TillSammans! 1/2014

Vi lagar god mat!

rgĂĽ lokalser vice Personaltidning fĂśr Bo 14

1/20

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 1

3.3.2014 13.18

VARDAGENS

HJÄRRTAR

nlig. Det insats är allt annat än osy vår n me r, lta hjä ga nli , vuxnas och äldre Vi är alla vardagens osy tusen barns, ungdomars era fl i s nn kä h oc s syn vi åstadkommer ! viktigt att vi sköter om oss personers vardag. Det är

Jag får jobba i stadshuset, telehuset, rådgivningen, på dagis – i många olika fastigheter med varierande uppdrag. Mina arbetsdagar och -uppgifter är mångsidiga och varierande. Det är det bästa.

Kiinteistönhoitaja Kristian Bergman

CHEFREDAKTÖR Annika Malms-Tepponen

2

UTGIVARE Borgå Lokalservice

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 2

REDAKTION peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa tfn 019 535 552 www.peakpress.net

Redaktionschef | Päivi Ahvonen AD | Sanna Nylén TRYCKERI Lönnberg Painot Oy, 2014

3.3.2014 13.18

I centrum av uppmärksamheten

L

okalservicen har under de senaste veckorna varit i centrum av uppmärksamheten. Det har kastats fram opinioner både mot och för centralköksmodellen.

12

Skolmaten och dess kvalitet har även debatterats i radion och tv:n. På Yle Oppiminen sidor har journalisten Elvi Huhtala skrivit om fanatismen när det gäller skolmat med rubriken ”Löysätkää pipoa, ruokatohottajat!”

Det nya personalprogrammet implementerar strategin i praktiken.

Journalisten menar att vi lever i en tid där attityder gentemot mat är trångsynta. Det verkar som om alla hade begränsningar gällande maten, och nu talar hon inte enbart om allergier utan om allt annat: lågkolhydratdieter, ekologisk mat och bantande med olika dieter.

Gnället om skolmaten är en del av denna ständiga diskussion gällande mat och välmående.

Barnen får nuförtiden ta del av familjens matval i butiken såväl som hemma i valet av måltider. Barnen lärs att de har rätt att kräva enbart den bästa och för sig själv mest passande näring.

Samtidigt saknar finska elever som går i skola utomlands den finska skolmaten.

Hos oss bjuds det på i varje skola salladsbord, vegetariska alternativ, bröd och mjölk.

16

Chefredaktör Annika Malms-Tepponen

Jag är av samma åsikt att man bör ta elevernas åsikter i högre grad med i planeringen av skolmaten såväl som av annan skolverksamhet. Nya generationer är vana med annorlunda matkulturer och därför måste man också acceptera att diskussionen om skolmaten kommer att fortsätta, funderar journalisten Elvi Huhtala.

I vårt kontor finns det en pärm där man har samlat tidningsurklipp från den tiden då man ännu hade tid med sådant.

Det var tröstande att se att samma diskussioner har tagits upp i alla tider. I bland är vi i centrum av uppmärksamheten, sedan kommer det nya nyheter men oberoende av diskussionernas innehåll måste vi se till att servicen fungerar varje dag, året runt.

Vi skall ta hand om oss själva och om varandra. Samarbetet är vår styrka!

Annika

Innehåll Det bästa i mitt arbete ......................................................... 4 Nytt ......................................................................................... 6 Många fördelar med ett centralkök ................................... 8 Om situationen blir problematisk, finns hjälpen närä .... 10 Det nya personalprogrammet berör alla ........................... 12 Arbetsskyddet - vår gemensamma sak ............................. 14 Semestertips inför våren och sommaren ................. 16 En ny stadsstrategi: inte på papper utan i praktiken ....... 18 Så här fungerar vi ................................................................... 20 Smidig vardag som yrke........................................................ 22 Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 3

3

3.3.2014 13.19

Jobben & människorna!

te e b r a t it m i a t s ä b t e D TEXT: REIJA KOKKOLA BILDER: JANNE LEHTINEN, VIRPI LEHTINEN

Bäst är den goda atmosfären

Maria Baarman-Ek kostserviceansvarig Sagobackens daghem

I Sagobackens daghem finns det sex avdelningar med totalt 95 barn samt ett tjugotal vuxna. Jag jobbar i köket och tar hand om deras mat, men träffar också dagligen daghemmets små klienter och annan personal.

Det är roligt att få respons till vilken jag också reagerar på snabbt. Det känns viktigt för mig att både barn och vuxna kommer modigt fram och säger vad de har på hjärtat. Det är också skönt att jobbet är självständigt.

Dagen börjar med att koka gröt och

slutar med att servera mellanmål. Däremellan kommer lunchen, salladstillredningen och förstås diskandet.

Jag kunde inte vara mera nöjd med mina arbetskompisar! Atmosfären är trevlig och därför är det så roligt att komma till jobbet varje morgon. Även om att det ibland är bråttom så uppför sig alla vänligt och med respekt.

För mig är en god atmosfär det viktigaste på en arbetsplats. Dessutom upplever jag att mitt jobb på daghemmets kök verkligen uppskattas.”

Härliga åldringar

Elina Poskiparta lokalskötare Johanna-hemmet

Det är trevligt att få jobba i en splitterny byggnad. Speciellt i början fanns det mycket att städa efter flyttningen.

Jag uppskattar att mitt jobb är givande och självständigt. Dessutom får jag se resultatet av min arbetsinsats. Jag får använda moderna och bra arbetsredskap så jobbet känns inte fysiskt för påfrestande. Jag jobbar dagstid med en fast arbetstid så veckosluten är lediga.

Det bästa med mitt jobb är ändå ådringarna i Johanna-koti som jag

verkligen tycker om. Jag är social av mig och tycker om att diskutera och prata strunt med åldringarna. Ofta frågar jag hur de mår och klappar kanske på axeln. Är allting ok? Har du sovit bra?

En lokalskötare hinner nog alltid växla några ord och det gör de äldre glada. När jag vikarierade på räddningscentralen så längtade jag tillbaka till åldringarna. Jag är helt övertygad om att lokalskötaryrket är just för mig!”

4

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 4

3.3.2014 13.19

Tillräckligt utmanande Mitt arbete är passligt utmanande och mångsidigt. Det består av planering, organisering och uppföljning av kostservicen. Hälften av min arbetstid går åt till att planera eller i möten och resten av tiden till matlagningen.

Mitt jobb är riktigt trevligt även om det ibland är bråttom. Det är skönt att ha direkt kontakt med kunderna och få respons. Det är fint att få vara en del av Lokaservicens stora organisation i vilken man får tillräckligt med stöd för sitt eget jobb. Som en medlem av organisationen träffar jag också ständigt nya arbetskamrater.

Det bästa med allting är att jobbet känns tillräckligt utmanande och att man lär sig nya saker hela tiden. Och naturligtvis det att få vara en del av ett roligt och kunnigt team.”

Nina Sola kostserviceförman Äppelbackens servicecenter

Man hör roliga historier ur barnens munnar På morgonen hämtar jag bilen från centrallagret men annars är arbetsdagarna varierande. Jag rör på mig mycket under dagen eftersom att det finns flera skolor, ålderdomshem och daghem på mitt område. Jag har gjort det här redan i 26 år så jag känner mitt område som mina egna fickor.

Det bästa med mitt jobb är självständigheten, omväxlingen och rörligheten. Det är minsann inget jobb vid ett löpande band! Jag möter många människor under dagens lopp, både gamla och unga. Jag tycker om att tala med dagisbarnen. De kommer ofta och frågar vad jag håller på med. Jag får höra allt möjligt ur barnens munnar och det är roligt eftersom att jag tycker så mycket om barn.

Hans Bergman rörmakare Ölstens

Även om jobbet är självständigt så får jag hjälp vid behov. Alla arbetskamrater är roliga men jag träffar dem mest om morgnarna. Jag uppskattar också det regelbundna dagsjobbet och jourturen har jag bara var 13. vecka vilket inte är så ofta.”

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 5

5

3.3.2014 13.19

SAMMANSTÄLLD AV: PÄIVI AHVONEN

CIDERBERG CIDE IDERBER RBERG ERG OY

Nytt!

Äppelträden på Alitalo vingård blommar i maj 2013.

Vårutfl ykt till Lojo

I

vår ordnas Lokalservicens vårutflykt till Alitalo äppelvingård i Lojo. Vårutflykten går till som förut dvs. utflykten ordnas på egen tid och startar på eftermiddagen. På vingården får man provsmaka och köpa viner. Du kan välja mellan två olika datum, antingen den 14. eller 21. maj med avgång klockan 15.00. Som vanligt bjuder Lokalservicen på bussresan, vägkost och utmärkt sällskap.

Inbjudan kommer att skickas skilt. Kom med!

Anmälningar till Peter Backman, Harriet Ekholm eller Siv Makkonen.

6

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 6

3.3.2014 13.19

Nytt!

Vi satsar på välfärd!

V

älfärdskarusellen, som redan inletts, är ett välfärdsprogram för hela personalen. Överläkare Veli-Pekka Valkonen från Avire-yhtiöt ger föreläsningar och diskuterar med personalen saker gällande viktkontroll, kost, motion och sömn samt deras roll i välmående och orkandet i arbetet.

Tillställningar Ti On Må Må On Må Må

17.3. kl. 14–16 19.3. kl. 9–11 24.3. kl. 14.30–16.30 31.3. kl. 14–16 2.4. kl. 9–11 7.4. klo 14–16 14.4. kl. 14.30–16.30

Näse hälsostation, mötesrummet i nedre våningen Lokalservicen, Kungsporten Näse hälsostation, mötesrummet i nedre våningen Lokalservicen, Kungsporten Linnankosken lukio, lilla auditoriet i källarvåningen Linnankosken lukio, lilla auditoriet i källarvåningen

Kastrull, mopp eller både och?

B

orgå lokalservice inleder i mars 2014 den tredje rekryteringsutbildningen i samarbete med arbets- och näringsbyrån och Edupoli.

Målet är att utbilda personer med yrkeskunskaper inom två branscher, städning och catering, som kan rekryteras av affärsverket Borgå lokalservice. Utbildningen är ett praktiskt inriktat sätt att utbilda sig till ett yrke. Till rekryteringsutbildningen antas 20 studerande och studierna består av närundervisning och inlärning i arbetet. Utbildningen ger möjlighet att komplettera examen med läroavtal.

Om du vill vandra i skogen....

Om du har ett förslag gällande den traditionella höstvandringens destination kan du tipsa ekonomiplaneraren Erja Forsberg genom att ringa 040 706 1466 eller skicka e-post erja.forsberg@porvoo.fi

Utbildningstid 10.3–4.7.2014

Första hjälp i juni

O

lycksfall eller plötslig insjukning kan drabba vem som helst nästan när eller var som helst − också på arbetet. Då kan en arbetskamrats första hjälp rädda ens liv. Därför är det viktigt att så många som möjligt kan ge första hjälp och blivit skolade till detta. Att kunna ge första hjälp är en del av tryggheten i

vardagen och i juni kan även du öva eller uppdatera dina kunskaper i första hjälp.

Kom med och delta!

I första hjälp utbildningen deltar personer som inte har tidigare utbildning i första hjälp eller vars skolning har gått ut. Förmännen kommer att informera tillbörliga om utbildningens schema och platser.

Kurssiajat 2.6. klo 8.00–11.30 2.6. klo 12.30–16.00 3.6. klo 8.00–11.30 3.6. klo 12.30–16.00 4.6. klo 8.00–11.30 4.6. klo 12.30–16.00 5.6. klo 8.00–11.30

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 7

7

3.3.2014 13.19

Många fördelar me d ett

CENTRALKÖ K Man söker effektivare sätt att organisera kostservicen. Lokalservicen har förespråkat den så kallade centralköksmodellen. Varför?

TEXT: KIRSI RIIPINEN BILD: SHUTTERSTOCK

8

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 8

3.3.2014 13.19

N

är man började planera den nya modellen märkte man att centralköksmodellen är det enda alternativet som kan garantera mat till massor med en jämn kvalitet och kostnadseffektivt, berättar VD:n Annika Malms-Tepponen.

Till centralköksmodellen hör förutom det stora köket även köket i Pääskytien koulu. Måltiderna tillreds centralt, kyls ner och transporteras till stadens olika verksamhetsställen. Sedan upphettas maten i skolor, daghem och servicehus. I distributionskök kokar man också de så kallade energitillskotten dvs. potatis, ris eller pasta och lagar sallader.

MINDRE FÄRDIGMAT

Det har talats livligt om modellen och man har samlat en adress där man motsätter sig centralköket. De som har undertecknat adressen kräver övergång till modellen i vilken maten tillreds i små kök. Man oroar sig över bl.a. att centralköksmodellen ökar på färdigmatens andel.

– Situation är dock den motsatta eftersom man i centralköksmodellen tillreder maten i större grad ända från början. I åldringarnas kostservice inkluderas det även färsksallader som man inte kan packa med i de nuvarande värmelådorna, tillägger Annika.

I centralköksförslaget blir kosten inte heller ensidig. I centralköket kan man vid behov tillreda två måltidsalternativ, till exempel ett eget alternativ för vegetarianer.

Det är också lättare att kontrollera råvarusvinnet eftersom distributionsköken kan värma upp endast den mängd som behövs.

Dessutom påpekar Annika att tillredningssättet av maten inte påverkar de mänskliga kontakterna inom hemvården vilket man också oroade sig över i adressen.

ansvar för bl.a. specialkost, elektroniska beställningar och tillräckliga kostvärden.

– Sådana här yrkeskunniga personer finns inte tillgängliga, påpekar Annika.

Måltiderna måste i fortsättningen kunna tillredas vettigt och kostnadseffektivt.

Men hur går det med personalen om staden väljer centralköksmodellen?

Annika säger att med framtidens produktionssätt måste man i alla fall klara sig med mindre personal än tidigare.

– Tidigare beräkningar har visat ett nedskärningsbehovet är en tredjedel.

Man skall inte låta sig skrämmas av siffran eftersom en tredjedel av personalen minskar i vilket fall som helst då folk byter jobb eller går i pension.

SPECIALKOSTEN MÅSTE TAS I BEAKTANDE

En del av de nuvarande små köken har nått slutet av sin livslängd och de skulle kräva omfattande renoveringar för att maten skulle kunna tillredas från början.

Problematiskt är även specialkosten eftersom tillredningen av denna skulle kräva skilda utrymmen i varje enskilt tillredningskök. Var tionde måltid som lokalservicen tillreder är specialkost nuförtiden.

Till exempel distributionsköket i Huhtis är trångt redan i nuvarande form och det finns inga utrymmen tillgängliga för tillredningen av specialkost. Dessutom saknas packningsutrymmen. Det samma gäller för köket i Linnakosken lukio.

Också områdesköket i Omenamäen palvelutalo har blivit trångt och områdesköket i Johannisberg borde renoveras omedelbart.

Var tionde måltid som lokalservicen tillreder är specialkost

GOD MAT PÅ ETT VETTIGT SÄTT

En orsak som talar för centralköksmodellen är personalbehovet. Om man skulle övergå till små tillredningskök skulle det behövas mera personal än nuförtiden.

– Det skulle vara en stor utmaning eftersom det redan nu är brist på yrkeskunnig personal. Till de små tillredningsköken skulle det behövas 150 yrkeskunniga personer till för matlagningen. De borde samtidigt ha färdigheter att vid sidan om sina grundsysslor även ta

PLANERNA SKALL VARA FÄRDIGA UNDER VÅRENS LOPP

Hur säkert är det nu egentligen att Borgå får ett centralkök? Har beslutsfattarna redan accepterat den nya modellen?

De slutgiltiga besluten och detaljerna har ännu inte blivit fastställda. Meningen är att projektplaneringen framskrider under vårens lopp och kommer till stadsstyrelsens behandling före sommaren.

Som bäst gör man tilläggsutredningar. Medan projektplaneringen framskrider blir detaljerna gällande centralkökets storlek, tekniska lösningar, produktion och finansiering allt mera preciserade.

Man hör även personalen, olika myndigheter och intressegrupper i samband med planeringen. • Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 9

9

3.3.2014 13.19

Om situationen blir problematisk

finns hjälpen nära

Teamet i Vårberga vet hur man har roligt mitt i en jäktig arbetsdag.

Här kan man också berätta om sina bekymmer till arbetskamraterna.

TEXT: REIJA KOKKOLA BILD: VIRPI LEHTINEN

E

n är gruppens glädjespridare, en annan är den lugnare typen. En är den raska typen men alltid vänlig. En är alltid på gott humor och lugn. Det är fråga om en grupp där humorn flödar.

Hurudan soppa blir det egentligen när det här teamet far fram från dag till dag?

Inte en dålig soppa. Vårbergagruppen, dvs. städgänget och gårdskarlar, vet hur man skall ha roligt vid sidan av jobbet även då det är bråttom.

– Utan humor klarar man inte i det här jobbet, säger arbetsparet facilitetsskötarna Marjo Hukka och Susanna Virtanen alias Mallo och Suski. Damerna skrattar givetvis på köpet.

DET RUNGAR AV SKRATT I RUMMET

Det dags för morgonkaffet och Vårbergagruppen har samlats i Vårberga skolas pausutrymme. Det finns även bulle som man har införskaffat med de slantar som returflaskorna som fastighetsskötaren Esa Virtanen har samlat har gett.

– Ska det vara bulle, gubbar, frågar Satu Miettinen av fastighetsskötarna Esa och Peter ”Pettu” Uronen. Satu har kommit till morgonkaffe från Mäntykummun päiväkoti som ligger intill. Det har också Tua Törnroos gjort som

jobbar på ungdomsgården, biblioteket och skolan. Dorrit Lehtonen för sin del städar vid Kevättuulen päiväkoti.

Och visst vill gubbarna ha bulle. Pettu skämtar redan med full fart så att rummet fylls med skratt och Esa kompar honom. Även om gruppen har jobbat tillsammans först sedan hösten har det redan svetsats väl samman. Teamet har delats upp på tre ställen men samarbetet är ändå starkt.

– Susanna har erfarenhet av köksarbete så hon kommer och hjälper mig till och med mitt i hennes egna sysslor.

Dessutom har Pettu räddat mig flera gånger från att göra bort mig, tackar Satu.

– Vi hoppar alltid in om det behövs. Man måste vara flexibel, tillägger Susanna.

Marjo Hukka poängterar att man inte bör neka till någon arbetsuppgift. Det är väldigt viktigt att ha en god gemenskapsanda på arbetsplatsen.

– Allting skall göras även om det inte hör till ens favoritsysslor.

10

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 10

3.3.2014 13.19

Bli bekant

MED TEAMEN

LAGOM TOKIGA

Vårbergateamet arbetar flitigt speciellt tidigt på morgonen när dagisbarnen och lågstadieelever ännu sover i sina sängar. Utrymmena måste städas före dom kommer.

– Det är mest bråttom om morgnarna. Då har man fart på, berättar teamet.

De håller kontakt med varandra per telefon under arbetsdagen. Det känns skönt att veta att hjälp finns tillhanda och att en vänlig människa är nära. En stor del av teamet bor även nära varandra och umgås också på fritiden. Susanna och Satu rastar sina hundar tillsammans och tar långa promenader.

– Och när dom går förbi vinkar dom åt mig om jag råkar vara på balkongen, ler Marjo.

På jobbet lär man känna varandra bra. Det är viktigt att man kan tala tillsammans om allt men det är även tillåtet att vara tyst.

– Vi talar om allt. Det är viktigt att man kan lita på varandra. Om det har skett nånting på jobbet som tynger en är det bra att man kan dela med sig med en arbetskamrat, säger Satu.

Hon är rädd för att kasta sig alltför sockersöt, men går med på att beskriva sina arbetskamrater med några ord.

– Roliga, avslappnade, pålitliga och härliga. Och lagom tokiga.

– Egentligen riktiga bimbos, skrattar Susanna.

Naturligtvist har Pettu sitt att säga.

– En sådan här tystlåten man får rentav ångest när man inte får ett ord ur sig.

Och det blir mera skratt. Sedan får jag höra att den här tystlåtna mannen även sjunger gärna. På julen är det Blomstertiden som gäller och på sommaren julsånger. • Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 11

11

3.3.2014 13.19

för mig är det viktigt att...

Det nya personalprogrammet

berör alla Borgå stads nya personalprogram berör alla som jobbar inom staden. Det ritar huvudlinjerna som sedan genomförs på alla arbetsplatser.

TEXT: KIRSI RIIPINEN BILD: SHUTTERSTOCK, OUTI NORBERG

S

om bäst utarbetas ett nytt personalprogram inom Borgå stad. Varför det, dög inte det tidigare programmet?

– Staden godkände sin nya strategi i slutet av förra året och den gäller ända till 2017. För att kunna tillämpa de mål och åtgärder som presenterades i den i praktiken behöver man ett nytt personalprogram, berättar personaldirektör för Borgå stad Anu Kalliosaari.

Det nya personalprogrammet innehåller utöver de konkreta åtgärderna också mätinstrument med vars hjälp man följer upp verksamheten. Under beredningstiden hör man även personalen som får framföra förslag och önskemål utöver arbetsplatsmötena även i Internet.

KOM MED OCH VARA INNOVATIV!

Under vårens lopp gör staden också en ny personalenkät och dess resultat tas i beaktande i det nya programmet.

Anu poängterar att avsikten med personalprogrammet är att visa hur allting påverkar allt. Staden framför i sin strategi vilka val man håller på att göra och personalprogrammet svarar hur det för sin del förverkligar dem i praktiken.

Anu uppmanar människor att komma med och vara innovativa eftersom de strategiska målen inte är ringa.

– Saneringen av ekonomin fortsätter och välfärdsskillnaderna blir mindre. Deltagningsmöjligheterna ökar.

Vår stad är hållbar och konkurrenskraftig.

Bra idéer kan man

jag tycker att...

12

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 12

3.3.2014 13.19

i vårt arbete behövs det...

Välmående arbetssamfund Hur kommer det nya programmet att påverka Lokalservicen?

– Det kommer att påverka oss på samma sätt som stadens övriga personal, dvs. det ger riktlinjer och skall tillämpas skilt på varje arbetsplats.

Enligt Anu gäller de viktiga frågorna inom Lokalservicen troligtvis till exempel arbetssamfundets välmående men också hur man lyckas med rekryteringen.

– Det är också viktigt att fundera över hur man genomför processerna och definiera rätta arbetsmängder.

dessutom framföra åt t.ex. huvudförtroendemannen.

Dessutom tar Anu själv eller koordinatorn Christina Sani gärna emot förslag via e-post.

VAD ÄR RÄTTVIST OCH JÄMLIKT?

Anu önskar att folk kunde ta sig tid att offra några tankar till programmet som är under beredning eftersom man där drar linjer för hela personalpolitiken och det berör alla som jobbar inom staden.

– Programmet sammanställs på allmän nivå och det innehåller inte anvisningar gällande enskilda arbetsplatser. Däremot fastslås det vad som är en rättvis, jämlik, samt bra personalpolitik.

Det skall också framkomma hur personalen tas hand om när arbetet skall utföras med allt mindre personal.

– Vi måste också fundera över hur vi kan locka de bästa människorna för oss när det blir aktuellt att rekrytera ny personal för att ersätta de som skall gå i pension.

När arbetsgruppen, som bereder programmet, har fått sitt förslag färdigt presenteras det för hela personalen. På varje enskild arbetsplats går man igenom programmet och funderar över vad det betyder i praktiken för just oss.

Personalprogrammet godkänns innan slutet av juni. • Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 13

13

3.3.2014 13.19

– Allas insats behövs i arbetsskyddet för att nå gemensamma målsättningar, till exempel att minska på mängden arbetsolyckor, berättar arbetarskyddschefen Leena Juvakka.

ARBETSSKYDDET

VÅR GEMENSAMMA SAK Det behövs både arbetsgivare och personal att iståndsätta och förverkliga arbetsskyddets målsättningar.

TEXT: KIRSI RIIPINEN BILD: JANNE LEHTINEN

14

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 14

3.3.2014 13.19

A

rbetarskyddschefen och de arbetarskyddsansvariga representerar arbetsgivaren medan den arbetarskyddsfullmäktiga representerar personalen. Arbetarskyddsparen (chefen och personalens representant) är arbetsskyddets aktörer.

Som arbetarskyddschef vid Borgå stad jobbar planeraren Leena Juvakka. Hon är verksam som specialist i ärenden som berör arbetsskyddslagen och organiserar arbetsskyddets samarbete centraliserat.

Dessutom hör sammanställandet av instruktioner till Juvakkas uppgifter. Ett bra exempel på detta är den nyligen uppdaterade instruktionen för anmälandet av arbetsolyckor.

Leena Väänänen representerar lokalservicens personal för verksamhetsperioden 2014-2017. Arbetsskyddsparets uppgift är att iaktta omständigheterna på arbetsplatsen samt medverka i befrämjandet av trivseln på arbetsplatsen. Dessutom deltar hon som personalens representant i regionförvaltningsverkets eventuella arbetsskyddsgranskningar. •

PLIKTER • Arbetsgivarens plikt är att se till att arbetet kan utföras på ett tryggt och hälsosamt sätt.

• Arbetstagarens plikt är att följa de angivna instruktionerna och rapportera om möjliga brister i arbetssäkerheten till sin förman.

Skydden hjäl om de inte anväper i nte nds!

Arbetarsskyddspar och samarbetsgruppen på sidorna 20–21.

”Man främjar arbetssäkerheten genom samarbete” Gratulationer Leena Väänänen! Du har blivit vald genom val till arbetarskyddsfullmäktige på heltid för 2014-2017. Vad allt ingår i ditt arbete?

– Tack! Till mitt verksamhetsområde hör Affärsverket Borgå Lokalservice, småbarnsfostran samt kultur- och fritidssektorn med undantag av undervisningssektorn. Min egentliga tjänst är som närvårdare i Ebbo daghem.

Hur blev du intresserad av arbetsskyddsfrågor?

– Jag har varit verksam inom fackföreningsrörelsen i över 20 år med olika uppgifter. Arbetssäkerheten är en av de viktigaste frågorna som fackföreningsrörelsen driver vid sidan om intressebevakning. För tre år sedan fick jag chansen att vikariera för arbetarskyddsfullmäktige och sedan dess har jag varit intresserad av arbetssäkerheten och speciellt av arbetsvälfärdsfrågor.

Vilken är arbetarskyddsfullmäktiges viktigaste uppgift enligt dig?

– En arbetsskyddsfullmäktige skall befrämja en så trygg och hälsosam arbetsmiljö för arbetstagarna som möjligt tillsammans med arbetsgivaren och arbetarskyddsmyndigheter.

– I angelegenheter gällande arbetsskydd och trivsel betonar jag varje enskild arbetstagares egna attityd gentemot

omgivningen. Varje arbetstagare är skyldig att ingripa mot svagheter i sin arbetsomgivning om det framkommer brister i säkerheten. Arbetsomgivningen skall hållas ren och varje arbetstagare kan medverka så att en bra atmosfär uppstår på jobbet.

Med vilka saker lönar det sig att vända sig direkt till dig?

– När en arbetstagare upptäcker fel eller brister i angelägenheter gällande arbetssäkerhet eller arbetstrivsel bör man i första hand vända sig till sin egen förman. Om inte förmannen tar saken vidare lönar det sig att kontakta arbetarskyddsfullmäktigen dvs. mig.

– Jag understryker ännu viktigheten av arbetstagarnas egen företagsamhet. Jag uppmuntrar folk att komma fram med egna idéer som kan göra arbetsplatsen ännu tryggare och samtidigt lätta på arbetsbördan.

Hur står det till med arbetsskyddet i Borgå enligt dig?

– I Borgå har man långtgående traditioner med välskötta arbetsskyddsfrågor. Arbetsskyddet utvecklas genom samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagarna samt företagshälsovården. För tillfället bearbetar man till exempel en gemensam instruktion över maskinsäkerheten. •

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 15

15

3.3.2014 13.19

TEXT OCH BILDER: PÄIVI AHVONEN

Semestertips inför våren och sommaren NÄRSEMESTER

Utfl ykt i närskärgården

O

m du har aldrig bekantat dig med Borgå skärgård lönar det sig att göra det inkommande sommar. I Pellinge skärgård finns det mycket att se och det bästa är att den finns nära. Dit kommer man såväl med buss som med egen bil eller cyklande och naturligtvis med båt.

Hur du än tar dig dit, lönar det sig att ta cykeln med. Det är härligt att bekanta sig med detta naturparadis med cykel eller till fots. Det finns tre rutter att välja emellan och längs dem finns det mycket att se.

Om man inte tagit med sig egen vägkost kan man köpa den i den härliga skärgårdsbutiken Söderby-Boden. Visserligen skall man beställa matkorgen dagen innan. I den ingår filtar, sittunderlag, handdukar, bordduk, kaffemuggar, skedar, tygservetter, kaffe, te, dagens bulle samt två sorter av småbröd. Mat serveras det också i Tirmo skärgårdscentrum och Benitas Café. •

Kontaktuppgifter Benitas Café Sandholmsvägen 162, 07370 Pellinge Tel. 040 740 9729 www.pellinge.net/benitascafe Tirmo skärgårdscentrum Tirmovägen 611, 07360 Tirmo Tel. 040 822 5556 tirmo@saaristokeskus.fi www.saaristokeskus.fi Söderby-Boden Gamla Söderbyvägen 44, 07390 Stor-Pellinge Tel. 019 540 699 soderbyboden@gmail.com soderbybutiken.worpress.com MERA INFORMATION OM SERVICEUTBUDET I PELLINGE WWW.PELLINGE.NET/KOTI.HTM

Söderskär som ligger i den yttre skärgården är känd för sin fyr och ett viktigt häckningsområde för ejder, skräntärnor och andra sjöfåglar.

SÖDERSKÄRIN MAJAKKA/JARI POHJALAINEN

I den yttre skärgården ligger också Klovharu där Tove Jansson tillbringade sina somrar. Där får man landstiga endast under en skärskild vecka under sommaren.

16

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 16

3.3.2014 13.19

FJÄRRAN RESOR

Resa billigt - ta en sista minutens resa!

M

ånga vill säkra sin plats i solen till vilket pris som helst – och varför inte.

Men de som är mera flexibla när det gäller semestertiden har möjlighet att resa till södern eller till och med fjärran länder väldigt förmånligt.

Den som är ute efter en förmånlig resa måste vara beredd att köra till flygfältet på en eller två dagars varsel. Det är nämligen då resorna är som förmånligaste.

Till Kanarieöarna kan man få sista minutens flyg för drygt hundra euro. Då måste man sköta inkvarteringen själv men de finns massor av olika priskategorier. En veckas paketresa kan man få för under 300 euro – till det priset får man inte ens semester vid Punkaharju!

Den som vill på sista minutens resa skall ha snabb reaktionsförmåga, öppet sinne och en internetförbindelse, med vars hjälp man kan följa med prisutvecklingen av resorna!

På www.rantapallo.fi ser man alla sista minutens resor med en blick och man kan definiera olika sökkriterier. Genom att googla ordet äkkilähtö kan man spara flera hundra euro. •

Den som vill på sista minutens resa skall ha snabb reaktionsförmåga.

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 17

17

3.3.2014 13.19

En ny stadsstrategi

INTE PÅ PAPPER UTAN

I PRAKTIKEN Hur kan vi jobba på ett nytt sätt? Kunde vi lämna bort någonting helt och hållet? Vi ska reda ut vad en ny stadsstrategi för Borgå innebär i det dagliga arbetet.

TEXT: KIRSI RIIPINEN BILD: JANNE LEHTINEN

S

tadsstrategin förvandlas med fart till vardag när frågor diskuteras i workshops och arbetsboken som gjorts för ändamålet fylls i tillsammans.

–Åtminstone i vår workshop har man även diskuterat saker vid sidan om vilket å andra sidan också varit viktigt, påpekar Siv Makkonen städarbetsledare vid Lokalservicen.

Liknande erfarenhet har också disponenten Göran Sjöström, även om han tror att i hans mansdominerade grupp har diskussionerna troligtvis inte varit lika livliga som i de kvinnodominerade grupperna.

– Det är bra att strategin gås igenom i grupper. Om man bara skulle fråga enskilda personer skulle resultatet inte bli så omfattande, funderar Göran.

DET SVÅRA LÄGET MÄRKS

Det upplever också Siv samt kostserviceledaren Pia-Maria Starck och ekonomiplaneraren Erja Forsberg som drar en workshop i Lokalservicens kontor.

Gruppdiskussionerna pågår ännu men meningen är att göra upp en lista för varje arbetsplats med de viktigaste sakerna som skall överföras från strategi till praktik.

I strategin ser man tydligt till exempel den svåra situationen inom offentliga sektorn: jobben måste utföras med allt färre personer. I Borgå betonar man också

till exempel hållbar utveckling och energieffektivitet.

Detta har också diskuterats i workshops.

GLÖM INTE DIN KOMPIS

Erfarenheter tillsvidare visar att folk är intresserade av att bearbeta strategin och gärna deltar i workshops.

Således är stadens nya program inte bara en stor hop papper eller brainstorming av de höga herrarna, eftersom målsättningarna hämtas nära till de gemensamma mötena.

– Åtminstone hos oss funderar folk över hur vår service kunde vara ännu bättre så att arbetsplatserna kan tryggas även i framtiden, berättar Siv. Göran är speciellt glad över hur det i de gemensamma diskussionerna har kommit fram en ”Glöm inte din kompis” attityd. Det vill säga att man hjälper till om man märker att en har det svårt.

Liknande situationer uppstår även på annat håll inom Lokaservicen, till exempel då någon blir sjuk och man inte genast får en vikarie. Då är en bra gemenskapsanda guld värd och det kan alla bidra med.

Siv är tillfredsställd över att stadens egentliga motiv klarnar för folk i workshopparna samt Lokalservicens roll i ett större perspektiv. Pia-Maria är tacksam över hur tydligt invånarnas välmående betonas i strategin. •

”Man hjälper till om man märker att en har det svårt.”

18

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 18

3.3.2014 13.19

Det är teamanda som gäller, säger Siv Makkonen, Pia-Maria Starck, Göran Sjöström och Erja Forsberg

De små gärningarna avgör När man besluter om de viktigaste initiativen tillsammans lever de inte enbart på papper. Det är meningen att man även i fortsättningen tar upp dem i arbetsplatsmötena.

Hurudana förändringar kan man förvänta i det praktiska arbetet?

– Vårt arbete är bundet till olika kvalitetskrav som definierar arbetsdagens grund. I workshopparna har vi talat mycket om undantagstillfällen och hur vi kan sköta även dessa bättre än tidi-

gare. Det har till exempel lyfts fram den egna aktiviteten, berättar Siv. I kontorets workshop har man bland annat talat om Lokalservicens synergiförmån och marknadsföringen av servicen.

Man skall inte underskatta saker som känns obetydliga. Återvinningen effektiviseras och en liten arbetsfas kan lämnas bort då man till exempel använder arbetsrummens sopkorgar enbart för papper. Således behövs inga soppåsar i korgarna och tömningen sker snabbare.

I Görans grupp har man påmint om enskilda uppköp. Om man köper någonting från järnaffären för sex euro kostar det sex euro till att behandla saken.

Därför är det viktigt att förhandsplanera uppgifterna och vad som behövs för att utföra dem.

– Hos oss talas det om svinnets mängd. Vi kommer förmodligen att i framtiden följa matsvinnet noggrannare och de råvarumängder som beställs, berättar Pia-Maria. •

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 19

19

3.3.2014 13.19

Spara!

När övertid, var rehabilitering?

Så här fungerar vi

A

lla frågor i anslutning till anställningsavtalet diskuteras med den egna avdelningschefen. Till dessa frågor hör lönen, eventuella prövotider och andra anställningsrelaterade ärenden. Anställningsavtal som löper på längre tid än sex månader undertecknas av verkställande direktören.

Introduktionsprogrammet för nya anställda inleds redan efter den första anställningsintervjun.

Verksamhetssätten, uppgiftsbilden och andra arbetsrelaterade frågor behandlas i detalj under de första arbetsdagarna. Ingen lämnas åt sitt öde. Den anställdas närmaste chef eller blivande arbetskamrater hjälper och assisterar under den första tiden. Alla anställda har ett personkort som ständigt bärs med.

Vänd dig till din närmaste chef om du har frågor gällande:

• rättigheter och skyldigheter • tystnadsplikt och sekretess • ledigheter (moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet, vårdledighet och alterneringsledighet) • anställningsförhållandets upphörande (uppsägningstid, arbetsbetyg och löneräkning) • miljöangelägenheter • försäkringsskydd • olycksfall (vid arbetsolycksfall gör den närmaste chefen en anmälan om arbetsolycksfall) ÖVERTID

Om övertidsarbete avtalas alltid på förhand med arbetsledaren eller den närmaste chefen. Övertidsarbete kompenseras med ledig tid eller pengar enligt avtal.

LUNCHSEDLAR

Den som är berättigad till lunchsedlar kan lösa ut dem på servicekontoret KOMPASSen. Ta med personkortet!

SERVICEKONTORET KOMPASSEN

Servicekontoret KOMPASSen ger vid sidan om lunchsedlar och motionssedlar även information om bland annat Borgå stads semesterstugor och hur man hyr dem. KOMPASSens personal betjänar borgåborna i alla ärenden som gäller stadens tjänster.

KOMPASSen finns i Kommungårdens gatuplan, Krämaretorget B, tfn 020 69 2250, kompassi@porvoo.fi RÖKNING

Borgå lokalservice är en rökfri arbetsplats. Rökning är förbjuden under arbetstid (lunchrasten är inte arbetstid).

Att sluta röka är ett personligt beslut som Borgå lokalservice stöder och uppmuntrar till.

SJUKDOM OCH SJUKANMÄLAN

Meddela din chef redan på morgonen om du är sjuk. Kontakta Kungsvägens arbetshälsa vid behov.

SEMESTER

Semesterlistorna cirkulerar på hösten och våren. Arbetsgivaren bekräftar semestern. Vid förhinder diskuteras en eventuell flyttning av semestern med den närmaste chefen.

ARBETSSÄKERHET

Arbetarskyddsparet vid din enhet informerar om arbetssäkerheten. Arbetarskyddsparen, som har en representant för arbetsgivaren och en för personalen, deltar i koordineringen av riskhanteringen vid Borgå lokalservice. Riskerna bedöms vart tredje år.

Verkställande direktören ansvarar i egenskap av arbetsgivarens representant för arbetssäkerheten. Som personalens officiella representant fungerar arbetarskyddsfullmäktige Leena Väänänen.

ARBETARSKYDDSPAR Fastighetstjänster

• Björn Nyqvist M2781, 050 572 6274 och Tom Rönnblad • Mika Söderström M5756, 040 775 0008 och Dennis Forsberg Städtjänster

• Marianne Seppänen M5758, 040 351 5530 och Helena Niskanen • Hanna Simula M2798, 0400 476 768 och Leena Wallius • Siv Makkonen M2799, 0400 840 994 och Susanna Virtanen • Irja Patjas M4413, 040 583 3581 och Mari Older Kostservice

• Helena Jokinen M5146, 0400 743 2062 och Anu Laaksonen • Satu Siikavirta M5145, 040 743 2052 och Marianne Nordström • Nina Sola M3448, 040 489 9530 och Maria Baarman-Ek M3341, 040 489 9541 • Eeva Hyvönen 019 575 5046 och Kirsi Myllys • Ulla Pirhonen M5937, 040 187 2213 och Teija Mäkelä • Pia-Maria Starck och Taina Koskela M2521, 040 489 9535 • Birgitta Kiiski och Alvar Heikkinen

20

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 20

3.3.2014 13.19

SAMARBETSGRUPP ersättare inom parentes • Annika Malms-Tepponen, ordf.

• Nina Sola (Harriet Ekholm) • Ritva Flink (Anu Laaksonen) • Mika Söderström (Björn Nyqvist) • Peter Nordström (Tom Ingelin) • Hanna Simula (Marianne Seppänen) • Harriet Viljala (Riitta Hyppönen) • Leena Väänänen, arbetarskyddsfullmäktige

ning. Ni kan diskutera vad sådan utbildning innebär och hur den kan genomföras.

UTBILDNING

FRITIDS- OCH REKREATIONSVERKSAMHET

Berätta för din närmaste chef om du är intresserad av fortbildning, vidareutbildning eller läroavtalsutbild-

REHABILITERING

Kontakta företagshälsovården om du har frågor gällande rehabilitering.

PENSION

Pensionsombud Mari Ahrenberg ger information i pensionsfrågor, tfn M2282, 040 489 1600.

Byråsekreterare Eeva Pulkkinen informerar om stadens fritids- och

”Telefonkatalog” Verkställande direktör | Annika Malms-Tepponen, tfn M2791, 0400 784 696 Fastighetsservicechef | Mikael Nystedt, tfn. M2779, 040 527 7013 Städchef tf.| Marianne Seppänen, tfn. M2519, 040 752 7221 Kostservicechef | Birgitta Creutziger, tfn. M3219, 040 482 2301 LÖNEÄRENDEN Centralen för förvaltningstjänster, Stadshusgatan 5 Timlöner | lönesekreterare Nina Blomqvist, tfn. M2288, 040 489 9930

rekreationsverksamhet, tfn M2281, 040 865 4484.

Harriet Ekholm, Siv Makkonen och Peter Backman drar affärsverkets Må Bra-grupp.

Borgå stad publicerar infobladet Veckoinfo med aktuell information i elektronisk form. Länken till Veckoinfo skickas till din e-postadress.

Eftersom alla inte har tillgång till e-post skickas infobladet också i pappersform till arbetsplatserna.

Telefonnumren med prefixet M kan användas för samtal mellan arbetstelefoner.

Månadslöner | lönesekreterare Lena Lappalainen, tfn. M5135, 040 481 3331

KTN Elina Toikkanen, tfn. M5716, 040 186 2293

SAMVERKAN Arbetarskyddsfullmäktige | Irmeli Grönqvist, tfn. M2251, 040 489 9727

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Kungsvägens arbetshälsa, Teknikbågen 1 A, Öppen mån.–tor. kl. 8–16, fre. kl. 8–14

FACKFÖRENINGAR Borgå funktionärsförening Jyty rf Huvudförtroendeman | Anne Saarvo, tfn. M5136, 040 593 1776 Borgå JHL ry Huvudförtroendeman | Sune Forss, tfn. M2341, 0400 714 118

Tidsbeställning och kundbetjäning tfn. 019 520 4693 Företagshälsovårdare | Johanna Vähäkuopus, tfn. 019 520 4694 vardagar klo 11–12

Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 21

21

3.3.2014 13.19

Smidig som yrke vardag H Hungrig.

Tur att det snart är dags för lunch.

Borde jag välja det vegetariska alternativet idag? Det snöar igen, men som tur har någon redan skottat bort snön från gången. n Räddningspersonalen kommer till hjälp. De R har ha rena arbetskläder och en fräsch ambulans.

Utan den professionella personalens hjälp skulle vardagen inte rulla smidigt.

TEXT: REIJA KOKKOLA BILDER: JANNE LEHTINEN

Jaana Simola

kokerska, Linnankosken lukio

Väl förberett är hälften gjort

K

lockan är sju när kokerskan Jaana Simola börjar sin arbetsdag vid Linnakosken lukio för att mata skolans och distansmålens hungriga människor.

Simola tar ansvar för beredningen och planeringen av specialkost portionerna. Allt som allt tillverkas dagligen 1700–1900 matportioner. Vegetarisk mat äter ca. 100 personer och special kost ca.

30 personer.

– Behovet av specialportioner varierar dagligen beroende av vad som står på menyn. Dessutom tillreder jag även alltid vegetariska alternativ, berättar Simola.

Om morgnarna råder det ingen panik eftersom Jaana har börjat dagens förberedelser redan föregående dag.

– Maten är färdig tills halv nio. Efter det tar det ca. halv timme att packa ner maten och skicka matportionera till de andra målen. Efter det börjar jag med att förbereda inför nästa dag. Om det står till exempel

köttgryta på menyn sätter jag köttet färdigt i ugnsformarna. Följande morgon är det sedan lätt att tillsätta såsen och ställa formarna i ugnen. Tack vare dessa förberedelser har jag sällan bråttom på mitt jobb.

Gymnasiets matrast börjar klockan 11.05 och då jobbar Jaana antingen i matsalen, köket eller sköter om disken. Den energiska, glada och sociala kvinnan trivs bäst i matsalen.

– Ibland får vi feedback av elever och lärare, såväl bra som negativ, berättar Jaana och ler samtidigt.

När gymnasisterna har ätit sig mätta städar Jaana och kumpanerna matlinjen och köket. Klockan 15.09 är hon färdig att åka hem. Då inleds vardagen som styrs av såväl barnens hobbyer som hennes egna motionsintressen.

– De äldre barnen kan redan självmant ta sig till sina hobbyer men den yngsta behöver ännu skjuts.

Hon utövar mångsidigt musik vilket i sin tur är belönande även för mamman. •

22

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 22

3.3.2014 13.19

Hannu Lehto fastighetsskötare, Keskuskoulu

Elevernas egen snöman

M

ånga lågstadieelever sover ännu när Hannu Lehto anländer till sin arbetsplats i Keskuskoulu. Först kollar han vad som behöver göras på gården. På sommaren skall gräsmattan klippas och på vintern skall det skottas snö.

– Entreprenören sköter om snöskottningen från de större ytorna med hjälp av traktor, och jag ser till att gångbanor och trappor är gångbara. Efter det sköter jag samma sysslor vid Museimagasinet som ligger nära skolan. Oftast tar det ett par timmar att skotta snön från de labyrintartade områdena. Sen är det dags för morgonkaffet.

Inne i skolan ser Hannu till att lokaliteterna är i skick och lagerutrymmena städiga. Mindre reparationer sköter han själv, men de större reparationsjobben sköts via Lokalservicens huvudkontor.

– Mindre reparationsjobb klarar jag nog av, men ifrå-

ga om större reparationer tillkallas yrkeskunnig personal. Till exempel elinstallationer kräver alltid yrkesmän, säger han.

Hannu trivs bra i skolans hektiska värld och det är inget under. Han har nämligen erfarenhet.

– Jag har barn i 11-, 13-, 16- och 18- års ålder så jag har som pappa erfarenhet av skolans alla olika skeden.

Själv har jag jobbat inom skolvärlden snart i 13 år och jag trivs bra bland barn och lärare.

Den 57 åriga Lehto har deltagit i ASLAK-rehabiliteringsprogrammet och erfarenheterna har varit positiva.

– Jag har börjat motionera igen och det är löpning, gymnastik och stavgång som gäller. Jag har en lång arbetskarriär bakom mig men nu kommer jag att orka bra tills pensionsåldern. Jag rekommenderar det här åt alla!

Klockan halv fyra stänger han skolans dörrar.

– De stänger elektroniskt men jag kollar ändå att de säkert är låsta och ingenting ligger i vägen.• Tillsammans!

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 23

23

3.3.2014 13.19

Anna Fagerlund facilitetsskötare, Östra Nylands räddningsvärk

Allt från att tvätta byk till att skrubba ambulans

A

llra först på morgonen kollar Anna Fagerlund byken. Hon tar nämligen hand om tvättningen av brandmännens och kontorspersonalens kläder och utrustning. Sedan lämnar hon tvättmaskinen och börjar städa kontorsutrymmena och brandmännens utrymmen.

– Kontorslokaler hinner jag städa innan folk kommer till jobbet men en del av brandmännen ar naturligtvis alltid på plats, berättar Anna.

Jobbet som facilitetsskötare vid räddningsverket kräver speciellt kunnande och noggrannhet med tanke på säkerheten. Det här poängterar hon även alltid till sina inhoppare.

– Jag använder alltid handskar, ibland till och med två par. Då man städar till exempel en ambulans eller tömmer en sopkorg måste man skydda sina händer väl

så man inte smittas till exempel av ett sår i handen.

Jag kan inte heller stå i vägen med min städkärra då räddningsmanskapet skall rycka ut.

Till Annas uppgifter hör även städningen av bastun och maskinellt tvättande av den stora bilhallen. Hon gillar sitt mångsidiga jobb och uppskattar de moderna arbetsredskap hon har till sitt förfogande.

– Om någon redskap går sönder får jag genast ett nytt. Det fungerar väldigt bra!

Hon understryker även vikten av en trevlig arbetsmiljö. Vid räddningscentralen hälsar alla med ett leende och man tar sig tid att växla några ord med varandra.

– Det är trevligt att andra medarbetare visar mig hänsyn och jag blir ofta ombedd att ta del i de gemensamma kaffepauserna. Det är jätte fint att känna att man är en del av gänget. •

24

tilapalvelut_1/2014SVE.indd 24

3.3.2014 13.19