskriminering förekommer i den svenska skolan, med potentiellt stora negativa konsekvenser både för individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning.

Granens comeback efter istiden tog 10 000 år

BIOLOGI Granen är det vanligaste trädslaget i Sverige och var vanligt förekommande också före vår senaste istid. Men det tog tid innan den återetablerade sig efter istiden. En ny studie vid institutionen för ekologi och genetik visar att det tog mer än 10 000 år från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter istiden till dess att de fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.