NPO

Liknelsen med de sex blinda männen och en elefant har sitt ursprung i Indien. De blinda männen har aldrig tidigare stött på en elefant. De lär sig förstå hur elefanten ser ut genom att röra vid den. Alla männen känner på olika delar av elefanten och skapar sig därför en bild av hur elefanten ser ut baserat på olika intryck. Det betyder också att deras beskrivning av elefanten skiljer sig från varandra. Sensmoralen i liknelsen är att människan tenderar att basera sin ståndpunkt på en begränsad, subjektiv upplevelse och samtidigt ignorera andras begränsade, subjektiva upplevelser – som kan vara lika sanna. Illustration: Pinclipart.

I det aktuella numret av OM publiceras flera viktiga debattinlägg. Min bestämda uppfattning är att vi inom professionen utvecklas genom att föra debatt i aktuella och för oss som ortopeder viktiga frågor. Det jag delvis kan sakna i de förda debatterna är ett bredare perspektiv där patienters och övriga professioners tankar lyfts fram.

Den kloke bland oss kan ju argumentera för att Ortopediskt Magasin vänder sig till ortopeder och där bör ortopedernas perspektiv ha en framträdande roll. à la bonne heure, samtidigt vill jag mena att vi som profession berikas av att ta in fler perspektiv.

Som ett konkret exempel vill jag referera till aktuella siffror från vår region där cirka 50 000 patienter sökte hälso- och sjukvården med anledning av höft- och knäartros under år 2020. Av dessa bedömdes cirka en fjärdedel av specialister inom ortopedin och en knapp tiondel opererades med en höft- eller knäprotes. I de förbättringsarbeten som planeras i regionen, där jag som ortoped deltar, märker jag många gånger att jag är snabb med att försöka komma med lösningsförslag som i första hand riktar sig mot den knappa tiondedelen av patienter som årligen söker på grund av höft- och knäartros. Samtidigt kan jag ibland bli orolig och fundera på hur stor effektgraden av mina föreslagna förbättringar blir om jag varje gång riktar in mina lösningsförslag på knappt en tiondel av patientgruppen.

En av de mest uppenbara styrkorna, och för min egen del viktigaste lärdomarna, inom kunskapsorganisationen är tillvaratagande av fler perspektiv. Detta är en viktig del av arbetet inom de nationella arbetsgrupperna där vi inom ortopedin ska känna oss extra stolta över att vara i frontlinjen. Arbetet med vårdprogrammet för distala radiusfrakturer är ett praktexempel på hur vi, delvis genom att ta tillvara på flera perspektiv, på ett fantastiskt pedagogiskt sätt kan presentera ett nationellt vårdprogram för en av de vanligaste frakturerna. Detta arbete lyfts även fram inom kunskapsorganisationen som en förebild. Under 2021 kommer ytterligare tre nationella arbetsgrupper att initiera arbetet med att skapa vårdförlopp respektive vårdprogram. Nomineringar till arbetsgrupperna inom ryggsmärta och höftfrakturer pågår och under hösten kommer vi att be att få in nomineringar till arbetsgruppen som ska arbeta med framfotsbesvär.

Jag vill ta tillfället i akt tacka samtliga kollegor som bidrar med sin klokskap och sina perspektiv i de pågående nationella arbetsgrupperna och passa på att önska samtliga OM:släsare en fantastisk fin sommar.