14 minute read
Nyköping en förebild i Oslo
» Våld är varje handling riktad mot en annan person, som, genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill. «
Per Isdal – Alternativ till våld
Advertisement
Allt våld sitter inte i nävarna
OLIKA TYPER AV VÅLD:
Fysiskt • Psykiskt • Sexuellt Latent • Ekonomiskt Materiellt
Hanna Karmaeus, Maria Sager, Henrika Lundberg, Elin Stenström, Jenny Rosén, Petra Pettersson och Stina Hälleblad, från Familjefridsmottagningen berättade om sitt arbete med våld i nära relation, på stor konferens i Oslo.
Nyköping blev exemplet i Norge
Nyköpings familjefrids-mottagning har under hösten besökt Nordens största konferens för våld i familjerelationer, i Oslo. Där berättade de om sitt arbete i Nyköping när det gäller våld i nära relation.
TEXT: MARIANNE RYNEFELT SKOG OCH JENNY THORELL
Familjefridsmottagningens sätt att arbeta jämfört med många liknande verksamheter är att alla kuratorer möter alla målgrupper, det vill säga våldsutsatta, våldsutövare och barn. De har jobbat med våldsutövare i cirka tio år men det är först 2022 som det blivit ett lagkrav i Sverige. – Våld är komplext, det är nödvändigt att jobba med alla perspektiv, även våldsutövare. Så länge det finns våldsutövare finns det våldsutsatta, säger Petra Pettersson, samordnare på Familjefridsmottagningen.
Under konferensen i Norge höll Familjefridsmottagningen en workshop. Intresset var stort. – Vi fick byta till en större lokal för att det kom dubbelt så många fler åhörare än förväntat till workshopen. Reflektionerna från åhörarna var att de blev inspirerade och var mycket positiva över lag, säger Henrika Lundberg, enhetschef på Individ- och familjeomsorgens förebyggande enhet.
STÖD VID VÅLD
Den som är utsatt för våld i nära relation kan få hjälp med samtalsstöd och hjälp med praktiska saker som akut boende. Det finns kommunalt stöd och stöd från frivilligorganisationer. Det finns också stöd för personer som utsätter andra för våld.
Läs mer på nykoping.se/stopp
För hjälp utanför kontorstid, kontakta social beredskap 073-773 72 73
Petra Blom föreläser i utbildningsfilmerna på IN.
Utbildning för alla medarbetare
Alla medarbetare i Nyköpings kommun ska få ökade kunskaper om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Därför finns det utbildningsfilmer på IN som alla medarbetare ska se. Utbildningsinsatsen är ett beslut från kommunfullmäktige.
TEXT: JENNY THORELL
– Om man vet var hjälpen finns är det lättare att ställa frågor om våld och hänvisa personer som behöver stöd och hjälp, rätt. Utbildningsfilmerna är en del i en strategi i att förebygga och bekämpa våld, säger Marie Eriksson, strateg gällande våld i nära relation.
Det finns tre utbildningsfilmer om:
• våld i nära relation • hedersrelaterat våld och förtryck • våld och försummelse gentemot barn (frivillig och främst för de som möter barn i jobbet)
Filmerna är cirka en timme långa. Chefen avgör hur filmerna ska ses – enskilt, i grupp eller i mindre grupp, beroende på hur det passar i det vardagliga arbetet. När enheten har sett filmerna ska chefen återrapportera det till Marie genom att mejla, marie.eriksson.2@nykoping.se. Petra Blom som föreläser i filmerna är utbildad sociolog och har arbetat mot våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck i över 20 år. Utbildningsfilmerna för alla medarbetare är också en del i det sociala hållbarhetsprogrammet för Nyköpings kommun. Filmerna och ett kunskapsdokument om hur du kan agera på arbetsplatsen finns på in.nykoping.se/vald
Marie Eriksson, strateg för våld i nära relation.
Du som möter barn och unga i ditt jobb
Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa uppmanas att anmäla sin oro till socialtjänsten, enligt socialtjänstlagen. Kontakta barn och ungdomsenheten på 0155-45 77 14 eller regdso@nykoping.se. Eller gör en orosanmälan via e-tjänsten på nykoping.se/oro
Till Barnahus kommer barn upp till 18 år som misstänks vara utsatta för vålds- eller sexualbrott. Barnahus erbjuder en trygg och barnvänlig miljö där barnets behov står i centrum. På Barnahus samlas representanter från olika myndigheter för att den utsatta inte ska behöva slussas runt mellan olika myndigheter och upprepa sin berättelse. Du kan också vända dig anonymt till Barnahus för konsultation med samordnare.
Kortfattad checklista
vid misstanke om att medarbetare eller brukare far illa:
1. Kontakta chef eller verksamhetsansvarig 2. Ansvarig chef bokar ett möte med personen och frågar hur personen har det. Om det gäller en brukare kan medarbetaren hitta en tid för sådant samtal med personen. 3. Informerar om vart man kan vända sig för att få stöd 4. Hjälp personen att få kontakt med det kommunala stödet på socialtjänst och Familjefridsmottagningen 5. Boka in ett nytt samtal – följ upp och stötta 6. Upprepa ovan vid behov och ha fler uppföljningssamtal
Se checklistan i sin helhet i kunskapsdokumentet som finns på in.nykoping.se/vald
Våga fråga!
Om du som kollega eller vän misstänker att någon är utsatt för våld; våga fråga. Ett stort problem för våldsutsatta är tystnad från omgivningen – att de flesta inte vågar fråga fast de kanske misstänker eller vet.
Erfarenheter från vården visar att de som får frågor om våldsutsatthet sällan tar illa upp, tvärtom. Kvinnojourer och kommunala stödverksamheters erfarenhet visar också att det faktum att någon faktiskt frågade, såg och sa något, ofta var avgörande för att en utsatt till slut förändrade sin situation.
ATT STÄLLA FRÅGOR OM VÅLD
• Hitta ett sätt/en fråga som du känner dig bekväm med. • Det är viktigare att fråga än att faktiskt låta bli!
I kunskapsdokumentet på IN hittar du förslag på frågor du kan ställa och hur du kan bemöta någon som du misstänker kan vara utsatt för våld: in.nykoping.se/vald
[ HALLÅ ERIKA! ]
Erika Wallin på division Utbildning!
Du är kommundoktorand, vad är det?
– En kommundoktorand har en tvådelad tjänst, en del som doktorand och en del kvar på sitt »vanliga« jobb. För mig innebär det att jag arbetar som utvecklingsledare för förskolorna i Nyköpings kommun på halvtid och har en doktorandtjänst på Södertörns högskola på halvtid. Syftet är att man ska genomföra verksamhetsnära forskning som direkt kan användas i praktiken.
Vilket område forskar du på?
– Mitt forskningsområde är utbildningsvetenskap och mitt forskningsämne är den praktiska kunskapens teori. Vilket innebär att jag utgår från att det finns flera former av kunskap som blir viktiga i en profession. I min forskning är det förskolan och pedagogers professionskunskap som är i fokus.
Vad hoppas du att dina studier ska kunna leda till?
– Att vi får mer kunskaper om framgångsfaktorer och utmaningar med de kollegiala forum/utvecklingsinsatserna vi har i förskolan (gemensam reflektionstid, läslyftet, studiedagar kvällsforum med flera). Hur kan vi på bästa sett utvecklas och lära tillsammans? Jag är även nyfiken på hur de kunskaper som förmedlas i dessa forum sen används i praktiken.
TEXT: ANNIKA HEDBERG – Vi tillbringar många timmar på ett jobb. Vi behöver få upp ögonen för hur vi alla kan påverka vår arbetsmiljö, säger arbetsmiljösamordnarna Anette Kumlin Jonsson och Melanie Borgemo.
Delaktighet viktig för att må bra
Förskolans arbetsmiljösamordnare Anette Kumlin Jonsson och Melanie Borgemo arbetar för att öka medvetenheten om en hälsosam arbetsmiljö.
TEXT: VILHELMINA ALWERT
När Anette Kumlin Jonsson och Melanie Borgemo träffar pedagoger är det sällan de kommer med färdiga svar. – Den fysiska arbetsmiljön är lättare att mäta och få synliga effekter direkt. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om ett långsiktigt arbete. Här handlar det om att öka kunskapen och skapa tid för reflektion. Ofta sitter individerna och teamen själva på lösningar, säger Anette Kumlin Jonsson.
Hur gör man för att skapa en bra arbetsmiljö?
– Kommunikation och delaktighet är jätteviktigt. När alla jobbar mot samma mål och främjar det som redan fungerar, då ökar arbetslusten och hälsan. Mycket kan man som medarbetare eller arbetslag förbättra själva, till exempel genom att prata om förbättringsmöjligheter, säger Melanie Borgemo.
När Anette Kumlin Jonsson och Melanie Borgemo anställdes i kommunen i våras fick de ett tydligt uppdrag: att sänka sjukfrånvaron, särskilt korttidsfrånvaron. De konstaterar att pedagogerna har barnen i fokus. Ibland behöver de hjälp att komma ihåg sig själva och den egna arbetsmiljön. – Återkommande sjukfrånvaro kan vara ett tecken på att man inte mår bra. Vi hjälper till att fånga upp om det är arbetsrelaterat genom våra hälsosamtal. Ibland kan det räcka att stanna upp och reflektera över situationen med oss och sedan prata om det tillsammans med sin närmsta chef, säger Anette Kumlin Jonsson. – Arbetsmiljösamordnarna är ett stöd till ledningen i förskoleverksamheten. De kan hjälpa till att ringa in vilket stöd en arbetsplats behöver och ge förslag på lösningar. – Arbetet med friskfaktorer är en härlig utgångspunkt som bidrar till ökad trivsel och arbetsglädje. Det är fantastiskt att vi redan börjar se effekter av arbetsmiljösamordnarnas arbete. När vi stärker arbetsmiljön bidrar det till att höja kvaliteten på barnens utbildning. Skolledarnas uppdrag blir mer renodlade och samtidigt ser vi tecken på att korttidssjukfrånvaron hos personalen på sikt minskar. Det ger mer stabilitet på arbetsplatserna, säger skolchef Ewa Björnfoth.
ANETTES OCH MELANIES TIPS FÖRBÄTTRA DIN ARBETSMILJÖ
• Våga prata om vad du behöver • Se till sakfrågorna • Bygg på det som funkar • Var nyfiken på hur andra jobbar och dela goda exempel • Visa omtanke om dina kollegor • Kom ihåg att ha kul!
Vad gör vi som arbetsgivare åt hög frånvaro?
TEXT: ANNICA NILSSON
Vad gör vi som arbetsgivare åt en hög sjukfrånvaro?
– Arbetsrelaterad sjukfrånvaro handlar i första hand om att en individ är drabbad. Som arbetsgivare är det vår uppgift att arbeta bort arbetsmiljörisker som kan leda till arbetsrelaterad ohälsa. Det handlar också om andra negativa konsekvenser som blir en konsekvens av sjukfrånvaro för organisationen och för samhället i stort. Det är viktigt att vi som arbetsgivare arbetar på flera plan parallellt. Att snabbt komma igång med rehabiliteringsinsatser enligt vår rehabkedja är viktigt för individens återgång till arbetet. Samtidigt måste det pågå ett systematiskt arbetsmiljöarbete som stöder ett förebyggande arbete. Införandet av KIA som införts under hösten kommer att stärka vår systematiska förmåga.
Vad innebär införandet av KIA (kommunernas informationssystem om arbetsmiljö)?
– Där kan chefer, medarbetare och skyddsombud rapportera och hantera olyckor, tillbud och riskobservationer i arbetsmiljön. De senaste veckorna har ett 90-tal skyddsombud utbildats i KIA, vilket kommer att stärka vår kapacitet att som arbetsgivare, skyddsorganisation och medarbetare arbeta tillsammans på ett proaktivt sätt med vår arbetsmiljö. Som ett exempel, när någon i verksamheten registrerar en tillbudsanmälan går det per automatik till chefen som väljer sitt respektive skyddsombud som då är med i utredningen från start. I takt med att KIA nu också används i hela kommunen, bidrar det till ett relevant och bra underlag som kommer att stödja vårt förebyggande arbetsmiljöarbete.
Vad görs mer?
– Under 2023 påbörjas utrullningen av BAM (Bättre Arbetsmiljö I Samverkan) i kommunen. BAM är en etablerad grundutbildning i arbetsmiljö och riktar sig till våra chefer och skyddsombud. Planen är att cirka 100 chefer och skyddsombud ska gå den utbildningen nästa, år och utbildningsinsatsen planeras fortgå även under 2024. Kompetensutvecklingsinsatser kopplat till hur vi ska arbeta inom rehabiliteringskedjan med de verktyg som den erbjuder och den psykosociala arbetsmiljön har också ett tydligt fokus för nästa år. Kan man bryta sjukfrånvaron innan den går över till långtidssjukfrånvaro är det en stor vinst för alla, och utvecklingsinsatserna syftar till att vi både ska bli trygga och säkra i det förebyggande och efterhjälpande arbetet.
Varför är sjukfrånvaron så hög i vår kommun?
– Vi delar dessvärre problemet med hög sjukfrånvaro med andra kommuner i Sverige. Kvinnors sjukfrånvaro har till exempel sedan länge varit högre än mäns och vissa yrken och verksamheter som vård, skola och omsorg har kontinuerligt högre sjukfrånvaro än andra. Vi behöver arbeta uthålligt och systematiskt för att komma åt rotorsakerna till ohälsan i våra verksamheter och därför är den pågående och omfattande satsningen på ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom kommunen oerhört viktigt.
Katarina Högström Hadfy, HR-chef Nyköpings kommun
Social omsorg ska minska sjukfrånvaron med ny metod
Division Social omsorg tar nu krafttag för att åtgärda sjukfrånvaron. Ledningsstöd och ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete är två av nycklarna till förändring.
TEXT: MARIANNE RYNEFELDT-SKOG
Under hösten har två HR-projektledare anställts för att bland annat fokusera på sjukfrånvaron. Centrala HR bistår också divisionen med en nyanställd HRkonsult. Parallellt med det pågår en mängd åtgärder. Divisionen inför nu en ny metod framtagen av Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att få ned sjukfrånvaron. Flera kommuner tillämpar metoden riskorienterat arbetssätt framgångsrikt - i Nyköping kallas den friskorienterat arbetssätt. – Sjukfrånvarotalen inom DSO har varit höga i flera år, inte minst under pandemin men läget har förbättrats under hösten. Vi är övertygade om att det nya arbetssättet kommer att ge bra resultat på sikt. Det är viktigt att medarbetare med återkommande korttidsfrånvaro inte går in i en mer långvarig sjukfrånvaro, att vi följer upp vad som är problemet. Vårt mål är att minska och förkorta sjukfrånvaron framöver, säger Mattias Carlsson, äldreomsorgschef.
En central del i arbetet är att arbeta med och fånga upp sjukfrånvaron på alla tre nivåer; medarbetare, arbetsplatser och ledningsnivå. Konkreta riktade aktiviteter ska minska och förebygga sjukfrånvaron. Det ska göras med tydliga rutiner, processer och policys, regelbunden uppföljning av sjukfrånvaro, genomlysning av aktuella ärenden och översyn där det kan finnas risk för sjukfrånvaro.
Det här är en del av det som pågår inom DSO just nu:
• DSO:s chefsmöte i oktober ägnades helt åt temat sjukfrånvaro och metoden friskorienterat arbetssätt • Alla skyddsombud utbildas nu i det systematiska arbetsmiljöarbetet och KIA-systemet. • KIA-systemet infördes under oktobernovember inom DSO där medarbetare själva rapporterar olyckor, tillbud och riskobservationer i arbetsmiljön • Genomlysning av ärenden och översyn av risk för sjukfrånvaro görs av HR-projektledare.
SÅ FÖRDELAS PENGARNA 2023
Kommunens budget för 2023 omfattar cirka 3,9 miljarder kronor. Den politiska majoriteten vill bland annat satsa på tydligare samarbeten med övriga samhället för en förbättrad utveckling för företag, landsbygd och skola samt för en snabbare klimatomställning.
TEXT: ANNIKA HEDBERG
Förslaget till budget tas i kommunfullmäktige i december. Det förväntade överskottet ligger på 115 miljoner kronor efter avdrag för exploateringsresultat. Nettoinvesteringarna beräknas till 710 miljoner kronor, där Resecentrum och Oppeby skolområde är de största enskilda satsningarna under planperioden. – Läget i omvärlden med inflation och stigande priser gör att alla prognoser är mycket osäkra. Men vi har vägt in utmaningarna i det budgeterade resultatet på 2,8 procent, vilket är ett väldigt bra resultat. Trots ett osäkert läge har Nyköping åtminstone på kort sikt en stabil ekonomi, säger ekonomichef Jukka Taipale.
Mest pengar till vård och barn
Jämfört med senaste budgeten ökar nämndernas budgetram med 240 miljoner kronor. De största förstärkningarna får vård och omsorgsnämnden samt barn- och ungdomsnämnden. – Det miljöstrategiska arbetet ska stärkas och kommunen ska utöka samverkan med näringsliv, föreningsliv och invånare för en snabbare klimatomställning. Vi vill starta ett pilotarbete tillsammans med näringslivet för ett så kallat klimatprotokoll enligt Uppsalas modell, säger kommunalrådet och kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S). – Vi skapar tre rådgivande forum för att samla representanter från både kommunen och övriga samhället. Ett företagsråd, ett landsbygdsråd och ett skolråd med representanter för landsbygd, företagare och skolhuvudmän. Då kommer vi att kunna närma oss utmaningarna på ett bredare sätt, säger kommunalrådet Ahmad Eid (M).
Beslut fattas av kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen behandlar förslaget till budget under sitt möte den 21 november. Slutligt beslut fattas av kommunfullmäktige den 13 december.
Andra punkter ur budgeten:
• Utredning om hur valfriheten kan stärkas för äldre kring leverantör för matinköp • Ny familjecentral utreds • Arbete med Bostad först för hemlösa ska inledas
Resecentrum och skolområdet i Oppeby är de största planerade investeringarna för 2023.
Nya politiska styret tar plats
Efter valet i september 2022 bildade Socialdemokraterna och Moderaterna majoritet och en rad nya politiker har valts in på olika poster, både till kommunens högst beslutande organ, kommunfullmäktige, samt till kommunstyrelse och övriga nämnder.
TEXT: ANNIKA HEDBERG
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen (KS) ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut genomförs och följs upp. Det kan jämföras med regeringens förhållande till riksdagen. Några av uppdragen är att driva utvecklingsfrågor, svara för ägarfrågor, göra omvärldsanalyser och skapa förutsättningar för tillväxt. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter.
Kommunstyrelsens ordförande är
Urban Granström (S). Vice ordförande är Ahmad Eid (M), 2:a vice ordförande är Malin Karlsson (SD).
Övriga ordinarie ledamöter är Carina Wallin (S), Björn Fredlund (S), Sahro Hashi (S), Tommy Jonsson (M), Anniola Nilsson (M), Anki Hartmann (M), Martina Hallström (C), Helena Dahlström (V), Maud Wachtmeister (KD), Jessica Johansson (L)
Kommunfullmäktige (KF) består av 61 ledamöter. Både KF och KS har börjat sina sammanträden med de nya konstellationerna. Övriga nämnder startar sitt arbete efter nyår.
Följande nämnder finns i Nyköping:
Barn- och ungdomsnämnden, Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Vård- och omsorgsnämnden,
Utöver dessa finns även
Jävsnämnden, Patientnämnden, Valnämnden, Krisledningsnämnden, Lokala säkerhetsnämnden, Nyköpings- och Oxelösunds överförmyndarnämnd, Nyköpings-Oxelösunds gemensamma servicenämnd, Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård
Kommunfullmäktige samt några av nämnderna har öppna sammanträden, som allmänheten kan närvara vid. Kallelser och protokoll läggs upp på nykoping.se
