Borgå Energi 1/2011 by creative peak

Borgå Energi -bolagens kundtidning 1/2011

Soluppvärmt Borgå? Sidan 10

Inka fann sitt drömhem i Sannäs Sidorna 6–9

I stormens

öga

Sidorna 12–15

Borgå Energis nya stolthet

Mittuppslaget

ledare

Ännu grönare

BILD: Eeva Kangas

orgå Energi strävar målmedvetet efter att minska sitt ekologiska fotspår. Det senaste beviset på detta är storinvesteringen i Tolkis, där ett nytt biobränsledrivet kraftverk börjar uppföras i vår. Anläggningen gör vår fjärrvärmeproduktion ännu grönare i och med att biobränslets andel av produktionen ökar med ca 20 procentenheter till ungefär 90 procent. Den slutliga målsättningen är fulla 100 procent. För att nå därhän måste vi ännu finna ersättande energikällor åt naturgasen i värmekraftverket i Harabacka. Naturgasen är inte bara ett något utsläppsförorsakande fossilt bränsle utan också ett allt dyrare bränsle. Priset steg vid årsskiftet med mer än 50 procent, långt som en följd av statens nya energibeskattningsbeslut. Solen är ett helt realistiskt alternativ till naturgasen. Vi utreder som bäst tillsammans med sakkunniga realiseringsförutsättningarna för ett solvärmekraftverk. Utredningen blir klar till sommaren. Efter det klarnar det hur vi skall gå vidare och med vilken tidtabell. Även på elsidan strävar vi efter en allt renare energiproduktion. Mera grön elektricitet kommer vi att få bland annat från de vindkraftverk, som vårt andelsbolag Finska Kraft börjar bygga i Fredrikshamn. Därtill kommer vattenkraftens andel av vår elproduktion att öka betydligt som en följd av moderniseringen av vattenkraftverket i Strömsberg och nya anläggningsandelar.

Svider, men mindre

orgå Energi tvingades i fjol i likhet med andra el- och värmelevererande företag att justera sina konsumentpriser på grund av stigande produktions- och anskaffningskostnader. Vid årsskiftet förorsakade statens energipolitiska skattebeslut nya tariffhöjningar. Fastän det svider när energin blir dyrare kommer Borgå Energis kunder ändå billigare undan än energikonsumenten i gemen. Som en jämförelse på annan plats i tidningen visar ligger Borgå Energis listpris fortlöpande under medelprisen i landet. Det här visar vilken nytta invånarna har av ett kommunägt, rationellt skött energibolag, vars målsättning inte är att maximera vinsten. Patrick Wackström verkställande direktör

Utgivare | Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi chefredaktör | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Mikael Hämäläinen,

Niina Kokko, Tomas Nordström, Ari Raunio, Markus Weckström redaktion & layout | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa Nordenskiöldsgatan 23, 06100 Borgå www.peakpress.net redaktionschef | Seppo Iisalo

Innehåll Energiförbrukningen i ett småhus.......... 5

Stormvarning höjer beredskapen..............12Linjanrakennus-

Borgå Energi erbjuder elektricitet till

Med montörer på linjereparation

ja yLLäpitoauto arbetsfordon för Linjebyggnad och -underhåLL

konkurrenskraftigt pris

Drömhemmet hittades i Sannäs.............. 6

Nytt biokraftverk till Tolkis....................... 15Miehistö: verkostoasentaja Bo Blomqvist (oik.) verkostoasentaja Christer Pettersson

Byggstart i vår

Bemanning: nätmontör Bo Blomqvist (till höger) nätmontör Christer Pettersson

Yle-anställda Inka Henelius och Henri Määttä går ner i varv i sitt nya

Nyheter.............................................................. 16

hem i naturens hägn

EstLink 2 tar i land i Nikuviken

s.12

Mikrokraftproduktion i Leporanta

Sportlov i Borgå................................................ 9

Fjärravläst elmätare sporrar att spara

Tips för skolelever

Elsnöskotern kommer Kraftverket i Strömsberg moderniserat

Vision eller verklighet................................. 10 Soluppvärmt Borgå?

Cirkus för alla åldrar. ........................................17

Fjärrvärme i stora delar av Lovisa............................................................ 11

Borgå Energis nya arbetsfordon för linjebyggnad och –underhåll.........Mittuppslaget

Mittuppslaget

Vinssi auton irrottamiseksi jos se juuttunut maastossa

Svara och

vinn!

Kummallakin asentajalla oma lämmitetty työkalu- ja vaatekaappi

Vinsch för att dra loss bilen om den kört fast i terrängen

Uppvärmt verktygs- och klädskåp för vardera montören

Vad vill du läsa om i nästa nummer av tidningen?

Bland dem, som svarat, lottar vi ut ett presentkort till Haikko Gårds badinrättning värt 200 €. Vi vill ha ditt svar senast den 30.4.2011.

Läsartävlingen I kundtidningen 2/2010 frågade vi hur många år Borgå Energi fyllde år 2010. Det rätta svaret var 110 år. Vi fick rekordmånga svar, hela 819 st. Bland dem som deltog i tävlingen lottade vi ut en ”julstädning” värd 200 euro. Fru Fortuna gynnade Anita Grönqvist. Hon mottog sitt pris av Ninni Ukkola-Suuronen, som sköter Borgå Energis växel.

Kuva: Eeva Kangas Suunnittelu ja kuvankäsittely: Jukka Salminen Foto: Eeva Kangas

Planering och bildhantering: Jukka Salminen

Mitt svar: Energisparande Borgå Energis verksamhet lokala saker

Adressaten betalar portot

Någonting annat (vad?)

Namn:

Adress:

Postnummer:

Borgå Energi -bolagen

Kod 5006633 00003 SVARFÖRSÄNDELSE

Telefon:

Energiförbrukningen i ett småhus Gör det själv –energisyn Energiförbrukning och –pris är allt aktuellare diskussionsämnen särskilt bland dem som bor i småhus. Gör det själv –hemsynen ger goda spartips. TEXT: Seppo Iisalo bilder: Sanna Nylén

Ja eller nej?

rdentliga energiinbesparingar når man endast med långsiktiga åtgärder. Börja med att ta reda på den nuvarande energiförbrukningen. Elräkningarna från de senaste åren är en bra källa. Uppgifter ges också av det egna elbolaget. Ta med i beräkningen hur mycket brännved eller andra kompletterande uppvärmningsformer du eventuellt använder om du bor i ett eluppvärmt småhus. På basen av vattenförbrukningen

går det också att säga en hel del om energieffektiviteten. En betydande del av energin går till att värma upp vatten. Heltäckande syneförrättning Vem som helst kan göra en Gör det själv –syn med med hjälp av Motivas nya publikation ”Gör det själv energisyn”. Den sexsidiga broschyren har formen av en checklista med frågor gällande energiförbrukningen inom olika del-

Släcker du be lysningen om du lämnar rumm mer än 10 mi et för nuter? Står kyl och fry s avskilt från spis, diskmas värmebatterier kin och ? Visste du att en bärbar dato rs elförbruknin 10-20 procen g är bara t av det en mo tsvarande bord förbrukar? smodell Har du kontro llerat att mede ltemperaturen är +5 C och i i kylskåpet frysen -18 C? Stänger du ge nast av ett all tid redo bastu om du inte ba aggregat dar bastu varje dag? Kör du fulla dis k- och tvättm askiner och an de tvättprogram vänder du som bruksanvis ningen rekom menderar? Är värmebatter ierna inställda på några grad temperatur än er lägre luftvärmepum pen? Sänker du rums temperaturen då du är borta över ett dygn hemifrån ?

Borgå Energi erbjuder el till konkurrenskraftigt pris

Tabellerna visar en jämförelse mellan medelprisen i Finland och Borgå Energis listpris Hushållskonsumtion, 2 000 kWh/år 10,0 9,5 9,0

cnt/kWh

8,5

Leveranspliktigt medelpris i Finland Borgå Energis medelpris

8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 1.1.2009 1.7.2009 1.1.2010 1.7.2010 1.1.2011 1.4.2009 1.10.2009 1.4.1200 1.10.2010 4.1.2011

Kölden och skattmasen tog sitt

Eluppvärmning, 18 000 kWh/år 10,0 9,5 9,0

cnt/kWh

8,5

Leveranspliktigt medelpris i Finland Borgå Energis medelpris

8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 1.1.2009 1.7.2009 1.1.2010 1.7.2010 1.1.2011 1.4.2009 1.10.2009 1.4.1200 1.10.2010 4.1.2011

Prisen innehåller grund- / månadsavgifter inklusive skatt Källa: Energimarknadsverket

områden, som underhållningselektronik, kylskåp och frysar, elbastu, lampor, armaturer och biluppvärmning, fönster och dörrar, luftväxlingsanordningar, uppvärmning av bruksvatten, vattensystem samt rumsuppvärmningssystem och –anordningar. På varje fråga kan man svara antingen ja eller nej. Ju mera ja-svar du får, desto energieffektivare bor du. Gör det själv energisynen kan beställas på adressen www.motiva.fi under rubriken Energisyner.

orgå Energis kunder betalar klart mindre för sin elektricitet än elkunderna i Finland i genomsnitt. Det här framgår av Energimarknadsverkets färska jämförelse. Jämförelsen gäller tiden från 2009 års början till det här årets början. Under hela denna period har Borgå Energis medelpris varit lägre än de leveranspliktiga prisen i medeltal i Finland. Det fördelaktiga priset gäller konsumenter i såväl egnahemshus som våningshus. Som Borgå Energis kund betalade en konsument med eluppvärmning i början på det här året 0,73 cent mindre per kilowattimme än medeltalet. På motsvarande sätt var prisfördelen för ett höghushåll 1,0 cent per kilowattimme. -Vår verksamhetsprincip är att producera värme och elektricitet till närapå självkostnadspris, och därför kom resultaten av det obundna Energimarknadsverkets jämförelse inte som någon överraskning. Resultaten visar, att Borgå Energis kunder får sin elektricitet till konkurrenskraftigt pris. Det strävar vi efter också i fortsättningen, konstaterar Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström.

Den exceptionellt kalla perioden, som började i november 2010, har höjt utgifterna för i synnerhet konsumenter med eluppvärmning. Det här syns också i en kraftigt stigande kurva för medelpriset på el med leveransplikt. Borgå Energis medelpris höll sig däremot på en stabil nivå under förvintern så som vidstående grafik visar. Enligt Energimarknadsverkets utredning var hushållskonsumenternas elräkning i början på år 2011 nästan en femtedel större än i början på år 2010. Det beror framförallt på en ökande investeringstakt, ändringar på partimarknaderna för el samt höjningen av elskatten vid årsskiftet. Skatternas andel av hushållens elräkning är nu uppe i ungefär 30 procent.

I ett eluppvärmt småhus kan den totala energiförbrukningen fördela sig t.ex. så här.

El för uppvärmning Hushållsel Uppvärmning av bruksvatten Luftvärmepump Vedeldning

Källa: Motiva

Människor Ihminen

Inka sköter sin väns hästar Peks och Pikku-Ukko. De egna hundarna Olga och Otto har gott om rum att springa på gården.

”Huset var ännu underbarare än vi kunnat föreställa oss”

Drömhemmet

hittades i Sannäs

Sportjournalister lever ett häktigt liv. För Yle-anställda Inka Henelius och Henri Määttä betyder det nya hemmet ett ställe att varva ned på i naturens ro. TEXT: Reija Kokkola bilder: Studio Lindell/Oscar

Vinterkvällsidyll i Sannäs.

ägen till Sannäs i Borgå går genom vacker lantbygdsidyll. Inget under att Inka Henelius och Henri Määttä blev förtjusta i Sannäs från första stund. Deras nya hem ligger mitt i naturens ro, där vägen slutar. Jag hinner köra vilse innan jag får ögonen på några spillningsbollar i snön. Det är naturligtvis Becks och Omar, eller förtroligare Peks och Pikku-Ukko, som lämnat dem efter sig. De två ponnyna bor i parets stall. Inkas och Henris nya hem är ett idylliskt trähus omgivet av en hektar mark.

Besökaren möts av nyfikna blickar av hästarna i inhägnaden intill ladugården. Peksi nappar en bit av en kvist. Jackrusselterrierna Olga och Otto väntar på att få göra bekantskap. Olga har en tennisboll i munnen och tittar förhoppningsfullt på mig. Festdag i Borgå Inka och Henri har bott i sitt drömhus i Borgå ett halvt år. De ville ha ett hem, där de kunde tänka sig att bo resten av sitt liv. Det halvt i snö begravda hund-

raåriga huset är verkligen vackert. Till råga på allt hade det blivit perfekt renoverat just innan Inka och Henri flyttade in. Inka, som jobbar som sportjournalist och programledare på Yle, har precis hunnit hem från en sähly-match. Handslaget är försiktigt. – Jag fick mig på fingrarna av en klubba, förklarar hon. På vänstra ringfingret blänker en ring. Henri trädde den på Inkas finger utomhus framför gårdsbastun till ackompanjemang av smällande nyårsrake7

En ridtur i närskogen stressar av efter arbetsdagen.

Inka Henelius Födelsetid och –ort: 1979, Villmanstrand Utbildning: medianom Yrke: sportjournalist och programledare på Yleisradio Tidigare anställningar: Tidningen Etelä-Saimaa och FNB Hobbyn: korgboll, ridning Idrottsföreningar: Catz, Pantterit/WB

Foder åt ponnyna!

ter. Förlovningsdatumet skrivs därför med den magiska sifferkombination 1.1.11. – Det gör det lätt för mig att minnas, säger Heikki med ett grin. Inka och Henri har sällskapat ett par år. Frieriet kom därför inte precis som någon överraskning för Inka. Hon anade att Henri planerade någon exotisk frieriplats. – Jag gav Henri en vink om att jag gärna skulle fira festdagen här i Borgå, eftersom jobbet betyder så mycket resande för mig, berättar Inka leende. Hörlursförhållande Jobbet som sportjournalist är häktiskt men givande. Henri arbetar också han på Yles sportredaktion, vilket betyder att bägge har varierande arbetstider. Då Inka kommer med nyhetsrapporter från fjärran länder bearbetas de av Henri i Finland före sändningen. 8

–Vi har ett hörlursförhållande, skämtar de. Utöver sitt vardagsarbete har Henri skapat sig en karriär som fotbollsspelare. Efter flyttningen till Sannäs lämnade han HIFK och började spela fotboll för Borgåklubben FC Futura. Inka har jobbat som sportredaktör och programledare på Yle allt sedan år 2003. Hon hade redan i tidiga år klart för sig vad hon ville bli. Inka är hemma i Villmanstrand, där hon ivrigt spelade korgboll och älskade att skriva. – Jag ville inte bli jumppalärare. I det här jobbet kan jag kombinera idrotten och journalistiken. Hon har fem syskon, av vilka en syster bor i Lappträsk. Därför tedde det sig naturligt att flytta österut från Esbo. Det är också närmare till föräldrarna, som alltjämt bor i Villmanstrand. – Jag var på besök hos min syster i Lappträsk, när jag såg annonsen om det här huset. På hemvägen gjorde vi en avstickare till

Sannäs för att se på huset utifrån. Redan följande dag kom vi på nytt, nu tillsammans med fastighetsförmedlaren. Jag hoppades så intensivt att huset skulle falla oss i smaken också invändigt att jag hade lite ont i magen. Huset visade sig vara ännu underbarare än vi kunnat föreställa oss. Hjälp finns nära till hands Det ljusa kökets golv har fått en ny, uppvärmd beläggning. Det uppstod en vattenskada i köket efter inflyttningsfesten. –Fläktarna torkade golvet i fem veckor, så ännu har vi inte riktigt klart fört oss vilken den faktiska elförbrukningen är. Vi trivs när det är svalt inne och har också i sovrummet bara 17 grader. Som genuin landsbygdsflicka är Inka van vid snörika vintrar. I Borgå är det inte heller långt till hjälp. – Grannen röjer snön åt oss med sin traktor.

Milla Vierikko och Nicola Fransas i Kokon.

Inka tycker att det är trevligt att hon också kan öva upp sin svenska i sin nya hemby. Finska och svenska kan vid behov blandas ihop. – Jag förklarade för snöröjaren att jag tar resten bort med lumikola, skrattar hon. Resorna från Borgå till Böle i Helsingfors har inte tillsvidare känts för långa. Det är ett billigt pris för att få leva mitt i vacker natur. – Vi har blivit väl emottagna av grannarna. Här bor många släkter, som parcellerat tomter åt sig från större fastigheter. På sommaren sluter träden oss i sin rofyllda famn. Bort från brådskan ut i naturen När Inka har morgontur stiger hon upp klockan tre på morgonnatten och kör duschfräsch iväg till Böle. – Väl framme får jag make up och håret lagt. Nyhetssändningarna görs ofta med blixttidtabell. Inka skrattar ännu åt en kollegas fadäs i nyhetsrapporteringen från den gyllene Venla-galan. – Kollegan sade, att priset gick till Mikki suussa -programmet fastän det förstås var fråga om Tartu mikkiin –programmet. Speakern fick texten i sin hand och observerade inte i brådskan att programnamnet var felskrivet. Jag väntade på min tur och försökte hålla mig för skratt. Stora idrottsevenemang är tufft arbete för en journalist, men samtidigt är de verkligt givande. Tävlingsstämningen smittar av sig. – Svårast är det att intervjua en besviken och kanske gråtande idrottare. Men var och en skall å andra sidan ha en möjlighet att berätta vad det var som gick snett. Den enda nackdelen med jobbet är enligt Inka arbetsturerna under veckoslut och i semestertider. – Därför njuter jag av fritiden i lugn och ro på landet i Borgå.

Sportlov i Borgå

Aktiviteter för skolelever Kokon skidcentrum

Skidspår

Öppet mån-fre 21-25.2 kl. 10.00-21.00, lör-sön 26-27.2 kl. 10.00-18.00. Skidskolan ordnar dags-, kvälls-, gruppoch privatkurser. Dessutom ordnas Wernerikurser. Tilläggsuppgifter hiihtokoulu@ kokonniemi.fi, tfn 019 524 8096 eller direkt från uthyrningen.

Skidspårssituationen MSki-tjänsten www.mski.fi/porvoo ger uppgifter om skidspåren och i vilket skick de är. Kaféet i friluftsstugan i Humla är öppen lör och sön kl. 11.00–17.00. Stugan är också öppen sportlovsveckan kl. 11.00–17.00, med väderförbehåll.

HopLop

Skidlöpning

Öppet mån-lör kl. 10.00–20.00, sön kl. 10.00–18.00. www.hoplop.fi/porvoo

Vi gör oss förtrogna med skidlöpning på ett lekfullt sätt i terrängen vid Hellbergshallen: 6-9-åringar tis-tor kl. 11.00–12.00, 10-åringar och äldre kl. 12.15–13.15. • Akilles skidskola för 6-12-åringar vid Hellbergshallen måndagar och onsdagar kl. 18.30. Nya deltagare välkomna. Anmälningar thomas.pitkanen@pp.inet.fi, sms 050 44 33 545 eller på ort och ställe. Tilläggsuppgifter www.akilles.fi/skid

Porvoon Verkkopalloseura Tenniskurser på dagtid i tennishallen i Kokon. Förfrågningar: Helka Turunen, tfn 050 458 3167

Idrottsväsendet i Borgå • 3-dagars skidläger i Aurorahallen för lågstadieelever mån-ons 21–23.2 kl. 09.00–15.00 Anmälningar, tfn 019 520 2448. • Slalomutfärd till Messilä för skolelever i Borgå tor 24.2. Avfärd kl. 09.00, retur ca kl. 16.30. Anmälningar, tfn 019 520 2448. • Idrottsvärld i Kokonhallen för lågstadieelever tis-tor 22-24.2.

Ungdomsväsendet i Borgå I ungdomslokalen Zentra sportlovsaktiviteter. • 21-23.2 barnläger i Övik för 3-5-klassister • 23-25.2 Ungdomsläger i Övik för 6-7-klassister Anmälan www.porvoo.fi/nuoriso Tilläggsuppgifter: ungdomsväsendet i Borgå, tfn 019 520 2462

Simhallen i Borgå På den stora tomten finns det gott om rum för olika aktiviteter också för en jackrusselterrier.

BILD: Jori Gustafsson

”På sommaren sluter träden oss i sin rofyllda famn.”

Skrinning för allmänheten • Konstisen mån 09.00–18.30, tis 09.00–17.00, ons 09.00–18.30, tor 09.00–17.30, fre 09.00–15.00 • Ishallen mån-fre kl. 12.00–14.00 (förbjudet att använda klubbor) • Ungdomsishallen mån-fre kl. 10.00–12.00 (tillåtet att använda klubbor)

Ridning Hagnäs gård, Stensböle. Terrängritt sportlovsveckan mån-fre kl. 13.00–15.00. Anmälningar tfn 0500 672 944. Hopeas stall, Kokon Dagsläger mån-fre kl. 09.00–16.00 Nybörjarkurs mån-fre kl. 11.00–12.00 Nybörjar-hinderkurs mån-fre kl. 15.00–16.00 Hästskötselkurs mån-fre kl. 13.00–14.30 Juniorridkurs mån-fre kl. 10.00–11.00 Anmälningar tfn 045 1307 225

Öppet normalt under sportlovet. Mån-fre kl. 06.15–21.00 Lör-sön kl. 10.30–18.00 9

Soluppvärmning i Borgå? Vattnet i fjärrvärmenätet i Borgå värms kanske redan om några år upp med solenergi. text: Rolf Gabrielsson bild: Shutterstock

tnyttjandet av solen som energikälla har aktualiserats i samband med planeringen av Skaftkärr, där Borgå stad, Borgå Energi och Sitra tillsammans vill skapa ett område för energieffektivt boende. Meningen är att värmeförsörjningen på området skall basera sig på fjärrvärme. – Även om utgångspunkten varit det nya bostadsområdets behov söker vi inte någon särlösning bara för Skaftkärr. Ett eventuellt solvärmeverk kopplas till Borgå Energis fjärrvärmenät och ökar på det sättet bolagets totala värmeproduktionskapacitet, berättar Borgå Energis utvecklingsingenjör Mikko Ruotsalainen. Det är inte heller nödvändigt att bygga solvärmeverket i Skaftkärr, åtminstone inte helt. Också Tolkis kan enligt Ruotsalainen komma i fråga. Värmelagring undersöks Skaftkärr dimensioneras för 6 000 invånare. Sommartid skulle solenergibaserad fjärrvärme räcka till för behov också på annat håll i

staden. På motsvarande sätt skulle man vintertid vara tvungen att förse Skaftkärr med fjärrvärmetillskott från andra produktionsanläggningar. Ruotsalainen säger, att möjligheterna att lagra solvärme undersöks. Bland annat i Danmark, som projektgruppen besökte i höstas, har man goda erfarenheter av värmelagring. – Vi har fört inledande diskussioner om värmeackumulatorer, i vilka varmvatten kunde lagras för kommande behov. I praktiken kunde det vara fråga om en bassäng eller cistern.

Finlands grönaste värmeproducent Bprgå Energi undersöker i samarbe te med Sitra och konsult- och ingenjörsföretaget Pöyry möjligheterna att bygga en på solkraft baserad fjärrvärmeproduktion. Strävan är att få utredningen klar före semesterperioden. Projektet är en del av Borgå Energis strävan att på sikt avstå från naturgasen och till etthundra proc ent använda förnybara bränslen i fjärrv ärmeproduktionen. Redan nu är produktionen till nästan 70 procent biobränslebaserad, vilket gör Borgå Energi till en av Finlands grönaste fjärrvärmeproducenter.

Nyheter

SAMMANSTÄLLDA AV: Ulla Ora

Goda erfarenheter i Danmark

Kuva: Marstal Fjernvarme A.M.B.A.

I den lilla staden Marstal på ön Ärö i Syd-Danmark utnyttjar man solenergi i stor skala i fjärrvärmeproduktionen. Fjärrvärmenätet är ca 30 km långt och antalet anslutningar 1 450. Värmeproduktionen uppgår till ungefär 28 000 MWh årligen, varav 30 procent produceras med solenergi. Från den första maj till den första oktober täcks hela fjärrvärmebehovet med solvärme. Staden anlade det första 0,8 hektar stora solpanelsystemet och anslöt det till fjärrvärmenätet i mitten på 1990-talet. Systemet har sedermera förstorats och är med sin nuvarande areal på 1,8 hektar Europas största. Med användningen av solenergi uppskattas Marstal spara omkring 820 000 liter olja per år.

Problemet med solenergi är ofta det att värmebehovet är som minst när solpanelerna producerar mest värme. I Marstal har man löst problemet med stålcisterner och täckta bassänger. Lagerkapaciteten i dem uppgår till nästan 18 000 kubikmeter varmvatten.

Efter Tolkis Solvärmeverket kunde börja byggas om några år när Borgå Energis storinvestering i ett nytt biokraftverk i Tolkis slutförts. – Tolkis ligger högst på vår projektlista. De övriga investeringarna sammanhänger på ett eller annat sätt med biokraftverket och är beroende av det, poängterar utvecklingsingenjör Ruotsalainen. Han tycker att det skulle vara bra om solvärmeverket kunde förverkligas i samarbete med en inhemsk leverantör. Savo-Solar –bolaget i St. Michel har visat intresse för projektet, som är det första i sitt slag i Finland.

Fjärrvärme i stora delar av Lovisa Bostadsbyggnadernas andel av fjärrvärmeanslutningarna i Lovisa växer. Borgå Energi har i dag 234 fjärrvärmekunder. – Nybyggena ansluts nästan automatiskt till fjärrvärmenätet. I gamla hus är fjärrvärmen ett naturligt alternativ när oljepannan lyfts ut. En klar majoritet av de nya anslutningarna till fjärrvärmenätet är småhus, berättar fjärrvärmechef Ari Raunio.

Flisanvändningen ökar Ungefär 80 procent av fjärrvärmen i Lovisa produceras med flis. Det finns ett stort flisverk i staden och tre oljevärmecentraler. – Vi strävar efter att öka flisens andel i fjärrvärmeproduktionen. Följande steg är byggandet av ett nytt större flisverk. Samtidigt undersöks också möjligheterna att inleda samproduktion av el och värme i Lovisa. I Valkom produceras fjärrvärmen med olja, men Borgå Energi planerar att leda flisvärme till stadsdelen. Det förutsätter en ca sex kilometer lång fjärrvärmeledning. Enligt Raunio kunde rörledningen och den planerade lättrafikleden till Valkom byggas samtidigt, vilket skulle ge synergifördelar. Att byta från oljevärme till fjärrvärme i ett egnahemshus kostar 7 500–8 000 euro, varav själva anslutningsledningens andel är 3 200 euro. Resten går till anskaffning av olika anordningar, som fjärrvärmen kräver. – Det är billigare att ta in fjärrvärme än att byta en gammal oljepanna till en ny. Som energi är fjärrvärmen ca 30 procent fördelaktigare än oljan.

Träbåtsföretag valde fjärrvärme M-Yachts i Valkom i Lovisa, som servar och lagrar träbåtar, anslöt sig till fjärrvärmenätet vid årsskiftet. Företaget disponerar ca 2 750 kvadratmeter stora utrymmen, som tidigare hölls varma med olja. – Övergången till fjärrvärme var det bästa alternativet för oss, det garanterar driftsäkerheten på lång sikt. Fjärrvärmen är dessutom ett ekologiskt alternativ, konstaterar verkställande direktör Martin Rosenstedt. Man övervägde också havs- eller jordvärme, men enligt Rosenstedt var systemen inte ännu tillräckligt välutvecklade för företagets behov. – Att bygga ett eget flisverk hade igen fört med sig extra arbete för företaget, så vi stannade för fjärrvärme också på grund av att den är så lätt att använda. M-Yachts försöker spara värmeenergi genom att tilläggsisolera sina arbetsutrymmen. Temperaturen i arbetsutrymmena hålls på 14 graders nivå och i lagerutrymmena på 7 graders nivå. Det garanterar att de elektroniska anordningarna och inredningstygen i båtarna inte tar skada under vinteruppställningen.

I montörernas släptåg Stormvarning höjer beredskapen Till kvällen och natten väntas snö och rent av stormvindar. För Borgå Elnät Ab:s driftchef gäller det att hålla sig beredd på eventuella strömavbrott. TEXT: Rolf Gabrielsson blder: Studio Lindell/Oscar

Snöstormvarning 23.11.2010 Borgå Elnät bereder sig på snöstormen, som väntas röra sig över Södra-Finland under tisdagskvällen- och natten. Ett djupt lågtryck med snöfall och kraftiga vindar rör sig på tisdagen över landets södra och mellersta delar. På Finska viken når vinden stormstyrka. Borgå Elnät höjer sin reparations- och felanmälningsberedskap på grund av den annalkande stormen. Vårt felanmälningsnummer är 020 690 144. Tilläggsuppgifter lämnas av driftchef Mikael Hämäläinen, tfn 019 661 411.

Montörerna Christer Pettersson och Kenneth Wickström i skogsarbete. Fyrhjulingen körs av Harri Mastokangas.

””Felet beror inte nödvändigtvis på att ett stort träd fallit över linjen. Det räcker med en liten kvist.”

”xxxxxxxxx”

Felanmälan går automatiskt till den tekniska jourens mobiltelefon. Till kontrollrummet i Borgå Energis verksamhetsutrymmen behöver jouren inte nödvändigtvis åka mitt i natten. På bilden driftschef Mikael Hämäläinen framför kontrollrummets bildskärmar.

ikael Hämäläinen har teknisk jour i novemberkvällen. Ute lägger sig mörkret, det har börjat snöa och vinden tjuter i knutarna. Hans bärbara dator visar, att kunderna alltjämt får ström i normal ordning. Av erfarenhet vet han ändå, att avbrott kan uppstå – i synnerhet längs kusten och i skärgården, för det blåser från havet. Den moderna tekniken gör det möjligt för honom att sköta fellokalisering och annat, som situationen kräver, hemma vid datorn. De jourhavande montörerna får automatiskt fellarmet samtidigt som Hämäläinen. Montörerna genast på väg Som väl är förorsakade det här snöovädret inte mycket störningar i eldistributionen.

Genast efter stormnatten blev det ändå ett avbrott i Pellinge på Sundö. Som mest var ungefär 1 500 hushåll utan ström i ett par timmars tid. Montörerna gav sig genast i väg. De visste då redan på vilken ellinje felet fanns, men inte den exakta platsen. Den måste de lokalisera till fots i djup snö längs linjen. – Så här är det, konstaterar projektansvarige Arvo Nurme med tiotals års erfarenhet. Fastän snön gjort landskapet vintrigt vackert och man kan möta till exempel ett lodjur – som Nurme en gång gjorde – gäller det att hålla tankarna koncentrerade på felsökningen. – Man får vara verkligt skärpt, för felet beror inte nödvändigtvis på att ett stort träd fallit över linjen. Det räcker med en liten kvist, berättar Nurme. Också den här gången visade det sig att 13

Också tack… Ifjol höstas fick Borgå Energi en felanmälan av ett stugsemestrande par i Sondby. En stor gårdsbjörk hade fallit över ellinjen med strömavbrott som följd. Till parets glada överraskning anlände Borgå Energis nätmontörer till platsen redan efter drygt en timme och länge dröjde det inte heller innan strömmen igen var påkopplad. Paret gav per e-post bolaget en eloge för god betjäning. ”Den betjäning vi fick, hela kedjan från början till slut, var så föredömlig att den skulle passa utmärkt som till exempel en undervisningsvideo om god kundbetjäning.”

…ända från Frankrike

Varför blinkar det? Automatiken sköter förbigående fel Det kan väcka förvåning när strömmen är borta en sekund eller några minuter – för att sedan komma tillbaka. – Det är då fråga om en återpåkoppling i mellanspänningsnätet (20 kV). På det sättet försöker vi undvika långvariga strömavbrott på grund av förbigående fel, förklarar Borgå Elnäts driftschef Mikael Hämäläinen. En återpåkoppling förorsakas vanligen av blixtnedslag, kvistar, som rör vid ledningarna en blåsig dag, fåglar och andra smådjur. På vintern kan orsaken vara snötyngda grenar. Största delen av felen försvinner redan efter ungefär en sekunds snabbåterpåkoppling. Om felet inte försvinner försöker skyddsautomatiken koppla på strömmen efter ungefär två minuter med en sk tidsåterpåkoppling.

– Om de här automatiska åtgärderna inte hjälper måste felet avgränsas och åtgärdas manuellt.

Kuva: Shutterstock

I Pernå skärgård i Lovisa blev det strömavbrott en lördagseftermiddag. Kunden gjorde felanmälan strax efter klockan fem. Ungefär en timme senare var montörerna på plats på holmen. Ytterligare en timme och linjen var reparerad. Kunden sände ett tack till Borgå Energi från sitt hem i Frankrike. Enligt henne var betjäningen effektiv och synnerligen sakkunnig. ”Vi hade inte ens kunnat föreställa oss att man så här snabbt kan få hjälp ute i skärgården. Vi fick genast svar på vårt samtal och meddelandet om männens ankomst var exakt. Vi behövde inte vänta, inte våndas, hjälp fanns genast att få.” ”Jag har själv bott i Frankrike i åratal. Till Finland kommer jag bara för att semestra, och när betjäningen är på en sådan här nivå är det härligt att besöka Finland”, skrev hon.

Leif Stenström och Dan Nyqvist i kontrollrummet i det nuvarande värmekraftverket värmekraftverket i Tolkis. När det nya kraftverket blir färdigt koncentreras driftsoch kontrollfunktionerna för vartdera verket till ett och samma ställe.

Byggstart på biokraftverket Borgå Energis nya biokraftverk börjar byggas i vår. I kommersiell drift skall anläggningen vara i början på år 2013. TEXT: Rolf Gabrielsson BILD: Jori Gustafsson

Fyrhjulingar och snöskotrar har gjort det lättare att röra sig i terrängen. Ändå tvingas montörerna alltjämt att också att ta sig fram till fots. På bilden montörerna Ismo och Harri Mastokangas samt nätplanerare Rasmus Lindqvist och projektansvarige Arvo Nurme.

det var just en kvist som fallit på luftledningarna. Det förorsakade en kortslutning, som brände av ledningen med strömavbrottet som följd. Fyrhjulingen underlättar arbetet När felet var lokaliserat lyftes en fyrhjuling av lastbilsflaket. Med den fick montörerna de tillbehör de behövde för att reparera ellinjen. Reparationen gick snabbt och strömmen kunde igen kopplas på. Montörerna återvände till linjebyggnads- och underhållsbilen en svettig reparationserfarenhet rikare. Mikael Hämäläinen kunde för sin del andas ut. Man hade kommit lättare undan än befarat. De störningar novemberovädret förorsakade klarades av med två montörgrupper. Så är det inte alltid. – Augustistormen ifjol somras förorsakade skador på elnätet, vilka som mest sysselsatte sex egna grupper och ett par utomstående, berättar Hämäläinen.

et nya kraftverket byggs invid det nuvarande år 1979 byggda kraftverket i Tolkis och blir ungefär lika stort. Den gamla anläggningen kommer att användas som reservoch toppbelastningskraftverk till årtiondets slut. Liksom det nuvarande kraftverket kommer också det nya el- och fjärrvärmeproducerande kraftverket att använda biomassa – träflis, bark och sågspån – som bränsle. När det nya biokraftverket tas i drift är nästan allt bränsle, som Borgå Energi använder i sin värmeproduktion, biobaserat. – De förnybara bränslenas andel av fjärrvärmeproduktionen stiger från nuvarande 70 procent till ungefär 90 procent, omtalar verkställande direktör Patrick Wackström.

Kvitt naturgasen Det naturgasdrivna värmekraftverket i Harabacka används i framtiden allt mindre. – På sikt har vi som målsättning att komma upp i en hundraprocentig

biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion, berättar Wackström. Det kommande biokraftverket i Tolkis representerar det senaste kunnandet och teknologin i branschen. – Med den nya anläggningen kan vi producera 20 GWh mera el med samma bränslemängd som i det nuvarande kraftverket, konstaterar Wackström.

Största investeringen Den nya anläggningen för samproduktion av el och värme är Borgå Energis genom tiderna största enskilda investering. Kostnadsförslaget lyder på 46,3 miljoner euro. Maskiner och anordningar kostar ca 30 miljoner, varav pannanläggningens andel är ungefär hälften. Den levereras av MW Power, som ägs av Metso och Wärtsila. Anläggningens eleffekt kommer att vara 12 megawatt och värmeeffekt 38 megawatt. Eleffekten är större än i det nuvarande kraftverket och ökar självförsörjningsgraden i Borgå Energis elanskaffning.

Nyheter

Strömsbergs kraftverk förnyat Det 1919 byggda vattenkraftverket i Strömsberg fick i fjol en ny turbin. Samtidigt förnyades driftsautomatiken och de fyra dammluckorna av trä ersattes med en stor metallucka. Som ett resultat av investeringen på ca 0,5 miljoner euro kan kraftverkets nominella effekt på 900 kW nu uppnås. Enligt Borgå Energis driftmästare Kaj Kulju är alla fyra turbiner ändå sällan i gång, eftersom vattenflödet inte räcker till. – Under vårflödet kan strömmen i ån å andra sidan tillfälligt vara till och med 100 kubikmeter i sekunden och då måste vi leda stora mängder vattenkraft förbi kraftverket.

Den sydostliga vinden härjade och orsakade elavbrott En kraftig, byig sydostlig vind härjade den 30 januari på Borgå Energis verksamhetsområde. Träd och grenar föll på ellinjerna och förorsakade elavbrott i södra Sarvfsalö, Jackarby, Forsby, Gammelby och Svartbäck. Det första larmet kom kl. 5.05 på söndagsmorgonen. Största delen av felen reparerades under förmiddagens lopp.

Elbolag testar eldriven snöskoter

Laddningsstolpe presenteras Borgå Energi har installerat en laddningsstolpe för elbilar på sin gård i Borgå. Stolpen, som levererats av Ensto, har skaffats i demonstrationssyfte. Den är inte i allmänt bruk.

Mikrokraftproduktion i Enstos Leporanta Enstos moderbolag EM-Group Ab startar ett pilotprojekt för energieffektivt fritidsboende i Emsalö. Projektet omfattar sju mindre hus och ett större, som är avsett för representation och som också innehåller utrymmen för fastighetens underhåll. Enstos teknologichef Matti Rae uppger, att avsikten är att skaffa erfarenhet av semesterbostadsbyggande enligt lågenergiprincipen. – Vi vill dessutom föregå med gott exempel och visa hur man med de rätta hustekniska lösningarna kan minimera energianvändningen också i semesterboende. Enligt Rae kan projektet fungera som underlag för en eventuell framtida byggnadsverksamhet i industriell skala. – Planeringen utgår från de principer, som gäller för passivhus. Årsförbrukningen av värmeenergi får i ett sådant hus vara högst 20 kWh per kvadratmeter. Värmeenergin får man genom att utnyttja solenergi och värme, som användningen av huset alstrar. På Ensto talar man om mikrokraftproduktion. Företagets egna hustekniska produkter kommer att användas. Semesterbostäderna är drygt 100 kvadratmeter stora. Huvudbyggnadens yta blir 600 kvadratmeter. Husen uppförs på Leporanta-området, bättre känt under namnet Pirskeri. Det var ursprungligen Nestes rekreationsområde. Sedermera köpte Ensto in sig i fastighetsbolaget och för ett antal år sedan övergick det helt i EM-Groups ägo. De nuvarande 10 semesterbostäderna samt restaurang/servicebyggnaden rivs eftersom de är i dåligt skick och inte motsvarar dagens krav.

bild: Pook Arkkitehtitoimisto Oy

Elektriciteten är på kommande som kraftkälla också i snöskotrarna. Yrkeshögskolan i Rovaniemi har tagit fram en prototyp, som redan hunnit testköras. Prototypen är en konventionell snöskoter, som konverterats till eldrift. Meningen är att senare undersöka hur en hybridteknologi lämpar sig för snöskotrar. Under de kommande vintrarna kommer elsnöskotrar att testas av bland annat eldistributionsföretag i Lappland. Man vill ha reda på hur användbara de är i nätunderhållsarbete. Kommersiell produktion av elsnöskotrar tros kunna inledas de närmaste åren. Ensto bygger energieeffektiva semesterbostäder i Leporanta i Emsalö.

bild: Eeva Kangas

SAMMANSTÄLLDA AV: Rolf Gabrielsson

uuri

Cirkusskolan Brav www.bravuuri.net

Fjärravläsbar elmätare sporrar att spara Före utgången av år 2013 installeras en fjärravläsbar elmätare hos Borgå Energis alla kunder. Mätaren registrerar elförbrukningen med en timmes intervaller. I och med de nya mätarna kommer faktureringen att börja baseras på den faktiska förbrukningen. Uppskattningsfakturorna och den årliga utjämningsfakturan slopas. När faktureringen bygger på den verkliga förbrukningen blir det möjligt att ännu bättre än tidigare följa med den egna elförbrukningen samtidigt som det sporrar att spara ström.

Cirkus för alla åldrar Cirkusamatörer och –proffs skall ha fysiska och psykiska egenskaper av många slag, vara herre över kropp och sinne. Att lyckas ger en överväldigande känsla. TEXT: Reija Kokkola BILD: Virpi Lehtinen

-M

ina egna grenar är jonglering och akrobatik i olika former. Jag tycker också om hängrep och hula hula –ringar, berättar Mari ”Maru” Nakov, som aktivt deltar i cirkusskolan Bravuuris verksamhet. Många borgåbarn och –vuxna har den senaste tiden fått upp ögonen för cirkuskonsten. -Det är trevligt, säger hon. Men hurudan är en cirkuselev? De fysiska egenskaperna är viktiga liksom också musikalitet, vighet och styrka. Listan kan förlängas med mentala egenskaper, kvickhet, mod och uthållighet samt koncentrationsförmåga och förmåga att uppträda. Dessa egenskaper förbättras förstås under utbildningens gång. -Cirkuskonsten är en individuell gren, var och en tränar ensam. När färdigheterna är på topp, kan man uppträda tillsammans, säger Maria. Kullerbytta med babyn

EstLink 2 i land i Nikuviken Den nya elkabelförbindelsen mellan Finland och Estland får på den finländska sidan sitt landfäste i Nikuviken, därifrån förbindelsen fortsätter med luftledningar till elstationen i Andersböle. Den förstoring av elstationen, som projektet kräver, utförs av Empower Ab, som också bygger kabelstationen i Nikuviken. Havskabelprojektet EstLink 2 ökar elöverföringskapaciteten mellan Finland och Estland med 650 megawatt till 1 000 megawatt. Förbindelsen är totalt ca 170 kilometer lång. Kabeln läggs på havets botten sommaren 2013. Året därpå skall den ökade överföringskapaciteten kunna tas i bruk.

Maria är för närvarande moderskapsledig med sin söta åtta månader gamla Milja-dotter. Maria började planera babycirkus medan hon pysslade med sitt barn. Tanken föddes när Maria undersökte vad som ger babyn välbehag. Balanssinnet och den fysiska utvecklingen kan börja stödas redan i ett tidigt skede. -Milja har varit modellen. Hon har också i övrigt trivts bra i cirkusskolan. Där finns så mycket att se, färger och stimulans. För nyfödda lämpar sig babycirkus ändå inte. -I fyra månaders ålder kan man börja. Babyn måste kunna hålla huvudet upprätt och ha styrka i benen. Tanken känns litet fånig. Bebisar i trapets? Trampolin kan man kanske tänka sig. -All träning sker naturligtvis tillsammans med en förälder. Babyn kan sitta på axeln när föräldern vaggar från och till och tar danssteg. Kullerbyttor övar vi också. Vi använder vidare stora bollar och andra lämpliga redskap, berättar Maria.

Företag