Kraftverket vår granne

kraftverket vår granne 1 | 2011

Vad får man för en kilowattimme?

4

Stämningen tätnar på Skeppsbrostråket

6

Testdrift av vindmöllor

14 Blir du elhandlare?

bilaga: säkerheten vid lovisa kärnkraftverket Kraftverket vår granne 1

| innehåll |

3 4

8

| Ledare |

Skatepark Aktuellt Skeppsbrons belysning, Testdrift av vindmöllor, 2010 var ett gott år, Utbildningssimulator under byggnad, Musiken ljuder på LHH-dagarna, Testa om du är ett greenface Kärntruppen Hästholmspendlare berättar

Kärnkraftsolyckan i Japan berör Fortum Under de senaste veckorna har vi gripna följt med det oerhörda mänskliga li-

13

Samhällsansvar Arashi i Lovisa

14

Energi och konsument Smart elnät

frastrukturen i omfattande utsträckning och förorsakat stora ekonomiska

16

Vad får man för en kilowattimme?

ma, och det hot de utgör för människors hälsa och miljö ytterligare förvär-

dandet som jordbävningen och den efterföljande flodvågen förorsakat i Japan. Naturkatastrofen har krävt uppskattningsvis 27 000 offer, skadat inskador. Därtill har de radioaktiva utsläppen från kärnkraftverket i Fukushirat olyckan. Vi kan bara hoppas att ansträngningarna för att stabilisera läget i Fukushima lyckas.

Olyckan i Fukushima berör Fortum nära. Säkerhet har alltid varit den drivande faktorn för oss. Säkerheten på Lovisa kraftverk har utvecklats långsiktigt. Vi har under hela driftstiden arbetat för att minska olycksrisken och kon-

4

sekvenserna av en eventuell olycka. Vidare har vi gjort anläggningsförändringar, som gör att vi kan hantera allvarliga olyckstillbud mycket bättre idag än då kraftverket togs i drift. I denna tidning berättar vi hur säkerhet hanteras på Lovisa kraftverk.

Vi ger allt stöd åt myndigheternas säkerhetsutvärderingar och välkomnar myndighetsinitiativ som förbättrar säkerheten. Det är rätt att sätta upp stränga internationella krav för utvärdering av säkerhet på kärnkraftverk.

Det är ännu för tidigt att bedöma hur Fukushima kommer att inverka på kärnkraften i framtiden. Vi måste först få en grundlig utvärdering om vad för att klara av sådana händelser. Vidare är det bra att vänta på vilka resultat de säkerhetsutvärderingar som nu startar ger.

I Lovisa arbetar vi obetingat för att vidare utveckla säkerheten på kraftverket. Vår mål-

Kraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem.

sättning är att Lovisa kraftverk också i fram-

Chefredaktör: Peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com Utgivare: Fortum, Lovisa kraftverk Atomvägen 700, PB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 4511 www.fortum.fi

man utvärderar kraftverken med olika säker-

Redaktion: peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa, tfn 019 535 552 www.peakpress.net Redaktionschef: Seppo Iisalo AD: Milla Ketolainen Grafisk planering: Sanna Nylén Redaktörer: Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo, Reija Kokkola, Paula Launonen Svensk översättning: Staffan Möller Pärmbild: Arto Wiikari Fotografer och illustratörer: Päivi Ahvonen, Susa Heiska, Sanna Nylén, Jukka Salminen ja Arto Wiikari Tryckeri: Art-Print

2 Kraftverket vår granne

tiden skall höra till de bästa kraftverken, då hetsindikatorer. Vår yrkeskunniga och kompetenta personal som alltid prioriterar säkerhet gör här sitt bästa.

Peter Tuominen Intressebevakningschef

bild: päivi ahvonen

som hände, och hur kraftverket var planerat

grannsämja Text: päivi ahvonen | bild: arto wiikari

Kick-flip och Ollie Svetten lackar och brädorna smäller.

Timme läggs till timme när den 13-årige killen tränar. Idogt och oförtrutet ställer han sig på brädan gång efter annan. Till slut kommer en äldre grabb fram. Han ger några tips, visar hur man gör och klappar sin yngre kompis uppmuntrande på axeln.

Drickpaus och breda leenden. Det har inte undgått någon att den målmedvetne trettonåringen fick det hela att klaffa.

För den rutinerade kanske tricket inte är så konstigt, men för novisen innebär det ett stort kliv framåt.

Skateparken, som byggdes i samarbete mellan Lovisa Lions (Loviisan leijonat), Lovisa stad, Fortum och lokala företag, är en handräckning till ungdomarna.

Brädåkning är en utmärkt motionsform och parken är ett forum för ungdomar i alla åldrar. Brädåkande flickor efterlyses!

Kraftverket Naapurina vårvoimala granne 3

aktuellt Text: Seppo Iisalo | bilder: Arto Wiikari

Stämningen tätnar

på Skeppsbrostråket Nu kan lovisaborna njuta av Skeppsbrostråket även efter mörkrets inbrott. De tidigare obelysta objekten, bland annat bogserbåten

Det belysta promenadstråket, som är nästan 900 meter långt, löper från Skeppsbron till idrottshallen strax intill centrum. De mahognyfärgade lyktstolparna i spindelträ står längs stråket med 27-30 meters mellanrum.

Belysningsplanerare Antti Hiltunen berättar att valet föll på just dessa arma-

turer på grund av deras arkitektoniska lämplighet och goda reflektorteknik. Kuporna och stolparnas fot, som går ton i ton, är grafitgrå.

– Lamporna är multimetallampor med effekten 35 W. Deras utmärkta spektrum återger omgivningens färger på ett naturligt sätt. Sikten förbättras och den

Onni och sektorfyren, bjuder flanörerna på spän-

Effektrelaterad energibesparing på Skeppsbron Lampeffekt

Genomsnittligt stolpavstånd

300 m

Sammanlagd effekt / 300 m

Gammal belysning

125 W

20 m

15 kpl

1875 W

Ny belysning

35 W

28 m

11 kpl

385 W

nande ljus och skuggor.

4 Kraftverket vår granne

Mistä mie sähkövalon saisin?

Veetkö virrasta vetäisin, vuokset viimeiset valjastaisin?

Vaiko viien virstan päästä puut korpilometsistä kokoisin?

Turvettako tulistaisin, virvatulet viettelisin?

Auringostako ammentaisin, vai tuulelle tupia tekisin?

Kaasujako kaitsisin, suhnuja sytyttelisin?

Ytimistäkö yrittäisin, atomeja aukaisisin?

Ka, johtimista juoksuttaisin, töpselistä taikoisin!

Lovisabornas val

Arto Henriksson, Loviisa

I mörker ser jag inga spår Ljuset visar var vägen går I mörker är jag skygg Ljuset gör mig trygg Ljuset har vunnit Och mörkret försvunnit Ove Grönqvist, Lovisa

relativt ringa mängden ljus känns fullt tillräcklig.

Inget slöseri med energi

Lampan med låg effekt i kombination med den högklassiga reflektorn möjliggör ett stolpavstånd på upp till 30 meter, utan att belysningen på promenadstråket blir lidande.

Lampornas låga energiförbrukning och de relativt långa stolpavstånden utgör ett energisnålt paket i jämförelse med till exempel den gamla belysningen på andra sidan Skeppsbron. Där är lampeffekten 125 W och stolpavståndet cirka 20 meter.

– Om belysningen hade realiserats med

Belysningsvalet är ett koncept som Fortum realiserar på 1-2 orter varje år i samarbete med respektive stad eller kommun. Belysningsval har tidigare ordnats i bland annat Stockholm, Esbo och Joensuu.

Belysningslösningen följer alltid principen om hållbar utveckling.

Våren 2010 fick lovisaborna säga vilket område de tyckte att tarvade belysning mest.

Skeppsbrostråket utgick som segrare i valet, som samlade hela 16 900 röster.

Fortum finansierade planeringen och realiseringen av belysningen och Lovisa stad står för driften och underhållet.

VALOA Design Oy svarade för belysningsplaneringen och Eltel Oy fungerade som entreprenör.

Belysningen invigdes med pompa och ståt på

den gamla typen av lampor och det gamla stolpavståndet skulle energiförbrukningen vara 80 procent högre än med den nya lösningen, berättar projektchef Minna Kalavainen från Fortum.

Säkerhet och stämning

Den nästan sekelgamla bogserbåten Onni vid Sjöfartsmuseet på Skeppsbron har fått marinblå illuminering, som kompletteras av den belysta sektorfyren och en punktbelyst stor björk på stranden.

Skeppsbrons labyrint eller trojeborg med sina 12 cirklar, som byggdes av lovisaborna på talko för några år sedan, är ännu täckt av snö. Den belyses genast när

Internationella kvinnodagen den åttonde mars.

Avsikten var att färdigställa belysningen redan i slutet av förra året. Grundarbetet blev färdigt i god tid, men tidsschemat stupade på importförseningar.

– Armaturleveransen skulle ske inom 5 veckor men den dröjde 4 månader, suckar Juha Petroff från Eltel Oy. Förtrollande poesi

Till flanörernas stora glädje har 12 ljusinspirerade dikter graverats in på lyktstolparna.

Sammanlagt 130 bidrag skickades in till diktartävlingen. Juryn, som bestod av författare Daniel Katz, biblioteksväsendets chef Jenny Olsson-Korsu och kraftverksdirektör Satu Katajala, valde ut de bästa bidragen.

kung Bore har släppt sitt grepp och marken åter är bar.

Belysningsplanerare Antti Hiltunen gläder sig åt att de tidigare obelysta objekten nu syns tydligt även när det är mörkt.

– Jag själv fastnade särskilt för trojeborgen och möjligheten att lyfta fram dess intressanta form och konstnärliga framtoning när mörkret fallit. Bogserbåten Onni, som också var ett intressant objekt, lockade som museiföremål och hantverk.

Vi ville göra mer än bara ge Onni allmän belysning. Vi ville skapa belysning som respekterar fartygets ursprungliga själ och ger en känsla av fantasi och till och med teater. •

Kraftverket vår granne 5

aktuellt bild: shutterstock

Text: seppo iisalo

På topp i Norden

Lyckad årsrevision

Fortum ingår i det nordiska indexet Carbon Disclosure Leadership som ett av de tjugo företag analytikerna anser förhåller sig mest professionellt till klimatfrågorna.

De faktorer som övertygade bedömarna om Fortums åtgärder för att motverka klimatförändringen var transparent och omfattande rapportering, stor kunskap om klimatriskerna och -möjligheterna samt lyckad integration av klimatfrågorna i affärsstrategin.

År 2010 genomgick kraftverksenheten Lovisa 1 en kort årsrevision och enheten Lovisa 2 en omfattande årsrevision som utförs vart åttonde år. Vardera årsrevisionen gick som planerat och enligt uppgjort tidsschema. Årsrevisionen vid Lovisa 1 räckte 26 dygn, medan granskningsrevisionen vid Lovisa 2 tog 40 dygn i anspråk.

Musiken ljuder på LHH-dagarna

Fortums projekt gällande en testpark för vindkraft framskrider. Lovisa stadsstyrelse godkände projektet i januari.

I Björnvik nära Lovisa kraftverk planeras två till tre vindkraftverk med effekten 2-5 megawatt. I syfte att säkerställa tillräckligt skyddsavstånd till områdets fritidsbebyggelse och kraftlinjer reducerades projektets omfattning från de ursprungliga planerna.

Projektet framskrider med planläggning och en utredning av behovet av miljökonsekvensbedömning. På grund av kärnkraftverket är områdets vindförhållanden så väl kända att ingen vindmätningsperiod behövs.

Vindmätningen i anslutning till nya vindkraftverk räcker i allmänhet minst ett år.

– Den befintliga infrastrukturen och de enhälliga politiska besluten möjliggör byggandet av en mindre testpark i Lovisa. Parken ger värdefull erfarenhet av nya lösningar såsom innovativa vindkraftverksmodeller, berättar Fortums vindkraftschef Jouni Tolonen som ansvarar för projektet.

Vindkraftverken beräknas vara i drift år 2013.

6 Kraftverket vår granne

Östra Nylands största publikmagnet, evenemanget Lovisa Historiska Hus, öppnar dörrarna och portarna till historiska hem och trädgårdar i Lovisa 27-28 augusti. Evenemanget fyller sju år.

– I år infaller Sibeliusdagarna i Lovisa samtidigt. För att hedra detta ljuder musiken även vid evenemanget Lovisa Historiska Hus, berättar projektchef Ann-Britt Felin-Aalto.

Evenemanget bjuder på ett expertseminarium på temat traditionsbyggande och renovering och på olika arbetsuppvisningar. Det populära ITUtorget, som handlar om närproducerade och ekologiska livsmedel, utvidgas och presenterar kända kockar och deras delikatesser. www.loviisanwanhattalot.fi

bild: susa heiska

Vind i seglen för möllorna

Är du ett greenface?

Väljer du ansvarsfullt med tanke på miljön? Testen Är du ett greenface?

(Oletko vihernaama?) blottar din ekopersonlighet. www.fortum.fi Energiavsnittet innehåller mycket nyttig information.

År 2010 producerade Fortums Lovisa kraftverk

Planerad utvidgning

Körtunnel till markytan

Kontroll- och underhållsutrymmen

Hiss- och trappschakt

-110 m

Utrymmen för underhållsavfall Frånluftsschakt +4m

Utrymmen för solidifierat avfall

Förbindelsetunnel -112 m

Utvidgningen av bergsutrymmet fortskred

7,7 terawattimmar (TWh) elektricitet Driftfaktorn som anger tillgängligheten var

91,1%

Utvidgningen av kraftverkets slutförvaringsutrymme för låg- och medelaktivt avfall på cirka 110 meters djup inleddes på sensommaren 2010. Utvidgningen ökar även kapaciteten för mellanlagring av underhållsavfall.

Utvidgningsarbetet räcker ungefär ett år och schaktningsvolymen är cirka 15 000 kubikmeter.

Ny utbildningssimulator på Hästholmen Lovisa kraftverk får en ny utbildningssimulator.

– Kraftverkets automationsförnyelse ökar behovet av simulatorutbildning avsevärt och därför har Fortum beslutat bygga en ny utbildningssimulator, säger systemexpert Esa Maikkola.

I de följande faserna av automationsförnyelsen förnyas kraftverkets kontrollrum och automationssystem radikalt.

– Enligt gällande myndighetskrav skall kärnkraftverksoperatörerna ges utbildning i en anläggningsidentisk och fullskalig utbildningssimulator, som exakt motsvarar kraftverkets kontrollrum och styrfunktioner.

Funktionaliteten hos anvisningarna gällande kontrollrummen och styrningen av kraftverket skall säkerställas på förhand genom tester i simulatormiljö.

– Eftersom automationsförnyelsen vid Lovisa 1 och Lovisa 2 följer olika tidsscheman behöver vi två separata utbildningssimulatorer, berättar Esa Maikkola.

Den första simulatorversionen, som är något snävare än en fullskalig utbildningssimulator, tas enligt planerna i bruk i oktober 2011. Den fullskaliga utbildningssimulatorn tas i bruk cirka ett år innan ändringarna i nästa fas av automationsfönyelsen implementeras vid Lovisa 1.

vilket är i världsklass.

Illustration: Arkitektbyrå Hovi & Nikki Oy

Byggnaden för den nya utbildningssimulatorn på ön Hästholmen blev färdig i februari 2011. Installationsarbetet inleds enligt planerna i juni 2011.

bild: ARto wiikari

+ 12 m Huvudtrappa

Den befintliga utbildningssimulatorn, som har 30 år på nacken, används parallellt med den nya.

Kraftverket vår granne 7

| k채rntruppen |

8 Kraftverket v책r granne

Text: Reija Kokkola | bilder: Arto Wiikari

Motorvägen är het

Många av de anställda på Fortums kärnkraftverk i Lovisa har lång väg till jobbet på Hästholmen. Pendlingen sker i sällskap med musik, ljudböcker eller studier och under avspänt samtal mellan dem som samåker.

Vintermorgonen i Pyttis är beckmörk. Snöslasket vräker ner och vägen förvandlas till en isbana när temperaturen faller under nollstrecket. Pirjo Linkinen stänger hemdörren klockan sex på morgonen.

Hundarna Kassu och Fiona protesterar lätt när hon säger hej, men de lägger sig sedan snällt på soffan.

Bilradion är inställd på kanalen YleX, som sänder ett program för morgonpigga.

– Min man rattade bilen senast. Jag lyssnar hellre på Nova eller Suomipop, säger hon och byter kanal.

Radion är alltid på under färden till jobbet. När Pirjo är ensam i bilen vrider hon gärna upp volymen.

– Jag är ingen operasångare, men när jag sitter ensam i bilen sjunger jag för full hals, säger hon med ett leende.

Inget jobbsnack Bilradion spelar stilla bakgrundsmusik. I den tidiga timman är stämningen i bilen avspänd. Det lågmälda samtalet handlar om ditt och datt.

– Ibland sitter vi tysta och ibland pratar vi.

För Pirjo Linkinen, som har arbetat 20 år på For-

När jag sitter ensam i bilen sjunger jag för full hals.

tum i Lovisa, känns arbetsresan inte lång.

Pirjo Linkinen, laborant, bor i Pyttis

de. Jag växte upp i Strömfors och fick redan som li-

– Under sommaren tar resan en halv timme, vintertid något längre. Ibland får jag kommentarer om min ”långa arbetsresa”, vilket jag avfärdar som struntprat. Resan är varken lång eller ansträngan-

>>

Kraftverket vår granne 9

Lahtis Kouvola

Fredrikshamn Pyttis Kotka Borgå

LOVISA

Esbo

Helsingfors

Alla vägar leder till Hästholmen Text: Seppo Iisalo | Karta: Jukka Salminen och Sanna Nylén

Fortums kärnkraftverk sysselsätter drygt 300 lovisabor och cirka 200 personer med annan hemkommun än Lovisa.

Kraftverkets sysselsättande effekt syns tydligt i bland annat Kotka, Pyttis, Kouvola, Borgå och Fredrikshamn. Över 70 personer pendlar till Hästholmen från Kotka, medan antalet pendlare från Kouvola är 30.

Under årsrevisionen på sensommaren ökar arbetskraften drastiskt. Utöver Fortums egen personal på 500 personer deltog cirka 900 underhålls- och granskningsexperter från över 90 företag i fjolårets årsrevision.

Lovisa utgör ett naturligt arbetsområde för framförallt invånarna i Kymmenedalen.

Om man bygger ersättande kärnkraftskapacitet för enheterna Lovisa 1 och Lovisa 2 kommer antalet personer som arbetar i Lovisa att öka till flera tusen.

Fortum bedömde för ett par år sedan att den direkta sysselsättande effekten av Lovisa 3 skulle vara 13 400 årsverken och den indirekta sysselsättande effekten 7 500 årsverken.

Investeringens sammanlagda sysselsättande effekt i Finland skulle uppgå till cirka 21 000 årsverken.

10 Kraftverket vår granne

Tio i sex står jag på busshållplatsen.

Markus Backman, kranförare, bor i Kungsböle

Ibland åker jag en femkilometers runda i Lovisaterrängen.

Antti Kirssi, expert på processteknik, bor i Gruvsta i Vanda

– Tack vare motorvägen går arbetsresan på ungeför en timme, säger Antti Kirssi som pendlar till Hästholmen från Vanda.

>>

ten flicka lära mig att stiga upp i ottan för att

geraren ända till Strömfors, där han får säll-

hinna till skolbussen.

skap av några andra pendlare.

Behaglig stämning i bussen

världens gång. Vi brukar lyssna på YLE:s ny-

Markus Backman, som är maskintekniker

– Chauffören och jag diskuterar vädret och

Kraftverkspersonalens hemkommuner Lovisa

305

heter tillsammans..

Pyttis

33

dagen ungefär samtidigt som Pirjo Linkinen.

Start från Vanda klockan 6.30

Kouvola

30

När väckarklockan ringer 4.50 vill hans hund

När Markus Backman har suttit i bussen

Borgå

23

gå på morgonpromenad. Den lurviga kompi-

ungefär en halv timme stiger Antti Kirssi

sen, som flyttade in förra sommaren, tidiga-

raskt upp ur sin säng i Gruvsta i Vanda. Ant-

Fredrikshamn

14

relade väckningen tio minuter.

tis väckarklocka ringer klockan 6.15. Efter en

Esbo

8

Helsingfors

7

Vanda

3

Lappträsk

3

Mörskom

3 15

på Lovisa kraftverk, gör sig klar för arbets-

– Jag hinner rasta hunden, läsa tidning-

snabb dusch och tandtvätt tar han sina smör-

en och dricka mitt morgonkaffe. Resten av

gåsar under armen och styr kosan mot Lovi-

familjen sover ännu sött. När klockan är tio

sa. Klockans visare står på 6.30.

minuter i sex står jag på busshållplatsen.

Markus åker med två bussar på sin resa

– Det är snabba ryck. På det sättet känns arbetsresan kortare, säger Antti.

från Kungsböle till jobbet. Avståndet mellan

När han efter några kilometer på Ring III

Kungsböle och Kouvola, där han byter buss,

kör ut på motorvägen slår han på farthålla-

Annan 1)

är sex kilometer. Sträckan från Kouvola till

ren i sin Audi och tar fram frukosten. Tug-

arbetsplatsen är ungefär fyrtio kilometer.

gorna ackompanjeras av rockmusik från iPo-

1) Bland annat Sibbo, Lojo, Lahtis, Björneborg, Villmanstrand, Harjavalta

Markus berättar att stämningen i bussen är

den. Bandet Apulanta hör till favoriterna.

behaglig. Han är i allmänhet den enda passa-

Under resan till jobbet har Antti, som själv

Källa: Fortum Abp:s personaldatasystem. Siffrorna inkluderar Fortum Power and Heat Oy:s personal.

>>

Kraftverket vår granne 11

spelar gitarr, tid att lyssna på olika låtar.

– Tack vare motorvägen går resan på en knapp timme. Under vintern, då väglaget

Lovisa tur och retur Pirjo, Markus och Antti brukar åka hem efter jobbet. Ibland gör Markus dock en avstickare i centrum.

- Jag handlar och besöker biblioteket. Min fru arbetar i Lovisa centrum och ibland åker vi hem tillsammans.

Vintertid har Antti, som är tävlingsskidåkare, alltid med sig skidorna i bilen.

- Efter arbetsdagen åker jag ibland en femkilometers runda i Lovisaterrängen, men annars kör jag raka vägen hem.

Pirjo tycker att jobbet och arbetsfrågorna gärna får hållas i Lovisa.

- Jag stöter sällan på arbetskamrater i Pyttis och vi handlar i allmänhet i Kotka.

kan vara mycket besvärligt, får man ibland lov att lätta på gasen. Jag betraktar arbetsresan som en del av jobbet, konstaterar Antti.

Pirjo är bekymrad över dem som cyklar till jobbet.

– Atomvägen borde breddas med tanke på den lätta trafiken.

Vandapendlaren Antti Kirssi har aldrig råkat ut för något tillbud. Trots rockmusiken

Uppmärksam bakom ratten

och smörgåsarna, eller kanske på grund av

Oavsett om man kör till Lovisa från öster,

dem, anpassar han alltid farten och körsti-

väster eller norr gäller det att vara uppmärk-

len till väglaget och trafiken.

sam bakom ratten. Området är rikt på både älgar och hjortar.

Man bör även se upp för andra trafikanter.

Riksväg 7 är ställvis mycket smal och den livliga trafiken till och från Ryssland bekymrar pendlarna. Pirjo Linkinen medger att hon

Markus Backman kopplar av i bussen.

Samtalen med chauffören varvas med studier i ryska och engelska och om ögonlocken blir tunga tar han sig en liten tupplur.

– Man behöver inte skrapa någon vindruta på morgonen, säger Markus förnöjt.

ibland är rädd. När rysslandstrafiken kom igång på allvar för ett antal år sedan satt jag ofta med hjärtat i halsgropen.

Nattskiftsarbetarna kör mot strömmen Klockan är 6.35 när Pirjo Linkinen kör fram

– För ett decennium sedan var de ryska

till porten. Sedan kommer Markus Backman,

fordonen undermåliga och chaufförernas

följd av Antti Kirssi. Klockan har hunnit bli

trafikkultur i det närmaste obefintlig. Ibland

halv åtta. •

såg jag flera långtradare i diket under en och samma dag. Till all lycka är både fordonen och förarna bättre idag.

Pirjo har följt med arbetskamraternas körvanor. Många fräser förbi på riksväg 7.

– Och sedan står de i kö framför kraft-

12 Kraftverket vår granne

verksporten och väntar på att bli insläppta.

| samhällsansvar | Teksti ja kuva: Päivi Ahvonen

Arashi

i Lovisa Byggnadsplanerare och -inspektör Veijo Tarhala har lett judoklubben Arashis verksamhet i Lovisa i 15 års tid. Han har sett många barns otvungna glädje på tatamin och deras utveckling till framgångsrika judokor. Arashi, som är sigillklubb i Ung i Finland r.f., gör ett värdefullt ungdomsarbete. På tatamin lär sig barnen dels judo, dels självkontroll och vikten av att respektera andra.

– Vår sammanhållning är stark. Vi arrangerar läger och tävlingar och vi har till och med lyckats skapa en egen träningssal genom talkoarbete. Tillsammans är vi starka, säger Veijo Tarhala som arbetar vid Fortums Lovisa kraftverk.

Kraftverket vår granne 13

| energi och konsument | text: PAULA LAUNONEN illustration: shutterstock och Sanna Nylén

De smarta näten gör

konsumenten till kung

Inom en inte alltför avlägsen framtid kan elkonsumenten följa med sin förbrukning via mobiltelefonen, köpa el när priset är lågt och sälja elenergi från den egna solpanelen till riksnätet.

Ossi Porri, som är ledande konsult och elmarknads-

Kunden får information om elförbrukningen i oli-

expert på företaget Pöyry, konsulterar sin kristallkula.

ka delar av hemmet. Det är lätt att hitta sparobjekt

I kulan ser han ett nära samarbete mellan energibola-

när man känner till hur till exempel golvvärmen el-

gen och kunderna – en samverkan som baserar sig på

ler utomhusbelysningen inverkar på förbrukningen.

en ny typ av elproduktion och -konsumtion.

– Brytningen sammanhänger med smarta elnät,

Behändig precisionsförbrukning

som möjliggör mångsidig, precisionsstyrd, tillförlit-

Energiproducenternas intresseorganisation, Finsk

lig och trygg elförbrukning, säger Ossi Porri.

Energiindustri rf, förutspår att antalet elapparater i hushållen ökar under de närmaste åren. Nätanslut-

Uppmuntrar till besparing

na laddningsaggregat för elbilar installeras på går-

Etableringen av smarta elnät i Finland aktualisera-

dar och i garage.

des när Fortum började installera smarta elmätare

I framtidens hem kommunicerar belysningen,

hos sina kunder förra hösten. Den riksomfattande

hushållsapparaterna, underhållningselektroniken

målsättningen är att distansavläsningen skall omfat-

och datorerna med både elnätet och varandra. Då

ta 80 procent av elförbrukningen i slutet av år 2013,

hemmets hela apparatpark kommunicerar via ett

vilket innebär att elkunderna kan följa med sin för-

gemensamt nät, kan eldistributionen styras enligt

brukning nästan i realtid inom en snar framtid.

rum och apparat.

– Hushållens elmätare kommunicerar med nätet.

– Automationen kan till exempel ställas in så att

Resultatet är ett automatiskt kommunikationssys-

varmvattenberedaren kopplas ur när ugnen an-

tem i stil med Internet. På basis av uppgifterna från

vänds. När familjen åker på semester kan all onö-

elmätaren kan konsumenten till exempel tvätta klä-

dig elförbrukning stoppas. Onödiga elförbrukare är

der eller värma bastun när avgiften per kilowattim-

till exempel hemelektronik som står i standby-läge,

me är låg, förklarar Ossi Porri.

säger Ossi Porri.

14 Kraftverket vår granne

Vill du bli elhandlare?

Energiproducenterna i de smarta elnäten utgörs dels av kraftverken, dels av småkonsumenterna, näringslivet och industrin. Konsumenten får en allt aktivare roll.

– Om vindmöllan på din gård eller solpanelerna på ditt tak producerar mer elektricitet än du behöver, kan du sälja överloppsenergin till det riksomfattande elnätet. Även lagringen av energi utvecklas.

- Ackumulatorerna och batterierna blir effektivare, mindre och förmånligare.

I teorin är det till och med möjligt att ladda upp ett batteri när elektriciteten är billig och sälja tillbaka den till nätet när priset har stigit.

Nappa på erbjudandet!

En smidig produktions- och bruksmiljö ger Elbolagen bär sitt ansvar

elbolagen möjligheter att utveckla nya pro-

Det låter minst sagt utmanande. Måste vi al-

dukter och tjänster. Ossi Porri tror att det in-

la avlägga ingenjörsexamen för att kunna bo

om några år kommer att dyka upp kampan-

i framtidens smarta hem?

jer i mobiltelefonen och på Facebook, i vilka

– Den nya tekniken gör livet lättare för kon-

elhandlaren erbjuder bakning, bastubad eller

sumenten. Kundens elbolag sköter apparatu-

laddning av elbilen till superförmånliga pri-

ren och ansvarar för uppföljningen, påpekar

ser enligt principen gäller endast idag.

Ossi Porri.

Kunden har tillgång till förbrukningsuppgifterna via sin smarttelefon, var och när som helst.

– De smarta elnäten ger även ökad säker-

Framtidens konsumenter kommer sannolikt att köpa realtidsbaserade uppföljningsoch styrningstjänster av elbolagen.

– Konsumenterna är människor som

Fortum Energibox på väg Fortum byter ut alla sina gamla elmätare mot smarta Fortum Energiboxar före utgången av år 2013.

Mätarbytet föranleds av statsrådets förordning.

Fortum Energibox är en fjärravläst elmätare, som mäter elförbrukningen med en timmes noggrannhet. Mätresultatet förmedlas direkt till nätbolaget. Kundens elräkning bygger således på den verkliga elförbrukningen. Uppskattnings- och utjämningsfakturorna går till historien.

Energiboxen ger nätbolaget information om elkvaliteten och elnätets funktion, vilket underlättar lokaliseringen av eventuella strömavbrott.

De nya elmätarna möjliggör erbjudande av rapporterings-, energibesparings- och andra kundrelaterade tjänster.

Fortum Energibox medger mätning i vardera riktningen, vilket innebär att konsumenten kan fungera som både kund och småproducent av elektricitet.

vill använda sin tid till annat än att följa

het. Elbolaget, som genast upptäcker eventu-

med och styra energiförbrukningen. De

ella störningar i nätet eller hemmet, kan vid-

smarta näten och de nya tjänsterna möj-

ta behövliga åtgärder omgående.

liggör detta.

•

Det elektrifierade Finland anno 2050 År 2050 kommer hushållens apparater att förbruka 13–14 terawattimmar elektricitet per år(förbrukningen är idag cirka 11 terawattimmar).

Den ökade elförbrukningen beror främst på att elbilarna blir vanliga och att trafiken ökar.

Den spridda, fastighetsintegrerade elproduktionen ökar. Den småskaliga produktionen baserar sig på vindkraft, solkraft och bioenergi i glesbygden.

De smarta elnäten medför att efterfrågan på el följer produktionen.

Elbilarnas batterier laddas och varmvattenberedarna används när det råder överutbud på el och tarifferna är låga.

Den flexibla elkonsumtionen bygger på smarta energimätare och tvåvägskommunikation mellan anslutningspunkterna och elnätet.

Källa: Finsk Energiindustri rf, Vision 2050

Kraftverket vår granne 15

Nam molestie nec ut vitae massa. Proin lamcorper venenatis augue nec, pellen-

tortor. Donec placerat in dolor mauris conseaugue. Aliquam tempus tesque lectus justo nec

Mitä yhdellä kilowattitunnilla saa

Vestibulum id justo ipsum, vestibulum ulul tate, erat felis pellentesque

Hehkulamppu 60 W Glödlampa 60 W

Pienoisloisteputki 12 W

16 h

Leivänpaahdin 900 W Brödrost 900 W

Miniatyrlysrör 12 W

1 h 7 min

83 h

Pölynimuri 2200 W Dammsugare 2200 W

27 min Terassilämmitin 2000 W Terrassvärmare 2000 W

30 min

Kilowattitunti

Mikroaaltouuni 800 W

Energian yksikkö, tuhat wattituntia. Yksi kilowattitunti vastaa SI-järjestelmässä 3,6 miljoonaa joulea eli 3,6 megajoulea. Lyhennetään kWh.

Ilmalämpöpumppu 1250 W Luftvärmepump 1250 W

lämpöenergiaa 2kW värmeenergi

Mikrovågsugn 800 W

1 h 15 min

1kWh Kilowattimme

Energienhet, tusen wattimmar. En kilowattimme motsvarar 3,6 miljoner joule eller 3,6 megajoule i SI-systemet. Förkortas kWh.

Jääkaappi-pakastin

Lämpöpatteri 1500 W

Kyl/frys

Värmeelement 1500 W

320 l A+ 28 h

40 min LCD-TV 42” LCD-TV 42”

7 h 50 min Lämminvesivaraaja 3000 W Pyykinpesukone 7kg A Varmvattenberedare 3000 W 60° puuvillaohjelma 20 min Tvättmaskin 7 kg A 60° bomullsprogram

per pesu 1 kWh per tvätt Yhden watin jatkuva kulutus merkitsee vuodessa noin yhtä euroa sähkölaskussa. Esimerkiksi jatkuvasti käyttövalmiina oleva digisovitin, jonka teho valmiustilassa on 15 W, kuluttaa vuodessa noin 15 euron edestä sähköä. Jotta energiaa voisi käyttää järkevästi, on tärkeä tietää mihin sitä kuluu.

Kuvat/Bilder: Shutterstock Toteutus/Realisering: Jukka Salminen

En fortlöpande förbrukning på en watt kostar cirka en euro per år. En digitalbox med effekten 15 W som ständigt står i standby-läge förbrukar el för cirka 15 euro per år. För att kunna hushålla med energin måste man känna till hur den förbrukas.

leo sit amet velit. quat aliquam. Donec nisi in auctor vulpuerat. Aliquam et nisl.

Vad får man för en kilowattimme Kodeissa noin puolet energiasta menee lämmitykseen, viidesosa veden lämmitykseen ja loppu valaistukseen ja kodin sähkölaitteisiin. Energiankulutukseen vaikuttavat asumismuoto ja omat tottumukset. Samankokoisten perheiden energiankäytössä voi olla suuriakin eroja.

Omia tottumuksia muuttamalla voi vaikuttaa energiankulutukseen ja siitä aiheutuviin kustannuksiin.

Cirka hälften av hushållens energi går till uppvärmning, en femtedel till varmvatten och resten till belysning och drift av elektriska apparater. Boendeformen och de egna vanorna inverkar på energiförbrukningen.

Förbrukningen kan variera stort mellan lika stora familjer. Genom att ändra på sina vanor kan man inverka på energiförbrukningen och energikostnaderna.

Neljän hengen kaukolämmitteisessä 120 m2:n omakotitalossa keskimääräinen sähkönkulutus on noin 7 000 kWh. Sähkölämmitteisessä talossa sähköä kuluu suurin piirtein kaksinkertainen määrä.

Den genomsnittliga elförbrukningen i ett fyra personers småhus på 120 m2 med fjärrvärme är cirka 7 000 kWh. Förbrukningen i ett motsvarande hus med elvärme är ungefär den dubbla.

Omakotitaloissa valaistukseen kuluu keskimäärin yli viidennes kotitaloussähköstä. Yhden hengen taloudessa suurimpia sähkösyöppöjä ovat jääkaapit ja pakastimet.

Belysningen i ett småhus förbrukar i snitt över en femtedel av hushållselektriciteten. I enpersonshushåll är kylskåpet och frysen de största elförbrukarna.

Sähköauto vs. polttomoottoriauto

Elbil versus bil med förbränningsmotor CO2- tuotto 1 kg/100 km

CO2-produktion 1 kg/100 km

Sähköauto

1 kWh = 4 km

Laskelmissa käytetty Fortumin pohjoismaiden sähköntuotannon CO2-päästöjä 41 g CO2/kWh.

Elbil

I kalkylen används Fortums CO2-utsläpp vid elproduktion i Norden, 41 g CO2/kWh.

CO2-produktion 19 kg/100 km CO2-produktion 19 kg/100 km

Polttomoottoriauto

CO2-päästöt polttoaineen alempaan lämpöarvoon suhteutettuna. Vastaa kulutusta 6,7 l/100 km bensiinillä tai 5,9 l/100 km dieselöljyllä.

Bil med förbränningsmotor

CO2-utsläpp i förhållande till bränslets lägsta värmevärde. Motsvarar förbrukningen 6,7 l/100 km för bensin och 5,9 l/100 km för diesel.

Lähteet/Källor: www.sahkoautot.fi, www.fortum.fi, Sähköajoneuvot Suomessa -selvitys; Biomeri Oy

1 kWh = 1,7 km