I L I I D #2
www.opso.fi
Varför inte också i ledningen? Tillräckligt tokig för jobbet som maskintekniker Resultatet bygger på insikt
Stora utmaningar för ett stort sjukhus
Världen är stadd i förändring DIILI 1
#2
DIILI Inspector – Fem tips s. 7
Resultatet bygger på insikt s. 8
Varför inte också i ledningen? Hur ser en arbetsgivare på läroavtalsutbildningen? s. 14
Stora utmaningar för ett stort sjukhus
s. 20
Visste du att... s. 24
Norma Ojala utbildar sig till ekofrisör s. 25 Kolumn: Delandets glädje s. 28
Tillräckligt tokig för jobbet som maskintekniker s. 29 Jag får min kockexamen hösten 2012 s. 33
Rörlig uppfostran
s. 34
Inspector – Fem tips s. 36
Världen är stadd i förändring
s. 37
Livet i POMO-huset s. 40
KOmmande utbildningar s. 41
Utgivare Östra Nylands läroavtalscenter | Chefredaktör Annu Jokela-Ylipiha Redaktion och layout peak press | AD & redaktionschef Päivi Ahvonen | Grafisk planering Milla Ketolainen Redaktörer Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Paula Launonen, Noora Lintukangas, Harri Mannonen, Ulla Ora Foto Päivi Ahvonen, Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen, Linda Varoma, Arto Wiikari Papper Art Silk Gloss 170 g/m2, My Brite Silk 80 g/m2 | Tryckeri Art Print | ISSN 1799-3369
2 DIILI
editorial
MER ELLER MINDRE ÄKTA
T
Kontakta oss eller besök vår byrå. Vi hjälper dig i alla frågor gällande läroavtalsutbildning. Borgås område Byrå Alexandersgatan 20 06100 Borgå tfn 0400 360 731 mån.–tors. 9 –15 fre. 9 –14
ycker du om att resa? Det gör jag. Jag uppskattar min fritid högt och tycker att det är underbart att vakna i en avkopplande miljö. Från balkongen ser jag havet med skummande vågor, en pizzeria, soluppgången, en hamburgerbar och en gul skylt som påminner om skylten hos närbutiken hemmavid. Jag kikar försiktigt in på grannbalkongen. Också där sitter människor som njuter av att vara lediga och borta hemifrån. Var är jag? I Spanien? Nej, där var vi i fjol. I Tunisien? Nej, där finns inga närbutiker med gula skyltar. Javisst ja, vi flög ju till Kroatien i går kväll. Turism återspeglar individens behov av reseupplevelser. Vi söker en motvikt till vardagen. Samverkan mellan kulturerna är viktig och vi önskar oss Äkta upplevelser. Men hur nära det Äkta kommer man? Äktheten får stryka på foten i takt med att turistorterna utvecklas. Jag anser att Äktheten är mest närvarande när människor från olika kulturer har ett gemensamt mål och verkar tillsammans. Nu när sommaren är förbi kanske vi bör glömma turistorterna och i stället söka de äkta kulturupplevelserna i arbetslivet här hemma. Man hittar Äktheten om man ger sig tid att samtala med kollegor från andra språkgrupper och kulturer. Norma, som kommer från Peru och utbildar sig till ekofrisör i Finland, representerar Äkthet. Det gör även den mångkulturella personalen på HNS-Desiko. Genuin Äkthet! Utöver mångsidig interaktion behöver vi och vår yrkesskicklighet fortlöpande sparring och referenspunkter utanför Finland. Yrkesskicklighetstävlingen WorldSkills 2011, som går av stapeln i London i höst, erbjuder utmärkta möjligheter till detta. Cirka 1 000 ungdomar från 50 länder tävlar om världsmästartiteln i 45 olika yrken. Yrkesskicklighet handlar om Äkthet.
Lovisas område Kundbetjäning tfn 0400 360 731 mån.–tors. 9–15 fre. 9–14 oppisopimus@opso.fi
Annu Jokela-Ylipiha läroavtalsdirektör Östra Nylands läroavtalscenter
DIILI 3
news
Fritiden har förändrats
Tidsanvändningen bland 10–64-åringar Aktivitet
Finländarna tillbringar i genomsnitt 45 minuVila
ter av sin dagliga fritid vid datorn eller i sällskap med spelkonsoler. År 1999 var motsvarande tid endast 11 minuter.
Fritid
Under det senaste decenniet har skillnaden Förvärvsarbete i datoranvändning mellan könen och de olika åldersgrupperna minskat, men den är fortfarande stor. Datorn har under 2000-talet passerat TV:n som det viktigaste fritidsredskapet bland yngre män.
Hemarbete Måltider och hygien Studier
Källa: Fritidsundersökning 2009, Statistikcentralen
0
60 1987
120
180
2009
240
300
360
420
Minuter/dygn
VM i yrkesskicklighet i London i oktober Den internationella yrkesskicklighetstävlingen för ungdomar,WorldSkills Competitions, ordnas i London 4–10 oktober. I tävlingen, som arrangeras vartannat år, tävlar ungdomar om världsmästartiteln i olika yrken.Tävlingen och tävlingsförberedelserna främjar internationaliseringen av andra stadiets yrkesutbildning. www.skillsfinland.fi/fi/worldskills
Expert på visuell försäljning Arbetar du med visuell försäljning av verktyg, kläder, livsmedel, blommor eller något annat? Vill du lära dig visuell försäljning eller vill du ge den visuella försäljningen större utrymme i din verksamhet? Under hösten 2011 inleds en läroavtalsutbildning med tyngdpunkten på visuell försäljning. Utbildningen leder till grundexamen i företagsekonomi. Den mångsidiga utbildningen omfattar närstudier i bland annat Flamingo, nätstudier, ett studiebesök utomlands och praktik (lärande i arbetet). Eleverna får låna en iPod touch it för att blogga, göra sina studieuppgifter och sammanställa sina examensarbeten. Studierna är läroavtalsstudier. Den avgiftsfria utbildningen börjar 20.9.2011 och räcker 1,5 år. Ytterligare information: http://www.edupoli.fi/vm-osaaja
4 DIILI
480 540
KAKE
n a p p o Ops smakade
i Borgå och Lovisa
Det här är Kake Om du inte vill eller vågar fråga utbildningsinspektören kan du vända dig till Kake i läroavtalsfrågor. Kake, som har en egen fb-profil, förekommer i studiehandledningsmaterialet. Kake är ett lärarproffs i medelåldern. Han kan den finländska utbildningssektorn utan och innan och är också bekant med förhållandena i andra länder. Du hittar Kake på fb under nam-
I maj bjöds det på opsoppa på torgen i Borgå och Lovisa. Evenemangen
net Kake Oppisopimustutor. Bli kom-
gick på temat läroavtalsutbildning.
pis med Kake!
Antalet besökare var stort och stämningen var på topp trots att blåsten stundtals prövade både ballongerna och tältet i Lovisa. Opsoppan är en rödbetssoppa komponerad av Amisto-läraren och köksmästaren Yrjö Mensola.
Intresserad av ett Europass? Med hjälp av Europasset kan studerande och arbetstagare intyga sina kun-
Opsoppa Ingredienser för 6 personer (cirka 2 kg)
30 g olja 300 g lök, selleri och palsternacka 750 g färska rödbetor 1 l grönsaksbuljong vitlök salt vitpeppar nejlika rödvinsvinäger
Tillredning Skala och skär rotfrukterna i bitar Häll oljan i kastrullen och värm upp den Bryn rotfrukterna och vitlöken i oljan Slå i vinägern och grönsaksbuljongen Slå in nejlikan i en kryddpåse och lägg den i kastrullen Låt rotfrukterna bli genomkokta Mosa Smaka av Kontrollera soppans konsistens, smak och färg Öka mängden vinägerrödbetsbuljong om du vill ha rödare soppa Servera med smetana eller crème fraîche
skaper och sin kompetens inom utbildningssektorn och på arbetsmarknaden. Europasset omfattar fem dokument som underlättar rörligheten i Europa för studerande och arbetstagare. 1. meritförteckning 2. språkpass 3. mobilitetsintyg 4. bilaga till slutbetyg (Certificate Supplement) 5. bilaga till examensbetyg från högskola (Diploma Supplement). Utbildningsstyrelsen fungerar som Europasscentral i Finland.
Ytterligare information: www.europass.fi
DIILI 5
news
Antalet företagare i Finland är
237 000 varav en dryg tredjedel eller
81 800
HNS-Desiko årets läroavtalsarbetsgivare Östra Nylands läroavtalscenter har valt HNSDesiko till årets arbetsgivare 2011 med motiveringen att enheten i Borgå är en aktiv läroavtalsutbildare. – Samarbetet inleddes med enstaka läroav-
är kvinnor
tal, men idag utgör läroav-
10 %
rad del av organisationens
Företagarnas andel av arbetskraften är
Källa: Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, 2009
talsutbildningen en integreoch personalens fortlöpande utvecklingsprocess. Arbetsgivarens samhällsroll accentueras av att HNSDesiko rekryterar invandrare och utbildar dem till yrken via läroavtal, berättar utbildningsinspektör Bjarne Grönholm. Elever som är nya i branschen avlägger i allmänhet först grundexamen. HNSDesiko erbjuder möjligheter
Kursen Potkua Pomolle fortsätter Kursen Potkua Pomolle (Fart på chefen), som arrangerades för första gången i fjol, återkommer i september. Kursen är avsedd för chefer och experter som vill utveckla sitt mentala och fysiska orkande i arbetet. Läs om pilotgruppens erfarenheter på webbadressen http://www.opso.fi/Documents/Nettilehti.pdf
6 DIILI
till fortsatta studier som leder till yrkes- och specialyrkesexamen. – Mig värmer framförallt organisationens positiva inställning till läroavtalseleverna, säger Bjarne Grönholm.
inspector
5 TIPS
Utbildningsinspektör Leena Sihvonen från Östra Nylands läroavtalscenter svarar.
Hur ser typiska läroavtal inom områdena
avtal inom skogsbrukssektorn, men hittills har
ekonomi och kultur ut?
vi inte haft sådana.
Bild: Päivi Ahvonen
– Det är mycket vanligt att ungdomar stannar kvar i affärsbranschen efter avslutat sommarar-
Ge exempel på en lyckad läroavtalsutbildning!
bete eller efter studentexamen utan att ha nå-
– En person som avlagt grundexamen kunde in-
gon egentlig utbildning inom området. Vi har
te arbeta vidare inom sitt yrke på grund av al-
träffat många läroavtal som siktar på grundex-
lergi. Efter arbetskraftsbyråns arbetspraktik fick
amen i företagsekonomi med dessa ungdomar.
han sommarjobb inom trädgårdsbranschen och
Inom området kultur har bland annat yrkesexa-
blev så intresserad att han valde att avlägga
men för gravör rönt stort intresse.
grundexamen i trädgårdsskötsel.
Du ansvarar också för inriktningen naturre-
Vem rekommenderar du läroavtalsutbildning?
surser. Vad omfattar den?
– Personer som redan arbetat en tid men som
– Läroavtalen inom sektorn botanik har gällt
saknar grundutbildning inom området. Dessa
grundexamen inom trädgårdsskötsel, yrkesexa-
personer vet vad de ger sig in på och examen
men för trädgårdsmästare och yrkesexamen för
förbättrar deras karriärmöjligheter.
florist. Inom djursektorn har avtalen gällt bland annat grundexamen inom lantbruksbranschen
Har du något motto?
och yrkesexamen för djurskötare. Eftersom jag
”Man kan alltid lära sig något nytt.”
själv är forstmästare skulle jag gärna göra läro-
DIILI 7
case
”RESULTATET BYGGER PÅ INSIKT” Gravöryrket förutsätter intresse för skrift och bilder. Belöningen är ett vackert resultat. Text: Reija Kokkola | Bilder: Janne Lehtinen
G
uld, silver, koppar, nysilver, tenn och titan. Ringar, medaljonger, skedar, medaljer, klockor och… en pepparkvarn. Affären Metal Art i Helsingfors graverar in nästan vad som helst på så gott som vad som helst. Guldsmed och gravör Annika Eklöf funderar en stund på vilken gravyr som varit den mest speciella under hennes tio år långa karriär. – Det var nog en prydnadsgravyr på en elgitarr, säger hon.
8 DIILI
Känsliga material
bildade guldsmeden handlar undervisningen nästan uteslutande om praktiskt arbete. Damerna jobbar utan tröja året runt. På tummarna sitter små skydd gjorda av gummihandskar. Bitarna skyddar inte tummarna, utan materialen de arbetar med. Materialen är nämligen förvånansvärt känsliga. – Metallen får lätt skråmor av en tröjärm eller tummens hud. Yrkesskickligheten förs bokstavligt talat vidare från mun till mun. Annika Eklöf vidrör då och då sin tungspets med stickeln.
Annika Eklöf undervisar guldsmed Netta Ahola i gravyrens ädla konst. För den ut-
– Det gör gravyren klarare. Jag lärde mig knepet av en gammal gravörmästare.
DIILI 9
Netta Ahola, 30 år Guldsmed, specialyrkesexamen för gravörmästare Favoritämne i skolan: Bildkonst – Det var i lågstadiet. När jag inte fick tillräckligt bra betyg för min Uppo Nalle-teckning blev favoritämnet engelska. Motto: ”Om jag erbjuds möjlighet att lära mig något nytt tackar jag inte nej”.
10 DIILI
”I det här yrket blir tummen sträv.”
Man behöver inte teoretisk utbildning i salivens sammansättning, men yrket kräver vissa kunskaper i både matematik och materiallära. Stopp och hopp Eftersom Netta Ahola har en guldsmedsexamen i bagaget är hennes teorikurser utformade med tanke på specialiseringen till gravör. Trots detta satte Annika Eklöf henne till en början i skrivpulpeten som en lågstadieelev. Där fick hon öva sig i att skriva vackra och snygga bokstäver. Trettioåriga Netta Ahola tillhör den generation som ännu fick lära sig kalligrafi i skolan. – Jag övade mig både mycket och ihärdigt i skrivning, men gravörens text för nog tankarna till teckning. För att hålla ordning på bokstäverna använder jag riktningslinjer. Som i allt lärande har det förekommit både stopp och hopp. Trots att läraren står bredvid och ger goda råd förutsätter resultatet egen insikt. – Det känns fint när man tar ett hopp i rätt riktning, säger Netta Ahola. Hon berömmer flexibiliteten hos sin utbildningsinspektör. – Jag känner starkt att hela upplägget är skapat enkom för mig. Livsstilsyrke Det är ett sant nöje att följa med damernas arbete. Det vackra resultatet blir till i en koncen-
DIILI 11
”Man måste ha passion för jobbet. Lönen är, liksom i andra hantverkaryrken, ganska låg.”
trerad och tät atmosfär. Ögat är vaksamt och handen är stadig. Kaffe i för stora mängder och andra drycker som gör att man darrar på manschetten är bannlysta. Annika visar en bred ring vars vackra yta pryds av bönen Pater Noster. En skicklig gravör kan gravera in vad som helst. – Yrket kräver både tålamod och noggrannhet. Trots att guldsmeder i allmänhet är både noggranna och tålmodiga passar gravöryrket inte alla. Man måste tycka om att skriva och rita. Belöningen är ett vackert resultat. Netta Ahola anser att guldsmeds- och gravöryrkena är livsstilsyrken. Man måste ha passion för jobbet. Lönen är, liksom i andra hantverkaryrken, ganska låg. Men arbetsmiljön
12 DIILI
gnistrar och glimmar av guld och silver. – Det här är en utmärkt miljö för inlärning och inspiration. Jag upplever aldrig någon stress eftersom Annika ständigt finns till hands. Nog är det aningen prekärt om namnet eller datumet blir fel på en dopsked eller en vigselring, men sådant händer. – I allmänhet går felen att korrigera. Men det finns undantag, till exempel gravyr på glasföremål. Övning ger färdighet Stickeln, gravyrkulan och olika tänger är gravörens basverktyg. Ibland behöver man kraft i nyporna. Annika Eklöf medger att gravyr i ti-
tan ibland ger upphov till kraftuttryck. – Netta fick börja med koppar, som är en relativt mjuk metall. Alla material är olika, men man lär sig skillnaderna efter hand. Damerna visar en ring med avsevärd diameter. För information till alla som har en ring som deformerats under årens lopp: även dessa ringar kan ges nytt liv med rätt behandling! – Ringar skaffas ju ofta när man är ung. När man blir äldre uppträder bland annat svullnad i händerna och fingrarna, vilket påverkar ringen. Den här ringen fick en insats, varefter den restaurerades och försågs med en prydnadsgravyr.
DIILI 13
Varför inte
också
i ledningen?
Hur ser en arbetsgivare på läroavtalsutbildningen?
Vi bjöd in Ari-Pekka Hänninen, som är verkställande direktör för maskinverkstaden PTH-Metalli i Borgå, Strömfors Electrics personalchef Maria Boije-Malm och personalutvecklingschef Leena Peltola från ItäUudenmaan koulutuskuntayhtymä (Östra Nylands utbildningssamkommun) till ett samtal. Alla har personlig erfarenhet av läroavtalsutbildning. Text: Harri Mannonen | Bilder: Virpi Lehtinen
14 DIILI
DIILI 15
För vilka uppgifter har ni utbildat personal genom läroavtalsutbildning?
Ari-Pekka Hänninen: Svets- och plåtarbeten. Maria Boije-Malm: Strömfors Electric är före detta Lexel Electric Oy. Företaget har lång erfarenhet av läroavtalsutbildning för personal på fabriksgolvet. Vi har tillämpat läroavtal på framförallt uppgifterna anläggningstekniker och maskin- och apparatmekaniker och inom underhållssegmentet.
Varför utbildar ni personal genom läroavtal? Har ni svårt att hitta lämplig arbetskraft på annat sätt?
Maria Boije-Malm: Både uppgifterna och maskinerna är specifika. Lärande i arbetet ger en god grund för vidareutveckling. Kombinatio-
nen teori och praktik ger det bästa resultatet. Ari-Pekka Hänninen: Vår verksamhet handlar om maskinverkstadsarbete. Man hittar säkert yrkesutbildad arbetskraft med erfarenhet av monteringsarbete i Borgånejden, men människor specialiserade på maskinverkstadsarbete växer inte på träd. Den flexibla läroavtalsutbildningen kan fokuseras på segment med brist på personella resurser. Maria Boije-Malm: Läroavtalet är ömsesidigt: det gagnar både arbetsgivaren och arbetstagaren, vilket höjer motivationen. Ari-Pekka Hänninen: Våra elever har varit unga människor som hellre jobbar än sitter på skolbänken. Maria Boije-Malm: Ungdomar kan inte alltid tillämpa sina teoretiska kunskaper på arbetet. Ari-Pekka Hänninen: Ni har säkert också specialmaskiner som inte finns överallt. De
yngre lär sig av de äldre under arbetet. Leena Peltola: Enligt min erfarenhet har läroavtalen på arbetarnivå främst använts för att öka multikompetensen och bredda resursbasen inom produktionen. Inom expertsegmentet har utbildningen gällt bland annat specialyrkesexamen för produktutvecklare. Syftet har varit att ge hela teamet en gemensam referensram, vilket innebär att alla på avdelningen följer samma definierade arbetsprocesser. Det finns också människor som vill ha ledarutbildning. Min senaste läroavtalselev var en filosofie doktor som avlade specialyrkesexamen i ledarskap genom läroavtalsutbildning. Maria Boije-Malm: Vi kommer att inrätta en ny befattning, nämligen skiftansvarig teamledare. Teamledaren ansvarar för arbetsskiftets operativa verksamhet. För att personerna skall ha tillräcklig ledarkompetens har vi tänkt oss specialyrkesexamen i teknik som utbildningsbakgrund.
Hur besvärligt är det att anslå tid för Leena Peltola * Personalutvecklingschef vid Itä-Uudenmaan koulutuskuntayhtymä (Östra Nylands utbildningssamkommun) * Har arbetat i industrin och bekantat sig med läroavtalsutbildningen ur arbetsgivarens synvinkel * Har fungerat som arbetsplatsutbildare för elever med läroavtal
elevernas teoristudier?
Ari-Pekka Hänninen: Det har inte varit något problem. Maria Boije-Malm: Hos oss kräver det ett visst mått av organiserande eftersom de flesta arbetar i skift. Eleverna är viktiga för verksamheten och vi kan inte undvara alla samtidigt.
”Det var en sann upplevelse att få delta i betygsutdelningen.”
16 DIILI
Ari-Pekka Hänninen
”De yngre lär sig av de äldre under arbetet.” Förra vintern inledde åtta anläggningstekniker läroavtalsutbildning inom segmentet underhåll. Vi har en arbetsplatsutbildare som har samma arbetsuppgifter och som själv har genomgått läroavtalsutbildning. Han koordinerar arrangemangen och bedömer läget. Arbetsplatsutbildarna har i allmänhet varit arbetsledare, men arbetsledarna behövs i den ordinarie verksamheten.
* VD för maskinverkstaden PTH-Metalli i Borgå * Företaget har cirka femtio anställda * Idag har företaget en läroavtalselev
Får arbetsplatsutbildarna extra lön?
Ari-Pekka Hänninen: Ja. Maria Boije-Malm: Hos oss också.
Hur var det att fungera som arbetsplatsutbildare?
Leena Peltola: Jag stortrivdes och rekommen-
DIILI 17
derar det varmt för människor som vill stöda och leda andra. Det var en sann upplevelse att få delta i betygsutdelningen. Om vi framöver får någon läroavtalselev ställer jag gärna upp som arbetsplatsutbildare!
Beaktar ni utbildningsaspekten när
ni ger läroavtalseleverna arbetsuppgifter?
Maria Boije-Malm: Ja, speciellt nu när verksamheten utformas med hänsyn till arbetsgivaren. Utbildningen skräddarsys och grupperna är relativt stora. Vi har kommit väl överens med läroinrättningarna om vilken teoriutbild-
18 DIILI
ning som behövs i de enskilda fallen. Ari-Pekka Hänninen: Vi bedömer behovet av teorielement från fall till fall.
Hur mycket extra arbete medför läroavtalen för arbetsgivaren?
Ari-Pekka Hänninen: Visst kräver läroavtalen en viss extra arbetsinsats, bland annat ifråga om arbetsledning. Det beror på antalet element och delområden. Om antalet element är två eller tre är arbetsbördan inte så stor. Maria Boije-Malm: Läroavtalsutbildningen lyckas inte utan ledning. Det gäller att hitta den tid som behövs, vilket har varit utmanande. Arbetsledarna fungerar i regel som arbetsplatsutbildare. Ari-Pekka Hänninen: Det stämmer säkert. Om arbetsledaren fungerar som arbetsplatsutbildare hinner han inte... han har ju så många andra uppgifter. Leena Peltola: Ju större gruppen är, desto mer tid tar handledningen i anspråk. Ari-Pekka Hänninen: Visst är det utmanande. Leena Peltola: Så länge det handlar om en enskild elev lyckas handledningen vid sidan om arbetet, men när det handlar om en grupp gäller det att planera och allokera resurser.
Vad har ni lärt er av läroavtalsutbildningen?
Maria Boije-Malm: Jag vill betona att både arbetsgivaren och arbetstagaren har glädje av läroavtalet. Nyttan är ömsesidig. Ari-Pekka Hänninen: Precis. Leena Peltola: Jag uppskattar läroavtalets flexibilitet.
Ari-Pekka Hänninen: Fördelen för arbetsgivaren är att arbetstagaren lär sig saker som inte lärs ut på skolbänken... Maria Boije-Malm: ... man kan skräddarsy utbildningen. Leena Peltola: Just det. Ari-Pekka Hänninen: Arbetstagaren, alltså läroavtalseleven, får sin examen genom att jobba. Hon eller han behöver inte komma till
rätta med studiestödet, utan lyfter lön under studietiden. Maria Boije-Malm: Företagen kunde utnyttja läroavtalsutbildningen i större omfattning än idag. Ari-Pekka Hänninen: Och på fler nivåer. Idag gäller läroavtalen främst uppgifter på fabriksgolvet, men man kunde säkert använda dem också för uppgifter i företagsledningen.
”Läroavtalet är ömsesidigt: det gagnar både arbetsgivaren och arbetstagaren.”
Maria Boije-Malm * Personalchef på Strömfors Electric * Strömfors Electric, som har 270 anställda, tillverkar elutrustning i Strömfors i Lovisa * Företaget ingår i den franska koncernen Schneider Electric
DIILI 19
20 DIILI
Stora
utmaningar för ett stort
sjukhus Så tryggas utvecklingen och kompetensens tidsenlighet. Text: Paula Launonen | Bilder: Janne Lehtinen
I
nstrument- och lokalvården inom specialsjukvården kräver specialkunskaper. Affärsverket HNS-Desiko, som ansvarar för hygienen på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts verksamhetsställen, satsar på skräddarsydd utbildning. Hundra examina – Årligen utexamineras 30 lokal- och instrumentvårdare. Cheferna har antigen avlagt eller håller på att avlägga specialyrkesexamen i ledarskap, berättar verkställande direktör Tuula Karhumäki. HNS-Desiko sysselsätter sammanlagt 1 627
personer, varav 1 239 är lokalvårdare, 366 är instrumentskötare och 22 arbetar som chefer eller planerare inom administrationen. Den engagerade personalens tidsenliga kompetens och fortlöpande utveckling säkerställs genom läroavtalsutbildning. Utbildningen möjliggör avancemang till bland annat serviceledare och arbetsledare. För närvarande avlägger ett par hundra anställda yrkes- eller specialyrkesexamen vid sidan om sina arbeten. Man kan även utveckla sin yrkesskicklighet genom att gå precisionskurser i till exempel specialstädning. – Om vi har behov av ny kompetens, till ex-
DIILI 21
Hygienens ambassadörer
HNS-Desiko är ett kommunalt affärsverk som producerar lokal- och instrumentvårdstjänster. Antalet anställda är 1 627 och omsättning är cirka 62 miljoner euro. HNS-Desikos uppgift är att bekämpa infektioner, främja vården och säkerställa tryggheten i vårdmiljön. Kunderna utgörs av HNS:s sjukvårdsområden, resultatenheter, affärsverk och dotterbolag samt enheterna i HNS-koncernens medlemskommuner och externa kunder. Källa: www.hus.fi
empel för skötsel av isoleringsutrymmen för infektionspatienter, syr vi ihop en precisionsutbildning för ändamålet. Invandrarna sätter sin egen prägel på verksamheten. Förra våren hade över hälften av de 12 lokalvårdare vid HNS-Desikos enhet i Borgå som inledde sin utbildning invandrarbakgrund. – Möjligheten att utvecklas och komma in i arbetslivet gör att invandrarna är mycket motiverade att lära sig finska och ett yrke, konstaterar Tuula Karhumäki.
Bäst för alla HNS-Desiko har utbildat sin personal systematiskt sedan början av 2000-talet. Takten nu och framöver är minst två läroavtalsgrupper om 20 personer per år. – Vi får personal från andra yrkesgrupper, bland annat frisörer, processarbetare från industrin och banktjänstemän. Det återspeglar strukturförändringen i det finländska samhället, säger personalchef Tarja Saaren-Seppälä.
Stöd och uppmuntran Den examensinriktade utbildningen genom arbete är så populär att antalet intresserade är fler än antalet platser. Avläggandet av en yrkeseller specialyrkesexamen vid sidan om arbetet räcker 1,5-2 år. Alla elever har en personlig handledare,
22 DIILI
Personalomsättningen och de rörliga verksamhetsbetingelserna gör att utbildningsbehovet är bestående. – Utbildnings- och karriärmöjligheterna fungerar som lockbete. Vi får personal som uppskattar fortlöpande kompetensutveckling.
som leder, stöder och hjälper under utbildningens gång. Handledaren har en central roll eftersom största delen av utbildningen sker på arbetsplatsen. Till handledarens uppgifter hör att bedöma framstegen och att se till att eleven har tillräckliga kunskaper för att utföra sina arbetsuppgifter. Eleven kan också behöva mentalt stöd och ett lyssnande öra. – Handledaren måste ha tålamod, tid och ett stort hjärta, säger personalchef Tarja Saaren-Seppälä. Utbildningen är en utmaning för hela arbetsgemenskapen. Atmosfären måste vara uppmuntrande och den övriga personalen beredd att stöda och dela med sig av sina kunskaper. – Hela gänget är med på noterna. Vi har lagt märke till att eleverna tillför organisationen ny kunskap, berättar serviceplanerare Eija Pelamo. Info och infektioner Den nya informationsteknologin och bekämpningen av infektioner hör till utmaningarna för de anställda inom specialsjukvården på 2010-talet. – För att klara sig här måste man behärska den nya informationsteknologin, säger Tuula Karhumäki. Produktionsstyrningssystemet används bland annat för att göra mat- och tvättbeställningar och för att följa upp leveranserna. Lokalvårdarna måste vara förtrogna med dels maskinerna och utrustningen, dels rengörings- och desinfektionsmedlen. – Kundbetjäningen är också viktig. Eftersom lokal- och instrumentvårdarna träffar patienter och sjukhuspersonal dagligen bör de ha social kompetens, säger Tuula Karhumäki.
”Utbildningen är en utmaning för hela arbetsgemenskapen. Atmosfären måste vara uppmuntrande.”
Årets arbetsgiva re 2011
Belönad arbetsgivare Östra Nylands läroavtalscenter har valt HNSDesiko till årets arbetsgivare 2011. – Verksamhetsställena är väldigt olika, vilket gör samarbetet intressant. Bland annat förlossningsavdelningen, dagsjukhuset och operationssalarna ställer helt egna krav på kompetensen, säger utbildningsinspektör Bjarne Grönholm. Utbildningsinnehållet planeras alltid i samråd med arbetsplatsen. Östra Nylands läroavtalscenter ansvarar för den teori som behövs i det praktiska arbetet. – Material, kemikalier, standarder, kundbetjäning, första hjälpen, körkort för städmaskiner och informationsteknik, räknar Bjarne Grönholm upp. Även teoriutbildningen sker på arbetsplatsen. Eleverna får sina uppgifter per e-post eller via nätet.
DIILI 23
Visste du att...
…man lär sig så länge man lever. Vi lär oss
företagare är yrkesexamen och specialyrkes-
det mesta genom att göra och uppleva, ge-
examen för företagare, grundexamen inom fö-
nom försök och misstag.
retagsekonomi (merkonom) och examina inom
Vuxna lär sig på ett annat sätt än barn,
den egna branschen. Inom vissa yrkesområ-
som upplever saker för första gången. Vi som
den är läroavtalsutbildningen den enda ut-
är vuxna utnyttjar vår befintliga kunskap och
bildningsmöjligheten. Till dessa yrken hör so-
erfarenhet som bas för det nya.
tare, låssmed och vissa hantverkaryrken.
Grundförutsättningen för att lära sig är motivation och vilja att inhämta ny kunskap.
…att lagen förutsätter att 18–24-åringar ut-
De flesta vuxna har denna motivation. Det är
an yrkesutbildning söker till tre utbildning-
lättare att lära sig om man vet vad man vill
ar för att ha rätt till utkomststöd. Till ut-
och varför kunskapen behövs.
bildningsalternativen hör gymnasium, yr-
Det lönar sig att undersöka sin egen inlärningsförmåga och hur man lär sig bäst.
kesskola, yrkeshögskola, universitet och läroavtalsutbildning.
Alla, även de som är äldre, kan träna sin inlärningsförmåga.
…man kan inleda läroavtalsutbildning när
Källa: AmmattiWiki.fi
man fyllt 15 år. De flesta läroavtalseleverna är vuxna. Snittåldern är över 40 år.
…lertavlor förtäljer att de första läroavtalen träffades redan för ungefär fyra tusen år se-
…att den som jobbar eller är företagare skall
dan. Mesopotamiens härskare och lagstifta-
kontakta en utbildningsinspektör inom sin
re Hammurabi (1792–1750 f.Kr.) nämnde lä-
egen bransch.
randet i arbete i sina lagtexter. I de gamla dokumenten anges vävare,
…läroavtalscentret inte förmedlar arbets-
snickare och sigillgravör som krävande yr-
platser. Kontakta arbetskraftsbyrån eller ar-
ken. Det tog upp till åtta år att studera till
betsgivaren.
byggmästare. …läroavtalsutbildningen är tillgänglig också för företagare. De populäraste examina bland
24 DIILI
studerande
Norma Ojala
utbildar sig
till ekofrisör Det ekologiska tänkandet finns även inom frisörbranschen. Norma Ojala älskar den finländska naturen som ger henne kraft. Text: Reija Kokkola | Bilder: Virpi Lehtinen
DIILI 25
Norma Ojala (framöver Campus), 48 år Yrke: frisör, ekofrisör Favoritämnen i skolan: handarbete, gymnastik och biologi Framtidsplaner: vill inleda råvarusamarbete mellan Peru och Finland inom området ekologiska hårvårdsprodukter. Barnen och kärleken ger Norma kraft att både jobba och studera.
F
ör fyrtio år sedan levde åttaåriga Norma Campus ett bekymmersfritt barndomsliv i Perus huvudstad Lima. Hon drömde om att bli läkare. Efter den femåriga högstadieskolan, som motsvarar vårt gymnasium, hade Normas framtidsplaner förändrats. – Då ville jag bli flygvärdinna, säger Norma där hon står i frisörsalongen Hius Club i Nordsjö i Helsingfors. Den unga flickan tänkte naturligtvis inte på Finland, men hon reste till Europa i slutet av 1980-talet för att hälsa på sin syster som bodde i Belgien. – Nu har jag varit på resa i 22 år, säger Norma med ett skratt. ”Väntar du barn igen?” Resan till Belgien blev en vändpunkt i Normas liv. Hon träffade en man från Finland. När han bad henne följa med till sitt hemland tvekade hon först. – Det enda jag visste om Finland var att där är mörkt och kallt. Till slut beslöt jag mig ändå för att följa med till Tavastehus.
26 DIILI
”Efter att jag hade avlagt frisörexamen 1999 grundade jag en egen salong i Helsingfors. Det var nog ganska vågat.”
Norma, som är mycket barnkär, fick fyra barn. Tre av barnen föddes med ett års mellanrum. Normas yngsta barn är 16 år och det äldsta är över 20. – Min svägerska himlade sig och frågade om jag väntar barn igen, säger Norma leende. Hon njöt av att vara hemma med sina barn. Norma hade inga släktingar som kunde hjälpa till, men hon fick stöd och assistans av sina finländska vänner. – Jag har fortfarande många kära vänner i Tavastehus och jag håller regelbunden telefonkontakt med mina släktingar. Jag har varken haft tid eller råd att besöka Peru på nio år. ”Jag älskar det här landet” Idag talar Norma Ojala finska flytande. När hon bodde i Tavastehus kommunicerade hon främst på engelska, men med barnen talade hon sitt modersmål. När hon fick sitt första barn beslöt hon sig för att lära sig finska. Hon studerade språket på arbetarinstitutet mellan blöjbytena. – Finskan är både svår och annorlunda. Jag älskar Finland och har aldrig haft några svårigheter att anpassa mig. Kunskaperna i finska underlättade naturligtvis integreringen. Det räckte åtta år innan Norma Ojala började studera. Då var hennes språkkunskaper så goda att hon kunde studera på finska. Trots sina barndomsdrömmar blev hon varken läkare eller flygvärdinna. – Efter att jag hade avlagt frisörexamen år 1999 grundade jag en egen salong i Helsingfors. Det var nog ganska vågat, säger Norma. Norma har varit företagare i branschen i 12 år. Idag har hon en firma och en stol i frisör-
salongen Hius Club i Nordsjö i Helsingfors. Kunderna har hittat till den nya salongen, som grundades av Aili Kalda. – Det ser riktigt bra ut. Norma ger salongen mervärde, säger Aili Kalda. Olika örtblandningar Aili Kalda syftar på att Norma specialiserar sig till ekofrisör. Dagens ekologiska tänkesätt gör att många vill ha ekologiska frisörtjänster. Aili Kalda berättar att det ännu inte finns frisörsalonger som helt har gått in för det ekologiska. För Norma är den ekologiska filosofin en självklarhet. – Jag anser att man borde eftersträva ekologisk verksamhet i alla branscher. Jag är verkligen ivrig över mina studier. Eftersom jag studerar som företagare med läroavtal har jag en arbetsplatsutbildare, nämligen ekofrisör Mona Mether från Lovisa, berättar Norma. Hon berömmer sin handledare och säger att studierna har varit både välorganiserade och givande. Nya ekologiska tjänster och produkter blir till genom försök och testning. Norma undersökte nyligen olika schamponeringsmedel. Hon jämförde vanligt schampo med ekologiska produkter. Hemma i Normas kök puttrar olika blandningar. – Jag provar olika örters lämplighet som schampoingrediens. Vissa ekologiska schamponeringsmedel är så bra att man inte behöver använda något hårvårdsmedel. Alternativen kunde dock vara fler än idag, konstaterar Norma. Det finns alltså hopp om att vi i framtiden kan vårda och behandla håret och hårbottnen med helt naturliga produkter. Norma är en nyfiken, ivrig och kreativ ekofrisörselev.
– Det är så spännande och intressant! Jag har verkligen funnit mitt element! Inget i naturen är onödigt Trots att Norma inte besöker sitt hemland så ofta, tänker hon mycket på alla de örter som växer i Peru. Hon är intresserad av att hitta nya användningsområden för exotiska växter. – Jag har en liten täppa i Svarta backen och i våras planterade jag både det ena och det andra i jorden. Ekofrisörens schampo innehåller bland annat tång, växtfärg och kallpressad ekologisk olja. Norma berättar att den ekologiska hårvården ger utmärkta resultat. – Håret mår bra och hårstråna lossnar inte. Schampot, som ökar hårets böjlighet, gör att tjockt och livskraftigt hår faller på ett vackert och naturligt sätt. Växtbaserade ämnen kan ge upphov till hudreaktioner hos allergiker. Vi diskuterar alltid detta med kunden före behandlingen. Mina kunder är helt fantastiska, säger Norma glatt. Norma får kraft och energi av yoga och naturen, som ligger henne varmt om hjärtat. Hennes mörka ögon lyser när hon berättar om Svarta backen. Nu när barnen är stora har Norma tid att njuta av friden i den finländska naturen. Under sina strövtåg undersöker hon naturens växter och utvecklar därigenom sin yrkeskunskap. Nytta och nöje, alltså. – Svarta backen är ett underbart ställe. Jag bor i skogsbrynet och vandrar dagligen i skogen. Alla växter har en uppgift. Inget i naturen är onödigt.
DIILI 27
kolumn
Delandets glädje vänner hade nyligen När företaget var ungt sökte vi arbetskraft. En av mina konstnärligt begåvade svårt att hitta ett hon hade de flyttat från Lappland till södra Finland. Som vildmarks- och naturgui lämpligt arbete här i söder och därför funderade hon på att byta bransch. nämligen Borgå Vi gnuggade geniknölarna tillsammans och kom fram till en utmärkt lösning, press. Elevens peak på yrkesskolas utbildningslinje grafisk design som läroavtalsutbildning hos oss ningen var lätt att motivation var på topp och hon gav vårt lilla företag väldigt mycket. Undervis och bilddesignen grafiska den både ordna eftersom vi satt bredvid varandra. Hon lärde sig snabbt ter. färdighe sina med hanteringsprogrammen och innan vi visste ordet av kompletterade hon oss blev hennes arbetsTill en början arbetade hon med färdigställande av material, men efterhand uppgifter allt mer inriktade på planering. allt duktigare. Hon studerade, provade sig fram, övade, finslipade sina färdigheter och blev om sitt arbete. Jag Jag fick nyligen frågan om det inte är jobbigt att undervisa någon vid sidan ad och mointresser funderade en stund och svarade sedan nej. I det här fallet var eleven genuint vis hade både elevtiverad. Dessutom hade hon fallenhet för design och lärde sig snabbt. Naturligt att hon platsagjorde het personlig och en och läraren sina ”dåliga dagar”, men hennes läggning de perfekt i gänget. Vad mer kan man önska sig? er? Nej, egentliKändes det inte som om undervisningsinsatsen gick förlorad när hon lämnade Det är fullt föror. människ styra gen inte. Visst hade vi gärna behållit henne, men man kan ju inte går vidare – det är ståeligt att unga människor skaffar sig erfarenheter på en arbetsplats och sedan faktiskt lika naturligt som att unga kvinnor föder barn. es till ett verkligt Det var ett sant nöje att se hur eleven som bytt bransch växte och utvecklad hon en egen byrå, proffs. Hon fick snabbt plats i ett stort internationellt företag och idag driver av sina egna goda basis på hon att om d som är på väg att anställa nya förmågor. Jag är övertyga själv hittade rätt! erfarenheter kan tänka sig att ta emot läroavtalselever. Det var ju den vägen hon har man ju själv Som arbetsplatsutbildare gläds man över elevens framgångar. När eleven lyckas alltid viktigt! är date to up och lyckats. Man lär sig dessutom mycket på kuppen. Att hållas alert med sig av sina Läroavtalsutbildningen påminner mycket om de sociala medierna – man delar man en fjäder i hatkunskaper och ger tips utan konkret ersättning eller kompensation. Visst får s glädje. Låt oss alten, men det får inte vara drivkraften. Pudelns kärna är delandets och givandet la bejaka det goda, både på jobbet och privat! Päivi Ahvonen kreativ direktör, peak press & productions oy
28 DIILI
Lärandet medför
nya utmaningar Arbetsgivaren uppmuntrade Miia Tiikkainen att bli maskintekniker genom att säga ”du är tillräckligt tokig för ett sådant jobb”. Idag lär Miia Tiikkainen andra. Text: Ulla Ora |Bilder: Linda Varoma
DIILI 29
30 DIILI
”Eleven och utbildaren trivs ihop och inlärningen går som en dans.”
M
iia Tiikkainen utbildar anställda på Schneider Electronics fabrik i Strömfors. Fabriken tillverkar elektrisk utrustning, bland annat eluttag, avbrytare och mindre elektronikkomponenter. Alla på underhållsavdelningen är män. Bland fabrikens åtta elever finns en kvinna. Miia Tiikkainen låter sig inte störas av mansdominansen. Tio år på fabriken har gjort henne till expert på området och nu delar hon med sig av sin kunskap. – Teknikbranschen har alltid varit min bransch och att syssla med maskiner känns helt naturligt. Men jag vågar nog påstå att en kvinna måste ha tre gånger högre kompetens än männen i en så här mansdominerad värld för att bli tagen på allvar. Personalen litar helt på Miia Tiikkainens förmåga. Tekniska maskinproblem uppträder dagligen, vilket innebär att maskinteknikerna behövs stup i kvarten. Skiftarbetet ökar behovet av teknisk personal. Miia Tiikkainen lärde sig lösa tekniska problem redan som liten flicka när hon hjälpte sin far att reparera bilar. – Jag blir ivrig när en maskin krånglar eftersom man ju aldrig vet var felet sitter. Jag reparerar gärna maskiner och apparater även hemma. Tvättmaskiner är i allmänhet lätta att reparera. Hemma har jag bland annat åtgärdat vattenläckor och fixat avlopp.
andra personer. – Idag har min egen grupp åtta elever. Det är ganska många med tanke på att jag arbetar i fem skift. I praktiken undervisar arbetsplatsutbildaren varje elev personligen. Jag undervisar eleverna vid sidan om mitt eget arbete. Eleverna ber om råd när maskinerna krånglar. Då avbryter jag mitt arbete vid bandet och rycker in för att hjälpa. Innan Miia Tiikkainen blev arbetsplatsutbildare jobbade hon som maskintekniker. En vacker dag sade hennes leder upp kontraktet och då återgick hon till det löpande bandet. Hon undrade om hon skulle stå vid bandet resten av sitt yrkesverksamma liv. – Jag önskade mig nya utmaningar. Lyckligtvis blev jag förra sommaren tillfrågad om jag var intresserad av att jobba som arbetsplatsutbildare. Jag övervägde i ett halvt år innan jag nappade. Jag har inte ångrat mig en sekund. Trots att undervisningen leder till en och annan övertidstimme i veckan, är det ett nöje att gå till jobbet om morgnarna.
Lyckligtvis fick jag nya utmaningar Miia Tiikkainen utbildade sig till maskintekniker på sin egen arbetsplats år 2008. Hon hade en yrkesexamen inom maskin- och metallbranschen i botten. I elevgruppen ingick tre
Eleverna är olika Arbetsplatsutbildarens jobb med eleven inleds med att de tillsammans gör en kompetenskartläggning. Därefter får eleven öva in sina uppgif-
DIILI 31
ter på arbetsplatsen. Efter fyra månader skickas en framstegsrapport till läroavtalscentret. Utbildningen räcker sammanlagt drygt två år, varav cirka sju veckor är teori. Lektionerna hålls i Södra Kymmenedalens yrkesskola i Karhula. Elevernas bakgrund varierar. Vissa börjar helt från början medan andra har någon teknisk utbildning i bagaget. Eleverna är mellan
arbete. Hon anser att en utbildare räcker trots att antalet elever är åtta. – När man själv har hand om hela utbildningen är det lättare att behärska helheten, i synnerhet när det handlar om skiftarbete och man aldrig träffar alla elever samtidigt.
25 och 40 år. – Det är intressant att följa med eleverna. Ifråga om vissa elever måste man trycka på bromsen och påpeka att vi har två år på oss och att man inte behöver lära sig allt på en gång, medan andra elever behöver en vänlig knuff framåt. Enlig Miia Tiikkainen bör en arbetsplatsutbildare vara initiativrik, behärska husets seder och apparatur och ha förmåga till självständigt
tan dagligen. Organiseringen och planeringen av arbetet är viktiga element i en organisation med 260 anställda. Alla på fabriken är vana vid Miia Tiikkainens undervisning. – Vi är samma gamla arbetskamrater som förr och jag vill absolut inte framstå som någon auktoritet. Det hela är inte konstigare än att man åtgärdar maskinfel när de dyker upp och samtidigt lugnt och sansat instruerar andra trots att man har händerna fulla. Vid un-
Gift med företaget Miia Tiikkainen samarbetar med cheferna näs-
dervisningen gäller det att glömma brådskan. Jag tycker själv om att arbeta under press. Förhållandet mellan eleven och utbildaren är viktigt eftersom undervisningen är personlig. – Det är viktigt att kunna prata öppet om allt. Ibland får jag ta mig an lönefrågor och avtalsvillkor. Miia Tiikkainen har långa arbetsdagar eftersom undervisningen sker utöver hennes ordinarie arbete. Hon säger att hon är gift med företaget. – För en småbarnsförälder skulle det inte fungera. Jag njuter av mitt jobb och av att få dela med mig av mina kunskaper. Undervisningen har gett mig helt nya utmaningar.
Fast anställning i sikte Fyrtioårige Tommi Siimes från Pyttis är glad att han fick chansen att utbilda sig på den egna arbetsplatsen, där han blev visstidsanställd för ungefär ett år sedan. Han har en fast anställning och mer utmanande arbetsuppgifter i kikaren. – Jag sökte mig till maskinteknikerutbildningen eftersom jag ville lära mig nytt. Läroavtalsutbildningen intresserade mig. Jag kan gott tänka mig att jobba här ännu om tio år. Man lär sig inte reparera maskinerna i en handvändning och idag måste jag konsultera arbetsplatsutbildaren jämt och ständigt. Inget fel är självklart. Miia Tiikkainens och Tommi Siimes elev-lärarförhållande fungerar utmärkt trots att ålderskillnaden mellan dem bara är ett halvt år. Eleven och utbildaren trivs ihop och inlärningen går som en dans.
32 DIILI
studerande
“Jag får min kockexamen hösten 2012” Jag utbildar mig till kock på Kvarnuddens kurs- och lägercentrum i Pernå. Efter grundskolan fortsatte jag i gymnasiet, men den utbildningen blev ofullbordad. Jag fick jobb i köket på Kvarnudden för ungefär sex år sedan och redan då nämnde min chef läroavtalsutbildningen. Till en början var arbetet sporadiskt och främst förlagt till sommarmånaderna, men när lägercentrumet inledde sin åretruntverksamhet beslöt jag mig för att bli kock. Teoriundervisningen ges på Edupoli i Borgå två dagar i månaden. Under resten av tiden handlar utbildningen om lärande i arbetet. Jag har jobbat länge i branschen och därför känns teorilektionerna ibland lite onödiga, men jag förstår att de behövs eftersom många av eleverna saknar arbetserfarenhet. Min arbetserfarenhet beaktas i studieplanen. Jag får min kockexamen hösten 2012. Pamela Lemmetyinen, 24 år Bild: Arto Wiikari
DIILI 33
Text: Reija Kokkola | Bild: Arto Wiikari
Ytterligare information: Borg책 idrottsinriktade eftermiddagsklubb www.spurttis.com
34 DIILI
Rörlig
uppfostran
P
etri Uronen slår sig aningen stelt ned vid bordet på eftermiddagsklubben Spurttis. Svårigheterna att sätta sig beror inte på att den gänglige basketspelaren har svårt rymmas på den lilla stolen. Han kan inte vrida på huvudet och hela kroppen verkar stel. – Jag var ute och joggade med en bärbar dator i ryggsäcken och fick ordentlig nackspärr, berättar han. Vi befinner oss på den idrottsinriktade eftermiddagsklubben Spurttis i Borgå, som är Petri Uronens arbets- och studieplats. Från dörröppningen hörs ett bekymrat ”Pete”. En liten kille tror att någon har tagit hans mobiltelefon. Petri ber pojken komma fram och vips hittas den försvunna telefonen i – var annars – pojkens egen jackficka. – Barn i den här åldern brukar inte knycka varandras saker, säger Petri leende. Studier till stöd för föreningsarbetet Petri Uronen, som har spelat åtta år på liganivå, valde att bli idrottsledare. Efter en och annan turné i Finland återvände basketspelaren och merkonomen till sin gamla hemstad för tio år sedan. Han hade blivit lovad ett arbete, men ödet ville annorlunda. Petri Uronen började undersöka möjligheterna att studera något som stöder hans föreningsarbete. – Jag studerade till idrottshandledare med lä-
roavtal. På den tiden utgjordes examensprovet av en idrottsprestation. Vi hade prov regelbundet och vi läste ganska mycket anatomi. Idag fäster man större vikt vid ledningen av barn. Barn behöver motion Idag fungerar Petri Uronen själv som arbetsplatsutbildare. Vid sidan om sitt arbete studerar han för yrkesexamen i föreningsverksamhet. Petri Uronens idrottsintresse har givit både jobb och studiemöjligheter. Han efterlyser ökat samarbete mellan läroinrättningen och arbetsplatsutbildarna och enhetligare byråkrati. – Idag varierar praxis mellan städerna och de involverade personerna. Petri Uronens arbetsplats svämmar över av barnpersedlar, leksaker, måltidsattiraljer och kontorsartiklar. En stor del av dagen går åt till kontorsarbete. – Vi har förvånansvärt mycket pappersarbete. Jag trivs bäst i sällskap med barnen. I programmet ingår olika typer av motion, bland annat utflykter, spel, lekar och äventyrsbanor. Vi rör oss minst en timme per dag. Petri Uronen tycker att det är bra att man kan ångra sig om man märker att man hoppat i fel tunna. En av hans elever råkade nyligen ut för detta. – För en annan elev syr vi för tillfället ihop ett program i en fotbollsklubb.
Motiverad arbetskraft sökes
Enligt Petri Uronen är läroavtalsutbildningen ett utmärkt redskap för idrotts- och motionsinriktade sammanslutningar att skaffa motiverad personal. – De som inleder läroavtalsstudierna är i allmänhet mycket motiverade och intresserade. Höstens nya eftermiddagsklubbar gör att också Spurttis behöver ny personal. – Vi behöver fyra eller fem nya läroavtalselever. Vi kommer att annonsera på sidorna MOL.fi, avslöjar Petri Uronen.
DIILI 35
inspector
5 tips
Läroavtalssekreterare Ulla Timonen svarar.
Du är ny på Östra Nylands läroavtalscenter.
avtalseleverna och det så kallade back office-
Hur kom du dit?
arbetet som omfattar administrativa uppgifter,
– Jag var i behov av förnyelse och beslöt att av-
produktion av presentationsmaterial samt infor-
lägga datanomexamen som vuxenstuderande.
mations- och kommunikationsuppgifter.
Därefter började jag se mig om efter en arbetsplats där jag kunde utnyttja både min arbets-
Vem har du varit i kontakt med senast?
erfarenhet och min nyvunna kunskap. Arbetet
– Några läroavtalselever, en reklambyrå och hu-
som läroavtalssekretare lät intressant. Jag sök-
sets egna människor.
te jobbet och fick det.
Bild: Päivi Ahvonen
Hur hjälper du de blivande läroavtalseleverna?
36 DIILI
Vilka är läroavtalssekreterarens tre viktigas-
– Jag ger dem startinformation och styr dem till
te arbetsuppgifter?
sina respektive utbildningsinspektörer.
– Arbetsdagen rymmer både det ena och det andra. Till de viktigaste arbetsuppgifterna hör
Har du något motto?
kundbetjäningen som omfattar rådgivning till
”Inställningen avgör. Om man bestämmer sig för
och kommunikation med olika intressenter,
att lyckas så lyckas man!”
upphandlingen av utbildningstjänster för läro-
studerande
VÄRLDEN
ÄR STADD I FÖRÄNDRING Också akademiskt utbildade kan utvecklas i takt med förändringen. Text: Noora Lintukangas
DIILI 37
”Jag har blivit förvånad över tempot. Om inställningen är positiv kan hastigheten vara
”D
specialyrkesexamen i ledarskap vid sidan om sitt arbete. Läroavtalsutbildningens teoriavsnitt är förlagda till Tiimiakatemia i Jyväskylä. På arbetsplatsen har hon en mentor som hjäl-
38 DIILI
Gemensam nytta Den ett och ett halvt år långa läroavtalsutbildningen, som inleddes i januari, leder till specialyrkesexamen i ledarskap. Annika Weckman tog själv initiativet till utbildningen. Hon hade fått nya arbetsuppgifter och behövde stöd och nya arbetsredskap. Arbetsgivaren gillade idén och läroavtalscentret gick med på att finansiera projektet. ”Jag hittade själv Tiimiakatemia och alla parter var överens om att upplägget var det rätta.” Det viktigaste är att utbildningen ger både eleven och arbetsgivaren nytta. Stöd av en personlig mentor
svindlande.”
et känns fint att kunna utmana sig själv på ett positivt sätt och att få träffa människor med olika åsikter. När man diskuterar och läser reviderar man sina tankar och får nya infallsvinklar. Man lär sig se saker på ett nytt sätt.” Det säger Utvecklingsbolaget Posintras projektchef Annika Weckman, som studerar för
lättare att tillämpa den inhämtade kunskapen. Man förstår att man kan ha nytta av allt överallt”, säger Annika Weckman.
per henne att tillämpa kunskaperna i praktiken. Annika Weckman från Borgå har en yrkesexamen i sömnad, en magisterexamen i textilslöjdspedagogik och en yrkesexamen för företagare i bagaget. ”Studier och vidareutveckling är naturliga element i mitt arbetsliv och min personlighet. Jag vill ge mig själv utmaningar”, säger hon. Läroavtalsutbildningens praktiska inriktning passar Annika Weckman bättre än helt teoretiska studier. Vuxenstudierna avviker mycket från ungdomens universitetsstudier. ”Som vuxen är det
Tiimiakatemia kräver viss ledarerfarenhet av sina elever. Undervisningen sker i grupper, som leds av eleverna i tur och ordning. ”Teammedlemmarnas bakgrund och erfarenheter utnyttjas i den interaktiva undervisningen. Var och en bidrar med sina kunskaper. Vi lär varandra och får samtidigt nya idéer.” Utbildningen omfattar även litteraturstudier. Eleverna väljer själv, på basis av rekommendationer, ut de böcker som lämpar sig bäst för den egna inriktningen. Under den ett och ett halvt år långa utbildningen har eleverna sex närutbildningstillfällen om tre dagar. De flesta hålls i Jyväskylä, men ett arrangerades i Baskien. Under hela utbildningstiden har Annika Weckman en personlig mentor som hon diskuterar med varannan vecka. De för tillsammans in nya utmaningar i läroavtalet. Utmaningarna ligger till grund för den fort-
”Det mest utmanande är att acceptera den snabba förändringen i världen. Men förändringarna för ju också mycket gott med sig.”
satta utbildningsprocessen. Svindlande hastighet Eleven bär själv ansvaret för sin utbildning och måste bland annat ge sig tid att läsa kurslitteraturen. Vuxenutbildningen, som kräver både energi och initiativförmåga, utvecklar eleven och gagnar arbetsplatsen. ”Jag har blivit förvånad över tempot. Om inställningen är positiv kan hastigheten vara svindlande”, säger Annika Weckman. ”All byråkrati i anslutning till läroavtalsutbildningen har skötts snabbt och elegant. Jag har kunnat koncentrera mig på det väsentliga, alltså på att göra något nytt som ger resultat. Den som vill lära sig nytt måste våga och ta risken att misslyckas”, säger hon. De flesta av Annika Weckmans studiekamrater studerar med läroavtal. ”Bland mina kurskamrater finns både företagare och anställda. De flesta har ledande positioner inom sina respektive organisationer. Det är mycket givande att dela erfarenheter, få nya referenspunkter och lära sig nytt. ”Det mest utmanande är att acceptera den snabba förändringen i världen. Men förändringarna för ju också mycket gott med sig”, säger hon. Annika Weckman vill delta i processen och utveckla sin tankevärld och sitt sätt att fungera. ”Jag är glad att så många arbetsplatser ställer sig positivt till läroavtalsutbildningen”, avslutar hon.
Tre parter Läroavtal för i allmänhet inte tankarna till personer med akademisk examen. Men faktum är att avtalet lämpar sig utmärkt också för dem som har akademisk bakgrund. Läroavtalsutbildningen är lätt att kombinera med jobbet och dessutom kan man tillämpa sin nyvunna kunskap genast. Östra Nylands läroavtalscenter har cirka 800 elever, varav 14 procent har en akademisk slutexamen i bagaget. Nästan hälften av dem utbildar sig för specialyrkesexamen i ledarskap. Andra vanliga inriktningar är specialyrkesexamen för produktutvecklare och specialyrkesexamen för företagsrådgivare. Områdena försäljning, turism, fastighetsförmedling samt datateknik och datakommunikation förekommer också. Akademiska studier omfattar alltid forskning, medan yrkesstudierna är praktiskt inriktade. Man kan inte avlägga yrkesexamen genom läroavtalsutbildning utan att tillämpa kunskaperna på sitt eget arbete. Läroavtalsutbildningen är ett praktiskt sätt att skaffa sig till exempel ledarutbildning, effektivisera sitt arbete och höja sin kompetens. Både företagare och anställda kan utbilda sig genom läroavtalsutbildning. Den som är intresserad uppmanas kontakta läroavtalsbyrån, som avgör om utbildningsformen är lämplig och kartlägger tillgången till utbildningsplatser. Det lönar sig också att diskutera möjligheterna med den egna arbetsgivaren. Läroavtalet görs upp i samarbete mellan eleven, arbetsplatsen och läroavtalscentret. Läroavtalet förutsätter att arbetsgivaren inser utbildningsbehovet och är beredd att engagera sig. Arbetsgivaren skall också utse en mentor som sparrar och stöder eleven. Läroavtalscentret finansierar utbildningen, men i allmänhet betalar arbetsgivaren lönen för teoridagarna. Arbetsgivaren får tillgång till elevens, alltså arbetstagarens, nya färdigheter. Nyttan är ömsesidig.
DIILI 39
Livet i
POMO-huset Stämningen i POMO-huset är levande, öppen och innovativ. Text: Reija Kokkola | Bilder: Arto Wiikari
40 DIILI
D
et historiska POMO-huset står på paradplats i hjärtat av Borgå. Där har det stått sedan år 1900, först som snickarverkstad och sedan som ölbryggeri. År 1912 grundade Edith Bergholm Institutet för Unga Flickor i Borgå på Alexandersgatan 22. Utbildningen var koncentrerad till hand- och hushållsarbete samt gymnastik. Ingen mindre än Armi Kuusela har sprungit i POMOhusets trappor. – På den tiden var skolan ett internat. Armis kammare finns fortfarande kvar berättar
O POM set u h -
”Det är lätt för alla att besöka läroavtalscentret mitt i stan.”
Mika Eskola, som är chef för Amistos verksamhetsställe i POMO-huset. Man förnimmer historiens vingslag också i hans arbetsrum. När Haaga-Helia flyttade in på kampuset i fjol, flyttade Mika Eskola till den så kallade gamla sidan. – Gamla sidan har nästan hundra år på nacken. Den nya delen byggdes år 1964 och utvidgades år 2000. Med undantag för krigsåren har det hela tiden varit full rulle i POMO-huset, som i höst intas av ungefär 400 elever och lärare. – Mika Eskola beskriver stämningen som levande, öppen och innovativ. Nya vindar Datanomeleverna, som flyttade till POMOhuset från verksamhetsstället i Askola, har medfört ytterligare fart och fläng. I huset verkar också Östra Nylands läroavtalscenter. – Vi välkomnade dem med öppna armar. Det är lätt för alla att besöka läroavtalscentret mitt i stan. Våra elever hittar läroavtalsutbild-
ningen och läroavtalseleverna hittar oss, konstaterar Mika Eskola. Huset inrymmer även en del av Edupolis verksamhet. Utrymmena omdisponerades nyligen. – Nu kan vi skapa och utveckla nya undervisningsmetoder och bedriva olika typer av projektarbete. Utmärkt läge Restaurangen IRIS på nedre plan sköts av restonomeleverna. Kunderna utgörs av personalen i POMO-huset och på läroavtalscentret, olika företag och allmänheten. På tredje plan kammar frisöreleverna luggar och på fjärde våningen tränar kosmetologeleverna sina färdigheter. Turismlinjen är en viktig del av verksamheten i POMO-huset. Auditoriet på nedre plan används flitigt vid undervisningen, men det hyrs också ut till utomstående. Vimlet i POMO-husets korridorer varierar med teorioch praktikperioderna.
– Många av våra elever besöker intressenter utanför huset och vi deltar i åtskilliga jippon och evenemang under året. POMO-husets läge är utmärkt också i detta avseende, konstaterar Mika Eskola. Trivsel med färger Konstmagister Hanna Neuvonen planerade Östra Nylands läroavtalscenters nya verksamhetsutrymmen, som har rönt stor uppskattning. De vackra färgerna ökar trivseln i de höga rummen. – Jag ville göra rummen, som också fungerar som besöksrum, hemtrevliga och inbjudande. Hanna Neuvonens färgförslag fick ett varmt mottagande. – Utbildningsinspektör Leena Sihvonen valde rosa. Väggarna i herrarnas arbetsrum är turkosa och antikröda. Läroavtalssekreterare Hilkka Lipastis rum är piggt gult och konferensrummet går i rogivande grön färg, berättar Hanna Neuvonen.
DIILI 41
Ta kontakt: förnamn.efternamn@opso.fi
KOMMANDE UTBILDNINGAR Specialyrkesexamen för ledare av städningsarbete (Edupoli, Helsingfors) Start: 5.9.2011, längd 1,5 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111
Tuotekehittäjän erikoisammattitutkinto, elämyspalvelut (Borgå, upphandling pågår) Start: september 2011, längd cirka 1,5 år kontaktperson: Leena Sihvonen 0400 563 714
Liiketalouden perustutkinto – merkonomiksi verkossa (Edupoli, Borgå) Start: 12.9.2011, längd 2 år kontaktperson: Leena Sihvonen 0400 563 714
Laitoshuoltajan ammattitutkinto (Edupoli, Borgå) Start: 4.10.2011, längd 1,5 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111
Tekniikan erikoisammattitutkinto (Edupoli, Borgå) Start: 14.9.2011, längd 1,5 år kontaktperson: Petri Simander 040 705 9637
Yritysjohtamisen erikoisammattitutkinto (Edupoli, Helsingfors) Start: oktober 2011, längd 1,5 år kontaktperson: Petri Simander 040 705 9637
Liiketalouden perustutkinto, merkonomi (Edupoli, Vanda) Start: 20.9.2011, längd 2 år kontaktperson: Leena Sihvonen 0400 563 714
Yritysneuvojan erikoisammattitutkinto (Edupoli, Helsingfors) Start: oktober 2011, längd 1,5 år kontaktperson: Petri Simander 040 705 9637
Potkua Pomolle II (Opso, Borgå) Start: 20.9.2011, längd 8 månader kontaktperson: Annu Jokela-Ylipiha 040 549 4378
Tieto- ja viestintätekniikan perustutkinto (Edupoli, Helsingfors) Start: nonstop, längd cirka 2 år kontaktperson: Annu Jokela-Ylipiha 040 549 4378
Koulunkäynnin ja aamu- ja iltapäivätoiminnan ohjauksen ammattitutkinto (Edupoli, Borgå) Start: september 2011, längd 1,5 år kontaktperson: Heikki Raitavuo 040 833 6432
Rakennusalan perustutkinto (Edupoli, Borgå) Start: nonstop, längd 2-2,5 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111
Kylmätekniikan ammattitutkinto (Edupoli, Vanda) Start: september 2011, längd cirka 2 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111
Talotekniikan perustutkinto (Edupoli, Borgå) Start: nonstop, längd 2-2,5 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111
Sosiaali- ja terveysalan perustutkinto (lähihoitaja) (Edupoli, Borgå) Start: september 2011, längd 2,5 år kontaktperson: Heikki Raitavuo 040 833 6432
Hotelli-, ravintola- ja cateringalan perustutkinto (Edupoli, Borgå) Start: nonstop, längd 2 år kontaktperson: Petri Simander 040 705 9637
Specialyrkesexamen i företagsledning (Borgå, upphandling pågår) Start: september 2011, längd 1,5–2 år kontaktperson: Bjarne Grönholm 040 552 0111 Tieto- ja viestintätekniikan perustutkinto - verkkototeutus (Edupoli, Borgå) Start: september 2011, längd cirka 2 år kontaktperson: Annu Jokela-Ylipiha 040 549 4378
42 DIILI
Läroavtalsutbildning erbjuds även inom många andra områden. Vi skräddarsyr en helhet som passar just Dig. Hör av Dig, vi bits inte!