UPPVÄRMNINGSSÄTTET HAR BETYDELSE

Visst har det betydelse hur ett SMÅHUS värms upp!

Värmesystemet påverkar såväl boendekomforten som fastighetens användningskostnader och andrahandsvärde.

OOm du har planer att uppdatera värmesystemet i ett gammalt hus eller om du är i färd med att välja värmesystem till ett hus, som skall byggas, får du det bästa resultatet genom att ty dig till professionell hjälp. Det finns mycket att beakta och med en fackpersons hjälp finner du en pålitlig lösning lämpad för just ditt objekt. I planeringen samordnas invånarnas behov, ekonomiska aspekter, byggplatsens och byggnadens potential samt värmesystemets egenskaper. Klimatförändringen och de därmed förknippade energispar- och utsläppsminskningsbehoven förpliktigar att beakta till exempel koldioxid- och partikelutsläpp. Ur miljösynpunkt är det tillrådligt att skaffa en uppvärmningslösning, som använder förnybar energi. Det är också bra att ha i åtanke kostnaderna för hela systemets livscykel: investeringen i ett värmesystem kommer kostnader för service, underhåll och användning. Bränslepriset kan till exempel vara en stor kostnadspost i framtiden.

TEXT: NITA TORNI || BILDER: VIRPI LEHTINEN, NIKO LAURILA

RENA YMNIGHETSHORNET UPPVÄRMNINGSLÖSNINGAR

Det finns en uppsjö av olika uppvärmningslösningar på marknaden. Det lönar sig att noggrant bekanta sig med alternativen och också att överväga hybridlösningar, som utnyttjar flera olika uppvärmningsalternativ.

Eluppvärmning

Eluppvärmning kan implementeras antingen som vattenburen uppvärmning, luftuppvärmning eller radiator- eller golvuppvärmning. För vattenuppvärmning behövs en separat varmvattenberedare. Eluppvärmningen kan lätt kopplas till ett externt styrsystem, som optimerar elanvändningen och till exempel automatiskt sänker temperaturen i olika utrymmen då ingen vistas i dem.

För att sänka användningskostnaderna kan eluppvärmningen kompletteras med till exempel en luftvärmepump. Också vedeldning i värmelagrande eldstäder när det är smällkallt minskar behovet av köpt elenergi.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Finland. Fjärrvärme produceras i anläggningar för kombinerad värme- och elproduktion och i separata värmecentraler. Det går snabbt och lätt att ta i bruk fjärrvärme då det finns ett distributionsnät för fjärrvärme i närheten. Fjärrvärmevatten leds från fjärrvärmenätet till

EKOENERGI ÄR UTSLÄPPSFRI OCH LÄMPAR SIG DÄRFÖR VÄL SOM ENERGIKÄLLA FÖR DITT VÄRMESYSTEM!

BORGÅ ENERGIS FJÄRRVÄRME ÄR NÄSTAN 100-PROCENTIGT FÖRNYBAR.

husets värmedistributionscentral, där det finns värmeväxlare för uppvärmning av de olika utrymmena i huset och för varmvatten. Vattencentralvärme är det vanligaste värmedistributionssättet.

Luftvärmepumpar

Småhusägare kan välja mellan flera olika värmepumplösningar. Luftvärmepumpen utvinner värme ur utomhusluften och sprider den till rumsutrymmena i huset, luft-vattenvärmepumpen sprider värmen till ett vattenburet värmesystem medan frånluftsvärmepumpen återvinner värmen i husets frånluft. Luftvärmepumpar kan också användas för att förbättra kvaliteten på inomhusluften samt för nerkylning.

Rätt dimensionerad kan en luftvärmepump fungera som husets primära uppvärmningsmetod. Mestadels rekommenderas ändå ett annat uppvärmningssätt i reserv och som komplement under den kalllaste tiden. Vanligen används pumpens egna elmotstånd som ett sådant komplement.

Luftvärmepumparna lämpar sig också i sin tur utmärkt som stöd för andra värmesystem. Till exempel i eluppvärmda hus kan man med en luftvärmepump effektivt sänka uppvärmningskostnaderna.

Jordvärme

Jordvärmepumpen utnyttjar värme, som finns lagrad i mark, berg eller vatten. I djupare, ner i berg borrade värmebrunnar fås värme ur energi, som från jordklotets kärna överförs in i berggrunden samt ur varma grundvattenströmmar. Ett vattenburet golvvärmesystem lämpar sig särdeles väl som värmedistributionssätt för jordvärmepumpar.

Innan man skaffar en jordvärmepump är ansluts till en vattenburen värmedistribution. Både silon och pelletsleveranserna till tomten kräver gott om plats: ett medelstort egnahemshus förbrukar omkring åtta kubikmeter pellets om året.

En pelletskamin kan användas som komplement till ett annat uppvärmningssystem. Många modeller fungerar med termostat eller timer och en del kan kopplas till vattenburen värme eller varmvattenberedare.

det skäl att vara i kontakt med elnätbolaget på orten och få klarlagt att husets huvudsäkring är tillräckligt stor, och för att få veta om det behövs en så kallad mjukstart eller likströmsstyrd pumpmodell. Installation av jordvärmerörnät förutsätter åtgärdslov och, om meningen är att installera rörnätet i vattendrag, lov av vattenområdesägaren.

Solfångare

Ett miljövänligt solvärmesystem kan till exempel bestå av solfångare på taket, varmvattenberedare, pump- och styrenhet samt rörledningar. Värmen distribueras enklast med vattenburen golvvärme, vattenradiatorer eller som luftvärme. Bäst lämpar sig solfångarna som komplement till något huvuduppvärmningssystem.

Pellets

Pellets pressas vanligen av sågspån och träspån, ibland av flis och energived. Ett pelletuppvärmningssystem består av panna, brännare, matarskruv och silo. Systemet

Flis-, spån- och klabbpannor

Också i flis-, spån- och klabbpannor används trä som bränsle. Värmedistributionen sköts vanligen via antingen ett vattenradiatornät eller ett vattenburet golvvärmenät. Liksom i fråga om pelletsvärmen gäller det också i det här fallet att noggrant planera bränsleanskaffning och -lagring.

Eldstäder

Eldstäders uppvärmningseffekt skall inte underskattas! Fastän eldstäder sällan är den enda uppvärmningsmetoden är det lätt

att med dem komplettera andra uppvärmningssätt. Särskilt då det är smällkallt lönar det sig att använda en eldstad som komplement. Överväger man att skaffa eldstad lönar det sig att också titta närmare på lättanvända pelletskaminer.

Naturgasuppvärmning

Ett med naturgas fungerande uppvärmningssystem är långt jämförbart med oljevärme. Naturgasen lagras ändå inte såsom oljan utan uppvärmningssystemet ansluts till gasdistributionsnätet på orten. Den regionala tillgången på naturgas är mycket begränsad, men där den finns att tillgå kan den vara ett konkurrenskraftigt alternativ.

Oljeuppvärmning

Ett oljeuppvärmningssystem består av oljepanna, oljebrännare, regleranordningar och oljecistern. Också ett dylikt system ansluts till vattenburna värmedistributionssystem. Beroende på de stigande oljepriserna är det bara en liten del av småhusägarna som idag väljer oljeuppvärmning. Oljan är också ett fossilt och mycket långsamt förnybart bränsle, och det rekommenderas därför allmänt att man avstår från att använda den av bland annat miljöskäl.

Hybridlösningar

Med hybriduppvärmning avses en kombination av två eller flera uppvärmningssätt och alternering mellan dem till exempel i enlighet med års- eller dygnstid. Nivån på styranordningarna inverkar i betydande grad på systemets funktion och användningskostnader. Som bäst sörjer smarta anordningar för att uppvärmningssystemet vid varje given tidpunkt använder den förmånligaste energiformen.

INBESPARINGAR OCKSÅ GENOM ATT MINSKA UPPVÄRMNINGSBEHOVET

När man väljer uppvärmningssystem är det klokt att också tänka på hur man kan förbättra husets energieffektivitet och minska behovet av uppvärmning. Det är mycket sannolikt att alla investeringar i syfte att minska uppvärmningsbehovet är lönsamma. Byte av fönster, lösningar för värmeåtervinning, tätning av konstruktioner och/ eller isolering samt smart användningsstyrning kan märkbart minska husets värmesvinn och behovet av köpt energi.

Källor: Motiva, Energiatehokas Koti, Ymparisto.fi

UTSLÄPPSFRI

FJÄRRVÄRME

Produktion av fjärrvärme med biokraft är i linje med EU:s klimatmålsättningar.

Borgå Energi har i sin användning av förnybara energikällor nått nästan 100 procent i både el- och värmeproduktionen redan nu, årtionden i förtid.

Biovärmekraftverket i Tolkis producerar miljövänlig fjärrvärme och internationellt certifierad EKOenergi av skogsflis. – Vår fjärrvärme skiljer sig till sin fördel med sin utsläppsfrihet, berättar Borgå Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio. – Som biobränsle använder vi bland annat det skogsflis, som inte lämpar sig för annan fortsatt användning och som i annat fall skulle lämnas att ruttna i skogen. Att bränna flis förorsakar inte mera utsläpp än en naturlig förruttnelseprocess, varför man kan tala om verkliga nollutsläpp.

BEHÖVER DU HJÄLP MED VALET AV UPPVÄRMNINGSSÄTT? MOTIVA HAR EN JÄMFÖRELSERÄKNARE PÅ ADRESSEN: http://lammitysvertailu.eneuvonta.fi