Borgå Energi

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 2 | 2014

Energi­ myndigheten övervakar prissättningen på elöverföring S.8

Överraskningar i belysningstrenderna s.24

Fängslande Brunberg s.18

Mia Hafrén gläder sig åt Mamma Mia -musikalen s.14

Bilaga: de nya avtalsvillkoren

FOTO CAROLINE WENDELIN

Borg책 Energi

Ett naturligt

val

2

Vi uppnår vår vision att vara ett naturligt val för våra kunder genom att värna om företagets goda image, verka effektivt och pålitligt samt genom att stå våra kunder nära.

3

knings En Elrätomi ana S.8

Sötsaker med Borgåmått s.18

Mamma Mia -musikalstjärnan kopplar av på stugan s.14

Innehåll

Från börsjobb mitt ut i skogen s.21 PBE-nyheter..................................................... 6 De nya kundbetjäningsteamen Energiatalo-Energihuset Flyttdags – kom ihåg elavtalet En elräknings anatomi.................................... 8 Energimyndigheten övervakar överföringpriserna.........................10 Så här säljer du överloppselen åt Borgå Energi..............................................11 IDEAS-projektet visar vägen..........................12 Fjärrvärmenätet utvecklas, transformatorkonst förtjusar..........................13

UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.borgaenergi.fi CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Benny Broman,

4

ök s.28 rl te s m o bl a tt ä s tt a s g Nu är det da

Nina Fransas, Magnus Nylander, Ari Raunio, Jukka Ruohiainen, Patrick Wackström, Merja Wilkman REDAKTION & LAYOUT | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa www.peakpress.net REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén PÄRMBILD | Eeva Kangas TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 30 200 kpl

KUVA SEPPO SIRKKA

Ledare

Ekoenergi – miljön tackar s.9 Mamma Mia -musikalstjärnan kopplar av på stugan..........14 Sötsaker med Borgåmått................................18 Från börsjobb mitt ut i skogen.......................21 Stil i inredningen............................................24 Solcellsenergi något också för Finland...........26 Lätt och behändigt.........................................28 Crossfit för en med sig...................................30

På väg mot gemensam elmarknad EU satte i tiden som mål att skapa en hela unionen omfattande elgrossistmarknad till år 2014. Målsättningen betraktades på många håll som orealistisk. Dubierna har också visat sig vara nog så motiverade. Vi skriver år 2014 och befinner oss först i början på vägen mot en gemensam marknad.

I Norden har man ändå kommit längre och till det har varken behövts EU eller EU-direktiv. På grossistsidan har det redan i många år funnits en gemensam elmarknad och nu är siktet inställt på att skapa en gemensam nordisk slutkundsmarknad. Tidsplanen förefaller emellertid också i detta fall orealistisk. Meningen var att målsättningen skulle uppnås till år 2015, men arbetet är ännu på hälft.

En samnordisk slutkundsmarknad kan mycket väl en vacker dag bli verklighet. Varför skulle det inte lyckas att kompromissa sig fram på detaljhandelssidan när det en gång lyckades på grossistsidan. Det skall ändå tillstås att problemen är fler än de var i fråga om grossisthandeln. Ett av problemen gäller kundfaktureringen. Skall den skötas av elhandelsbolaget, som säljer elen, eller av elnätsbolaget, som sköter leveransen? Modellen med en enda räk-

En samnordisk slutkundsmarknad kan mycket väl en vacker dag bli verklighet.

Crossf för en it m sig s.3 ed 0

När de nordiska länderna, som i mångt och mycket påminner om varandra, har svårigheter med att komma överens om gemensamma modeller, spelregler och verksamhetssätt är det lätt att föreställa sig, vilken svårighetsgraden måste vara på EU-nivå.

De nordiska länderna har varit i stånd att skapa en gemensam grossistmarknad och förhoppningen har varit att detta skulle vara till nytta dels i strävandena att föra den nordiska energiharmoniseringen ner på slutkundsnivå, dels i strävandena att bygga en EU-omfattande gemensam grossistmarknad.

ning hör till de centrala målsättningarna i harmoniseringsarbetet, men än så länge rådet oenighet om faktureringslösningen både länderna emellan och inom länderna bolagen emellan.

Vägen till fri gränsöverskridande elgrossisthandel inom EU är ännu lång. Ännu längre är den till en situation, i vilken en finländsk elkonsument kan inhandla sin el i vilket EU-land som helst.

Att direkt köpa el utomlands ifrån torde knappast ännu på länge bli möjligt ens i de nordiska länderna.

Patrick Wackström verkställande direktör

5

tt

PB

E

Ny

TEXT PÄIVI AHVONEN, NINA FRANSAS, SEPPO IISALO, BILDER PÄIVI AHVONEN, ILLUSTRATION SANNA NYLÉN

Energiatalo - Energihuset 1.

Borgå Energi Ab

2.

3.

Borgå Elnät Ab

Finska Kraft Ab

6.

Porvoon Alueverkko Oy

4.

Energiatalo Energihuse t!

Sydfinska Kraft Ab

5.

SV Vattenkraft Ab

7.

Askolan kaukolämpö Oy

8.

Lokalkraft rf

Borgå Energis telefonväxel svarar numera ”Energiatalo – Energihuset”.

Detta eftersom man i byggnaden på Mannerheimgatan 24 nuförtiden administrerar åtta olika bolag.

1. Borgå Energi Ab svarar för värme- och el-

4. Sydfinska Kraft Ab äger produktionsande-

produktion, försäljning och distribution av fjärrvärme och naturgas samt byggande och underhåll av fjärrvärme- och naturgasnät, elförsäljning samt administration. Fjärrvärmeverksamhet finns utöver Borgå också i Lovisa och vi säljer även el utanför vårt distributionsnätsområde.

lar i kraftverk och skaffar el åt sina aktionärer.

2. Borgå Elnät Ab svarar för utvecklandet av

6. Porvoon Alueverkko Oy, som ägs av Neste

5. SV Vattenkraft Ab, som grundats av Finska Krafts åtta (8) aktionärer samt Kaakon Energia och Kuoreveden Sähkö, administrerar bolagets innehav av små vattenkraftverk i Norge.

Oil Abp, Fingrid Abp och Borgå Energi, svarar för överföringen av el i bolagets 110 kV:s kraftledningar.

elnätet på sitt verksamhetsområde. Vi för över elenergi till ditt hem, mäter din elförbrukning, svarar för övervakningen av elnätet och sköter om underhållet av elnätet. Borgå Elnät Ab har också hand om väg- och gatubelysningen i Borgå stad och Borgnäs kommun.

7. Askolan kaukolämpö Oy svarar för fjärrvärmeproduktion, -distribution och -försäljning samt fjärrvärmenätsbyggande och -underhåll i Monnby i Askola kommun.

3. Finska Kraft Ab är ett av finländska elbolag grundat aktiebolag, som skaffar sina delägare förnybar och lågutsläppsenergi.

Målsättningen är att främja delägarnas energisjälvförsörjning och att etablera sig som en ny betydelsefull aktör på den nordiska energimarknaden.

8. Lokalkraft rf är en intresseorganisation för lokala energibolag.

N

är du ringer Borgå Energi är det Ninni Ukkola-Suuronen som svarar i växeln.

Hon får frågor om allt mellan himmel och jord – allt från Pirkko Mannolas adress till Soneras telefonnummer.

– Största delen av samtalen gäller ändå flyttningsanmälningar, frågor om fakturor eller meddelanden om elavbrott. Och nu när mörkret faller på tidigare märker jag att samtalen om gatubelysning igen ökar, berättar Ninni.

019 661 411

Skall du flytta?

Glöm inte elavtalet!

S

6

om Borgå Energis kund får du din el var du än bor i Finland. Flyttningsanmälan kan man göra på bolagets hemsida, med ett telefonsamtal eller på traditionellt vis, brevledes.

Kundbetjäningschef Rosita Holmberg påminner om att ett elavtal är i kraft ända tills det sägs upp. Invånaren bär själv ansvar för avtalet.

– Kom ihåg att säga upp avtalet om du flyttar, för i annat fall kan du bli tvungen att betala för den el, som följande invånare använder.

För att du säkert skall ha el på din nya adress när du flyttar in lönar det sig att

göra elavtalet i god tid, gärna två veckor före inflyttningsdagen.

Obs! Tack vare de fjärravlästa elmätarna kan strömmen numera stängas av snabbt och effektivt. Det sker i regel dagen efter att avtalet upphört att gälla.

Strömmen kopplas på inom de två närmaste vardagarna. Behöver du ström genast debiteras en extra avgift.

– Tag kontakt med vår kundtjänst om du glömt att göra ett avtal och det inte finns ström i din bostad, lyder Rosita Holmbergs råd.

I egnahemshus Då ett egnahemshus byter ägare görs både ett elleveransavtal och ett anslutningsavtal med den nya ägaren. I dylika fall skall Borgå Energi skilt informeras om att anslutningen i samband med affären överlåtits åt den nya ägaren.

Sker det ett byte av hyresgäst i ett egnahemshus sköts elavtalsfrågorna på samma sätt som i fråga om en höghusbostad, det är bara elleveransavtalet som ändras.

Borgå Energis kundtjänst, tfn 019 661 4211 (växel) www.borgaenergi.fi

Nytt

OSCAR LIN DELL

NLAND FI

en, Christel Andersson, EmiMinna Tanninen, Jaana Kortelain n. elsso lia Johansson och Margaret Dani

4 000 allmänna laddningsstationer

E

U-parlamentet har godkänt ett direktiv, som förpliktigar medlemsländerna att bygga ett landsomfattande nät av laddningsstationer för elbilar. För Finlands del betyder det att 4 000 stationer skall installeras till år 2020.

Anläggandet av ett riksomfattande nät har redan inletts. Liikennevirta Oy, som inledde sin verksamhet i december 2013, bygger ut ett nät av snabbladdningsstationer för allmänt bruk i olika delar av landet.

Också i övrigt börjar förutsättningarna för elbilism vara i ordning i Finland. Bestämmelser finns redan.

Källa: Tekniikka&talous

Maaret Pakarinen, Rosita Holmberg , Niina Kokko, Markus Weckström och Janette Engl und.

Vi ger också personlig betjäning I

en allt mer elektronisk värld tror vi allt jämnt också på en personlig kontakt och på att betjäningen skall vara snabb och av hög kvalitet, konstaterar Borgå Energis försäljnings- och faktureringsteam med en mun.

Förutom att vi finns på nätet och kan nås per telefon så erbjuder vi personlig betjäning vilket inte längre är någon självklarhet.

Besök oss gärna på Mannerheimgatan 24 i Borgå om du har någonting du personligen vill diskutera.

Försäljnings- och faktureringsteamena består av mångkunniga personer, som med stort engagemang betjänar dej på bästa möjliga sätt.

Du kan alltid ta kontakt då du behöver råd eller hjälp om det så gäller el- eller fjärvärmeavtal, fakturering eller energirådgivning.

Välkommen!

Varm början på året minskade elförbrukningen

E

lförbrukningen under årets första kvartal var nästan tre procent mindre än i januari-mars i fjol. Minskningen var framförallt en följd av att mars var klart varmare än normalt. El förbrukades nästan 10 procent mindre än i mars år 2013.

Enligt Finsk Energiindustris statistik var elförbrukningen i Finland i år 23,9 terawattimmar (TWh).

Inemot 33 procent täcktes med kombinerad el- och värmeproduktion (CHP), 25 procent med kärnkraft, 16,5 procent med vattenkraft och 5 procent med separat elproduktion. Vindkraftens andel var 1,1 procent.

En femtedel (20 %) av elbehovet täcktes med import, i huvudsak från Sverige, därifrån el importerades nästan en och en halv gång så mycket som under det första kvartalet i fjol. Elimporten från Ryssland har däremot mer än halverats under samma tid.

Källa: Finsk Energiindustri

7

Elräkningen väcker med jämna mellanrum diskussion.

Innehållet är ett återkommande diskussionsämne.

Tredelningen förbryllar.

Många elavgifter TEXT ROLF GARBRIELSSON ILLUSTRATIONER SHUTTERSTOCK OCH SANNA NYLÉN

K

unden betalar inte bara för den förbrukade elenergin utan också för elleveransen. Ovanpå det kommer ännu som en tredje del elskatt och mervärdesskatt

till staten.

Jaana Kortelainen, som basar för Borgå Energis faktureringsavdelning, berättar att man då och då får förklara räkningens tredelning för kunderna.

– Alla har inte klart för sig, vad allt som ingår i slutsumman.

Den blir lättare att förstå om man ser på elenergin som ett energipaket, för vars hemtransport en skild överföringsavgift faktureras.

– Liksom andra förnödenheter och tjänster är också dessa skattepliktiga, tillägger Kortelainen.

Elenergin utgör ungefär 40 procent av slutsumman i hemhushållens elräkningar. Resten är överföringsavgifter och skatter – vardera ungefär lika stora delar.

En eller två räkningar

Konsumenten kan fritt köpa sin el av vilket elförsäljningsbolag som helst i Finland. Hemtransporten av elektriciteten – över8

föringen – sköts däremot alltid av det bolag, som äger elnätet, där konsumenten bor. Denna del av elräkningen kan inte konkurrensutsättas.

Omkring 30 000 elkonsumenter får sin el via Borgå Energi -koncernens elnät. De nätkunder, som köper sin el av Borgå Energi, får bara en räkning och i den ingår både elenergi, elöverföring och skatter.

De, som köper sin el av något annat bolag, får däremot två räkningar, en av Borgå Energi för elöverföringen och en annan av respektive elförsäljningsbolag för elenergin.

– Våra energipriser är mycket konkurrenskraftiga. Därför lönar det sig att köpa elenergin av oss, säger Borgå Energis elförsäljningschef Markus Weckström.

Energimyndigheten övervakar

Nätverksamheten regleras i elmarknadslagen. Enligt lagen har den karaktären av ett naturligt monopol, eftersom det ur nationalekonomisk synvinkel inte är förnuftigt att bygga och underhålla konkurrerande elnät.

Borgå Energi -koncernens nätverksamhet sköts av dotterbolaget Borgå Elnät Ab, vars verkställande direktör Magnus Nylander un-

Elprisets delfaktorer Elektriciteten består av två förnödenheter, överföringstjänst och elenergi. Utöver elenergins försäljningspris och överföringsavgift betalar man i elräkningen mervärdesskatt, elskatt och försörjningssäkerhetsavgift.

Elenergins andel av elräkningen varierar beroende på kundgrupp. I en privatkunds elräkning är andelen i regel 40-50 procent och den kan konkurrensutsättas. Överföringstjänsten består av elöverföring, mätning av elförbrukning och balansavräkning. Elöverföring betyder att elektriciteten förs till konsumenten via elnätet.

Källa: Energimyndigheten

derstryker att monopolställningen inte innebär fullt fri prissättning.

– Nätverksamheten och prissättningen övervakas av Energimyndigheten, förra Energimarknadsverket.

Energimyndigheten fastställer i förväg för en några år lång övervakningsperiod en tillåten avkastning för elnätsverksamheten samt beräkningsmetoder för de elöverföringsavgifter, som faktureras.

Det kostar att föra över el från en plats till en annan eftersom det förutsätter tekniska system, som är i skick. Själva överföringen sköts i stamnät, regionnät och distributionsnät.

Jordkabel höjer kostnaderna

Nylander påminner att Fingrid Ab, som äger det nationella stamnätet, fortlöpande har höjt sina avgifter åt distributionsbolagen. Också statsmaktens skattebeslut har kännbart ökat kostnaderna de senaste åren.

– Dessutom skärps distributionssäkerhetskraven. Det ökar behovet att lägga distributionsnätet under jord.

Borgå Elnät Ab:s jordkabelutgifter är årligen fem, sex miljoner euro.

Också underhållet, utvecklandet och förnyandet av elnätet kostar, liksom även byggandet av helt nya nät samt det i nätet sysselsatta kapitalet.

– Man får inte heller glömma driftsövervakningen av elnätet och mottagningen av felanmälan dygnet runt, reparationerna av fel i alla situationer samt telefon- och internettjänsterna för kunder och mätningen av elförbrukningen, konstaterar Nylander.

Ekoenergi – miljön tackar

P

å Borgå Energi säljer man EKOel, som produceras i det egna biokraftverket i Tolkis och som certifierats av Finlands Naturskyddsförbund. Som bränsle används träbaserad biomassa.

För varje såld kilowattimme EKOel betalar Borgå Energi 0,01 cent till EKOenerginätverkets miljöfond, som investerar i ny miljövänlig energiproduktion och olika energisparprojekt. Genom att välja EKOel främjar konsumenten således alltid användningen av förnybara energikällor och koldioxidneutral energiproduktion.

Ett beslut att köpa EKOel är också en tydlig signal till producenten av miljövänlig el, om vilken elproduktion kunden vill att producenten skall investera i i framtiden.

Försäljningspersonalen på Borgå Energi ger tillsammans med Finlands Naturskyddsförbund gärna råd om hur EKOmärket kan användas för att stärka det egna varumärket.

Källa: www.ekoenergy.org/fi/

Omsättningen minskade

B

orgå Energi -koncernen omsatte under det första halvåret 27,7 miljoner euro, det vill säga ca 4 procent mindre än under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt var ca en miljon euro efter planerade avskrivningar på 4 miljoner euro.

Hela årets resultat väntas bli något sämre än i fjol.

Värmebehovet var under årets första sex månader ca 10 procent mindre än under föregående år, vilket klart avspeglar sig i förbrukningssiffrorna.

Elförbrukningen var 4 procent mindre än under motsvarande period år 2013.

9

Energimyndigheten övervakar prissättningen

på elöverföring

Energimyndigheten, som lyder under Arbetsoch näringsministeriet, ser till att nätbolagen i sin prissättning av elöverföringsavgifterna håller sig på en skälig nivå. Avgifterna i Finland motsvarar i dag genomsnittet i EU. TEXT OCH BILDER ROLF GABRIELSSON

– Den nya elmarknadslagens leveranssäkerhetskrav ökar nätbolagens investeringstryck.

Det här har beaktats i tillsynsmetoderna med hjälp av olika incitament, säger direktör Simo Nurmi på Energimyndigheten.

E

nergimyndigheten kan inte bestämma ett maximipris för elöverföringen utan regleringen stöder sig på en maximiavkastningsnivå, som myndigheten fastställer för respektive nätbolag.

– I praktiken betyder det här en indirekt tariffreglering genom att vi sätter ett tak för den avkastning, som de av kunderna uppburna överföringsavgifterna ger, förklarar Energimyndighetens direktör Simo Nurmi.

Skälig avkastningsnivå 3-6 procent

10

Före varje fyra års tillsynsperiod ger Energimyndigheten varje nätbolag ett myndighetsbeslut, i vil-

ket de metoder definieras, med vilka prissättningens skälighet kommer att bedömas.

– Under den tid, som tillsynen i sin nuvarande form ägt rum, det vill säga från och med år 2005, har man betraktat 3-6 procent som en skälig avkastning, berättar direktör Nurmi.

I praktiken fungerar systemet så att Energimyndigheten räknar ut en maximinivå för nätbolagets avkastning, som sedan efter tillsynsperiodens slut jämförs med den faktiska avkastningen.

– Om jämförelsen visar ett underskott betyder det att bolaget inte maximerat sin avkastning. Ett överskott åter betyder att bolaget med prissättningen skaffat sig en större avkastning än tillåtet.

Under följande tillsynsperiod måste överskottet jämnas ut. Ett underskott kan på motsvarande sätt jämnas ut med tariffhöjningar om nätbolaget anser det motiverat. Om det uppstått ett överskott under föregående period skall följande period ge ett lika stort underskott.

Hänsyn till bolagets och ägarnas intressen

Nu pågår den tredje tillsynsperioden och systemet har enligt Energimyndighetens direktör Simo Nurmi visat sig fungera bra.

–Man har funnit en förnuftig avkastningsnivå,

SHUTTERSTOCK

Innehavare av distributionsnät • • • • •

81 nätinnehavare Omsättning: 2,2 miljarder euro Affärsvinst: 0,5 miljarder euro Nätens längd: 400 000 km Andel jordkabel: 28,8 % (2012)

Energimyndigheten Energimyndigheten är en sakkunnigmyndighet, som hör till Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Myndigheten inledde sin verksamhet som Elmarknadscentralen när elmarknadslagen trätt i kraft den 1.6.1995.

Arbetet för att främja marknaderna har under årens lopp kännbart utvidgat Energimyndighetens verksamhetsområde och ökat dess uppgifter som tillsynsmyndighet. År 1995 hade Elmarknadscentralen 6 tjänstemän. I början på år 2014 uppgick Energimyndighetens personal till 70 anställda.

Mikroproduktionsöverskott kan säljas åt Borgå Energi En elkonsument och elköpare kan i dag också vara elproducent och elförsäljare. Än så länge är det inte många energibolag, som har sådana kunder – Borgå Energi har.

TEXT ROLF GABRIELSSON

som dels garanterar att kundens överföringsavgift håller sig inom skäliga gränser, dels garanterar att avgiften inte ur bolagets synvinkel sett är för låg.

– Det skulle inte vara någon mening med att driva ett bolag i konkurs eller åstadkomma ett elnätsförfall, konstaterar Nurmi.

Enligt honom skall man inte heller förbise nätbolagsägarnas intressen.

– Ägarna måste få en egen måttfull del av resultatet för att det också i framtiden skall vara intressant att syssla med sådan här affärsverksamhet i Finland. Överföringsavgifterna varierar allt mer

Höjningen av leveranssäkerheten till den nivå, som de nya bestämmelserna förutsätter före utgången av år 2028, beräknas kosta nätbolagen 3-6 miljarder euro. Det skapar ett tryck att höja överföringsavgifterna med i medeltal 15-20 procent.

Situationen varierar stort på de olika bolagens områden.

– I tätbebyggd stadsmiljö består elnäten till stor del av jordkabel, medan de i glesbygden i huvudsak utgörs av långa luftledningslinjer dragna genom skog.

Enligt Nurmi syns skillnaderna redan i överföringsavgifterna.

– De nya leveranssäkerhetskraven ökar ytterligare skillnaderna. Det kan man inget göra åt, konstaterar direktör Simo Nurmi.

D

et handlar om kunder, som har solcellpaneler eller ett litet vindkraftverk och inte alltid behöver all den el, som de producerar, och då kan sälja överskottet åt Borgå Energi.

Elhandelschef Benny Broman berättar att marknadspriset bestämmer det pris, som Borgå Energi betalar för överskottsel.

– Betalningen sker i form av en kreditering i elräkningen fyra gånger om året.

Avtal med Borgå Energi En mikroproducent kan sälja sin överskottsel åt Borgå Energi under förutsättning att han eller hon är bolagets elkund, det vill säga köper sin el av Borgå Energi då den egna produktionen inte räcker till.

– Vi gör ett avtal med mikroproducenten om köp av överskottselektriciteten, förklarar Broman.

Dessutom behövs ett avtal med Borgå Energis nätbolag, Borgå Elnät Ab om anslutning av mikroproduktionen. Huvudsäkringen hos det hushåll eller företag, som har mikroproduktion får vara högst 3x63 amper.

Intresserad?

Enligt Broman var det bytet av Borgå Energis nätkunders elmätare till tvåvägs fjärravlästa mätare, som gjorde möjligt att sälja mikroproducerad överskottsel åt bolaget.

Om mikroproduktion intresserar går det bra att vända sig till följande personer: Driftchef Mikael Hämäläinen, 050 433 9030 Anslutningsrådgivare Berndt Hjelt, 040 672 1460 och Försäljningschef (företagskunder) Markus Weckström, 0400 713 353.

Information om mikroproduktion av el finns också på Borgå Energis hemsida.

11

IDEAS -projekti

Hur kunde borgåborna minska sin energiförbrukning och höja sin självförsörjningsgrad?

Det här klarläggs nu i Äppelgårdens stadsdel som en del av EUprojektet IDEAS. Det har sysselsatt Johanna Rosqvist i ett års tid.

TEXT SEPPO IISALO KUVA PÄIVI AHVONEN

Invånarnas motivation är av avgörande betydelse för hur energisparandet skall lyckas, konstaterar diplomingenjör Johanna Rosqvist.

IDEAS-projektet visar vägen

U

tvecklingschef Jukka Rouhiainen leder Borgå Energis deltagande i IDEAS-projektet.

Han rekryterade Johanna Rosqvist sommaren 2013 för sakkunniguppgifter i projektet.

– Jag kom med i projektet i ett skede då det visat sig vara mera krävande än väntat, och realiseringen krävde tilläggsresurser, berättar Johanna Rosqvist.

IDEAS är ute efter lösningar för ett energisnålt boende och till det behövs

12

nya verktyg. Det är sådana man nu söker i Äppelgården i Skaftkärrsområdet i Borgå.

I projektet, som pågår till år 2015, deltar utöver Borgå Energi, Borgå stad och utvecklingsbolaget Posintra från Finland även forskningsorganisationen VTT. Samarbetspartner finns också i England, Frankrike och Israel.

Effektiva verktyg

Äppelgårdens småhusområde är IDEAS-projektets finländska försöksområde. Enligt Johanna Rosqvist har

IDEAS, på engelska Intelligent Neighbourhood Energy Allocation and Supervision, är ett forskningsoch utvecklingsprojekt, vars syfte är att få människorna att ändra sina vanor i en energieffektivare riktning. Borgå Energi har en central roll i projektet.

tt

PB

E

Ny

Vi kan alla påverka” Diplomingenjör Johanna Rosqvist anser att både energibolagen och konsumenterna med sina egna åtaganden kan förbättra energi­ självförsörjningen och öka användningen av förnybara energiformer.

I Borgå har Tolkis biokraftverk en central ställning. Tack vare kraftverket har biobränslets andel i fjärrvärmeproduktionen kunnat ökas till över 90 procent.

Men ännu finns plats för förbättringar, i synnerhet vintertid då det är som kallast och man tvingas starta naturgaskraftverket för att trygga el- och fjärrvärmetillgången under förbrukningstopparna.

– Elförbrukningstopparna infaller på morgonen före folk åker till jobb och skolor samt mitt på dagen och på kvällen. Fjärrvärmetopparna slår till på morgonnatten.

Invånarna kan själva med det de gör bidra till en utjämning av topparna och på det sättet främja användningen av förnybara energikällor, säger Johanna Rosqvist.

drygt 20 borgåfamiljer, som bor i fjärrvärmeuppvärmda egnahemshus, gått med i försöket.

– Den projektfas, som börjar i höst, räcker nio månader. Under den tiden informerar vi invånarna om deras energiförbrukning och hjälper dem att utnyttja förnybara energikällor.

IDEAS-projektet ställer tablettdatorer till de deltagande familjernas förfogande. Med dem och med hjälp av ett för projektet utvecklat program kan de följa med både sin el- och fjärrvärmeförbrukning .

– På detta sätt får invånarna realtida uppgifter inte bara om energiförbrukningen i sina hem utan också om hur mycket enskilda hushållsapparater förbrukar.

Johanna Rosqvist och de övriga projektinvolverade tror att den här informationen skall hjälpa familjerna att minska sin energiförbrukning och spara dem reda pengar.

Hur väl det lyckas ser man hösten 2015 då resultaten analyseras och tolkas.

Jämförbara uppgifter får man från ett annat bostadsområde av motsvarande typ i Borgå. Invånarnas energiförbrukning där jämförs med resultaten från försöksområdet.

– Jag väntar med spänning på hur nyttigt det här försöket skall upplevas av Äppegårdens invånare och vilka resultat de skall uppnå i sina energisparsträvanden, berättar Rosqvist.

Så här såg arbetsplatsen ut vid Magistratgatan i Näse i Borgå i mitten på augusti.

På bilden syns vid sidan av fjärrvärmerör också kablar av olika slag.

Stamrörsledningen förnyades i Näse TEXT SEPPO IISALO BILD PÄIVI AHVONEN

B

orgå Energi förnyade i augusti-september stamrörsledningen i fjärrvärmenätet på en ca 300 meter lång sträcka i Näse. Det har då och då varit problem med de gamla rören från år 1981 och därför ersattes de med nya rör med en diameter på 40 cm. Enligt planerna skulle arbetet vara slutfört till slutet av september.

– Fjärrvärmekunderna i centrumområdet får sin fjärrvärme via de nya rören, som kommer att betjäna oss långt in i framtiden. På den aktuella rörledningssträckan finns några anslutningar och värmeleveranserna till dem har i någon mån störts av saneringsarbetena, närmast i form av ett par korta värmeavbrott, berättar chefen för värme och produktion, Ari Raunio.

Rörledningsförnyelsen i Näse var ett av Borgå Energis största fjärrvärmesaneringsprojekt den gångna sommaren.

– Enstaka nya kunder ansluter sig i jämn takt till nätet och nätet byggs ut, men som helhet är nybyggnadsverksamheten för närvarande något lamare än vanligt, konstaterar Raunio.

Borgå Energi har nu sammanlagt ca 1 980 fjärrvärmekunder, varav 280 i Lovisa.

Transformatorkonst förtjusar

T

ransformatorstationen i Gammelbacka fick i somras ett nytt utseende då konstskoleeleverna Iris Haapanen och Ville Pölhö målade om plåthöljet. Den skojiga helheten, som för tankarna till tecknade serier, sitter perfekt i höghusmiljön.

– Mycket fint! kommenterar Borgå Energis informationschef Nina Fransas kort och gott.

Under de två senaste somrarna har konststuderande redan målat 8 transformatorstationer till stadsbornas ögonfröjd.

13

Mamma Mia

-musikalens stjärna kopplar av på stugan Mia Hafrén tillbringade hela sommaren i Lovisa i sitt andra hem.

Samtidigt övade hon sångerna i Mamma Mia -musikalen, som baserar sig på musik av ABBA. På hösten börjar också FORK-gruppens tioårsshow.

TEXT REIJA KOKKOLA BILDER VIRPI LEHTINEN

MIA HAFRÉN Kommer från Lovisa.

Bor i Kronohagen i Helsingfors Är sambo, har en dotter och stor släkt.

Familjeombildningen förde med sig tre fullvuxna ”bonusbarn”.

Haft tv-roller i ”Tahdon asia”, ”Hovimäki”, ”Harvoin tarjolla”, ”Klikkaa mua” etc.

15

I idyllen i Mia Hafréns andra hem, finner själen ro.

S

kådespelaren Mia Hafrén berättar att hon njutit av sommaren på stugan i Pernå i Lovisa. Rättare sagt är det över hundraåriga huset i skuggan av en gammal ek inte bara ett fritidsviste utan Mias och dottern Livias samt filmfotografmaken Jan Nymans andra hem, dit familjen åker från sitt Helsingforshem för att njuta av naturens skönhet alltid då det är möjligt.

– Ibland kommer vi bara för att bada bastu. Vännerna i Helsingfors skrattar att vi inte längre gör dem sällskap någonstans.

Vi måste till Lovisa alltid då det bara är möjligt. Ett stort hus blir ju heller aldrig färdigt, så det finns ju också alltid något, som behöver repareras, berättar Mia.

”Batterierna behövde säkert laddas.”

Mia Hafrén har ett arbetsdrygt år framför sig, varför batterierna säkert behövde laddas på stugan.

Mia har huvudrollen i Svenska Teaterns uppsättning av Mamma Mia -musikalen och nästan samtidigt inleds den populära capellagruppen FORKs tioårsjubileum med konsert- och turnéuppträdanden. Stora och krävande projekt bägge, så man kunde ju tro att det skulle vara nästan omöjligt att få tidtabellerna att passa samman. Då Mia hörde att hon fått huvudrollen i musikalen är det följaktligen helt förståeligt att hennes glädje blandades med en gnutta oro över hur hon skulle hinna med allt.

– Jag gjorde emellertid upp en i mitt eget tycke vattentät plan, som gör att jag kan vara med i både jubileumsturnén och musikalen. Det betyder sju eller åtta uppträdanden i veckan i 48 veckors tid.

Mia tackar sin familj för dess stöd. Sambon, som jobbar som filmfotograf, är fullt införstådd med en uppträdande persons liv.

– Naturligtvis tänkte jag på familjen och gruppen. Det jag gör inverkar direkt på dem. Men om jag inte gripit den här chansen kunde jag ha ångrat det bittert senare, resonerar Mia. FORKs jubileumsshow bjuder på de bästa sångerna från gruppens tioåriga karriär.

Materialet är förstås nog så bekant för Mia, men att uppträda är alltid krävande både fysiskt och psykiskt. Hon sköter sin kondition genom att löpa, yoga och träna på gym.

– FORK har haft sina fram- och motgångar. Vi har upplevt fina stunder bland annat utomlands men de tio åren har också rymt mycket sådant osynligt arbete, utan vilket bandet inte skulle finnas idag. På scenen ger vi sedan allt, dansar och sjunger för fullt, småler Mia.

”Att uppträda är alltid krävande både fysiskt och psykiskt.”

Mia berättar att familjen Hafréns barn fick prova sina vingar i olika fritidssysselsättningar. De fyra barnen red, spelade och dansade. Mamma Hafrén körde dem till Kotka och Borgå om det inte fanns lämplig musik- eller dansundervisning i Lovisa.

– Mamma fick köra en hel del. Vi barn led ju inte av resorna, för det vi höll på med var

ju helt enkelt så roligt. Till slut åkte jag på danslektioner ända till Helsingfors. Jag sätter stort värde på att vi barn alltid hade våra föräldrars stöd. Vi fick prova på allt möjligt, men fick inte avbryta någonting mitt under säsongen. Man måste vara säker på att man vill fortsätta eller sluta, minns Mia. Barndomen och ungdomen i Lovisa var bra och trygg. Mia drar sig inte till minnes att det på den tiden skulle ha funnits just några problem alls. Man gick i skola och trivdes tillsammans med kompisarna. Allt man gjorde var ett nöje. En liten stad var en bra uppväxtmiljö.

– Inte var man rädd på den tiden fastän vi flickor kom hem gående sent på natten.

Mia småler åt minnet från ett sommarjobb på Lovisa torg. Som 16-åring fick hon tillsammans med en vän jobb som glassförsäljare. Sommaren var regning och affärerna gick dåligt. Flickorna underhöll sig själva med Abba-musik på enkasettbandspelare. Som mikrofoner använde de förstås glasstrutar. Föga anade Mia att hon en dag skulle uppträda med samma sånger på en stor scen.

– Publiken bestod då av de få människor, som rörde sig i regnet på torget.Då jag hör Dancing Queen kommer jag i den dag ihåg den där sommaren på Lovisa torg. Det föder alltjämt starka känslor.

”Yes, här kommer vi.”

Efter studentexamen började Mia studera på Teaterhögskolan i Helsingfors. Studentlivet i en stor stad kändes lockande.

– Känslan var att, yes här kommer vi.

Mia kom in i Teaterhögskolan vid första försöket. Många skådespelare har berättat att de traumatiserats psykiskt och fysiskt i den tuffa skolan. Mia återvänder i minnena till tiden för ett tjugotal år sedan. Också hon fick feedback, som det för henne som en ung människa tog sin tid att smälta.

– Lyckligtvis har jag alltid haft en stark självkänsla, skrattat Mia. Att med en gång hoppa med i de första sångövningarna för Mamma Mia -musikalen med soloframträdanden och allt var inte det lättaste. Mia saknade plötsligt sin bekanta kör omkring sig och tänkte, hjälp, duger jag.

– ABBAs musik är tekniskt svår att sjunga. Lyckligtvis är alla kolleger sporrande, vänliga och ljuvliga! Jag är vid gott mod ifråga om musikalen. På samma sätt ser jag fram emot FORKs jubileumsår, säger Mia.

Mamma Mia -musikalen spelas för fulla hus på Svenska Teatern.

Huvudrollerna presenterades på ett pressinfo.

Foto: Nicke von Weissenberg MAMMA MIA! MAMMA MIA! London 2013-2014

FORKs jubileumsshow har sin premiär på Alexander teatern i november och därefter börjar en jubileumsturné. .

17

Tema I G EKOLO

Sötsaker med Borgå mått

18 Katarina Enholm.

Brunbergs berömda Alku-karameller och Kyssar smälter i munnen på både finländare och utlänningar.

Chokladfabriken i Borgå har totalt ett fyrtiotal produkter i sitt sortiment: choklad, lakrits, marmelad, toffee och andra delikatesser – en årlig produktionsmängd på över en miljon kilo.

TEXT ROLF GABRIELSSON BILDER EEVA KANGAS

U

ngefär 70 procent av Brunbergs produktion är chokladprodukter av olika slag och fabriken vill därför kalla sig för en chokladfabrik.

– I Finland finns utöver oss bara två andra företag – Fazer och Panda – som själva tillverkar sin choklad, berättar Brunbergs verkställande direktör Katarina Enholm.

Brunberg är framförallt känd för sina tryfflar och Kyssar.

Borgåfabriken producerar årligen över en miljon sådana. Bolaget utvidgade år 2007 sitt chokladsortiment med laktosfri mjölkchoklad och är fortfarande den enda tillverkaren av sådan choklad i hela Norden.

– Vår laktosfria choklad är dessutom glukosfri, tillägger Enholm.

Brunbergs äldsta produkt är den över hundraåriga Alku-gräddtoffeen. Enligt minnesuppgifter kommer karamellens recept från St. Petersburg. I början på 1900-talet var det vanligt att man hämtade sakkunskap om sötsakstillverkning från Ryssland.

Ett ansett varumärke

Som varumärke hör Brunberg till de 100 mest ansedda i Finland. Enligt verkställande direktör

Sötsaksförsäljare Sonja Pennanen visar upp sortimentet i butiken vid Mellangatan.

Brunberg i ett nötskal • Verksamheten inleddes år 1871 i Borgå under namnet A.W. Lindfors bageri.

• Bageriet utvidgade år 1897 sin verksamhet med sötsaksproduktion.

• Lennart Brunberg började år 1907 som lärling hos Lindfors och grundade Brunbergs karamellfabrik år 1922.

• Från och med 1958 har företagets namn varit Brunberg Ab • Företaget ägs av familjerna Brunberg och Somervalli.

• Personal 60 anställda • Verkställande direktör Katarina Enholm • Omsättningen var 7,2 miljoner euro år 2013.

• Exporten står för ca 4 procent av exporten.

19

”Japanerna är förtjusta i nougatchoklad.”

Katarina Enholm baserar sig företagets framgång på fyra centrala faktorer; högklassiga råvaror, en engagerad personal, flexibilitet och ett differentierat produktsortiment.

Sötsaksbranschen gick i fjol som helhet på minus. En orsak var sötsaksskatten, som trädde i kraft 2011. Brunberg lyckades emellertid att avvikande från den allmänna trenden öka sin omsättning och sin affärsvinst.

Enholm tackar också i detta sammanhang företagets engagerade personal.

– Hos oss är anställningsförhållandena långa och personalomsättningen ytterst liten. Många anställda har barn, som fortsatt i föräldrarnas spår.

En turistattraktion

Med ekoel förstås

B

runbergs Alku-karameller och Kyssar görs liksom också företagets andra sötsaker med Borgå Energis ekoel. Uppvärmningen sköter Brunberg Ab med Borgå Energis fjärrvärme, som till nästan etthundra procent produceras med förnybart bränsle.

El behöver man för själva sötsakstillverkningen, men också för kylning av fabrikssalen. Grytor och maskiner producerar mycket värme.

Företaget har nyligen investerat i en ny kylutrustning, som i utomhustemperaturer på upp till plus 5 grader fungerar energisparande utan kompressorer.

Sötsakstillverkningen är rätt så energiintensiv. Brunberg Ab förbrukar årligen ca 1,7 miljoner kilowattimmar el i sin fabrik. Bolagets fastighetschef Ted Björkstrand tackar Borgå Energi för ett långvarigt, gott samarbete.

– Ett bra exempel är den nya transformator, som Borgå Energi flexibelt installerade åt oss, när vi i samband med den i somras realiserade stora investeringen i ny fabriksutrustning upptäckte att den gamla transformatorns kapacitet inte längre räckte till.

20

PÄIVI AHVO NEN

Brunberg är inte bara ett känt varumärke utan också en av Borgås mest kända turistattraktioner. Bolagets fabriksbutiker toppar många turisters must-besökslista.

Fabriksförsäljning har varit en del av Brunbergs verksamhet ända sedan 1950-talet.

– Både fabriksbutiken och butiken vid porten till Gamla stan i Borgå är mycket populära, berättar Enholm.

I synnerhet butiken i Gamla stan besöks av många turister.

Asiaterna är en växande turistgrupp.

Japanerna tycker om nougatchoklad, vet Enholm berätta. Än kineserna då, vad köper de?

– Rischoklad.

Miljoninvestering ökar produktionskapaciteten Den nya chokladgjutningslinje, som Brunberg inhandlat från chokladlandet Schweiz, är en miljoninvestering, med vilken företaget säkrat sig möjlighet att öka produktionen.

– Det här är vår största maskininvestering på 25 år och med den fördubblar vi vår chokladproduktionskapacitet utan att behöva öka arbetsskiften, berättar verkställande direktör Katarina Enholm.

Tema I G EKOLO

Från börsjobb mitt ut i skogen Esbobon Jussi Pekkinens liv tog en helt ny vändning för ett och ett halvt år sedan.

TEXT ROLF GABRIELSSON BILDER EEVA KANGAS

21

”Närmat är en självklarhet för en gård, som erbjuder naturupplevelser.”

J

ussi Pekkinen beslöt efter långt och moget övervägande lämna sin förmansställning på ett nordiskt börsbolag för att bli husbonde på heltid på Råmossa gård, som i sin verksamhet specialiserat sig på naturupplevelser.

Råmossa i Illby i Borgå hade 14 år tidigare i sin helhet övergått i Pekkinens ägo i en generationsväxling. Från det hade han självständigt skött släktgården som husbonde i tredje led.

– Att samtidigt sköta ett krävande börsbolagsjobb och bo i huvudstadsregionen blev utmanande, beskriver han situationen, som ledde till att husbondeskapet dag för dag började te sig allt mer lockande. Våren 2013 hade han så gjort slag i saken och har sedan dess varit husbonde på heltid på den gamla släktgården, forststuderande och borgåbo.

– Det var från någonting helt annat, som jag hoppade hit, mitt in i skogen, skrattar han och säger sig nu vara en nöjd singelskogsbonde.

– Det här är min grej – jag vet bara alltför väl vad det betyder att jobba i en kvartalekonomi.

Naturupplevelser ekologiskt serverade

På Råmossa gård erbjuder man skräddarsydda naturupplevelser för grupper eller varför inte också för bara en enskild kund.

22

”Ett upplevelsepaket kan till exempel bestå av en utflykt med snöskor och en lägereldslunch.”

Prioriteringarna i verksamheten ligger på ekologi och trygghet.

För Pekkinen själv betyder ekologi bland annat att man använder lokala tjänster.

– Borgåarkitekten Aarne Launos har planerat gårdsbyggnaden, som ortsbon Tuure Jordan timrat av timmer ur gårdens egen skog.

Virket sågades på ort och ställe i en fältsåg.

– I den pågående ombyggnaden inomhus samarbetar vi bland annat med inredningsexperten Ingrid Wiertz från borgåföretaget Vivante Home Interiors.

Ekoel från Borgå Energi

F

ör husbonden på Råmossa gård, Jussi Pekkinen betyder ekologi bland annat användning av Borgå Energis ekoel.

Ekoel var tidigare en nästan obekant sak för honom, tills Borgå Energis försäljningschef Janette Englund föreslog den för Råmossa gård.

– Nu när jag satt mig litet närmare in i saken är jag övertygad om att ekoel lämpar sig utmärkt för oss och vårt affärskoncept.

Närmat är en självklarhet för en gård, som erbjuder naturupplevelser.

– Svamp, fisk, vilt, potatis, sallad, bär – allt har vi tillgång till alldeles i grannskapet.

Enligt Pekkinen har ren, god mat allt som allt blivit viktigare också inom naturturismen.

– Maten skall smaka, vara mångsidig och hälsosam från morgonmålet ända till middagen – sakkunnigt valda vin inte att förglömma. Och också med maten skall man höja sig över andra.

Det lokala ett trumfkort

Verksamheten på Råmossa gård kör i gång för fullt i höst.

– När ombyggnaden inomhus blivit färdig kan vi ta emot också nog så krävande kunder. Utomhus skaffar vi en badtunna och förstorar terrassen, berättar Pekkinen.

– Mina energisprudlande 20- och 22-åriga studerande döttrar är färska aktionärer i företaget och deltar bägge i verksamheten.

De har fört in många idéer och ungt tänkande i vårt familjeföretag. Sonen Peter, som är 14 år, arbetar som allt i allo på gården.

Ett gott slutresultat når man genom att samarbeta med andra lokala aktörer. Som exempel nämner Pekkinen borgårestaurangen Zum Beispiel.

– Restaurangens köksmästare Georg Simojoki bor på Postbacken, varifrån det inte tar honom länge att komma den fyra kilometer långa vägen hit för att skapa matupplevelser åt gårdens gäster.

Förnybar energi använder naturturismföretaget också för uppvärmning.

– Vi har både jordvärme och vedeldning. Solen skiner på huvudbyggnadens pulpettak från sydlig och västlig riktning under en stor del av dagen och jag har därför funderat en del på solenergilösningar och tänkt diskutera saken närmare med Borgå Energi.

Också Haikko Gård och hotell Onni hör till gårdens samarbetspartner.

– Vi satsar på att få gästerna att alltid känna sig välkomna.

Om till exempel Haikko Gård vill erbjuda en övernattande rysk familj ett besöksobjekt, där familjen i trygga förhållanden kan plocka svamp och röra sig i naturen, så kan vi ställa upp med det.

Mångsidiga upplevelser

Råmossa vill inte vara ett ställe, dit man kommer i förbifarten.

– Verksamheten baserar sig på att man tar kontakt med oss och kommer överens om ett besök och det man vill ha. Alternativen är många beroende på årstid. Natur-, ödemarks- och upplevelsearrangemang ordnas i enlighet med vildmarkslivets åtta årstider.

– Ett upplevelsepaket kan bestå av en utflykt med snöskor och en lägereldslunch. Under utflykten visar vildmarksguiden hur man gör upp eld i en vintrig skog. Och som avslutning bastu, badtunna och kvällsbit.

För företagskunder är jaktdagar arrangerade i enlighet med traditionell finländsk vildmarkskultur enligt Pekkinen något av det bästa man kan tänka sig.

– Det finns massor av möjligheter. Priset varierar beroende på gruppens storlek och programmets omfattning.

Japanerna är vid sidan av tyskar och ryssar enligt Pekkinen en ny tydlig målgrupp. Det skulle därför finnas plats för japansk-, rysk- och tyskspråkiga vildmarksguider på Råmossa.

23

www.ramossa.fi

Tema I G EKOLO

Inred med belysning

k e a m e te

valaisinliike

Modetrenderna i belysningsarmaturvärlden växlar. Koppar är nu verkligt in.

TEXT MAARIT GABRIELSSON BILDER EEVA KANGAS

B

orgåföretaget Sessak Ab, som specialiserat sig på inredningsbelysning, satsar vid sidan av importprodukter på egna lampmodeller och egna designers.

– Belysningen har i dag en mycket centralare roll i heminredningen än på 1980-talet, då vi inledde vår verksamhet.

På den tiden räckte det med en taklampa, berättar företagets verkställande direktör Svante Siggberg.

I dag används belysning för att göra inredningen flottare.

– Det får finnas många olika lampor i

24

ett rum, de bör vara personliga och de skall passa ihop med den övriga inredningen.

Fart på försäljningen från Habitaremässan

Sessak deltar regelbundet i Habitare-mäs�san, som är den viktigaste inredningsmässan i Finland. På mässan presenterar företaget sina nyheter för både konsumenter och återförsäljare.

– Den här hösten visade vi upp bland annat borgådesignern Kasper Nymans tidlösa takarmaturserie. Den består av tre olika delar. Genom mellanrummen mellan delarna filtreras ljuset uppåt och nedåt.

– Vi visade också Matti Syrjäläs Corner-betongarmaturer, Juho Pasilas Selma och Vilho -keramiklampor samt Antti Keskinens lampor Tulip och Koti-lo, som också är gjorda av keramik och glas, berättar marknadschef Staffan Siggberg.

Koppar och keramik trendmaterial

Modetrenderna växlar också i belysningsarmaturvärlden. Enligt Staffan Siggberg är det koppar, som nu är verkligt in.

Keramik är ett annat material, som igen är på modet. En ljus keramikarmatur släpper vackert ljuset igenom.

Kork är ett material, som man kanske

PÄIVI AHVONEN

Familjeföretag

S

kologia

essak är ett familjeföretag i Borgå, som grundades år 1984. Svante Siggbergs son Staffan började redan i skolåldern sommarjobba på företaget. Efter att han fått sin handelshögskoleexamen var det klart att det fanns plats för honom i det egna företaget.

På lönelistan finns i dag sex personer.

Företaget har tre försäljningsrepresentanter, två i Finland och en i Estland.

Färdiga belysningsarmaturer importeras i huvudsak från Sverige, men företaget har också import från Holland, Spanien, Tjeckien och asiatiska länder. Produkterna säljs i branschaffärer och välsorterade varuhus.

Outlet-butik i Borgå Sessaks Outlet-butik håller öppet må-fre klockan 9-17. Adress: Snickarsvängen 6, Borgå. Tfn 019 534 0300. www.sessak.fi

inte i första hand förknippar med belysningsarmaturer, men de passar bra i moderna utrymmen.

– De flesta av våra kunder gillar enkel nordisk stil, som fått ett starkt fotfäste också i Centraleuropa, berättar Staffan Siggberg.

Enligt honom är det en lång process att få en ny belysningsarmatur klar för försäljning.

– Det tar ett år eller till och med ett och ett halvt år. Därför ökar den egna formgivningens betydelse. Vi satsar allt mera på egen design.

Tiina Espo och Camilla Sivén (övre bilden) visar säsongens hitprodukter.

25

N

y tt

PBE TEXT ROLF GABRIELSSON OCH SEPPO IISALO

Tyskland satsar på förnybart

D

en förnybara energins andel av elproduktionen fortsätter att öka i Tyskland.

Under det första halvåret hade 31 procent av totalproduktionen sitt ursprung i förnybara energikällor. Av denna andel producerades 27 procent med vind, sol och biomassa, resten med vattenkraft.

De förnybara energikällornas andel i elproduktionen i Tyskland var för första gången större än brunkolets andel.

Solenergiproduktionen ökade med 28 procent jämfört med de första sex månaderna 2013 och vindkraftsproduktionen med 19 procent.

EU

PA

N

y tt

RO

Källa: Energiinudstrin

NYTTOTION! A M I N FO R

Intresserad av solcellsel?

P

å Motivas webbplats finns färsk information om solcellsel. Materialet betjänar inte bara planerare utan också privatpersoner, som funderar på att skaffa solcellsel.

I materialet finns basuppgifter om solcellsel, utrustning, anskaffning och installation. Också lagstiftning, standarder, byggnadsbestämmelser, anslutning till elnätet och försäljning av el är ämnen som tas upp i materialet. Dessutom finns där exempel på driftserfarenheter och kontrollpunkter i solenergibaserad elproduktion.

www.motiva.fi/aurinkosähkö

Solcellsel bra också i Finland Borgåföretaget PlayGreen Ab har specialiserat sig på försäljning, planering och installation av solcellselsystem och har på några år redan levererat ca 100 nätanslutna system på olika håll i Finland.

TEXT ROLF GABRIELSSON BILDET PLAYGREEN OCH ROLF GABRIELSSON

26

Fungerande system Solcellselsystemet kopplas till säkringstavlan på hussidan av elmätaren.

Solcellselen, som kommer från panelerna på taket, ”tränger undan” elen, som kommer från det nationella elnätet.

När den egna produktionen är större än det egna behovet går överskottselektriciteten in i det nationella nätet.

Systemet betalar sig i bästa fall på tio år. För arbetsandelen kan man göra hushållsavdrag.

Olika alternativ

2 kW 1-fas solcellselsystem • 8 solcellspaneler, 14 kvadratmeter • Årlig elproduktion i goda förhållanden 1 800 kWh

3,5 kW 1/3-fas solcellselsystem • 14 solcellspaneler, 23 kvadratmeter • Årlig elproduktion i goda förhållanden 3 200 kWh

5 kW 3-fas solcellselsystem • 20 solcellspaneler, 33 kvadratmeter • Årlig elproduktion i goda förhållanden 4 500 kWh

D

et hela fick sin början när företagets ägare och verkställande direktör, Jouni Penttinen på sin fritid installerade solcellsel på sin sommarstuga och också åt bekanta.

– Jag märkte att det var svårt att få sakkunnig hjälp. Det gav mig tanken att här kunde finnas en affärsnisch och när också mina egna värderingar stödde tanken beslöt jag att grunda ett bolag.

Då skrev man år 2010.

– Priset på utrustningarna har efter det sjunkit så mycket att man med samma 10 000 euro, som man år 2010 fick ett 2 kilowatts solcellselsystem, nu får ett 6 kilowatts system.

Enligt Penttinen är ett solcellselsystem på 3-4 kW en förnuftig dimensionering i ett jord- eller fjärr-

– Solcellsel är ren, koldioxidfri och partikelutsläppsfri energi, som kan användas för alla slags elbehov i en fastighet, och också som elbilsbränsle, säger verkställande direktör Jouni Penttinen.

värmeuppvärmt egnahemshus. I ett hus med direkt eluppvärmning och en 500 liters varmvattenberedare kan man gå upp till system på 5-6 kW. För att slutresultatet skall bli så bra och hållbart som möjligt lönar det sig att välja paneler, som lämpar sig för nordiska förhållanden, och en takmekanik av god kvalitet.

Lätt att ansluta sig

De nätanslutna systemens popularitet växer. Enligt Penttinen beror det på att nätbolagen börjat köpa överproduktion och på att anslutningen till elnätet gjorts lätt.

Byråkratin är så gott som obefintlig.

– Numera behöver man bara fylla i en blankett. Det är Energiindustrins blankett och den sänds till nätbolaget, som kvitterar att saken är i sin ordning.

Borgå Energi samarbetar med PlayGrenn och andra solcellselföretag.

Ingen skatt!

F

ör mikroproducenterna förblir solcellselen skattefri enligt tullens skattelagtolkning.

Tullen, som underlyder finansministeriet, tolkar skattelagen så att alla solenergiproducenter över 50 kilowattampere bör registrera sig och betala skatt på produktionen om el körs in i distributionsnätet.

Solcellselsystemen i egnahemshus och stugor hamnar långt under glastaket, som gränsen på 50 kVA börjat kal�las. De är således inte skattepliktiga.

För många företag med stora solcellselsystem är tullens färska lagtolkning gift. Miljöminister Ville Niinistö och finansminister Antti Rinne förvånar sig över den uppkomna situationen och har skyndat sig att kräva en korrigering av skattelagen.

27

Lätt och kul!

KOONNEET SANNA NYLÉN JA NINA FRANSAS

Från lök till

ögonfröjd

Nu är det dags att sätta blomsterlök. De bjuder på ögonfröjd genast då snön smält.

TEXT JA ILLUSTRATION SANNA NYLÉN

S

nödropparna är de första, som börjar blomma. Det sker i mars. I april följer sedan vinterstjärnor, irisar och krokusar.

Maj är hyacinternas, pärliljornas, tulpanernas, narcissernas och scillornas tid. I juni är det kirgislökens och gårdstulpanernas tur att bjuda på färgprakt.

Man skall inte låta växternas blomningar skymma varandra: lågväxande arter passar bäst som kantväxter och högväxande i mitten på planteringarna eller längst bak.

I stenpartier kan man sätta lågväxande tulpaner, snödroppar och gula hundtandsliljor.

3. Krok

Perennarabatter dekoreras med fördel med högväxande tulpaner, kirgislök, storstjärniga hyacinter och liljor. Med små blommor som snödroppar och blåliljor skapar man en förtjusande blomsterö på gräsmattan.

Gör så här Lökarna sätts i jorden i september-november så att de hinner rota sig före tjälen. Hyacinter och narcisser står först i turen.

Blomsterlök trivs bäst i sandblandad jord och sätts med den spetsiga delen uppåt.

Jorden luckras upp ner till 30 cm:s djup.

Lökarna sätts så djupt att de täcks med ett jordlager två till tre gånger så tjockt som lökens storlek.

Ett lämpligt planteringsavstånd mellan lökarna är 10-15 cm för

Fingrarna i jord än en gång! en narcisser, ca 10 cm för tulpaner och några centimeter för smålök.

Lök, som glömts långt inne i något skåp, kan sättas i krukor ännu i början på året.

Håll krukorna i källaren den tid det tar för löken att rota sig och lyft dem fram på en ljus plats i april.

us

Tips!

lpaner u T .

2

I en och samma kruka kan man sätta många olika blomsterlökar. Sätt dem tätt i grupper så att de inte vidrör varandra. Sätt de största längst ner och de mindre lökarna i lager utanpå. Spetsarna på lökarna i det översta lagret får bli synliga. Slutför planteringen med ett tunt lager sand.

gislök r i k e t t ä 1. J

Fenkolskryddad Äppel-Spritzer DET HÄR BEHÖVER DU: Fenkolssirap 1 ½ msk fenkolsfrön 2,5 dl strösocker 2,5 dl vatten Spritzer 1 dl ofiltrerad äppelsaft 1 msk färsk citronsaft 3 dl mineralvatten

28

SÅ HÄR GÖR DU: Fenkolssirap: Mal fenkolsfröna i en mixer eller mortel. Lägg de malda fröna, sockret och vattnet i en liten kastrull. Koka upp på mellanvärme. Rör om då och då samtidigt som du fortsätter att koka tills blandningen tjocknar (ca 5 min).

Stäng av spisplattan, lägg locket på kastrullen och låt stå i 20 minuter.

Häll sedan blandningen genom

ett tätt såll och låt kallna i en halv timme. Sirapen kan förvaras i kylskåp i ett väl tillslutet kärl i ungefär en månad.

Spritzer: Blanda 2 msk fenkolssirap, äppelsaften och citronsaften i ett högt glas tillsammans med iskuber. Dekorera med äppelklyftor och en bit fenkolsstjälk med blad.

Recepth

an örn

PL ÄTTSMETEN 3 ägg 5 dl mjölk 2 dl vetemjöl 1/2 tsk salt 1 msk smör

NINA FRANSAS

Crépes med kantarellstuvning :

De mumsiga crêpsen smakar bra

VNINGEN: KA NTAR ELLSTU el ler ar nt ka 1 l färska ör sm 2 msk 1 lök ½ tsk salt l 3 msk vetemjö de äd 3 dl gr eppar ca 1 krm vitp tpeppar ar ca 1 krm sv

V

ispa ihop ägg och mjölk. Rör ner vetemjöl så att det blir en fast smet.

Låt smeten svälla i kylskåpet och gör kantarellstuvningen under tiden.

R

ensa och skiva svampen.

Hacka löken fint. Smält smöret, lägg ner svampen och löken.

När svampen börjar släppa vätska är det dags att pudra över mjölet under omrörning.

Tillsätt grädde, under omrörning, sjud

på svag värme tills stuvningen är lagom tjock. Strö över salt.

Låt såsen småputtra ca 5 minuter.

Tillsätt salt och det smälta smöret i plättsmeten. Stek plättarna medan stuvningen svalnar.

Fördela ca 2-3 msk kantarellstuvning på de svala crêpsen och rulla ihop dem.

Lägg dem i en ugnsform och strö över riven ost. Värm ugnen till 250 grader och gratinera crêpsen ca 10 minuter, tills osten fått lite färg.

Allmän belysning LEDlampa

Energisparlampa

Utomhusbelysning

Spotbelysning

Dimbar belysning

BILD MOTIVA

Kristallkrona

Bastu

LED-spotbelysningslampa Halogenlampa

LED-lampa

LEDlampa

Halogenlampa

Halogenlampa

med grönsallad.

Enkel lampinformation N

är höstkvällarna blir mörkare ökar behovet av ljus. Det finns belysning av många slag, men vad skall man välja och vilken typs lampa är bäst?

Webbplatsen Lampputieto har en smart lampvalsmaskin, som kan vara till hjälp.

Med den finner man lätt den lamptyp, som lämpar sig bäst för olika användningsbehov. www.lampputieto.fi/ lampunvalintakone

29

C

C

”Killarna f med att detår bara lov att stå ut träningarn är kvinnor med på mycket jär a, som har dubbelt så n på stänge rna.”

Ville ”Vilts u CrossFit Bo ” A alto, r gå

Kundien on vain kestettävä se, että samalla tunnilla treenaa naisia, joilla on puolta enemmän rautaa tangossa.”

Ville ”Viltsu” Aalto, CrossFit Porvoo

rossFit är en mångsidig och omväxlande träning, som görs med hög intensitet. Den är varje dag annorlunda och sker i grupp. Övningarna är naturliga för människan och i träningarna kombineras tyngdlyftning och gymnastik samt aerobiska övningar så som löpning och rodd.

Varje träning anpassas individuellt för varje deltagare genom att reglera motstånd, mängden upprepningar och intensitet.

– I princip kan vem som helst träna CrossFit, för övnin­ garna anpassas alltid till de olika deltagarnas kunnande

sk a par beroende

”

CROSSFIT

rossFit on monipuolista ja vaihtelevaa liikuntaa, jota harjoitetaan kovalla intensiteetillä. CrossFit-treeni on joka päivä erilainen ja sitä harjoitellaan yhdessä.

Liikkeet ovat ihmiselle luontaisia, ja treeneissä yhdistellään painonnostoa, voimisteluliikkeitä sekä aerobisia harjoitteita, kuten juoksua ja soutua.

Jokainen treeni sovitetaan kullekin treenaajalle sopivaksi muuttamalla vastusta, toistomääriä ja intensiteettiä.

TEKSTI JA KUVAT | TEX

AHVON EN T OCH BILDER PÄIVI

Koukut tava

”

tä pahalta, ”Se tuntuu aina yhauttimaan mutta siitä oppii n lla tavalla.” jollain kieroutunee Juha ”Jupe” Kokko, CrossFit Loviisa

a illa, Det känns alltid likt njuta av det men man lär sig at sätt.” på något underligt CrossFit Lovisa o, k ok K e” p u ”J a h u J

30

”

”

Samtidigt i Borgå Enligt thaiboxningsproffset och företagaren Ville Aalto finns det tre orsaker till grenens växande popularitet, den mångomtalade gemenskapen samt effektiviteten och det att det är roligt.

– Attityden är det avgörande. Om man vill komma lätt undan är CrossFit inte det rätta. Om man däremot är färdig att anstränga sig kommer resultaten snabbt. Övningarna lämpar sig verkligen för alla åldrar. Grenen är tuff men rolig. Det viktigaste är att övningarna görs rätt och med god teknik.

CrossFit Borgås deltagare är i 17–65 -årsåldern. Ungefär 80 procent av dem, som går nybörjarkursen, är kvinnor.

På gymmet kan man också idka thaiboxning, parakrobati och redskapsgymnastik. För barn och unga utlovas nya övningar.

och förutsättningar. Bäst lämpar sig grenen för dem, som njuter av hård träning, berättar Jupe Kokko på CrossFit i Lovisa.

På gymmet kan man också träna inomhuscykling, kettlebell, konditionsboxning och intervall. Övervakning och vägledning gör träningen trygg.

– Resultaten syns vanligen snabbt. Därför tycks det för de flesta vara mest utmanande att vila tillräckligt.

Det är framförallt mångsidigheten som tilltalar mig. Träningen är också mångsidig. Jag har nu tränat i 1,5 år och besöker gymmet fem gånger i veckan, visserligen ibland bara för att hänga runt, för det här gänget och den här stämningen är verkligen toppen.”

Irina Jokinen, Lovisa

Lajissa minua viehättää eniten sen monipuolisuus. Treeni on myös vaihtelevaa. Olen nyt harjoitellut 1,5 vuotta. Käyn viisi kertaa viikossa salilla, tosin välillä vain hengailemassa, koska tämä yhteisö ja tämä fiilis ovat ihan huippua.”

Irina Jokinen, Loviisa

Samaan aikaan Porvoossa Thainyrkkeilyn ammattilaisen ja yrittäjän Ville Aallon mukaan lajin suosion kasvuun on kolme keskeistä syytä: se paljon puhuttu yhteisöllisyys sekä tuloksellisuus ja hauskuus.

– Asenne ratkaisee. Jos haluaa päästä helpolla, ei CrossFit ole sopivin laji. Jos taas on valmis tekemään työtä, niin tuloksia syntyy, ja tämä oikeasti sopii kaiken ikäisille. Laji on rankka mutta hauska. Tärkein asia on se, että harjoitukset tehdään oikein ja hyvällä tekniikalla.

CrossFit Porvoon osallistujat ovat 17–65-vuotiaita. Noin 80 prosenttia alkeiskurssin kävijöistä on naisia.

Salilla voi harrastaa myös thainyrkkeilyä, pariakrobatiaa ja telinevoimistelua. Ja luvassa on jotain uutta temppuilua lapsille ja nuorille.

– Periaatteessa kuka vain voi harrastaa CrossFitiä, sillä harjoitukset sovitetaan aina yksilön mukaan. Parhaiten laji sopii niille, jotka nauttivat kovasta treenistä, kertoo Jupe Kokko CrossFit Loviisasta.

Salilla voi treenata myös sisäpyöräilyä, kahvakuulaa, kuntonyrkkeilyä ja intervallia. Valvonta ja ohjaus tekevät harjoittelusta turvallisen.

– Tuloksia syntyy yleensä nopeasti. Siksi haastavinta monelle tuntuu olevan lepo.

CROSSFIT

31