Pelles säkerhetshörna

Tillräckligt antal tillräckligt kompetenta medarbetare, men de måste också orka …

Den viktigaste faktorn för att skapa en säker sjukvård är de som i faktisk handling möter patienter och närstående. Utan tillräckligt många tillräckligt kompetenta medarbetare går det inte att skapa en säker sjukvård.

Socialstyrelsen publicerade 2018 rapporten Kompetensförsörjning och personalbrist, där det slås fast att, även om sambanden är svåra att mäta och belägga, bristande bemanning och kompetens har påverkan på patientsäkerheten. Vidare finns belägg för att brist på kompetens är mer riskfyllt för patienter än personalbrist.1

Samtidigt duggar nu larmen om ”utbränd vårdpersonal” tätt och allt tätare. Det är ingen tvekan om att covid 19-pandemin har bidragit negativt till detta, men fenomenet existerade även före 2020, och även internationellt. Och hur kompetenta och tillräckliga vårdanställda än är – om de inte orkar, blir säkerheten lidande.1, 2

VAD ÄR KÄNT? Amerikanska data indikerar att prevalensen av utbrändhet hos läkare ligger runt 40–50%, och något lägre för sjuksköterskor. Hög grad av utbrändhet är ur flera aspekter associerat med sämre utfall för patienter.2 Det finns inga skäl att tro att dessa data inte är relevanta också i Sverige.

Faktorer som driver fram utbrändhet kan delas in i institutionella (exempelvis stor arbetsbelastning, dålig arbetsplatskultur, olämplig schemaläggning, svagt kollegialt stöd, dåliga karriärmöjligheter) och individuella (exempelvis bristande omhändertagande av sig själv, bristande förmåga att se mening i livet, snedfördelning mellan arbete och fritid och ett svagt socialt nätverk).

VAD KAN GÖRAS? Den rådande uppfattningen är att det är mer effektivt att åtgärda både institutionella och individuella orsaker till utbrändhet, snarare än bara den ena. INSTITUTIONELLA FAKTORER En rimlig arbetsbelastning och en arbetssituation där det som uppfattas som ”onödigt arbete” är minimerat har visats minska förekomsten av utbrändhet, likaså att medarbetare inte uppfattar sig som kuggar i ett stort maskineri, utan i stället som viktiga medarbetare vars bidrag ses och uppskattas.

En känsla av att organisationen och dess ledare är beredda att stödja och hjälpa medarbetarna är en starkt skyddande faktor mot utbrändhet, särskilt i efterförloppet till händelser där patienter skadats. Det har i upprepade studier påvisats en stark koppling mellan ett välfungerande teamarbete och ett ökat välmående hos medarbetarna.

INDIVIDUELLA FAKTORER En vanlig definition av utbrändhet är ”en nedsatt förmåga att uppleva den uppbyggande och läkande effekten av positiva känslor”.3 Förmågan att uppleva positiva känslor har visats öka möjligheten att skapa personliga kontakter, intellektuella förmågor, mening och motivation, faktorer som alla skyddar mot utbrändhet.4

Tre olika strategier anges vara viktiga. Den första är att aktivt och medvetet öka positiva känslor. Den andra är att ta bättre hand om sig själv, och den tredje är att öka individens känsla av mening och värde i arbetslivet. Värdet av alla tre ökar om individen själv får välja dem, uppskattar och värdesätter dem, uppfattas som okomplicerade och inte skapar skuld eller dåligt samvete.5

Den bäst studerade och utvärderade metoden är Tre bra saker (Three Good Things). Den går ut på att, under en period av 15 dagar, vid sänggåendet skriva ner 3 bra saker som hänt under dagen och förknippa var och en av dem med ett av 10 positivt laddade ord; glädje, tacksamhet, lugn, intresse, hopp, stolthet, nöje, inspiration, vördnad samt kärlek. Redan efter en månad sågs en förbättring avseende utmattning och nedstämdhet samt ökad glädje, effekter som kvarstod efter 12 månader.2 FRAMÖVER Det må vara hur paradoxalt det vill att, trots mer rimliga arbetstider idag jämfört med för 30 år sedan, rapporterar fler och fler medarbetare av alla kategorier utbrändhet. Faktum kvarstår – medarbetare som upplever utbrändhet är dåliga på att ge säker vård. Senare tids forskning har visat på att både institutionella och individuella åtgärder krävs, och att det inte räcker med bara den ena. Och om problemet inte löses, eller i varje fall hanteras, kommer det ytterst att gå ut över patienten…

REFERENSER

1. Kompetensförsörjning och personalbrist. Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Socialstyrelsen 2018. Artikelnummer 2018-2-15. ISBN 97891-7555-447-1. 2. Rehder K, Adair KC, Sexton JB. The Science of Health Care Worker Burnout. Assessing and Improving Health Care Worker Well-Being. Arch Pathol Lab Med 2021; 145:1095 – 1107. 3. Adair KC, Kennedy LA, Sexton JB. Three Good Tools: positively reflecting backwards and forwards is associated with robust improvements in well-being across three distinct interventions. J Posit Psychol 2020; 15(5): 613 – 622. 4. Tugade MM, Fredrickson BL. Resilient individuals use positive emotions to bounce back from negative emotional experiences. J Pers Soc Psychol 2004; 86(2): 320 – 333. 5. Nelson SK, Lyubomirsky S. Finding happiness: tailoring positive activities for optimal well-being benefits. In: Tugade MM et al. Handbook of positive emotions. New York, NY. The Guilford Press. 2014: 275 – 293.