6 minute read
Nya Ångström inspirerar
Med bland annat olika former av mötesytor, konstverk i betong och pendelexperiment är tanken att nya Ångström ska inspirera studenter och forskare till möten och nya tankar.
Det nya Ångström invigdes den 13 maj 2022 av kronprinsessan Victoria.
ÅNGSTROM NYA INSPIRERAR
text ANDERS BERNDT foto MIKAEL WALLERSTEDT, ANDERS BERNDT
En stor utbyggnad av Ångströmlaboratoriet med två hus har precis avslutats och hus 10 fungerar nu som entréhus för hela nya Ångströmlaboratoriet.
Besökare som går in genom de moderna betongportalerna som omsluter entrédörrarna upptäcker snart att utsmyckningen domineras av två objekt i ljusgården mitt i byggnaden.
BREDVID DEN BREDA trappan upp från ljusgården hänger en pendel och i en annan del av ljusgården sticker det upp ett snett betongblock.
Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, har i olika sammanhang under projekttiden och under byggperioden tryckt på att det nya Ångström ska förstärka den intellektuella miljön och stimulera sociala möten mellan studenter, lärare och forskare inom olika ämnen. – Jag tror att de här slumpvisa mötena, de oplanerade mötena mellan forskare och studenter, kommer att göra det här till en fantastisk plats för forskning, utbildning och innovation. Det här är ett hus byggt för kreativitet och tvärvetenskapliga möten, säger Johan Tysk.
PENDELN SOM LÅNGSAMT svänger fram och tillbaka bredvid trappan är en Foucaultpendel. Förutom den långsamma pendelrörelsen vrider sig pendeln också medsols i golvplanet. Pendeln och experimentet är uppkallat efter den franska fysikern Leon Foucault som genomförde det här experimentet 1851 för att bevisa att jorden snurrar runt sin egen axel.
Pendeln i Ångströmlaboratoriet är i mässing, väger 20 kilo och hänger i en 28 meter lång pianotråd upphängd i balkarna över ljusgården. Pendeln vrider sig ett varv i golvplanet på 27,7 timmar. Men det är egentligen inte pendeln som vrider sig, den gungar bara fram och tillbaka i en stadig pendelrörelse. Det är jorden som vrider sig runt pendelns fäste uppe i balkarna.
PENDELN KOM TILL på initiativ av Mattias Klintenberg, professor i fysik vid Uppsala universitet, och blev möjlig genom en donation av Johan Tysk. – Jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Den väcker frågor kring hur sjutton allt kan fungera tillsammans och det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, säger Johan Tysk.
BETONGBLOCKET som sticker upp ur golvet i ljusgården och står lite snett är ena delen av konstverket IO av konstnären Karl Larsson. Den andra delen består av en poesibok men i skrivande stund har den inte presenterats. Det är Statens konstråd som i samarbete med Uppsala universitet ansvarar för konstverket.
Namnet IO syftar på olika kulturella och naturvetenskapliga begrepp, till exempel Jupiters måne, Input/ Output och etta/nolla i binärt talsystem. För konstnären är begreppet glitch centralt för konstverket IO. Glitch är en dataspelsterm för när grafiken inte fungerar och spelaren skymtar något annat. Genom att försöka skapa en glitch i arkitekturen och genom poesi kan konstverket inspirera till nya analyser och beskrivningar av verkligheten. ●
Pendeln För att pendeln inte ska stanna får den en liten skjuts av en elektrisk spole monterad under golvet, som skapar ett magnetfält. Upphängningen i taket är utformad för att med hjälp av friktion minimera eventuella andra rörelser utöver den rena pendelrörelsen.
Betongblocket Skulpturen IO väger 20 ton och lyftes på plats tidigt i byggprocessen med hjälp av två lyftkranar. Ångströmlaboratoriet
• Första delen av Ångströmlaboratoriet invigdes 1997 som en utbyggnad av de gamla regementslokalerna på Polacksbacken som Uppsala universitet flyttade in i 1987. • Ångströmlaboratoriet har sedan byggts ut i olika etapper. Hösten 2018 startade bygget av två nya hus som avslutades våren 2022 med inflytten i hus 10.
• Hus 10 omfattar cirka 23 000 kvadratmeter med både undervisnings- och forskningslokaler, kontor, reception, studentservice, mötesytor, restaurang, bibliotek, aula och en visualiseringsteater.
• Hela Ångströmlaboratoriet omfattar efter utbyggnaden runt hundratusen kvadratmeter. I samband med att de nya husen börjat användas har universitetet lämnat de gamla regementsbyggnaderna.
• Universitetets byggnader är oftast uppkallade efter en framstående forskare men Ångströmlaboratoriet är intressant nog uppkallat efter både Anders Jonas Ångström och hans son Knut Ångström. Båda var professorer i fysik vid Uppsala universitet under 1800-talet.
FOTO: GETTY IMAGES Hur får man barn att äta mer hälsosamt? Det fi nns ingen metod som passar alla.
Undvik förbud kring mat och vikt
HÄLSA Övervikt hos barn blir allt vanligare och många föräldrar undrar hur de bäst kan hjälpa sitt barn. Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit en bok full med användbara tips.
Efter tjugo års forskning om övervikt hos barn och ungdomar, har nu Paulina Nowicka kommit ut med boken ”Hälsovikt för ditt barn”. – Det är många föräldrar som hör av sig till mig med frågor om vikt och är oroliga. Samtidigt fi nns det evidensbaserade källor, så jag ville skriva en bok som bygger på aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet.
Det fi nns ingen metod som passar alla föräldrar, betonar hon.
– Boken är ingen manual, snarare massor av olika tips som kan funka just för din familj. Jag tror det bästa tipset är att börja med små steg och inte vända upp och ned på tillvaron. Ett annat tips är att undvika förbud, till exempel att inte ta bort godis helt, för då blir man väldigt fokuserad på godis.
Idag har 10–20 procent av barnen i Sverige utvecklat övervikt. Forskning visar att det är bäst att börja tidigt om man vill göra förändringar mot en mer hälsosam livsstil.
Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
100 miljoner till ekologi och genetik
EKOLOGI, GENETIK Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning och stödja unga forskare inom ekologi och genetik. Det är den största donation Uppsala universitet fått i modern tid. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.
Först ut med master i biologiska läkemedel
FARMACI Proteinbaserade läkemedel är en vetenskap i snabb rörelse framåt. Med lång halveringstid och riktad verkan i kroppen möjliggör de effektiva behandlingar, men att skapa formuleringarna som kan ta proteinet hela vägen till målet förblir en utmaning för forskningen. Det ställer akademi och industri inför stora kompetensbehov, och höstterminen 2022 lanserar Uppsala universitet ett tvåårigt masterprogram med fokus på biologiska läkemedel. Det blir det första i Sverige och ett av bara en handfull i Europa.
EKONOMI Hösten 2022 startar ett helt nytt magisterprogram där internationell och europeisk handelsrätt integreras med företagsekonomi. Studenterna ska genom att studera realistiska och pedagogiska fall lära sig att se de juridiska och de företagsekonomiska aspekterna som en helhet. – Vi tror att den här tvärvetenskapliga helhetssynen behövs i en värld som blir alltmer komplex och att programmet kan förbereda studenterna på ett bra sätt för arbete i europeiskt och internationellt företagande, säger Hajo Michael Holtz, utbildningsansvarig för det nya programmet.