STADSVÄRME UR MARKGRUNDEN?

STADSVÄRME

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, TAMPEREEN SÄHKÖLAITOS OY

Borgå Energis och 14 andra stadsenergibolags gemensamma geovärmeprojekt har avancerat till genomförandefasen.

DDen geovärmebrunn, som i forskningssyfte borras i Tammerfors, är redan över en kilometer djup.

Pilotborrningens första etapp på ett 1 000 meters djup nåddes i augusti. Borrningen har fortsatt i syfte att komma ner till ett djup på ca 3 000 meter. Förhandlingar förs om fortsatt borrning ända ner till ett måldjup på 6-8 kilometer när den första fasens resultat analyserats. Beräkningar visar att det på ca sju kilometers djup är tillräckligt varmt för att geovärmen direkt skall kunna användas som en betydande ny fjärrvärmekälla. På basen av forskningsresultaten bestämmer de projektdeltagande bolagen i sinom tid var för sig om de börjar borra efter geovärme på sina respektive fjärrvärmedistributionsområden. Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstid. Den förorsakar inga transportkostnader och det finns en färdig kundkrets för den i städer med vidsträckta fjärrvärmenät.

Målsättningen med forskningsprojektet är att utveckla en för finländska förhållanden passande borrteknik och samtidigt metoder, med vilka man så effektivt som möjligt kan utnyttja värmen ur en djup geovärmebrunn, som en del av fjärrvärmeproduktionen. – Det går att producera varmt vatten för distribution i ett fjärrvärmenät på många olika sätt. För fjärrvärmekunden är geovärmen ett intressant och bekymmersfritt tillskott i urvalet, för kunden kommer åt att utnyttja värmen i markgrunden utan tekniska ändringar i värmefördelningsrummet, konstaterar Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

I Finland finns det regionala skillnader i möjligheterna att utnyttja geotermisk energi. Geovärmepotentialen och den bästa teknologin får man reda på endast med hjälp av pilotbrunnar.

Som plats för den första pilotbrunnen valdes Tarastenjärvi i Tammerfors, där en djupbrunn nu borras intill Tammervoima värmekraftverk. Tammervoima är en så kallad baslastanläggning, det vill säga att det produceras fjärrvärme och el i den året om. – Placeringen intill en baslastanläggning som Tammervoima gör den till en utmärkt demonstrationsmiljö för en ny slags energiproduktion, förklarar Rouhiainen.

Effektmässigt kommer pilotbrunnen in-

Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstider.

ur markgrunden i Borgå?

te att vara särskilt märkvärdig, uppskattningsvis 2 MW, när till exempel en enhet i biovärmekraftverket i Tolkis har en värmeeffekt på ungefär 40 MW.

Målsättningen är att få geovärme in i fjärrvärmenätet i Tammerfors redan de närmaste åren. När det går att göra på ett säkert och kostnadseffektivt sätt kan man med geovärmen ersätta fossila bränslen. Geovärme är en förnybar naturtillgång, som inte påverkas av vare sig årstider eller väder.

Och när kunde det strömma geovärme i fjärrvärmenätet i Borgå? – Det är det ännu för tidigt att ens spekulera om, svarar Jukka Rouhiainen. Vi är intresserade, annars hade vi inte gått med i hela projektet, men fortsättningen beror i hög grad på forskningsresultaten. Än så länge ser det lovande ut.

Den första pilotbrunnen borras i Tarastenjärvi i Tammerfors.

GEOVÄRME

Geotermisk energi är solenergi lagrad i jordens ytlager och djupare ner värmeenergi, som alstras av radioaktiva ämnens sönderfall. Sådan energi har använts för värme- och elproduktion i decennier i geotermiskt aktiva områden som i Island, där den stiger upp till ytan som gejsrar.

I Finland tar geovärmeproduktionen ännu bara sina första steg. I Europa har teknologin redan långa anor. I Frankrike borrades de första energibrunnarna på 1980-talet. Det finns redan omkring 300 geovärmeanläggningar i Europa med en sammanlagd värmeeffekt på ca 5 000 megawatt. Eftersom det i de sydligare delarna av Europa inte alltid finns en färdig kundkrets via värmenät, som i Finland, har man i stället där hittat på olika slags andra användningsmöjligheter allt från spa-anläggningar till livsmedelsindustrin.

En geovärmebrunn skiljer sig från de välkända jordvärmebrunnarna såtillvida att jordvärme fås på ungefär 200-300 meters djup och geovärme på 6-8 kilometers djup. Jordvärmens temperatur måste dessutom ytterligare höjas med hjälp av värmepumpar innan den kan användas, medan vattnet i en geovärmebrunn färdigt är ungefär 100 grader hett. Någon värmepump behövs då inte och geovärmen räcker till för att värma upp till och med hela stadsdelar medan jordvärmen vanligen är en uppvärmningslösning för enskilda egnahemshus eller mindre boendesamfund.

Stadsenergibolagens geovärmeprojekt är unikt i Finland. Till exempel St1:s Deep Heat -projekt i Esbo genomförs med en tvåbrunnsmetod när pilotprojektet i Tammerfors baserar sig på en teknik med bara en brunn. Den liknar en normal jordvärmebrunn, där kallt vatten går in och hett vatten kommer upp tillbaka ur samma brunn.

Geovärme är enligt Jukka Rouhiainen definitivt framtiden. – Den är en effektiv lösning på vägen mot en utsläppsfri och koldioxidneutral framtid, säger han och påminner samtidigt om att Borgå Energis fjärrvärme redan nu är nästan hundraprocentigt förnybar.