Smärta är inte bara ett symtom

Ungefär 30 procent av till exempel patienter med ryggsmärta eller artrossmärta i knät som opereras blir inte smärtfria efter operationen. Det gäller också patienter med reumatism.

SMARTA

ÄR INTE BARA ETT SYMTOM

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta med sikte på nya behandlingar.

text ANNICA HULTH foto GETTY IMAGES, MIKAEL WALLERSTEDT

Idag är smärta den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, efter psykisk ohälsa. Ofta betraktas smärta som ett symtom som försvinner när grundorsaken behandlas, till exempel genom en operation av ett knä eller behandling av reumatism. Men det är inte alltid så enkelt. – Om man har ett långvarigt smärttillstånd där smärtan initialt är ett symtom kan det ändå bli så att när nervsystemet blivit bombarderat av smärtsignaler under en längre tid. Då förändras funktionen av nervsystemet så att det börjar förstärka smärtsignalerna, det blir som en högtalare där man vrider upp volymen. I vissa fall verkar det vara irreversibelt, säger Eva Kosek.

Hon är läkare vid smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och leder två forskargrupper, en vid Uppsala universitet och en vid Karolinska institutet.

UNGEFÄR 30 PROCENT av till exempel patienter med ryggsmärta eller artrossmärta i knät som opereras blir inte smärtfria efter operationen. Det gäller också patienter med reumatism. För 20–30 procent kvarstår smärtproblematiken trots att man framgångsrikt behandlat infl ammationen.

Den här typen av smärta kallas nociplastisk smärta. Ett exempel är fi bromyalgi, en helkroppssmärta som främst drabbar kvinnor. Genom experiment där man gett smärtstimulering och försökspersonerna själva skattat sin smärta har forskarna fått fram responskurvor. De använder också magnetkamera för att studera smärtresponsen i hjärnan. – Dels har vi kunnat se att vid fi bromyalgi är man mycket mer smärtkänslig för alla typer av smärtstimuli. Dels kan vi se att under smärtstimulering så aktiverar de inte sina smärthämmande system på ett normalt sätt. Vi har kunnat lokalisera var i hjärnan den här dysfunktionen sitter och också hur det påverkas av till exempel förväntningar.

Eva Kosek är läkare vid smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

FORSKARNA STUDERAR OCKSÅ hur immunsystemet och nervsystemet samverkar, genom att söka efter olika biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska. Bland annat har man sett att människor med smärta har ökade halter av cytokiner, proinfl ammatoriska ämnen, i ryggmärgsvätskan.

De har också kunnat se en aktivering, just vid fi bromyalgi, av hjärnans immunokompetenta celler. Det är celler som sätter igång immunsystemet, vilket tyder på att det händer något i samspelet mellan immunsystem och nervsystem.

Ett annat forskningsspår, som fått mycket internationell uppmärksamhet, är antikroppar hos människor med fi bromyalgi. – I samarbete med Camilla Svensson, professor på institutionen för fysiologi och farmakologi vid KI, har vi tagit ut antikroppar ur blod från patienter med fi bromyalgi, och sprutat in dem i möss, berättar Eva Kosek.

Forskarna har kunnat se att antikropparna binder till en viss typ av celler, så kallade satellit-gliaceller, som aktiveras. Dessa frisätter förmodligen ämnen som påverkar nervcellerna och förstärker smärtsignaleringen.

FYNDEN HAR RÖNT stort internationellt intresse. Bland annat utnämndes studien till ett av de tio viktigaste vetenskapliga fynden under 2021 av den brittiska tidningen The Guardian. Eva Kosek ser stora möjligheter framöver. – Skulle vi lyckas med det här, kan vi få diagnostiska metoder för vissa svårare former av fi bromyalgi. Då skulle man kunna välja ut patienter som har väldigt mycket av dessa antikroppar och erbjuda immunreglerande behandlingar som fi nns redan idag. I förlängningen skulle helt nya biologiska läkemedel kunna utvecklas specifi kt mot fi bromyalgi.

Fortfarande blir många fi bromyalgipatienter, och andra med långvarig smärta, misstrodda av sina husläkare. Därför jobbar Eva Kosek mycket med att sprida information. Hon ledde den arbetsgrupp inom International Association for Study of Pain som lanserade termen nociplastisk smärta. Och hon ser fram emot de nya globala diagnoskoderna i ”International Classifi cation of Diseases”, ICD 11, som snart ska börja användas. – Där har smärta äntligen fått ett eget kapitel där man använder begreppet primär smärta för smärta som sjukdom. Det är en direkt avspegling av vår och andras forskning. ●