Morjens 1/2013

s n e j Mor

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2013 IK – Itella Oyj Offentligt meddelande

Förebyggande ungdomsarbete i skolorna Kommunfusionssaldot klart positivt

All information för företagare på ett ställe

äntligen en ny skola!

Stadens planläggningsöversikt som bilaga

Lilian A-S

Förändringar Det enda bestående i dagens värld är förändringar. För några år sedan genomförde vi en kommunfusion och nu börjar pusselbitarna vara på plats. Många av oss som var med då önskar nu framför allt arbetsro och tid att utveckla den nya organisationen.

Men det presenteras nya kommunkartor och målsättningar med jämna mellanrum. Samtidigt är budskapen från regeringens sida otydliga och riktlinjerna oklara. Hur breda axlar behöver en kommun för att klara av framtidens utmaningar?

Hur ska social- och hälsovården skötas i framtiden och av vem? Frågetecknen är fortfarande många, men ändå skulle kommunerna redan i början av mars ge ett utlåtande till finansministeriet om utkastet till kommunstrukturlag.

Inom november ska också vi i Lovisa veta vem vi ska utreda eventuella kommande fusioner med.

Framställningar om kommunfusioner ska vara inlämnade senast 1.4.2014. Den här tidtabellen faller på sin egen omöjlighet. Under fyra månader hinner man inte göra fusionsutredningar, analysera och diskutera dem på bred front, förhandla fram samgångsavtal och föra ärendet genom hela den kommunala beslutsprocessen.

Lovisas strategi är att kvarstå som en självständig kommun, men det förutsätter att vi har en sund ekonomi som är i balans. Vare sig det blir kommunfusioner eller inte kommer vi att behöva se över vår servicestruktur och göra prioriteringar. Under det närmaste året kommer vi i Lovisa att diskutera både kommunreformen och utredningar om servicenätet.

I Morjens kan du läsa mera om t.ex. kommunreformen och skolnätsutredningen. Den föregående kommunfusionen har av stadens sektorer uppskattats vara övervägande positiv och också om det kan du läsa mera här.

Njut av vårsolen! Vi hörs!

Lilian Andergård-Stenstrand, kommunikationschef morjens@loviisa.fi 2

På omslagsbilden uppsökande ungdomsarbetare Emmi Pulliainen och fritidsinstruktör Jussi Palasmaa.

Projekt till nytta för alla Lovisa stad har för avsikt att öppna ett ”vardagsrum” för alla lovisabor. Projektets syfte är att ge invånarna hälso- och välfärdsinformation och att sporra till främjande av den egna hälsan och det egna välbefinnandet.

I projektet Yksillä purjeilla, som bygger på den nya hälso- och sjukvårdslagen, deltar också städerna Kotka och Fredrikshamn. Projektet finansieras av Penningautomatföreningen under de två första åren och nu söker staden aktörer som är intresserade av samarbete. Följande steg blir att finna en lämplig lokal för verksamheten där kommuninvånarna kan träffa bland annat representanter för den så kallade tredje sektorn.

- Projektet är fortfarande i startgroparna. Målsättningen är att engagera bland annat NTM-centralen och organisationer som bedriver hälso- och välfärdsfrämjande verksamhet. Avsikten är att skapa ett gemensamt ”vardagsrum” som är lätt att besöka, säger stadens grundtrygghetsdirektör Carola Klawér.

Carola Klawér, grundtrygghetsdirektör, Degerbygatan 21, tfn 0440 555 360, carola.klawer@loviisa.fi

Ge respons / Ta kontakt: Lovisa stad, PB 77, 07901 Lovisa kaupunki@loviisa.fi / tfn 019 5551 www.lovisa.fi/deltaochpaverka Utgivare: Lovisa stad Chefredaktör: kommunikationschef Lilian Andergård-Stenstrand Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand, Päivi Ahvonen, Jaana Laine Redaktion och layout: peak press / Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola / Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas, Kalevi Ketoluoto, Virpi Lehtinen / AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén

Tryckeri: Lönnberg Painot Oy

tredje sidan

Mindre sjukfrånvaro Vilket är ditt första intryck av personalens sakkunskap och arbetsmotivation, Lovisa stads nya personalchef Jan Rosenström?

– Stadens arbetsuppgifter är många och olika. Efter en så kort tid i sadeln varken vågar eller kan jag göra någon uttömmande bedömning av läget. Alla jobbar flitigt och jag hoppas att de anställda orkar upprätthålla och utveckla sin sakkunskap trots brådskan och stressen.

viktigaste uppgift ifråga om arbetshälsan är att minska de anställdas sjukfrånvaro.

Du ansvarar för bland annat kollektivavtalen, lönefrågorna och personalens arbetshälsa. Vilka akuta behov ser du i att stöda personalens arbetsförmåga?

– Utgångspunkten för god arbetshälsa är en välfungerande organisering av arbetet, klara och tydliga uppgiftsbeskrivningar samt reella möjligheter att bli hörd och kunna påverka det egna arbetet. Oklar ansvarsfördelning och haltande ledarskap går inte att motionera eller massera bort. Vår

Inom vilka områden kommer Lovisa att behöva ny, behörig arbetskraft inom de närmaste åren?

– Årligen går cirka 40 anställda i pension och bortfallet drabbar stadens alla funktioner. Personalens medelålder är högst inom administrationen. Staden behöver nya, duktiga medarbetare men vi måste vänja oss vid tanken att alla tjänster inte återbesätts.

Jan Rosenström • Lovisa stads personalchef sedan 1.1.2013 • Direktör för Östra Nylands arbets- och näringsbyrå 2010-2012 • Politices kandidat • Fritidsintressen: båtsport, gitarrspel, scouting och Odd Fellow

Det har varit svårt att rekrytera tandläkare för fast anställning i Lovisa.

Varför?

– Den främsta orsaken är att samhället inte utbildar tandläkare i samma takt som de äldre går i pension. Många städer tampas med det strukturella problemet, som tyvärr inte går att lösa i en handvändning.

Du sysslar med båtsport. Tycker du om fart också på jobbet?

– I dag sysslar jag med båtsport ”till husbehov”. När man tävlar till sjöss är medelhastigheten och prestationsjämnheten avgörande. Jag tror att samma strategi ger den bästa utdelningen också i arbetslivet.

Du arbetade tidigare som direktör för Östra Nylands arbets- och näringsbyrå. Har du nytta av dina erfarenheter i ditt jobb som personalchef i Lovisa?

– Jag har stor nytta av mina erfarenheter av arbetsmarknads- och arbetsavtalsfrågor.

Utmaningarna är faktiskt ganska likartade inom kommunsektorn och statsförvaltningen.

3

Nyttig information Renoveringen av Strandvägen får vänta

Motorvägen färdigställs från väster Omkring 600 personer arbetar med att färdigställa lovisaavsnittet av motorvägen mellan Forsby och Kotka. Vägprojektet har i huvudsak följt tidsschemat. Motorvägsavsnittet västerifrån fram till Lovisa tas i bruk före utgången av innevarande år.

I Abborrfors har fuktisoleringsarbeten försenat överflyttningen av trafiken till den

Sidorna Visitloviisa.fi öppnas under våren Turismen i Lovisa får nya webbsidor under våren. Webbsidorna www.lovisa.fi, som fokuserar på den kommunala invånarservicen, förblir stadens huvudsidor.

Den ökande turismen har aktualiserat behovet av lätt tillgänglig information om Lovisas digra utbud av tjänster för besökare och turister.

Turistsekreterare Johanna Waltonen ansvarar för förverkligandet av sidorna Visitloviisa.fi.

- Vi satsar kraftigt på den visuella framtoningen. Sidorna innehåller ett omfattande bildmaterial som presenterar Lovisa enligt olika teman och under olika säsonger. Portalen är uppbyggd så att innehållet uppdateras i takt med vår information i andra elektroniska kommunikationsmedier. Målsättningen är att uppnå så stor synlighet som möjligt, säger Johanna Waltonen.

Avsikten är att öppna de nya sidorna under våren.

4

nya bron. Överflyttningen, som var planerad till årsskiftet, kan ske tidigast i augusti.

Lovisa stad har planlagt tomtmark för en ny trafikstation i området. Byggandet av stationen försenas eftersom arbetet inte kan inledas förrän det gamla vägunderlaget är avlägsnat.

Tekniska nämnden har godkänt vägplanen för Strandvägen.

Avsikten är att förbättra Strandvägens säkerhet och framkomlighet genom att förnya vägbeläggningen och höja korsningsområdena.

- Den gamla vägbeläggningen ersätts med ny och korsningsområdena byggs om. På grund av arbetets omfattning skjuts projektet upp med åtminstone två år, säger Markus Lindroos som ansvarar för stadens samhällsteknik.

Markus Lindroos, tfn 050 382 7550, markus.lindroos@loviisa.fi

Lovisa hälsocentral en av landets bästa YLE Nyheter har rankat Lovisa hälsocentral som en av de tolv bästa hälsocentralerna i landet och den bästa i Nyland.

De tolv bästa hälsocentralerna har inte tampats med vårdköer. Lovisa hälsocentral är lätt att kontakta och det finns

alltid läkartider. Väntetiderna är rimliga: läkarbesök ordnas inom två veckor och besök hos hälsovårdare inom tre dagar.

Hälsocentralen har full läkarbemanning.

Jämförelsen gjordes av YLE Nyheter och Institutet för hälsa och välfärd.

Gråberg – delta i enkäten!

Lovisa planerar ett miljövänligt bostadsområde i stadsdelen Gråberg.

Avsikten är att välja miljövänliga energi- och strukturlösningar, exempelvis byggnadsmaterial av trä och husteknik som bygger på förnybara energikällor.

De som är intresserade av frågan ombeds ge sina synpunkter på de olika utvecklingsalternativen. Enkätsvaren används vid den fortsatta planeringen. Institutionen för energiteknik vid Aalto-universitetet deltar i analysen av enkätsvaren och bedömningen av realiseringsalternativen.

Bland dem som svarat utlottas en energiförbrukningsmätare. Du kan delta i den korta enkäten fram till slutet av maj på webbadressen www.lovisa.fi.

På webbplatsen finns också mera information om projektet.

Företagsregistret uppdaterades Lovisanejdens företagsregister har fått ny, fräsch framtoning.

I samband med ansiktslyftningen uppdaterades och kompletterades företagsuppgifterna med bland annat lägeskartor. Registret är tillgängligt för både företag och kunder.

Uppgifterna i registret, som finns på webbadressen www.lovisa.fi, kan sökas enligt företagets namn, bransch eller verksamhetsområde. Företagsregistret innehåller uppgifter om cirka 1 400 företag i Lovisa och Lappträsk.

Harjuntaustan koulu vann värmeljusjakten Klass 8 C i Harjuntaustan koulu knep segern i Östra Nylands Avfallsservice Ab:s tävling värmeljusjakten. Eleverna samlade in rekordmånga värmeljusskal, nämligen hela 1 667 stycken per person.

Sammanlagt samlade de nästan 2 000 tävlingsdeltagarna in över 700 000 värmeljusskal.

Det vinnande laget fick 500 euro till sin reskassa och alla som deltog i tävlingen fick ett mindre deltagarpris.

fru Ruusupuu för pengar som de har hittat på gatan.

Filmen spelas in både inom- och utomhus runt om i staden under perioden juni-juli.

– Onnelis och Annelis hus, som är dimensionerat för små flickor, byggs på en lämplig tomt i Lovisa inför inspelningsstarten, säger Teea Hyytiä.

Lovisa blir staden Kissanminttu

I sommar när familjefilmen Onnelin ja Annelin talo spelas in i Lovisa blir det livat på stadens gator och torg.

Småstadsidyllen lämpar sig utmärkt för filmen, som bygger på författaren Marjatta Kurenniemis klassiker. Producenterna Teea Hyytiä och Sari Lempiäinen från produktionsbolaget Zodiak Finland Oy bekantade sig med Lovisa

redan förra sommaren.

– Småstaden Lovisa är som gjord för inspelning av en familjefilm. Dessutom lämpar sig miljön utmärkt för handlingen, som går ut på att bästisarna Onneli och Anneli köper ett hus av hemlighetsfulla

Lovisa som samarbetspartner Lovisa stad stöder projektet ekonomiskt och med olika inspelnings- och trafikarrangemang.

– Som samarbetspartner får vi riksomfattande synlighet både under inspelningsfasen och i den färdiga filmen, säger stadens utvecklingsdirektör Sten Frondén.

Enligt marknadsföringsplanerare Jaana Laine främjar filmen stadens attraktionskraft som besöksmål.

– Familjefilmen lockar förhoppningsvis barnfamiljer och andra besökare till staden där Onnelis och Annelis historia utspelar sig. I filmen heter staden Kissanminttu, berättar Jaana Laine.

Den av Saara Cantell regisserade filmen, som kommer att visas på cirka hundra biografer runt om i landet, har premiär 31.1.2014.

5

Nyttig information LOVIISA

Willkommen in Loviisa!

Etelärannikon idylli

I

Turistbroschyren för år 2013 finns nu på fem språk, nämligen svenska, finska, engelska, tyska och ryska. Broschyren gör en djupdykning i det digra utbudet av evenemang, tjänster och sevärdheter i Lovisa. Skicka gärna turistbroschyren till dina vänner och bekanta hemma i Finland och utomlands! Den avgiftsfria broschyren kan avhämtas från Lovisa turistbyrå, Karlskronabulevarden 8, tfn 019 555 234, info@loviisa.fi, eller laddas ned i pdf-format på stadens turismsidor.

Tapahtumat

I

Nähtävyydet

I

2013

Palvelut

I

Framgångsrika gymnasier Gymnasierna i Lovisa klarade sig utmärkt i Finska notisbyråns gymnasiejämförelse som publicerades i slutet av år 2012. Lovisa Gymnasium knep fjärde platsen och Myllyharjun lukio fick en fin 14:e placering.

I FNB:s undersökning, som omfattade 396 gymnasier från hela landet, jämfördes elevernas betygsutveckling under hela gymnasietiden.

Skolnätsutredningen i ny fas Vid sitt möte i februari tillsatte Lovisa stadsfullmäktige en arbetsgrupp med uppgift att fortsätta skolnätsplaneringen.

– Arbetsgruppen utgår från den mellanrapport som överlämnades till fullmäktige förra hösten. Målsättningen är att framlägga slutrapporten för stadsfullmäktige i november, säger bildningsdirektör Thomas Grönholm.

Den nya arbetsgruppen uppdaterar de ekonomiska kalkylerna och elevprogno-

serna. Resultaten kommer att ligga till grund för den slutliga utvecklingsplanen för skolnätet. Avsikten är att fatta beslut om eventuellt samarbete mellan eller fusion av Teutjärven koulu i Strömfors och Ratulan koulu i Kouvola under innevarande år. En tvåspråkig skola planeras i Isnäs.

Syftet med skolnätsutredningen är att skapa ett så välfungerande grundutbildningsnätverk som möjligt i regionen före år 2018.

– Avsikten är att med hjälp av kalkylerna och uppdateringen finna en lösning som tryggar högklassig utbildning i hela området. Alternativen i mellanrapporten analyseras ingående mot bakgrund av budgeten för år 2014. Vår målsättning är att, utgående från slutrapporten, formulera en slutlig skolnätsplan som underlag för beslutsfattandet, avrundar Thomas Grönholm.

Kulturkarnevalen i Lovisa Årets Kulturkarneval, som är den elfte i ordningen, ordnas i Lovisa 7–10 november. Evenemanget Kulturkarnevalen, som främst riktar sig till ungdomar i högstadieåldern, bjuder på tiotals olika workshops och trevliga kvällsjippon där ungdomarna kan umgås med varandra och träffa nya vänner. Programmet omfattar allt från scenkonst, utställningar, musik och konst till idrott och motion. Evenemanget går av stapeln i de svenska skolorna och på andra håll i staden.

6

– Kulturkarnevalen, som arrangeras av Finlands Svenska Skolungdomsförbund, har rönt mycket stor uppskattning under åren. Evenemanget har plats för sammanlagt 500 deltagare och platserna bokas i allmänhet redan under den första anmälningsdagen. Anmälan görs via webben. Karnevalsspråket är svenska, men de finskspråkiga ungdomarna är naturligtvis hjärtligt välkomna, säger producent Eva-Helén Ahlberg.

Kulturkarnevalen har tidigare arrangerats i bland

annat Jakobstad, Närpes, Karis och Borgå.

– Jag ser fram emot att besöka Lovisa, som ju är landets östligaste svenskspråkiga stad. Festen kommer att bli trevlig och givande, lovar Eva-Helén Ahlberg. www.kulturkarnevalen.fi

Lovisa Baby 2013 Traditionen med unika koftor av returmaterial för nyfödda lovisabor fortsätter.

Staden donerar mjuka PillowCase-koftor i bomull till alla nyfödda lovisabor inom ramen för projektet Lovisa Baby som inleddes år 2010. De små koftorna, som sys av returtyger, är unika konstverk som blir trevliga minnen efter babytiden.

Den som vill delta i koftprojektet kan lämna in rena

bomullstyger till reklambyrån peak press eller hälsoaffären Herbatik.

– Också före detta lovisabor, som i dag är bosatta i bland annat Helsingfors, har donerat tyger. Det är ett sant nöje att se hur Lovisa Baby engagerar lovisaborna och människor med lovisabakgrund, säger peak press kreativa direktör Päivi Ahvonen.

Koftorna designas och sys av artesan och fotograf Virpi Lehtinen.

peak press, Skepparegatan 2, Lovisa Herbatik, Alexandersgatan 2, Lovisa

Trevlig a

sommarevenemang i Lovisa Liljendaldagarna 14-16.6 Liljendaldagarna, som lockar både gamla och unga till Sävträsk, erbjuder program för hela familjen: den traditionella marknaden hålls lördag 15.6 och på kvällen kan den som vill ta sig en svängom i landsbygdslandskapet (kl. 20-01).

På fredag 14.6 kl. 19 bjuder församlingen på en kyrkokonsert och på söndag 16.6 kl. 10 kallar kyrkklockorna till högmässa.

Mera information: tfn 0440 555 354 Bruksdagen, Pernå hösttorg och Lovisaveckan • Lördag 15.6 ordnas den populära Bruksdagen i Strömfors bruk.

• Söndag 18.8 kan man besöka Pernå hösttorg vid biblioteket på Schäsvägen 3.

• Den traditionella Lovisaveckan ordnas i slutet av augusti.

Mera information om evenemangen: www.lovisa.fi och www.evenemax.fi Lovisa turistbroschyr 2013 innehåller en förteckning över stadens alla evenemang.

Paddling och lägerliv 24–26.5 allmän paddlingskurs (arrangör: MI) 10–11.6 ungdomskurs i forspaddling i Ahvis.

Deltagarna slår läger vid skolan i Ahvis och får lära sig forspaddlingens ädla konst.

12–14.6 traditionell kanotfärd för 13–18-åringar.

Deltagarna slår läger i Källa och paddlar i innerskärgården.

5.–7.8. grundkurs i paddling Under Liljendaldagarna 15.6 kan den som vill prova på paddling.

17–20.6 barnläger i Källa 24–28.6 dagsläger i Lovisa med hantverk, spel, klättring, vattenlekar och paddling på programmet.

I början av juli ordnas ett veckolångt Expedition–Lemmenjoki-vandringsläger för ungdomar. Lägerdeltagarna väljs under våren.

8–12.7 dagsläger i Källa 19–21.10 läger på Ratholmen

Mera information: Juha-Pekka Palasmaa, tfn 0440 555 861, juha-pekka.palasmaa@loviisa.fi

7

ungdomar Speciallärare Paula Päiviö och skolkurator Nina Böhls.

Förebyggande ungdomsarbete

i skolorna

I skolorna i Lovisa görs mycket för att förebygga och lösa elevernas problem. Elevvården och fritidsväsendet erbjuder hjälp och stöd.

8

Under lektionstid är det lugnt och tyst i Lovisanejdens högstadiums korridorer.

Atmosfären är typisk för ett högstadium.

– Visst har vi problem då och då, men vår skola är faktiskt ganska lugn, säger skolkurator Nina Böhls.

Problemen uppträder i vågor och de sprider sig ofta inom kamratkretsen.

Nina Böhls berättar att det i allmänhet handlar om modeflugor så som att vägra äta skolmaten.

Speciallärare Paula Päiviö inflikar att goda matvanor och tillräcklig sömn oftast löser elevernas problem.

Barn behöver kärlek och omsorg i hemmet

Både Nina Böhls och Paula Päiviö anser att föräldrarna borde sätta tydligare

gränser än de gör i dag. Många föräldrar vill vara kompis med sina barn, vilket kan göra det svårt att vara tillräckligt bestämd i rollen som fostrare.

– Fostringsansvaret flyttas ofta ut ur hemmet. Föräldrarna koncentrerar sig på sina egna liv i kanske alltför hög grad, säger Lovisa stads fritidsinstruktör Juha-Pekka Palasmaa.

– Man tänker inte alltid på att barnets attityder och handlingsmönster formas i hemmet. De föräldrar som inte uppskattar skolans arbete är inte medvetna om vikten av att själva föregå med gott exempel.

Om hemmet erbjuder kärlek, regelbundenhet, trygghet och klara gränser är elevens eventuella problem i allmänhet lätta att lösa.

Juha-Pekka Palasmaa, som regelbundet träffar ungdomar i olika åldrar, berättar att han hickade till när han kom till Lovisa för 15 år sedan.

– Ungdomarna i Lovisa är tre till fyra år ”äldre” än sina jämnåriga kamrater i Mellersta Finland, vilket innebär att deras liv är fyllda av fart och farliga situationer.

Snöbollseffekt Hur ser problemen ut?

Nina Böhls och Paula Päiviö berättar att mobbningen i skolan ger huvudbry.

Ingen kan lösa problemet för gott, men högstadiernas vänelevsverksamhet har haft positiv inverkan.

Enligt Juha-Pekka Palasmaa är ungdomarnas problem ofta summan av flera faktorer. De ungdomar som har problem möter dem ofta från olika håll.

– Problemen hopar sig. Den unga kan hamna i fel kamratkrets och bli fast för till exempel rökning, vilket leder till att föräldrarna blir arga, vilket i sin tur leder till att stämningen i hemmet blir spänd...

Det handlar ofta om en snöbollseffekt,

säger Juha-Pekka Palasmaa.

Dessutom är ungdomsdepression ett mångfacetterat problem.

Mångsidigt skyddsnät Juha-Pekka Palasmaa berättar att lovisaungdomarna har ett mångsidigt skyddsnät.

Det förebyggande ungdomsarbetet i skolorna vilar på både elevvården och fritidsväsendet. Inom elevvården spelar skolkuratorn en avgörande roll. Skolkuratorn träffar skolans alla elever och den som vill kan besöka henne eller honom med kort varsel.

Skolorna tillämpar den så kallade KELPO-modellen, som ger eleverna individuellt stöd på allmän, effektiviserad eller specialiserad nivå. Strävan är att ingripa så tidigt som möjligt när en elev har problem. När eleverna går ut lågstadiet och börjar i högstadiet diskuterar

9

ungdomar lärarna eventuella specialbehov.

I det svenska högstadiet väljs årligen 20 vänelever bland eleverna i åk 9. Deras uppgift är att fungera som handledare för de nya högstadieeleverna.

Väneleverna får lära sig att ingripa i mobbning och andra problemsituationer. Under utbildningsperioden besöker de bland annat en ungdomspsykiatrisk poliklinik och en familjerådgivning.

Nina Böhls och Paula Päiviö backar upp och träffar väneleverna varje vecka.

Vid mötena kan väneleverna diskutera med och konsultera de vuxna.

– Mobbningen sker i regel när lärarna inte är närvarande. De mobbande eleverna kan vara både listiga och sluga, men väneleverna upptäcker i allmänhet problemen i ett tidigt skede, säger Paula Päiviö.

– Väneleverna är barn och de får inte påföras för stort ansvar, men de flesta både vill och kan sköta den viktiga uppgiften med stor framgång, säger Nina Böhls.

Rusmedelsfria grupper och jopo-klasser Eleverna i åk 7 kan delta i fritidsväsendets rusmedelsfria grupper under skoltid. Deltagandet i verksamheten, som kryddas med olika jippon, är helt frivilligt. Eleverna får träffa ungdomspersonal och besöka ungdomsgårdar.

– Den som bryter mot reglerna och använder rusmedel utesluts ur gruppen och får inte längre delta i gruppens trevliga jippon. I slutet av läsåret gör gruppen en gemensam utfärd till exempelvis Borgbacken, säger Juha-Pekka Palasmaa.

Högstadierna i Lovisa har så kallade jopo-klasser för flexibel grundutbildning. I de små klasserna används undervisningsmetoder av praktisk karaktär.

Högstadiernas och Amistos skoljour, 10

Syftet med Comenius-programmet, som slår ett slag för samarbetet mellan de europeiska skolorna och skolornas elev- och personalutbyte, är att öppna ögonen för de europeiska språkens och den europeiska kulturens mångfald.

Anna-Georgina Makrysopoulou och Eleftheria Cheimonidou från Grekland stortrivdes i Lovisa.

som ordnas varje vecka, ingår i stadens uppsökande ungdomsarbete och startverkstadskoncept.

Skolkuratorerna och fritidsinstruktörerna ordnar klubbverksamhet.

– Det handlar inte om att bjuda skolans värstingar på till exempel trevlig bowling. Syftet med verksamheten är att lära ungdomarna samarbete och samverkan. Resultaten har varit mycket goda, säger Juha-Pekka Palasmaa.

Tillsammans med barnen Juha-Pekka Palasmaa har ett gott öga till läger och lägerskolor.

– Så långt bort och så länge som möjligt är ett välfungerande koncept. Naturen helar, säger han med ett brett leende.

Lägren och lägerskolorna stärker både gruppen och individen.

– Några upplevelsefyllda dagar och nätter i främmande miljö ger en helt annan känsla av samhörighet än den vanliga

skoldagen.

Under den andra skolveckan åker det svenska högstadiets sjuor på en dygnslång utfärd till sjöfästningen Svartholm tillsammans med sina vänelever. Den gemensamma utfärden svetsar samman eleverna från första början.

Juha-Pekka Palasmaa rekommenderar utfärder och läger också för familjer.

Samvaron och den gemensamma tiden förebygger problem mycket effektivt.

Det är viktigt att lyssna på barnen!

Juha-Pekka Palasmaa, fritidsväsendet i Lovisa, Karlskronabulevarden 8, tfn 0440 555 861, juha-pekka.palasmaa@loviisa.fi Nina Böhls, skolkurator, Brandensteinsgatan 27, tfn 0440 555 292, nina.bohls@loviisa.fi Paula Päiviö, speciallärare, Brandensteinsgatan 27, tfn 040 555 0651, paula.paivio@loviisa.fi

WILMA underlättar kommunikationen Alla skolor i Lovisa använder datasystemet WILMA, via vilket lärarna och föräldrarna kan kommunicera med varandra. Det elektroniska systemet, som innehåller elevernas vitsord och betyg, används också för kommunikation mellan lärarna. WILMA har underlättat kommunikationen i alla riktningar.

Emmi

Mika

Nina

Vart kan jag gå, vem kan jag fråga?

De uppsökande ungdomsarbetarna hjälper ungdomar att få grepp om livet. Hjälpbehovet kan gälla studier, arbete, penningaffärer eller andra vardagliga frågor.

Sommarjobb i Lovisa Lovisa stad sysselsätter cirka 80 ungdomar i sommar. Ansökningstiden gick ut i början av april och de flesta jobben är nu tillsatta.

De kortaste sommarjobben, som löper på ett par veckor, gäller arbetslivsorientering för ungdomar i högstadieåldern. Ungdomarna jobbar som bland annat lägerledare, parkarbetare och lekledare inom dagvården och i stadens simskolor.

De längsta sommarjobben, som är avsedda för ungdomar över 16 år, är två månader långa. Ungdomarna jobbar som bland annat vårdbiträden, grönområdesarbetare och fastighetsarbetare. Grundtrygghetscentralen och tekniska centralen är de viktigaste arbetsgivarna.

Studerande som fyllt 18 år sommarjobbar som bland annat turistinformatörer, museivakter, guider på Svartholm och inom den tekniska sektorn. www.lovisa.fi, www.kesaduuniuudellamaalla.fi/pa-svenska

De uppsökande ungdomsarbetarna ger också ungdomarna konkret hjälp: de beställer tid till olika instanser och följer vid behov med som stöd till möten med till exempel myndigheter.

Tillsammans med uppsökarna kan ungdomarna göra upp framtidsplaner gällande till exempel studier eller arbete. Ungdomsarbetarna hjälper ungdomarna att förverkliga sina planer, att få ordning på tillvaron och att må bättre.

Hjälp på de ungas villkor De uppsökande ungdomsarbetarna rör sig på samma ställen som ungdomarna, men vem som helst som är orolig, till exempel föräldrar, vänner, grannar eller myndigheter, kan kontakta dem när som helst.

– Vi samarbetar med olika instanser i syfte att förebygga utslagning och vi besöker bland annat ungdomsutrymmen och föräldrakvällar i högstadierna. Vår uppgift är att ge stöd och hjälp. Alla, också föräldrarna, är välkomna att kontakta oss.

– Allt samarbete är frivilligt och sker på de ungas villkor. Vi tvingar ingen till något, betonar Emmi Pulliainen, Mika Nousiainen och Nina Mikvelt.

Emmi Pulliainen, tfn 0440 555 387, emmi.pulliainen@loviisa.fi Mika Nousiainen, tfn 044 450 5041, mika.nousiainen@loviisa.fi Nina Mikvelt, tfn 0440 555 386, nina.mikvelt@loviisa.fi Uppsökarna finns också på Facebook: Namn Etsivä-Uppsökare Loviisa

11

Nyttig information

Äntligen en ny skola!

Det finskspråkiga skolcentrets nya lokaler i anslutning till Myllyharjun koulu börjar byggas under våren.

Om arbetet framskrider som planerat kan eleverna inleda höstterminen 2014 i de splitternya lokalerna.

Bildningsdirektör Thomas Grönholm gläder sig över att projektet nu framskrider efter diverse problem och motgångar.

– Nu när vårsolen ler ser vi ljus i tunneln. Eleverna och deras lärare, som har arbetat i baracker, kan äntligen se fram emot att flytta in i nya, fräscha utrymmen. Det finns all orsak att lyfta på hatten för alla de elever, lärare och föräldrar som har varit tvungna att leva med en tillfällig lösning, säger Thomas Grönholm.

Lärarnas och rektorernas åsikter och synpunkter har beaktats under hela planeringsprocessen. Trivsamma och välfungerande utrymmen främjar studieresultatet.

12

– Lärarna och rektorerna vet bäst hur undervisningen skall utformas och vad eleverna behöver. De nya lokalerna är betydligt mer funktionella än den gamla skolan. Avstånden mellan klassrummen är korta och skolan har flera arbetsutrymmen för mindre grupper. Det är lätt att förflytta sig inom byggnaden, vilket underlättar undervisningen. Inomhusluften i den nya skolan är naturligtvis frisk, säger Thomas Grönholm.

Trumfkort Staden satsar kraftigt på skolans utrustning och utrymmen. Flexibiliteten och en mångsidig användning har beretts stort utrymme i planeringen.

– Skolcentrets matsal kan användas för många andra ändamål än bespisning och gymnastiksalen, som får en scen, lämpar sig för bland annat kulturevenemang. Klassrummen för de kreativa ämnena har rymliga förvaringsutrymmen. Kvällstid kan skolan användas av medborgarinstituten.

Centrets välutrustade gymnastikutrym-

men lämpar sig utmärkt för olika fritidsaktiviteter, berättar Thomas Grönholm.

Skolcentret ökar stadens attraktionskraft som inflyttningsort. För flyttande barnfamiljer är skolan ofta en avgörande faktor.

– Ifråga om inflyttningen till Lovisa och rekryteringen av nya lärare är skolcentret ett verkligt trumfkort, avrundar Thomas Grönholm.

Ett tusental användare • Till byggentreprenör för det finskspråkiga skolcentret har valts Skanska Talonrakennus Oy Lappeenranta från Villmanstrand. När beslutet har vunnit laga kraft i början av april kan arbetet inledas.

Eleverna och personalen kan inleda höstterminen 2014 i det nya skolcentret.

• Prislappen på den nya skolbyggnaden, som uppförs i anslutning till nuvarande Myllyharjun koulu, är 12,1 miljoner euro. Våningsytan i den nya delen är 4 900 m2 och i den gamla delen 5 000 m2.

• Skolcentret kommer att ha cirka 550 elever och antalet kvällsanvändare uppskattas till ungefär 400 per vecka.

• Skolcentrets personalstyrka är cirka 100 personer.

Den sjungande

torgövervakaren Maija Hansson har följt med lovisabornas liv från första parkett.

Torget fungerar och har alltid fungerat som träffpunkt och umgängesplats. Besökarna umgås, handlar och petar på torgvarorna.

I sommar går Maija i pension.

När man har skött torgruljangsen i 24 år har man hunnit träffa både den ena och den andra. Människor och känslor går hand i hand. Maija minns sina möten med lovisaborna med stor värme.

– Jag har varit den första som fått höra att någon har blivit mormor eller farmor och jag har varit den första som fått ge någon som har förlorat sin make eller maka en tröstande kram. Glädje och sorg, livshistorier och vardag. Allt finns där. På Lovisa torg.

Torgövervakaren är stadens vandrade visitkort, som det är lätt att få personlig kontakt med. När marknadsfolket vill torgövervakaren något ropar de glatt på Maija. Titeln torgövervakare kanske för tankarna till en strikt väktare, men i verkligheten är jobbet något helt annat.

Maija Hansson gissar att titeln är mycket gammal.

Jobbar med hjärtat – Jag jobbar ganska mycket per telefon.

Till mina uppgifter hör att planera och schemalägga marknader, att informera om evenemangen i samarbete med stadens marknadsföring och att anvisa torg-

Vem?

• Torgövervakare Maija Hansson • Går i pension i sommar • Uppvuxen i Norra Karelen, flyttade till Lovisa år 1970 • Bor i Fredsby • Arbetar också som tidningsutdelare • Fritidsintressen: guidning, motion i olika former, resor och karaoke

platser med hjälp av en torgkarta. När torghandlarna har rest sina stånd samlar jag in torgavgiften. Torgövervakaren arbetar alltid med människor och därför hoppas jag att min efterträdare också vill jobba med hjärtat.

Maija går alltså i pension i sommar.

Trots att hon njuter av sitt arbete ser hon fram emot de kommande pensionärsdagarna. Hon tänker motionera, resa och sjunga karaoke.

– Jag har köpt en kettlebell och jag tänker köpa ett skidpaket till nästa säsong, säger Maija leende.

Torget övergår till sommartid 2 maj Från och med 2.5 betjänar Lovisa torg klockan 7–14 från måndag till lördag. Torget följer sommartid fram till lördagen den 1 september.

Torget är stängt på Kristi himmelsfärdsdag torsdag 9.5 och på midsommardagen 22.6.

Torget är Lovisas hjärta Maija Hansson kommer aldrig att lämna torglivet för gott.

- Torget är viktigt för hela staden.

Lovisaborna samlas på sitt torg under marknader, vid politikerbesök och för att umgås, knyta nya vänskapsband, se på varor och handla.

Maija är övertygad om att torglivet kommer att leva vidare. Livsstilen har förändrats under åren, men vissa saker består.

- För tjugo år sedan var det full rulle på torget redan klockan sju på morgonen, men i dag hinner klockan slå tio innan torget fylls av besökare.

Affärernas längre öppettider har nog inverkat på beteendet, säger Maija Hansson.

13

Nyttig information

Vattencistern på Bryggeribacken Lovisa stad har av kostnadsskäl skrinlagt planerna på ett nytt vattentorn. I stället för ett vattentorn bygger staden en så kallad undre vattencistern på Bryggeribacken.

– Cisternens exakta placering är tillsvidare öppen, men den byggs på vattenverkets tomt, säger chefen för vattentjänster Markku Paakkarinen vid Affärsverket Lovisa Vatten.

Cisternens tilltänkta volym är 2 000 m³. Vattenmängden tryggar områdets vattenförsörjning i cirka två dygn om grundvattentillgången av någon orsak rubbas eller om det uppstår brott på Mörskomledningen.

– Cisternanläggningen, som ser ut som en vanlig fyrkantig betongbyggnad, ligger i markplanet. Byggnaden kommer att ha tekniska utrymmen för bland annat tryckpumpar, säger Markku Paakkarinen.

I bruk sommaren 2014?

Valet föll på en undre vattencistern av kostnadsskäl. Uppförandet av en betongbyggnad i markplanet är betydligt förmånligare än byggandet av ett nytt vattentorn. Budgeten för cisternen är cirka 2 miljoner euro.

Enligt Markku Paakkarinen strävar staden efter att slutföra bygglovsbehandlingen och anbudsförfarandet under våren 2013. Om tidsschemat håller kan byggarbetet inledas i slutet av året.

– En grov uppskattning är att vattencisternen kan tas i bruk sommaren 2014.

Av ekonomiska orsaker kan Affärsverket Lovisa Vatten inte bevara det gamla vattentornet och därför ansöker verket om rivningslov.

14

Suomimies seikkaileelångtradaren besöker Lovisa torg på fredagen 24.5 kl. 11-19.

Testa din kondition på ett lätt sätt utan att svettas.

Information om motion och presentation av det lokala motionsutbudet. Evenemanget är gratis och riktar sig speciellt till män. www.suomimies.fi, www.lovisa.fi

Åter ett gott år för Lovisa Lovisa stads bokslut för räkenskapsåret 2012 uppvisar ett överskott på 1,4 miljoner euro. I resultatet ingår vattenaffärsverkets negativa resultat på 92 000 euro. Det goda resultatet och den minskande skuldbördan gläder ekonomidirektör Kirsi Kettunen.

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var resultatet negativt i 63 finländska kommuner, vilket är nästan dubbelt fler än året innan.

– Lovisa klarar sig bra i jämförelse med andra kommuner i Finland. Nyckeltalen i bokslutet för år 2012 står sig väl i en riksomfattande kommunjämförelse, säger Kirsi Kettunen.

Lovisas skuldbörda på 1 056 euro per invånare är hela 1 226 euro mindre än motsvarande skuldbörda i Finlands kommuner i genomsnitt.

Stadens skatteintäkter är goda.

– Samfundsskatten i kombination med den relativt höga inkomskattesatsen står som garanti för

tillräckliga intäkter. Skatteintäkterna år 2012 var 4 008 euro per invånare, vilket är cirka 445 euro mer än i Finlands kommuner i genomsnitt, berättar Kirsi Kettunen.

Lovisa har höga driftskostnader. År 2012 kostade stadens tjänster drygt 7 000 euro per capita, vilket innebär att kostnaderna steg med nästan 450 euro per invånare från året innan.

– Framtidens största utmaning är att effektivisera verksamheten och stävja kostnadsutvecklingen. Målsättningen är att trygga stadens service till invånarna och att hålla ekonomin på en sund och hållbar nivå, avslutar Kirsi Kettunen.

Företagsverksamhet till Västra porten Lovisa stad har beslutat sälja till Disa’s Fish Oy en 14 370 kvadratmeter stor tomt från den västra anslutningen. Höjdskillnaderna i terrängen försvårar byggandet, och Disa´s Fish Oy:s verkställande direktör Martti Tepponen överväger som bäst olika alternativ.

Om projektet genomförs uppförs på tomten en byggnad med en totalyta på cirka 4 000 kvadratmeter. Byggnaden görs med trästomme och täcks huvudsakligen med metallplattor. Utöver den egentliga fiskaffären inrymmer byggnaden lager, förvaringsrum, kontor, personalrum och ett kafé för allmänheten. I anslutning till byggnaden byggs också ett parkeringsområde för 164 personbilar, sju bussar och fyra långtradare.

För tomterna i bredvidliggande kvarter har ingåtts föravtal med två andra företag.

All information

för företagare på ett ställe Alla tjänster för företagare koncentrerades till Posintra i början av året när Lovisa stad blev delägare i utvecklingsbolaget.

Posintra bedriver nära samarbete med Nyföretagarcentralen BorgåLovisa. Rådgivningen är avgiftsfri.

Företagsrådgivare Fredrik Pressler hjälper och assisterar nya företagare i Lovisa.

– Grundandet av ett företag utgår från att man anser sig vara särskilt duktig på något eller att man tror sig kunna göra något effektivare än andra. Det gäller att lita på den egna förmågan och på att det finns efterfrågan på varan eller tjänsten, säger Fredrik Pressler.

Den som vill diskutera företagsrelaterade frågor kan boka tid hos företagsrådgivaren, som har sin mottagning på Brandensteinsgatan vid Lovisa torg. Vid det första besöket hos företagsrådgivaren kartläggs förutsättningarna för företagsverksamhet.

– Alla är hjärtligt välkomna, betonar Fredrik Pressler.

Processen börjar med en bedömning av verksamhetsförutsättningarna utgående från kalla fakta.

– Min uppgift är att informera om möjligheterna, uppmuntra och försöka finna lösningar som gagnar affärsidén.

Viktigt stöd När verksamhetsidén är formulerad gör man upp en ”vägkarta”.

– Jag förespråkar god planering och goda förberedelser. Den som grundar ett företag tar ett steg ut i det okända, men det finns mycket man kan förbereda sig för, säger Fredrik Pressler.

Genom att följa företagsrådgivarens råd kan den nya företagaren undvika många fallgropar. Energin behövs till att utveckla verksamheten, inte till att grunna på eventuella problem och misslyckanden.

Ju tidigare man kontaktar företagsrådgivaren desto bättre är chanserna att lyckas. Konsulteringen sparar

både tid och arbete.

– Om man vet hur man tacklar eventuella motgångar kan man koncentrera sig på det väsentliga, det vill säga själva verksamheten. Genom att ha beredskap undviker man många problem.

Enligt Fredrik Pressler är självrannsakan a och o för den som planerar att grunda ett företag.

– Det lönar sig att börja med de egna styrkorna och fråga sig själv vem som behöver mitt kunnande. Om man tvivlar på möjligheterna att lyckas är förutsättningarna inte de bästa.

Företagsrådgivare Fredrik Pressler, fredrik.pressler@posintra.fi, tfn 0500 498 969 Tidsbeställning: 050 597 3887 (måndag-fredag kl. 9–16) Utvecklingsbolaget Posintra, som verkar i Östra Nyland, har specialiserat sig på att utveckla affärsverksamheten vid små och medelstora företag och på att bilda lokala nätverk.

Lovisa stad anlitar Posintra för sin företagsrådgivning.

Mera information: www.posintra.fi, www.iuuyk.fi 15

förvaltning

Ordförandena betygsätter samarbetet

8

Ordförandena för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige i Lovisa ger samarbetet mellan stadens tjänstemän och förtroendevalda relativt goda betyg. I tidningen Morjens intervju bedömer ordförandena stadens utmaningar och kvistigaste frågor under den närmaste framtiden.

16

FRÅGOR 1.

2.

3.

4.

5.

Hur löper arbetet i Lovisas nya stadsstyrelse/stadsfullmäktige?

Vilka är vårens tre viktigaste frågor?

Vilka är dina viktigaste mål under mandatperioden?

Vilken är den kvistigaste frågan under mandatperioden?

Vilket betyg ger du samarbetet mellan stadens tjänstemän och förtroendevalda?

Tom Liljestrand

Stadsstyrelsens ordförande, sfp 1. Riktigt väl, men vi befinner oss ännu i inkörningsfasen.

Vi utvecklar våra arbetsrutiner och bygger upp det förtroendekapital som arbetet och utmaningarna kräver.

2. • Kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Den senare är högaktuell under våren.

• Byggandet av det finskspråkiga skolcentret.

• Uppdateringen av programmen inom stadsstrategin, bland annat det bostadspolitiska programmet, välfärdsprogrammet och näringslivsprogrammet, så att de kan behandlas av stadsfullmäktige.

3. Förbättring av produktiviteten och effektiviteten inom alla sektorer. Tryggandet av en balanserad ekonomi kräver att stadens driftskostnader hålls i schack. Nedskärningar i servicen kan undvikas genom val och tillämpning av nya, effektiva verksamhetssätt och arbetsmetoder.

4. Kommunreformen och de därmed förbundna fusionsutredningarna. Jag tror att möjligheterna till förverkligande av det stora investeringsbehovet kommer att bli en knepig fråga.

5. Betyg: 8+ Vi bör alla dra åt samma håll och se staden som en helhet.

Stadens förtroendevalda bör stöda tjänstemännen i stället för att ifrågasätta och kritisera deras arbete, vilket tyvärr var fallet under den senaste mandatperioden. Ifråga om en del av tjänstemännen efterlyser jag bättre nåbarhet och aktivare kommunikation.

Arja Isotalo

Stadsfullmäktiges ordförande, sdp 1. Efter bara två fullmäktigemöten kan jag inte riktigt svara på frågan, åtminstone inte gällande framtiden. Jag hoppas på gott och konstruktivt samarbete mellan de politiska grupperna.

2. • Byggandet av det finskspråkiga skolcentret.

• Social- och hälsovårdsreformen. Det befintliga samarbetsområdet mellan Lovisa och Lappträsk är en förnuftig lösning även framöver.

• Kommunreformen. Min förhoppning är att Lovisa bevaras som en självständig och livskraftig kommun.

3. Staden behöver hyresbostäder också i centrumområdet. Lovisa bör sträva efter att inrymma stadens funktioner i sina egna fastigheter. Staden bör sälja alla överflödiga fastigheter.

4. Slutförandet av skolnätsutredningen.

5. Betyg: 8 Alla borde dra åt samma håll ännu mer än i dag.

17

förvaltning

Plus och minus i nya Lovisa 2010-2012

Kommunfusionssaldot klart positivt Enligt stadens olika sektorer har sammanslagningen av Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors, som gjordes för tre år sedan, fallit väl ut. I några enskilda fall har utfallet varit mindre lyckat.

En kartläggning initierad av stadens ledningsgrupp visar de viktigaste resultaten enligt sektor. Kundservicen har förbättrats, allt fler har tillgång till specialkunskap och tvåspråkigheten förverkligas bättre i både de svensk- och finskspråkiga områdena.

Till fromma för barn och ungdomar Enligt fusionsbokslutet har bland annat småbarnsfostran och grundutbildning-

18

en förbättrats.

• I dag erbjuder daghemmen i Forsby och Tessjö även skiftesvård.

• Treffis verksamhetsområde har vuxit och verksamheten har fått fler deltagare.

• En mångprofessionell stödgrupp för små barn har tillsatts. Stadens två ambulerande specialbarnträdgårdslärares tjänster är nu tillgängliga för alla.

Inom grundutbildningen nämns bland annat utvecklingen inom elevvården och förbättrade kurators- och psykologtjänster.

På plussidan finns även dagens flexibla specialundervisningsresurser, stadens nya bokbuss och den nya ungdomslokalen i Forsby.

Väldisponerade grundtrygghetsresurser Grundtrygghetscentralens kompetens och personalresurser används i större utsträckning än förr.

På plussidan finns också personalens fortbildningsmöjligheter, IT-stödet och informationsgången på olika nivåer.

Enheterna inom grundtryggheten har

fått större ansvar, vilket huvudsakligen upplevs som positivt. Den ökade arbetsbördan uppfattas ibland som betungande och samarbetet mellan många större enheter ställer nya krav på personalen.

Enligt fusionsbokslutet var beslutsprocessen enklare i de mindre kommunerna än i dagens Lovisa.

Bättre ekonomitjänster Kommunfusionen främjade ekonomitjänsternas kvalitet och tillförlitlighet.

I dag sker faktureringen där kompetensen är störst. Som negativa konsekvenser anges långsammare beslutsprocesser och ökad byråkrati.

• Tvåspråkigheten inom förvaltningen förverkligas bättre än förr.

• Kommuninvånarnas åsikter kartläggs med hjälp av invånarenkäter och stadens infotidning Morjens delas ut till alla hushåll två gånger per år.

• Stadens webbsidor har utvecklats.

Kundbetjäningen inom byggnadstillsynen har förenhetligats. Lokal- och fastighetsservicen har i dag ett heltäckande joursystem, vilket upplevs som positivt.

Tidsschema för kommunreformen Kommunernas utlåtanden om utkastet till kommunstrukturlag till finansministeriet 7.3.2013

Kommunernas anmälan om utredningsområdena senast 30.11.2013

2013

Ny kommunallag träder i kraft 1.1.2015 >

2014

Regeringens bedömning av reformens framskridande

2015

Kommunernas framställning om fusioner senast 1.4.2014

2016 Kommunindelningen träder i kraft 2015–2017

Enligt Lovisa stad är det föreslagna tidsschemat för kommunreformen för snävt.

Fusionsavtalet löpte ut Samgångsavtalet mellan Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors, som trädde i kraft 1.1.2010, löpte ut vid årsskiftet.

Nya Lovisas centrala målsättning har varit att trygga invånarnas tillgång till välfungerande och lätt tillgängliga kommunala tjänster, att förbättra kommunens effektivitet och ekonomiska resurser och att avlägsna de administrativa gränserna inom serviceproduktionen, resurshanteringen, markanvändningen och planläggningen.

Under de gångna tre åren har målen i huvudsak uppnåtts och de nya verksamhetsrutinerna etablerats. Framledes beslutar stadsfullmäktige om kommunens utvecklingslinjer och servicestrukturer.

Stadsdirektör Olavi Kaleva påminner om att uppsägningsskyddet för stadens tjänstemän och övriga personal gäller fram till utgången av år 2014.

– Enligt kommunindelningslagen har samtliga anställda i de kommuner som omfattas av en samgång fem års uppsägningsskydd. Under denna period får ingen sägas upp av ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker.

Lovisa stadsfullmäktige 2013–2016 Kristdemokraterna 1 plats Centern 1 plats De gröna 2 platser Vänsterförbundet 3 platser

Svenska folkpartiet 25 platser

Sannfinnländare 6 platser Samlingspartiet 9 platser

Socialdemokrater 12 platser

Mera information: www.kommunreformen.fi

Kommunstrukturprojektet tilltalar inte Lovisa Lovisa stad kritiserar förslagen i regeringens utkast till kommunstrukturlag i skarpa ordalag. I stadens utlåtande till finansministeriet påpekas att den föreslagna kommunstorleksgränsen om 20 000 invånare är konstgjord och att den inte kan fungera som kriterium för en välfungerande och ekonomiskt hållbar kommunstorlek.

Enligt Lovisa stad är det föreslagna tidsschemat för kommunreformen för snävt.

- Om kommunernas anmälan om utredningsområdena, det vill säga vilken eller vilka kommuner som ingår i fusionsplanerna, lämnas in i november 2013 blir tiden för det egentliga utredningsarbetet, fusions- och kommunförhandlingarna och det kommunala beslutsfattandet alltför knapp, konstaterar staden.

Kommunernas fusionsförslag ska enligt det föreslagna tidsschemat lämnas in till finansministeriet senast 1.4.2014, vilket Lovisa stad inte anser vara realistiskt.

Effektiviserat samarbete Lovisa kritiserar också fusionsbidragsvillkoren i lagutkastet. Enligt staden bör stöden för utredning av kommunfusioner också gälla utredningar gällande effektiviserat samarbete som alternativ till kommunsammanslagning.

Stadsdirektör Olavi Kaleva påpekar att kommunerna i slutändan själva avgör om de fortsätter som självständiga enheter eller inte.

– Endast kommuner i kris kan tvingas till samgång. Lovisa är ingen kriskommun, påminner han.

19

I byarna

Den guidade rundturen

Bli bekant med Lovisa näsby lovisa

går i år till byarna i norra Strömfors.

Rundturen ordnas under Lovisaveckan.

Noggrannare information i augusti i lokalpressen och på webbadressen www.lovisa.fi.

Natursköna Näsby i Strömfors Astrid Salmi flyttade tillbaka till sin hemby på 1990-talet. Återflyttaren togs emot med öppna armar.

I varje nummer av Morjens presenteras en av byarna i Lovisa. Är din by värd en artikel?

Kontakta Lovisa stads kommunikationschef Lilian Andergård-Stenstrand om du vill föreslå din by. tfn 040 183 5655, morjens@loviisa.fi

20

Vi kör i riktning mot Virböle längs den slingrande Elimäkivägen i Strömfors. Vid det gamla museet svänger vi in på byvägen mot Näsby, som ligger i ett naturskönt sjö- och åslandskap. I närheten av byn mynnar Kymmene älv ut i sjön Tammijärvi och på andra sidan åsen glimmar vattnet i den grunda sjön Teutjärvi.

Astrid Salmi föddes i Näsby. För ungefär 15 år sedan, när läget var det rätta, flyttade hon tillbaka till sin barndomsmiljö.

– Näsby ligger, så som namnet antyder, på ett näs mellan två sjöar. Här är vackert och tyst. Min släkt har bott i Näsby ända sedan 1600-talet. I mitten av 1900-talet hade byn över 100 invånare, men i dag är de fast bosatta invånarna färre än 30.

Sommartid ökar invånarantalet avsevärt, berättar Astrid Salmi. ”Här är mitt hem” Under somrarna besöks trakten av sommargäster och människor som besöker badstranden och mattbryggan, men under vintern är det lugnt och tyst. Det bor sex barn i byn, vilket är mycket i förhållande till invånarantalet. Astrid Salmis

son och hans familj bor i Näsby.

– Man träffar byns barnfamiljer relativt sällan eftersom föräldrarnas arbeten och barnens daghem finns på annat håll.

Efter studentexamen, som jag tog i Lovisa, studerade jag i Helsingfors. Därefter arbetade jag 30 år i Borgå innan jag flyttade tillbaka till Näsby.

Under de år Astrid Salmi bodde på annan ort besökte hon sin hemby regelbundet och år 1994 lät hon bygga en fritidsbostad på den ärvda marken. Fritidsbostaden blev hennes hem när hon flyttade tillbaka till Näsby.

Hur kändes det att flytta tillbaka till den lilla byn?

– Jag togs emot med öppna armar. Här, mitt i den vackra naturen, är mitt verkliga hem. I dag är korna, hästarna och svinen ett minne blott, byns bilverkstad har satt lapp på luckan och traktens små gårdar har slagits ihop till större enheter.

Byn har aldrig haft egna servicefunktioner. Butiken, banken, posten, mejeriet och skolorna fanns i Virböle, Kungsböle och Svenskby vid nuvarande Elimäkivägen, avrundar Astrid Salmi.