Kraftverket vår granne by creative peak

kraftverket vår granne 1 | 2009

Alla har vi grannar 10 TILLSAMMANS I GEMENSAM SPELGLÄDJE 12 REN ENERGI 17 LIVET MED KÄRNKRAFT 18 KLIPPA UT MINNESSPELET

NaapurinaVoimala_SWE.indd 1

3.8.2009 14.19

| InnEhÅll |

2 3 4 6 10 12 14 16 17 18

| lEDarE |

Peter Tuominen, Intressebevakningschef

LEDARE

Bästa granne

ALLA HAR VI GRANNAR AKTUELLT

Fortums kärnkraftverk har producerat elektricitet i Lovisa i mer än tre decennier.

AKTIVA PENSIoNÄRSDAGAR I LoVISA: kulturpåverkare Tuija-riitta Lindholm

Under denna tid har kärnkraften väckt livlig diskussion bland både förespråkare

ALLA TILLSAMMANS I GEMENSAM SPELGLÄDJE Harri isotalo sparrar fotbollens juniortränare

tivt till Fortum och kärnkraften. Säkerheten vid kraftverket, de goda drifterfaren-

och motståndare. Majoriteten av invånarna i Lovisanejden förhåller sig ändå posiheterna och de välfungerande grannförhållande-

UTSLÄPPSFRI ENERGI

na har förstärkt invånar-

FRÅGA HJÖRDIS

nas positiva inställning.

FRAMTIDEN: koldioxidfri energi, vågkraft och elbilar

Fortums aktuella projekt gällande uppförandet av en ny kärnkraftverksen-

KoLUMNEN: Livet med kärnkraftverk

het på ön Hästholmen i

MINNESSPEL

Lovisa har stort understöd, vilket naturligtvis är en förutsättning för realisering av projektet. Parallellt med kärnkraftsprojektet

utreder

Fortum, i samarbete med Lovisa stad, möjligheterserad vindkraftspark norr om kraftverket. Alla typer av energiproduktion, inklusive kärnkraft och vindkraft, har fördelar och nackdelar. Fortum strävar

BiLD: pÄiVi aHVoNEN

na att uppföra en landba-

efter att, i samarbete med regionens invånare och det omgivande samhället, finna långsiktiga lösningar som bygger på hållbar utveckling och minimering av produktionsolägenheterna. Det är viktigt att kommunicera öppet med grannarna. Ett gott exempel på öpkraftverket vår granne är Fortum Lovisa kraftverks granntidning som delas ut till närområdets hem. chefredaktör: peter Tuominen, peter.tuominen@fortum.com utgivare: Fortum Lovisa kraftverket atomvägen 700, pB 23, 07901 Lovisa, växel: 010 45 55011 www.fortum.fi redaktion: peak press & productions oy skepparegatan 2, 07920 Lovisa, tfn 019 535 552 www.peakpress.net redaktionschef: Noora Lintukangas ad: Milla ketolainen redaktörer: päivi ahvonen, seppo iisalo, reija kokkola och Harri Mannonen svensk översättning: staffan Möller Fotografer och illustratörer: päivi ahvonen, kristina Elo, susa Heiska, Lauri Henttonen, Tomi parkkonen och jukka salminen Tryckeri: art-print

pen kommunikation är den diskussion med invånarna som fördes vid bedömningen av miljökonsekvenserna av projektet Lovisa 3. Kärnkrafts- och vindkraftsprojekten tarvar ännu många utredningar och lösningsbedömningar. Jag är övertygad om att våra goda grannförhållanden ger utmärkta förutsättningar för detta arbete. Ett gott grannförhållande innebär bland annat att kunna diskutera och kommunicera öppet och med respekt för varandra, trots att åsikterna ibland går i sär. Fortum deltar aktivt i livet i Lovisanejden och stöder många av regionens evenemang. Exempel på företagets engagemang är byggandet av ett sjörövarskepp på badstranden, reparationen av taket på Bastion Ungerns paviljong samt stödjandet av fotbollsträningar för barn och unga, Sibeliusdagarna och evenemanget Renovera Ger Mera. Därtill stöder Fortum ungdomsidrotten och olika idrottsföreningar. Stödet och engagemanget är en del av Fortums samhällsansvarsarbete, som utförs tillsammans med de lokala invånarna. Fortums verksamhetsidé är att vara ett förstklassigt el- och värmebolag och en föregångare ifråga om hållbar utveckling. Vi utvecklar fortlöpande vår verksamhet och vårt samarbete med grannarna. Fortum är ett välfungerande energibolag och en god granne.

NaapurinaVoimala_SWE.indd 2

3.8.2009 14.19

grannsämja

TEXT: Noora Lintukangas | BILD: peak press

O ALLA HAR VI GRANNAR Vissa har skogen som granne och andra järnvägen. Den närmaste grannen kan bo vägg i vägg eller på en kilometers avstånd. Grannen kan överraska med en korg äpplen på hösten eller irritera genom att klippa sin gräsmatta tidigt på söndagsmorgonen. Grannen kan vara till stor hjälp då man är bortrest genom att hålla ett vakande öga på hemmet. Grannen kan hjälpa en vän i nöden genom att låna ut en stege, ägg eller en borrmaskin. Grannarna är en väsentlig del av boendet och grannsämjan är viktig. Gott grannskap bygger på förtroende. Älgarna på bilden fotograferades på ön Hästholmen, strax utanför kraftverkets staket. Även älgarna har kraftverket som granne.

Kraftverket vår granne 3

NaapurinaVoimala_SWE.indd 3

3.8.2009 14.19

aktuellt SAMMANSTÄLLT AV Noora Lintukangas

Hur ser Lovisa ut från Hästholmen? 3 > 4

1. Svartholm Trots att turtrafiken till Svartholm upphör 16.8 kan

man åka till sjöfästningen med vattenbuss under veckosluten fram till slutet av augusti. Båtarna, som trafikerar lördag och söndag, avgår till Svartholm klockan 12 med returresa klockan 16. Det finns alltså ännu gott om tid att kvista över till Svartholm på picknick eller för att avnjuta vitlökssniglar på öns sommarkafé. Ytterligare information: www.saaristolinja.com

2. Löpartröjor I evenemanget Helsinki City Run, som gick av stapeln i maj, deltog ett lag från kraftverket. Ett tjugotal mer eller mindre garvade halvmaratonlöpare startade iförda löpartröjor som hade designats enkom för dagen. Texten på tröjorna löd hoppfullt ”Lovisa 3 - endast tillståndet saknas”.

1 5 7 2

3. Elbilen i stan Pyttis skärgårdsmarknad går av stapeln 14-15.8 i Lököre i Broby. Evenemanget arrangeras nu för sjuttonde gången och besökarna kan bekanta sig med Fortums elbil. Elbilen kan bekantas även i Lovisa på evenemanget Renovera Ger Mera 29-30.8. Ytterligare information: www.pyhtaa.fi/Palvelut/Saaristomarkkinat, www.wanhassa-wara-parempi.fi

4. Sommarfest i Ungern Fortums personal samlades till trevlig samvaro i

bilder: päivi ahvonen

Bastion Ungern en lördag i början av juni. Stämningen vid rekreationsevenemanget, som leddes av Heikki Paasonen, var gemytlig. Personalen och deras familjer bjöds på program för alla åldrar. Barnen underhölls av den medryckande duon Pellekaija Pum och cirkusövningar under ledning av Satu Peistola från Lovisanejdens dansinstitut och cirkusskola. Programmet omfattade även en lekfull fototävling, ponnyridning, guidade turer längs Ehrensvärdsstigen och eftermiddagssvängom i paviljongen. Musiken ljöd i den ljusa sommarkvällen ända fram till midnatt.

UNDER KRAFTVERKETS ÅRSREVISION, SOM INLEDS 23.8, FÅR LOVISA TA EMOT OMKRING 500 KÄRNKRAFTSEXPERTER. DEN TILLFÄLLIGA ARBETSKRAFTEN STANNAR ca. fem VECKOR I LOVISA.

4 Kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 4

3.8.2009 14.19

3888 personer besökte kraftverket ifjol

5. Café Port förnyades Kraftverkets mottagningscentral, Café Port, fick en ny framto-

bild: päivi ahvonen

ning i våras då kaféets gamla konstruktioner ersattes med modernare lösningar. Skjutdörrarna byttes ut mot fasta väggar, vilket gjorde lokalen trivsammare och enhetligare. Lokalen fick även en panoramavägg, som pryds av ett stort landskapsfotografi taget av fotokonstnär Arto Wiikari från Lovisa. Alla grupper som besöker kraftverket får stifta bekantskap med Café Port. Under kaffestunden berättar guiderna om verksamheten vid kraftverket och visar en presentationsvideo. En ny, levande multimediapresentation av kraftverket är under arbete.

6. Lovisadagen och Konsternas Natt Lovisadagen arrangeras tisdagen den 25 augusti. Under dagen står marknadsstämningen högt i tak på Lovisa

torg. Musiken och dansuppvisningarna, som börjar på eftermiddagen, håller på fram till klockan 20.30. Segelföreningen ÖNS arrangerar seglatsen Dunkahäll runt för lättbåtar och surfbräden på Lovisaviken och vid Idrottspaviljongen väntar guider på att få visa Ehrensvärdsstigen för besökarna. Lovisa Flygare ordnar fartfyllda uppvisningar på planen vid svenska skolcentret och på kvällen håller Bonga slott sina dörrar öppna för besökare. På Alexanderska gården kan man följa med konstnärer i arbetstagen och på biblioteket spelar punkbandet Snotty Fingers. När mörkret faller på tar Östra Nylands Guider och Lovisa Stads Goda Inwånare besökarna på en guidad tur i staden med start från torget klockan 19.30. Ytterligare information och tidtabeller finns på Lovisa stads webbsidor på adressen www.loviisa.fi.

7. Finsk mästare i innebandy Peik Salminen, som arbetar som kranförare på Lovisa

kärnkraftverk, är nybliven finsk mästare i innebandy i Helsingfors’ laget SSV:s speltröja. Från och med hösten kommer Peik att spela i Lovisa Tor igen.

Kraftverket vår granne 5

NaapurinaVoimala_SWE.indd 5

3.8.2009 14.20

6 Kraftverket v책r granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 6

3.8.2009 14.20

Text: Reija kokkola | bilder: susa heiska

Aktiva

pensionärsdagar I Lovisa

Tuija-Riitta Leppämäki blev fru Lindholm då hon gifte sig med sin Alf tidigare under sommaren. Den aktiva pensionären är en av regionens kulturpåverkare. Lugnet vilar över Tuija-Riitta och Alf Lindholms hem på Chiewitzgatan i Lovisa. Sammanslagningen av två lägenheter gav hemmet både ljus och rymd. För några år sedan, då Tuija-Riitta började sällskapa med Alf, flyttade hon till Lovisa från Helsingfors hektiska centrum. Då paret övervägde att flytta ihop var Alf lite bekymrad över att Tuija-Riitta skulle behöva lämna sitt vackra hem i huvudstaden. Eftersom Alf arbetar på Lovisa kraftverk föll det sig naturligt att den pensionerade bankdirektören skulle flytta till Lovisa. Trots att Tuija-Riitta såg sitt eget bankkontor genom fönstret på Fredriksgatan i Helsingfors, skedde flytten till Lovisa utan större vemod. – Jag sade till Alf att ett hem inte handlar om väggar. Jag tog med mig möbler och andra föremål till Lovisa och nu har jag ett underbart hem här, säger Tuija-Riitta med ett stort leende. Tuija Riitta saknar inte pulsen i Helsingfors. Efter allt fläng och mycket annat än solskensdagar känns livet i slow city rätt och riktigt. – Jag blev genast förtjust i Lovisa. – Kanske vi som alltid bott här är blinda för stadens skönhet och fördelar, säger Alf begrundande. Tuija-Riitta har bott största delen av sitt liv i Åbo och Helsingfors. Kanske ett hem i väster skulle ha varit ett naturligare alternativ än ett i öster, eftersom släkten har ett sommarnöje i Pikis i närheten av Åbo. Tuija-Riitta konstaterar ändå med glimten i ögat att

Kraftverket vår granne 7

NaapurinaVoimala_SWE.indd 7

3.8.2009 14.20

Tuija-Riitta har själv varit aktiv och tagit kontakt

hon nu kommit närmare sina rötter. – Jag är född i Viborg.

med människor i Lovisa. – Vi har haft otroligt många gäster.

Alf, som har sina rötter i Liljendal, slog sig ned i Lovisa år 1975 efter att ha gjort en sväng via Forsby. Han började som processkötare på Fortum år 1976 och har

Romantisk förlovning

således en lång karriär vid samma företag bakom sig.

Amors pilar träffade Tuija-Riitta och Alf på valborgs-

Idag arbetar Alf som arbetsledare.

mässoaftonen för några år sedan. Tuija-Riitta var på

– Jag har fortfarande några år kvar till pensione-

besök hos en vän som hade flyttat till Lovisa. Vänner-

ringen, men sedan har vi gott om tid för golfspel, som

na beslöt att kvista över till den lokala restaurangen

är vår gemensamma passion, säger Alf .

Zilton, där även Alf tog emot våren.

O Tuija-Riitta har själv varit aktiv och tagit kontakt med människor i Lovisa.

8 Kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 8

3.8.2009 14.20

Den första träffen ledde till nya träffar och den ro-

Tuija-Riitta och Alf.

mantiska förlovningen skedde år 2006 i Gula Bergen

Fast paret följde inte traditionen till punkt och

i Shanghai. Den kinesiska kulturen har alltid fascine-

pricka, eftersom de båda har var sin nyckel hängan-

rat Tuija-Riitta, vilket ledde till att Alfs belöningsre-

de i en halskedja av guld.

sa efter 30 års trogen tjänst gick till just Kina. Alf fri-

– Vi gifte oss i Liljendal i juni, omgivna av en stor

ade till Tuija-Riitta i gryningen i Huangshanbergens

skara bröllopsgäster. Istället för att ge bröllopsgåvor

hänförande vackra landskap.

bad vi gratulanterna betala in en slant på ett välgö-

– Traditionen bjuder att de som förlovar sig går upp på berget, där de låser fast ett lås i en kätting och sedan kastar ner nycklarna. De gjorde även vi, säger

renhetskonto. – Vi kommer att donera pengarna till ungdomsarbete i Lovisa, säger Tuija-Riitta. Paret förenas även av medlemskap i välgörenhetsorganisationen Odd Fellow. – Och vi har båda haft en ”rättisitikka”, säger paret med en mun. Inte av kärlek allena Tuija-Riitta har, delvis på grund av sitt arbete som bankdirektör, alltid varit aktiv i olika föreningar. Hennes ordförandeskap och andra uppdrag har varit så många att hon inte ens försöker räkna dem. Som bekant går zebrans ränder aldrig ur. – Jag visste från början att jag även behöver annat än kärlek - att jag inte bara kan sitta hemma och säga till Alf att här är jag, gör mig lycklig. Jag behöver vänner, sysselsättning, en hobby och kultur. Det är nog inte så konstigt att Tuija-Riitta har engagerat sig i kultur- och miljölivet i Lovisa. Hon är ordförande för Lovisa kultur- och miljörörelse r.f., som bland annat ordnar evenemanget Renovera Ger Mera. – Äran för evenemangets stora framgång tillkommer inte mig, men föreningen måste ju ha en ordförande, säger Tuija-Riitta med ett leende. Den socialt aktiva damen säger att hon har suttit på första parkett då hon bekantat sig med sin nya hemstad och dess invånare. – Om jag inte hade blivit hemmastadd i Lovisa skulle felet ha varit helt och hållet mitt eget. Via Alf har jag träffat och blivit bekant med både ursprungliga och inflyttade lovisabor.

BÅDA HAR KÖRT ”RÄTTISITIKKA”.

Som före detta bankdirektör känner Tuija-Riitta företagsvärlden som sin egen ficka. Makens arbete på kraftverket har aldrig givit upphov till laddade diskussioner. Det samma anser Alf: – Jag har både kärnkraftsförespråkare och -motståndare bland mina vänner och jag respekterar deras åsikter. En av företagets finaste verksamhetsprinciper är den så kallade nollinjen, vilket innebär att de som arbetar på Fortum aldrig dricker alkohol under arbetsdagen eller ens dagen innan. Det återspeglar företagets och de anställdas syn på säkerheten, säger Alf.

• Kraftverket vår granne 9

NaapurinaVoimala_SWE.indd 9

3.8.2009 14.20

| samhällsansvar | TEXT: Harri MAnnonen | BILD: Tomi Parkkonen

Alla tillsammans

i gemensam spelglädje Specialläraren och ”spelaren i tredje division”, Harri Isotalo från Lovisa, sparrar fotbollens juniortränare inom ramen för programmet Fortum Tutor. Programmets målsättning är att tända spelgnistan hos juniorspelarna. – Jag var en reservmålvakt i brandsläckarformat,

världens mest talade språk. Det behövs inga ord då

som aldrig fick spela. Min uppgift var att kasta sten.

man har en boll.”

Så började Harri Isotalos fotbollskarriär i Loviisan Rientos juniorlag. Idag är Isotalo speciallärare, fotbollstränare och tränarutbildare. Han valdes nyligen in i det nationella

Tränarbesök av tre slag Ordet tutor, som är latin, betyder förmyndare, beskyddare eller studieledare.

programmet Fortum Tutor, som är initierat av Boll-

Vad gör en juniortränartutor i praktiken?

förbundet och finansieras av Fortum. Programmet går

– Jag åker till fotbollsplanen och följer med trä-

ut på att utveckla träningen av juniorspelare under 12

ningen och efter träningen diskuterar jag den med

år. Programmets 41 tutorer finns i bland annat Marie-

tränaren, svarar Harri Isotalo.

hamn, Rovaniemi, Vasa och Villmanstrand. Vid sidan om att förbättra träningskvaliteten har tutorerna till uppgift att inspirera ungdomarna och

– Det är modell A. Modell B innebär att jag själv tar hand om en del av träningen och modell C att jag drar hela träningspasset.

hjälpa dem att finna motionens och idrottens glädje.

Tutorerna i programmet Fortum Tutor har ettår-

Alla bör få spela - ingen skall behöva stå på sidan och

iga avtal, som löper ut i april nästa år. Tutorerna ut-

kasta sten. Tutorprogrammets slogan är: ”Fotboll är

bildas av Finlands Bollförbund.

Samhällsansvar och sponsring Med samhällsansvar avses närmast företagens strävan att verka ansvarsfullt både i sitt eget samhälle och utomlands. Företagsansvar, ansvarsfull företagsverksamhet, gott företagsmedborgarskap och företagsverksamhet enligt principen för hållbar utveckling är synonyma begrepp till ordet samhällsansvar. Under senare tid har man diskuterat en ny marknadsekonomi, som beaktar miljöns och samhällets behov bättre än dagens. Om det enda syftet i version ”Kapitalism 1.0” var att generera vinst till aktieägarna, är ”Kapitalism 2.0” en modell där företagen tar ansvar för det omgivande samhället, om än ytligt och

ofta i PR-syfte. I version ”Kapitalism 3.0” är ansvaret genuint och en lönsam del av företagens kärnverksamhet. Ylioppilaslehti konstaterade redan år 2004 att ”betoningen av samhällsansvaret har skapat en marknad där företagen och föreningarna kan mötas på ett naturligt sätt. Den traditionella idrottssponsringen har lidit av dopingskandalerna och nu söker företagen riskfria objekt.” På Ung i Finlands (Nuori Suomi) webbsidor kunde man läsa följande år 2007: ”Företagen ser idrottsandan och det rena spelet i barnens och ungdomarnas idrott som uppfost-

rande, medan proffsidrotten ofta upplevs som underhållning och medial verksamhet. Företagen nådde sina sponsringsmål främst inom segmenten ungdomsidrott, motionsevenemang och nationell toppidrott.” Verkställande direktör Ritva Hanski-Pitkäkoski på Mainostajien Liitto skrev tidigare i år i tidskriften Ekonomi att sponsringstrenden håller på att förändras. ”Idrotten är fortsättningsvis viktig. Kulturboomen, som inföll i början av 2000-talet, har börjat avta medan samhälleligheten är på frammarsch.”

Källor: www.ek.fi, Tidskriften Ekonomi 2/09, www.nuorisuomi.fi, Ylioppilaslehti 05/04, www.wikipedia.org

10 Kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 10

3.8.2009 14.20

Varje tutor har en eller flera föreningar vars tränare hon eller han sparrar. Isotalos föreningar är FC Lovisa och LPJ eller Lapinjärven Pallojunnut. Mångsidighet från far till dotter Då Harri Isotalo talar om FC Lovisa använder han ordet ”vi”. Hans dotter Emmi började spela fotboll i föreningen som åttaåring och pappa blev tränare för laget. Han har även tränat FC Lovisas herrlag i division fyra. – Jag märkte rätt snabbt att mina 24 juniorflickor var mer motiverade än spelarna i herrlaget, säger Isotalo. – Som bäst tränade vi fyra gånger i veckan. I snitt deltog 18,7 flickor i träningarna, vilket är bättre än bra. Harri Isotalo tror på mångsidighet: flickorna spelade även ishockey och innebandy ihop. Han var själv engagerad i flera grenar som yngre. – På småstadsvis spelade vi ishockey och fotboll, friidrottade när tillfälle gavs, spelade tennis och tävlade i skidåkning. Träningens röda tråd Efter fullgjord värnplikt arbetade Harri Isotalo som klasslärare i flera år och därefter blev det studier i pedagogik vid Helsingfors universitet. Isotalo, som har spelat fotboll i Loviisan Riento, Lovisa Tor, FC Lovisa, Tikkurilan Palloseura och kotkaklubben Peli-Karhut, säger att han är ”spelare i tredje divisionen.” Varför blev han då inte ligaspelare? – Det kryllar av folk som försöker förklara bort saker och

Läs mer om tutorerna och programmet Fortum Tutor på webbadressen www.fortumtutor.fi

ting… jag vill inte göra det. Harri Isotalos dotter Emmi går i Sottungsby idrottsbetonade gymnasium i Vanda och spelar fotboll i Tikkurilan

O Harri Isotalo påstor att tutorverksamheten gör träningarna mer planerade.

Palloseuras ligalag. – Jag ville ge min egen dotter möjlighet att inte behöva förklara bort saker som äldre, konstaterar Harri Isotalo. – Jag vill signalera att Lovisa kan ge duktiga flick- och pojkspelare. Vi har hittat den röda tråden i våra träningar. Tutorverksamhetens resultat: en säsongsplan Tutorerna har förbundit sig att arbeta 200 timmar under året. Harri Isotalo, som är tutor för sexton lag, strävar efter att besöka lagens träningar minst tre gånger. Vad kan programmet Fortum Tutor ge för resultat? – Jag tror inte att programmet leder till att LPJ:s juniorer vinner sina matcher med 4 - 0, säger Isotalo skrattande. Tutorverksamheten gör träningarna mer planerade. – Kanske någon av tränarna gör upp en träningsplan eller rentav en säsongsplan. Tusentals finländska barn och ungdomar spelar fotboll. Målsättningen är att alla skall får delta i spelandet och finna motionens njutning.

• Kraftverket vår granne 11

NaapurinaVoimala_SWE.indd 11

3.8.2009 14.20

| MILJÖ |

Text: Seppo Iisalo | bild: shutterstock

Utsläppsfri energi Vindkraftsproducerad elektricitet är ren och fri från utsläpp i marken, vattnet och luften. Nackdelarna är landskaps- och bullerolägenheter i vindmöllornas omgivning. Vindkraften, som är både förnyelsebar och ut-

och kraftig.

släppsfri, hör till de snabbast växande energiproduk-

Effekten har under de senaste åren höjts avsevärt

tionsformerna i världen. De länder som producerar

genom förstoring av möllorna. Tidigare var vindmöl-

mest vindel är Tyskland, Spanien, USA, Indien och

lorna i genomsnitt 45 meter höga, men idag är 90 me-

Danmark. Sverige har idag cirka 1 100 vindkraftverk,

ter en vanlig höjd. Orsaken till att möllorna görs hö-

medan antalet möllor i Finland endast är drygt 100.

gre är att vinden är kraftigare högre upp.

År 2008 producerade de finländska vindkraftver-

Rotorbladen har blivit längre och de tekniska lös-

ken 143 megawatt elektricitet, vilket motsvarar cir-

ningarna förbättrats. Idag bedriver man intensivt

ka 0,3 procent av elkonsumtionen i Finland. Flera nya

forsknings- och utvecklingsarbete för att minska

projekt är dock på gång och avsikten är att flerfaldi-

vindkraftverkens bullerolägenheter. Nya tystare ma-

ga antalet vindkraftverk under

terial och tekniska lösningar har tagits i bruk. Man

de närmaste åren.

strävar även efter att placera de nya vindkraftverken

Avsikten är att flerfaldiga antalet vindkraftverk under de närmaste åren.

Den

största

potentialen

i områden där olägenheterna är så små som möjligt.

finns i kust-, skärgårds-, fjälloch havsområdena. I offentligheten har man diskuterat upp-

Fortum har förbundit sig till hållbar utveckling

förande av upp till 2 000 - 3 000 nya vindmöllor, men

Vindkraften landsteg i Finland år 1986, då Imatran

antalet kan vara överdimensionerat.

Voimas vindkraftverk i Kopparnäs i Ingå uppfördes.

Målsättningen är att öka den vindkraftsbaserade elproduktionen till minst 2 000 megawatt fram till år 2020, vilket innebär att vindelen skulle öka mer än trettonfalt från idag.

I slutet av fjolåret var antalet vindkraftverk i Finland redan 118. Tillsvidare har Fortum inga egna vindkraftverk, men nog andelar i vindkraftsbolag. Däremot driver Fortum flera vindkraftverksprojekt på olika håll i Fin-

Teknologin ännu i utvecklingsfasen

land, bland annat i Lovisa.

Vid vindkraftsproduktion omvandlas vindens energi

Stödjandet av hållbar utveckling och användning-

till elektricitet via en roterande rörelse som driver en

en av förnyelsebara energikällor är centrala element

generator. Produktionen är som effektivast då vind-

i Fortums strategi. Utöver vindkraften satsar Fortum

hastigheten är 12 - 14 meter i sekunden. Strävan är att

även på utvecklingen av vågenergi.

•

placera vindmöllorna i områden där vinden är jämn

12 Kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 12

3.8.2009 14.20

VINDKRAFTENS ANDEL AV ELPRODUKTIONEN i finland ÄR IDAG

0,3 %

Snart också i Lovisa? Lovisa stad beslöt i våras att inleda förhandlingar om byggandet av vindkraftverk öster om Lovisaviken. Fortum deltar i förhandlingarna. Vad handlar det egentligen om, Fortums vindkraftschef Jouni Tolonen? – Vi är intresserade av att bygga sju vindmöllor med en eleffekt på cirka 2 - 3 megawatt i området. Vindparkens läge i detaljplanen möjliggör anslutning av anläggningarna till kärnkraftverkets ställverk. Har placeringen någon särskild fördel? – Den främsta fördelen är det ringa behovet av nya vägar, kablar och luftledningar. Vilka är buller- och landskapsolägenheterna? – Enligt de preliminära planerna byggs alla sju möllor längs Atomvägen, som leder till Hästholmen, på minst 500 meters avstånd från strandlinjen. Vi strävar efter att minimera bullerolägenheterna. Den slutliga placeringen avgörs på basis av omsorgsfull buller- och reflektionsmodellering och olika miljöutredningar. Vilken är tidtabellen för projektet? – Förplaneringen av vindparken och miljökonsekvensbedömningen inleddes i våras, men vi har ännu inte avtal med staden om placeringsområdet. Även ett annat företag är intresserat av området och staden förhandlar med båda företagen. Om avtal träffas med staden kommer möllorna sannolikt att byggas, installeras och tas i drift år 2012.

Kraftverket vår granne 13

NaapurinaVoimala_SWE.indd 13

3.8.2009 14.20

Fråga Hjördis!

I denna spalT svarar Hjördis svensson på grannarnas frågor om trädgårdsskötsel. om du har någon kvistig fråga kan du sända den till tidningen kraftverket vår Grannes redaktion på e-postadressen toimitus@peakpress.net.

mina äppelträd ger ibland ”för mycket” äpplen. jag vet inte riktigt vad jag skall göra med skörden. har du något förslag? Det lönar sig naturligtvis att utnyttja skörden så långt som möjligt. i Lovisanejden finns flera musterier, som pressar saften ur frukterna. Äppelsaften kan användas hela året. Äppelmos, som kan

användas i bakverk, på plättar, på fil, i olika maträtter och som sådan, är lätt att göra själv. Bjud in dina vänner till äppelplockning eller ställ en korg med äpplen utanför huset till de förbipasserandes glädje. Eventuella ”problemäpplen” kan läggas i komposten eller avgiftsfritt föras till en sopstation. hjälp! mina tomater hinner inte mogna och temperaturen sjunker. vad skall jag göra? plocka de gröna tomaterna och ställ dem i rumstemperatur innanför fönstret. Där mognar de så småningom under hösten. Täck tomaterna med tidningspapper så skrumpnar de inte. min tomt svämmar över av löv på hösten. vad skall jag göra med löven? Lägg löven i en kompostlåda så hålls de samlade på en liten yta. Låt en del av

löven förmultna under buskarna eller i rabatterna - löven är en utmärkt näringskälla för växterna. De löv som inte får plats i kompostlådan kan du föra till en sopstation. kan man så gräs även på hösten? ja. Man kan i allmänhet så gräs ända fram till mitten av september. om man sår gräset på hösten slipper man bevattningen. så dock gräset i så god tid att det hinner slå rot innan kölden sätter in. vad skall jag göra om det finns risk för frost? Nattfrosten i slutet av augusti tar ofta kål på frostkänsliga grönsaker, såsom tomat, pumpa och gurka. skydda växterna med väv, filt eller tidningspapper. Du kan även bespruta växterna med vatten. Trots att vattnet bildar rimfrost på växternas yta, skyddar det mot frysning.

14 kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 14

3.8.2009 14.20

hur får jag bästa möjliga örtskörd? Du har väl friserat örterna under sommaren? Friseringen gör örterna tätare. om du har planterat örterna i marken, kan du plantera om dem i krukor och fortsätta skördetiden på fönsterbrädet inomhus. Då det blir mörkare och örterna inte längre växer skördas återstoden. själv använder jag till exempel hela basilikaplantan, inklusive stjälkar, till pesto som jag fryser in. rosmarin, libsticka och många andra örter går utmärkt att torka. jag har hört att man kan torka örter i mikrougnen. stämmer det? Visst stämmer det. Det går lätt och snabbt att torka örter i mikrovågsugnen. Dessutom behåller de sin färg bättre. placera några ark hushållspapper på en tallrik och en handfull örter på hushållspapperet. ställ in tallriken i mikrougnen och slå på den. Börja försiktigt och kontrollera

att örterna inte bränns. Då örterna känns torra och frasiga är de färdiga. jag tror att mina träd borde beskäras. när skall man beskära träd? jag vet inte vad du har för träd, men alla träd har sina egna optimala beskärningstidpunkter. kontrollera tidpunkten och rådgör med dina beskärningserfarna grannar. Man ser ofta felaktigt beskurna träd. skadorna är svåra eller omöjliga att reparera. Även ett välmående träd far illa av felaktig beskärning. min man älskar rabarbersylt. slutar rabarbern växa efter försommaren? inte alls. själv får jag rabarbern att växa ännu i augusti genom att rensa bort de gamla bladen. jag lämnar kvar två till tre blad på busken och därefter gödslar jag. rabarbern mår bra och skjuter nya stänglar!

vilka växter vill du själv ha i din trädgård, hjördis? jag tycker om gamla, tåliga arter både i blom- och nyttoträdgården. Till mina favoritblommor hör bland annat akleja och malva. i nyttoträdgården sår jag mangold (bladbeta) varje vår. Mangold växte redan i min mormors trädgård. Bladen används som spenat, men smaken är liksom mer förfinad. jordärtskockan, som var vanligare än potatisen på 1800-talet, hör också till mina favoriter. jordärtskockan passar utmärkt till soppor, stuvningar och gryträtter. jordärtskockan är förresten släkt med solrosen.

BiLDEr: sHuTTErsTock | iLLusTraTioN: jukka saLMiNEN

kraftverket vår granne 15

NaapurinaVoimala_SWE.indd 15

3.8.2009 14.20

| nYhETEr | saMMaNsTÄLLDa aV sEppo iisaLo

O Elektricitet med vågkraft Fortum och den svenska anläggningstillverkaren seabased planerar att bygga ett fullskaligt vågkraftverk på sveriges västkust. Då anläggningen är färdig är den störst i världen med en eleffekt på 10 megawatt. Vågkraften är en teknologi i utvecklingsfasen, vars möjligheter och potential för närvarande utreds. Energimängden i Östersjön bedöms motsvara elbehovet i Finlands samtliga hushåll.

O Koldioxidutsläppen i schack ifjol var hela 92 % av Fortums elproduktion i Eu-området koldioxidfri. Detta kommer fram i rapporten Fortum and climate change 2009, som publicerades i juni. Fortum har förbundit sig att höja energieffektiviteten vid sina produktionsanläggningar och uppställt gränser för co2 - utsläppen från företagets fordon. Målsättningen är även att minska de flygrelaterade koldioxidutsläppen med 10 %. Den engelskspråkiga rapporten Fortum and climate change kan läsas på webbadressen www.fortum.com/sustainability/climate

utsläppsfritt med elbIl BiLD: Lauri HENTToNEN

FInlands FörsTa helT eldrivna taxibil började köra i huvudstadsregionen i maj. Eltaxin, som har Helsingfors-Vanda flygplats som bas, ger passagerarna ett smakprov på framtidens miljövänliga fordon. Bilen rullar cirka 160 kilometer med fulladdat batteri. Elmotorn är upp till tre gånger effektivare än en traditionell förbränningsmotor och utsläppen uteblir. Motorn spinner nästan helt ljudlöst. Elbilen kommer bäst till sin rätt i stadstrafik, där avstånden är korta och hastigheterna låga. Fortum startade ett nordiskt elbilsprojekt ifjol och de första elbilarna och laddningsstolparna kommer att dyka upp i Esbo och stockholm. De utsläppsfria fordonen syns i trafiken om några år, då biltillverkarna lanserar laddningsbara hybridbilar och helt eldrivna bilar. Med elbil avses en hybridbil eller en helt eldriven bil som laddas direkt från elnätet. om elbilen laddas med elektricitet som produce-

rats med bränsle från förnyelsebara energikällor, kan den köras helt utan kodioxidutsläpp. Ytterligare information: www.fortum.fi/sahkoauto

16 kraftverket vår granne

NaapurinaVoimala_SWE.indd 16

3.8.2009 14.20

Reija Kokkola, redaktör

| KOLUMNEN |

Livet med kärnkraft För mig som huvudstadsbo innebar Lovisa länge en kyrka mitt i gatan och en välkommen glasspaus på vägen till stugan i Luumäki om somrarna. Glasskiosken i Lovisa hade en underbar chokladglass med päronsmak. Senare kom jag nog att associera Lovisa till kärnkraft. Under tonåren på 1970-talet kretsade mina tankar kring helt andra saker än energiproduktion. Min fysiklärare i Suomalainen yhteiskoulu var en ivrig kärnkraftsförespråkare. Trots att ämnet fysik aldrig intresserade mig särskilt mycket, minns jag en fysiklektion speciellt väl. Min lärare hade besökt Lovisa kraftverk och berättade för klassen om besöket. ”Under resan kunde vi konstatera att kärnkraften är livsfarlig. En fågel, eller kanske det var en geting, flög mot bussfönstret och dog på fläcken”, sade han lite utmanande. Vilken bra vits, tänkte jag ironiskt. Men tydligen fastnade något i den utleda elevens skalle. Även musiken tog ställning till kärnkraften på 1980-talet. Under tonåren skrek min bandspelare ut Eppu Normaalis låt Suomi-ilmiö Uraani halkeaa. Trots att vi trallade den medryckande låten stup i kvarten, gjorde Eppu Normaalis ställningstagande inget större intryck på mig. Då det blev aktuellt att flytta till Pernå i närheten av Lovisa för några år sedan, tänkte jag inte så mycket på kärnkraftverket. Kriminaliteten, sysselsättningsläget, skolorna och ungdomsverksamheten i Lovisanejden var det som gällde. Efter olyckan i Tjernobyl är jag övertygad om att nedfallet efter en kärnolycka sker där det sker, oavsett olycksplatsen. Därför fruktar jag inte en kärnolycka mer i närheten av kärnkraftverket än på något annat ställe. Kanske stadens skönhet och idyll lägger sordin på vetskapen om att det på ett stenkasts avstånd finns en energiproducent som ibland får diskussionens vågor att gå höga. Av någon anledning har våra vänner från Helsingfors aldrig frågat hur det känns att bo i ett kärnkraftsområde. Däremot verkar avståndet till Helsingfors bekymra dem. Då mina tankar någon gång går till kärnenergin är det inte fission eller fusion jag tänker på, utan naturen och säkerheten. Var och hur skall man producera den nödvändiga energin? Hur inverkar kraftverket på sysselsättningen och näringslivet? Då kraftverket byggdes drog det mycket människor till Lovisanejden, på gott och ont. Den kraftigt ökade alkoholkonsumtionen ledde till att stadens första AA-klubb grundades.

det och vilken lösning som är den rätta. Kanske vi småstadsbor därför väljer att tala om vädret och våra vardagsbekymmer. Vi lever med kärnkraften. Så bara förhåller det sig.

bild: päivi ahvonen

Jag har inte hittat de vises sten i Lovisas skogar eller på Lovisas stränder. Det vore enklare om man visste hur man vill ha

Kolumnförfattaren flyttade till Pernå för cirka tre år sedan.

Kraftverket vår granne 17

NaapurinaVoimala_SWE.indd 17

3.8.2009 14.20

NaapurinaVoimala_SWE.indd 18

3.8.2009 14.20

muistipeli Minnesspel

Lösgör sidorna och klistra dem på en pappskiva. Klipp sedan ut korten och spela minnesspelet med dina vänner!

Irrota sivut ja liimaa ne pahville. Leikkaa kortit irti ja vietä peli-hetki ystävien kera!

klippa ut!

LEIKKAA TALTEEN!

NaapurinaVoimala_SWE.indd 19

3.8.2009 14.21

www.kristinaelo.fi

betraktaren att le.

oljemålningar får

livsbejakande

Hennes

fabelfigurer.

sinnebilder och

världen med

Lovisa beskriver

Kristina Elo från

Konstnären

hymyilemään.

saavat katsojan

öljyväriteokset

elämäniloiset

Kristina Elon

siivittämänä.

hahmojen

satumaisten

mielikuvien ja

kuvaa maailmaa

taiteilija. Hän

pitkän linjan

Kristina Elo on

Loviisalainen