Eko 2/2022

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING

SJÄLVFÖRSÖRJNING

STABILISERAR

Borgå Energi

äger 20 procent av Finska Kraft Ab

VARFÖR HAR ELEN

BLIVIT DYRARE?

Finland är en del av det samnordiska elsystemet

GÅR UNDER YTAN

Dokumentaristen Petteri Saario från Borgå berättar om förhållandet mellan människan och naturen

ELBRIST ÄR VÄRMEPERIODENS UTMANING.

I bilagan tips om bl.a. beredskap – spara bilagan!

5 NYHETER Spillvärme från Enstos fabrik återanvänds

Transformatorer till Hattulastrandens nya elstation

8 FÖRETAGET SOM ETT SMÖRGÅSBORD Borgå Energi äger 20 procent av Finska Kraft Ab

12 VARFÖR HAR ELEN BLIVIT DYRARE? Finland är en del av det samnordiska elsystemet

14 STATSSTÖD FÖR BETALNING AV ELRÄKNINGEN Hushållsavdrag och temporärt elstöd

Eko

I DETTA NUMMER

BILAGA s. 5

BILAGA s. 7

16 BORGÅ ENERGIS ELAVTAL OCH FJÄRRVÄRMEPRODUKTER

17 VARFÖR BEHÖVS KÄRNKRAFT?

På grund av energikrisen har man börjat ifrågasätta utfasningen

18 GÅR UNDER YTAN Dokumentaristen Petteri Saario från Borgå berättar om förhållandet mellan människan och naturen

22 ELBRIST Elbrist är mest sannolik under de värsta köldtopparna

s. 23 BILAGA

Praktiska tips och instruktioner om bl.a. beredskap inför elbrist

2 ELBRIST ÄR VÄRMEPERIODENS UTMANING

4 BEREDSKAPSINSTRUKTIONER FÖR HUSHÅLL

5 ENERGISPARTIPS

7 FLEXIBILITET I ELFAKTURORNA

8 INSTRUKTIONER FÖR STUGBOENDE

Vinterns energiutmaningar

Året som gott har färgats av den pågående energikrisen, vilket påverkar alla delar av samhället, inte bara Borgå Energi. Krisen har lett till begränsad bränsletillgång, kraftigt stigande el- och bränslepriser och risk för elbrist i vinter.

Sannolikheten för elbrist är svår att bedöma. Risken är förvisso betydligt större än under tidigare år, men personligen håller jag det ändå för osannolikt att vi skulle bli tvungna att begränsa elförbrukningen i vinter. Det är emellertid bra att hålla i minnet att även om det skulle uppstå elbrist och vi tvingades göra några timmars avbrott i eldistributionen inom vårt distributionsområde, så är det ändå en hanterbar situation. Rören fryser inte på den tiden och frysen smälter inte.

Detta sagt utan att försöka förringa de olägenheter situationen eventuellt innebär för våra kunder. Energikrisen är en direkt följd av Rysslands oberättigade anfallskrig mot Ukraina, där situationen dessvärre är mycket värre än här hemma hos oss.

I en eventuell elbristsituation strävar vi efter att hålla för samhället kritiska funktioner som sjukhus och räddningsverk utanför eventuella distributionsavbrott, men personliga behov, som våra kunder kan ha, är vi tyvärr inte i stånd att beakta.

Det är också bra att veta att vi redan i många år haft en klar plan för hur vi skulle reagera i en situation av det här slaget och att planen nu uppdaterats. I det här sammanhanget är det också bra att poängtera hur viktigt det är att vi sparar energi och klarar av att minska förbrukningen, inte bara i ekonomiskt sparsyfte utan också med tanke på elens tillräcklighet. Det här är särskilt viktigt att hålla i minnet om det blir riktigt kallt och verklig elbrist hotar.

Vi kommer i mån av möjlighet att förvarna våra kunder med textmeddelanden samt via medierna och de sociala medierna om eventuell elbrist och kommande distributionsavbrott. Bästa sättet att hålla sig a jour med situationen är via vår hemsida www.pbe.fi/elbrist.

Under året som gott har marknadspriset på el stigit kraftigt. Även vi har varit tvungna att höja priset på våra tillsvidareikraftvarande Original-produkter. Jag tycker ändå att vi jämfört med marknadsläget och våra konkurrenter lyckats hålla prisnivån rimlig. Om den kommande vintern för med sig utmaningar vad gäller betalningen av stora elräkningar, lönar det sig att i god tid kontakta vår fakturerare, till exempel via Ropo Online -tjänsten och flytta fram förfallodagen eller be om betalningsarrangemang.

Vi kan inte lova att det inte blir ytterliga prishöjningar även om bolagets målsättning varit att vi skall klara oss med de höjningar, som redan gjorts. Marknadspriserna har sjunkit något under slutet av hösten, så det ser ju redan litet ljusare ut. Det är emellertid alltjämt mycket stora risker förknippade med vintern på grund av de kraftiga svängningarna på elmarknaden. Bara som påminnelse att vårt resultat i fjol de elva första månaderna såg väldigt bra ut tills det rasade i december, då vi förlorade mer än 3 miljoner euro på grund av det kalla vädret och de kraftigt stigande priserna. Skulle det här upprepas i år finns det stor risk för att konsekvenserna för vårt bolag blir betydligt större den här gången.

Inför vintern har vi lagrat bränsle för att kunna hålla det varmt i Borgå. Det betyder flis, men också backupbränsle i form av gas och olja så att vi klarar de hårdaste konsumtionstopparna de gånger det är riktigt kallt. Den nya värmeackumulatorn i Vårberga hjälper oss också att jämna ut toppar i värmekonsumtionen.

Borgå Energi har som mål att göra gott lokalt och att vara ett konkurrenskraftigt alternativ för sina kunder även i svåra tider. Vi vill också ge någonting tillbaka åt vår ägare, staden - och därmed indirekt åt alla Borgåbor - i form av dividend. Samtidigt vill vi försäkra oss om att pengarna räcker till för nödvändiga investeringar och för vidareutveckling av bolaget så att det förblir lönsamt och ekonomiskt stabilt också i framtiden.

Måns Holmberg verkställande direktör

Borgå Energi -bolagen

Tolkis hamnväg 1 och 3

06750 Tolkis

PB 95, 06101 Borgå

019 661 411

www.pbe.fi

info@pbe.fi

Chefredaktör

Ella Kaasinen

Redaktörer

Rolf Gabrielsson

Maarit Gabrielsson

Nita Torni

Layout

Creative Peak

Tryckeri

PunaMusta

Upplaga 30 200 exemplar

Papper

UPM PrePersonal 90 g

UPM Fine 170 g

Eko-tidningen produceras så miljövänligt som möjligt.

Trycksaken är kolneutral och den träråvara som använts ansvarsfullt producerad.

Spillvärme från Enstos fabrik återanvänds i Borgå Energis fjärrvärmenät

En planerad ny investering i icke-förbränningsbaserad värmeproduktion, som utnyttjar lågtemperaturfjärrvärme, genomförs i Borgå i samarbete med teknologiföretaget

Ensto och expertföretaget

IOTOI Ab. Målsättningen med utvecklingsprojektet är att skapa ett nytt kyl- och energiuppsamlingssystem för produktionsutrymmen.

Om projektet förverkligas installeras en energiuppsamlingskrets för överskottsvärme i Enstos produktionsanläggning i Borgå. Uppsamlingskretsen fungerar som kylkrets för produktionen och omvandlar i ett värmeåtervinningssystem kopplat till fjärrvärmenätet i Borgå energieffektivt den överskottsvärme, som maskinerna i produktionsutrymmena alstrar, till värmeenergi.

Systemet baserar sig på IOTOI:s lösning för utnyttjande av fjärrvärmereturvattnet, vilken man i projektet vill utveckla för att i fjärrvärmenät kunna dra nytta av den betydande och outnyttjade spillvärmepotentialen i stora industrianläggningar så som Enstos. Den beräknade mängden spillvärme där är ca 14 000 MWh/a, varav ca två tredjedelar kan utnyttjas i Borgå Energis fjärrvärmenät.

I det nya investeringsprojektet förenas Borgå Energis samt teknologiföretaget Enstos målsättningar när det gäller miljö, samhällsansvar och hållbar utveckling. Enligt planerna skall projektet börja förverkligas år 2023. Borgå Energi har ansökt om investeringsbidrag för projektet av arbets- och näringsministeriet.

Ensto är ett tillväxtorienterat och internationellt familjeföretag i teknologibranschen, som utvecklar smarta lösningar för eldistributionsnät. Företaget har redan i 65 år fokuserat på elektricitet, långsiktigt och människonära. Ensto erbjuder elnätsbolag innovativa och pålitliga produkter och lösningar med lång livscykel relaterade till luftlednings- och jordkabelnät, nätautomation och smartteknologi. Ensto sysselsätter för närvarande ca 900 personer i 18 länder i Europa och Asien. Vår omsättning väntas år 2022 bli ca 170 miljoner euro.

www.ensto.fi

– Vi vill effektivera såväl energianvändning som värmeproduktion, varvid utnyttjandet av spillvärme spelar en central roll. Det här är alltså en fortsättning på våra tidigare projekt för utnyttjande av överskottsvärme, men också ett nytt steg i riktning mot framtida icke-förbränningsbaserad produktion av fjärrvärme, konstaterar Borgå Energis fjärrvärmechef Oskar Tillander

Enstos fastighetsdirektör Pekka Paananen ser betydande fördelar med samprojektet:

Iotoi Ab är ett expertbolag på cirkulärekonomins område med brett kunnande om tekniska innovationer, utmanande projektledning och utveckling av samhällsinfra. Företagets affärsverksamhet baserar sig på synergi: alla parter drar nytta av samarbete och slutresultatet är i stället för ett nollsummespel mera än summan av delarna.

www.iotoi.fi

– Det frigörs stora mängder värmeenergi från våra produktionsprocesser, som vi inte har kunnat dra nytta av i vår fastighet. Med hjälp av samarbetsprojektet med Borgå Energi och IOTOI kan vi maximera utnyttjandet av spillvärmen. Samtidigt kan vi på ett effektivt sätt uppfylla de kylbehov som behövs i våra produktionsprocesser utan att belasta miljön. Det här projektet stöder utmärkt framför allt våra målsättningar när det gäller hållbar utveckling: förbättrar arbetstrivseln genom satsning på arbetsmiljön samt minskar kolavtrycket.

TEXT: ELLA KAASINEN BILD: ENSTO

SAMMANSTÄLLDA AV: ELLA KAASINEN

Utvecklingsplan för Borgå Elnät

I enlighet med Energimyndighetens instruktioner lades utvecklingsplanen för Borgå Elnät i slutet på våren i år fram till påseende och för att kommenteras av alla våra intressenter. Ett tack till alla dem som då bekantade sig med planen och kom med kommentarer.

Ta i bruk den avgiftsfria sms-tjänsten för elavbrott

Vi skickar dig orsaken till avbrottet och den uppskattade avbrottstiden.

Mera information: www.pbe.fi/avbrottsvakt

Flyttelefonen betjänar

Då du flyttar kan du lätt och behändigt genom att ringa Borgå Energis flyttelefon, tfn. 019 661 4230, försäkra dig om att du genast har ström på din nya adress.

Flyttelefonen betjänar på finska och svenska från måndag till fredag kl. 8-18.

Lönar sig att utnyttja!

Borgå Elnät distribuerar el i Borgå, de södra delarna av Borgnäs samt i de västra delarna av Lovisa. Utöver energiöverföringen ansvarar vi för övervakning, utveckling och underhåll av elnätet i enlighet med gällande standarder och bestämmelser samt vår egen utvecklingsplan. Vi investerar årligen ca 8 miljoner euro i vårt elnät, till exempel i leveranssäkerheten i nätet, som är ca 3 700 km långt med omkring 37 000 anslutna kunder.

FÖRÄNDRAD VERKSAMHETSMILJÖ

Såväl elförbrukningen som elproduktionen är föremål för stora förändringar. Den så kallade energivändpunkten kommer att påverka vardagen för var och en av oss och dessutom alla samhällssektorer. Samhället fortsätter att elektrifieras och urbaniseras, vilket förutsätter investeringar i både stamnätet och de lokala elnäten.

Utvecklingen, byggandet och underhållet av elnätet baserar sig noggrant övervägd, myndighetsstyrd och -överva-

kad utvecklingsplanering. I utvecklingsplanen för Borgå Elnät Ab:s elnät beskriver vi i enlighet med Energimyndighetens bestämmelser hur vi har för avsikt att utveckla vårt eldistributionsnät på både kort och längre sikt. Dessutom öppnar vi i planen upp vår syn på bland annat förändringarna i vår verksamhetsmiljö, utgångspunkterna för utvecklingsplanen och kostnaderna för de i planen presenterade utvecklingslösningarna.

– Inom utsatt tid fick vi kommentarer till planen bland annat vad gäller mikroenergiproduktionens teknologiska utveckling samt i fråga om nettningen, konstaterar Borgå Elnäts planeringschef Kari Janhunen. På vår hemsida kan du bekanta dig med den slutliga, till Energimyndigheten överlämnade planen.

Bekanta dig med utvecklingsplanen www.pbe.fi/elnätets-utvecklingsplan

pbe.fi/feltjänster

Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributionsläge, också träd som fallit över linjen • Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden

Transformatorer till Hattulastrandens nya elstation anlände

Transformatorerna till Hattulastrandens nya elstation anlände till Finland i augusti. Transformatorerna av märket Koncar, som tillverkats i Kroatien och levererats av Multirel Oy, väger över 60 ton per styck. De har nu målats och monterats på sina respektive platser i elstationen.

Hattulastrandens nya elstation ersätter den gamla elstationen, som använts i mer

Nattström – vad är det och hur fungerar den?

Borgå Energi övergick den 1.7.2022 till att i prissättningen på dags- respektive nattström använda sig av den riksomfattande tidszonindelningen.

än 50 år, och kommer att stärka eldistributionen och leveranssäkerheten i centrum av Borgå med närområden.

I planeringen av den nya elstationen har speciell vikt fästs vid anpassningen av bygget till den i general- och landskapsplanen som landskapsmässigt värdefull definierade miljön. Byggnaderna och det sammanbindande stängslet bildar en dis-

tinkt helhet, som defragmenterar landskapsbilden och kompletterar det befintliga och kommande byggnadsbeståndet på området.

Bygg- och elarbetena fortsätter på området under ledning av byggnadsbyrån Nousiainen ja Sähkölandia. Den nya elstationen blir klar att tas i bruk i slutet på år 2023.

Om förbrukningen på ditt förbrukningsställe mäts skilt på dagen och natten har du ett på tidsel baserat elavtal. I ett tidselavtal faktureras dagstidsenergiavgift kl. 7.00–22.00 och nattidsenergiavgift kl. 22.00–07.00.

Nattidsenergiavgiften tillämpas varje dag kl. 22.00–07.00, även om laststyrningen skulle ske senare.

Laststyrningen kopplas på med slumpmässig variation för att utjämna belastningen på elnätet. Med den slumpmässiga variationen strävar vi efter att undvika skadliga belastningstoppar, vilket är särskilt aktuellt nu då vi gör oss beredda att på många olika sätt undvika en eventuell el-

brist. Man kanske lägger märke till att laststyrningen kopplas på när det hörs en liten knäpp från elcentralen. Elmätaren väljer dagligen slumpmässigt påkopplingen mellan kl. 00.00 och 01.00 (för kunder med så kallade massackumulatorer kl. 23.00–00.00). Frånkopplingen sker alltid kl. 07.00.

Man kan inte själv påverka styrningen från sin egen elmätare, men man kan kolla tariffändringen från den.

– Oberoende av den slumpmässiga styrningen hinner vattnet i den till nattström kopplade varmvattenberedaren bra värmas upp innan taxan byts till dagsström klockan 07.00, konstaterar Borgå Elnät Ab:s kundrelationschef Tomas Nordström.

Vattenkraftverket Stordalen i sydvästra Norge togs i bruk i början på senaste år. Det ägs till etthundra procent av Finska Kraft via SV Vattenkraft. Borgå Energis andel av anläggningens årsproduktion på ca 50 GWh är inemot 40 procent.

F Företaget som ett smörgåsbord

Finlands Kraft ägs av 17 lokala och regionala energibolag. Borgå Energi har den klart största ägarandelen, 20 procent. Bolaget, som verkar i enlighet med Mankala-principen, har som huvuduppgift att skaffa el åt sina ägarbolag och därmed att främja deras självförsörjning.

Tack vare sitt delägarskap i Finska Kraft är Borgå Energi vid det här laget i sin elanskaffning självförsörjande till ca 30 procent och nästa år till ungefär 50 procent. Resten köper Borgå Energi från marknaden.

Sin anskaffningsuppgift sköter Finska Kraft via sitt dotterbolag SV Vattenkraft Ab, sitt delägda bolag Puhuri Oy och dess dotterbolag samt via sitt delägda företag Kanteleen Voima Oy och dess dotterbolag NordFuel Oy. Dessutom har Finska Kraft via Industrins Kraft Ab andelar i kärnkraftverken Olkiluoto 1, 2 och 3 samt i Haapavesi värmekraftverk.

– Ägarnätverket gör det möjligt att delta i projekt, som inget av nätverkets omkring 30 bolag ensamt skulle kunna göra, konstaterar Antti Vilkuna, som också är verkställande direktör i Puhuri och SV Vattenkraft.

Enligt arbetsfördelningen bolagen emellan har SV Vattenkraft hand om vattenkraftsproduktionen och Puhuri om vindoch solkraftsproduktionen. Kanteleen Voimas dotterbolag NordFuel planerar att bygga ett bioraffinaderi i Haapavesi i anslutning till den förra torvkraftverksanläggningen.

På ”smörgårdsbordet” finns nu sju vattenkraftverk i Norge. Fem av dem äger SV Vattenkraft helt och i två av dem är bolaget majoritetsägare. Antalet vindkraftsparker är sex och två håller på att byggas. Tills vidare finns bara ett solkraftverk, en anläggning med 2 700 solpaneler i anslutning till vindkraftparken i Mäkelänkangas i Fredrikshamn.

Finska Kraft Ab:s verkställande direktör Antti Vilkuna förliknar det företag han leder vid ett smörgåsbord, där ägarbolagen kan hämta sådana projekt, i vilka ett deltagande bäst passar deras strategi, kassa och resurser.

Vad beträffar en eventuell anskaffning av mera norsk vattenkraft konstaterar Vilkuna att sådan nog kanske skulle finnas att köpa, men…

– Alla förstår att det med dessa marknadspriser åtminstone inte skulle vara billigt.

Borgå Energi får beröm av Vilkuna för att bolaget under sin vid årsskiftet pensionerade verkställande direktör Patrick Wackströms ledning i tiden gick åstad och skaffade vattenkraft från Norge. Beröm får också köpet av Olkiluoto-aktier under bolagets ledning.

– Finska Kraft må vara viktigt för Borgå Energi, men Borgå Energi är nog vikti-

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: FINSKA KRAFT

gare för Finska Kraft. Vi behöver bra, stabila ägare. I Borgå finns ett energibolag, som stadigt följer sin önskade, utstakade kurs, säger Antti Vilkuna.

Allt som allt förfogar Finska Kraft i dag över en produktionskapacitet på 50 megawatt (MW) vattenkraft, 165 MW vindkraft, 1 MW solkraft, 55 MW kärnkraft och 1 MW värmekraft. Antti Vilkuna, som år 2017 valdes till bolagets verkställande direktör, säger sig själv vara mer intresserad av mängden producerad energi.

Han berättar att produktionen år 2016 uppgick till 160 gigawattimmar (GWh), att den i år kommer att vara uppe i 800 GWh och nästa år stiga till 1,2 terawattimmar (TWh). Som jämförelse kan nämnas att till exempel hushållens årliga elförbrukning i Helsingfors är ca 1 TWh.

– Ingen dålig utveckling, trollkarlen är själv något överraskad, som man brukar säga, kommenterar Vilkuna.

I takt med tillväxten har också antalet anställda ökat.

– När jag började på Finska Kraft var vi två, nu är vi sex efter att organisationen förstärkts under de senaste fem åren. I Puhuri jobbade tre utöver mig år 2019 och nu är personalstyrkan 20.

– Nog visar det här året vad egen produktion betyder, den stabiliserar elpriset, för-

Av den el, som Finlands Kraft levererar åt sina ägarbolag, producerades (i augusti 2022) knappt 40 procent med kärnkraft, ungefär lika mycket med vindkraft och cirka 20 procent med vattenkraft.

bättrar förutsägbarheten och stärker aktiebolagens balans.

Finska Krafts investeringar de närmaste åren sker huvudsakligen i vindkraftsbolaget Puhuris projekt. Ännu på det här årets sida torde man kunna ta två nya vindkraftsparker i drift, en i Haapavesi och en i Kannus, med sammanlagt 15 vindkraftverk och en total årsproduktion på mer än 250 GWh el, vilket motsvarar den mängd el, som ungefär 1 400 eluppvärmda enfamiljshus (18 000 kilowattimmar, kWh/hus) förbrukar under ett år.

FINSKA KRAFT AB

GRUNDAT: år 1995

BRANSCH: Energitjänster, energiproduktion

ÄGARE: 17 lokala och regionala energibolag, av vilka Borgå Energi har den största ägoandelen

HEMORT: Borgå

OMSÄTTNING: 170 M€ (år 2021)

RÄKENSKAPSPERIODENS

RESULTAT*: -86 000 € (år 2021)

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR:

Antti Vilkuna

*Företager verkar enligt självkostnadsprincipen (Mankala), utan vinstsyfte

PUHURI OY

GRUNDAT: år 2010

BRANSCH: Energitjänster, energiproduktion

ÄGARE: Finska Kraft (17 delägare), Katternö Group (9 delägare), Ålands Elandelslag och Valkeakosken Energia

HEMORT: Haapavesi

OMSÄTTNING: 6,1 M€ (år 2021)

RÄKENSKAPSPERIODENS

RESULTAT*: -3 000 € (år 2021)

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR:

Antti Vilkuna

*Företager verkar enligt självkostnadsprincipen (Mankala), utan vinstsyfte

Den består av 8 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 45 MW. Borgå Energis andel av anläggningens ca 150 GWh stora årsproduktion är 12,5 GWh.

Puhuris vindkraftspark Hankila på Haapavesi- och Kärsämäkiområdet blev färdig i somras.

MEN TVÄRTEMOT GICK DET

Alltid går det inte som man kanske tänkt sig här i livet. Ibland blir livet tvärtom just sådant, som det åtminstone inte var meningen att det skulle bli. Så gick det för Antti Vilkuna, verkställande direktör för Finska Kraft, SV Vattenkraft, Puhuri och en del andra företag i energibranschen.

D– Det var tre saker jag beslöt som ung, att inte börja irra omkring utomlands utan hållas i hemlandet, att åtminstone inte blanda in mig i energiteknik och att aldrig någonsin, någonstans behöva svenska språket.

MEN ”HAST DU MIR GESEHEN!”

– Fem år senare hittade jag mig i Colombia byggande ett gaskraftverk tillsamman med en svenskspråkig arbetskompis. Så riktigt som jag tänkt mig blev det inte.

Därefter fortsatte Antti Vilkunas karriär uttryckligen inom energibranschen med olika kraftverksbyggprojekt – utomlands. Tills han småningom flyttade till hemlandet och en anställning i ett elbolag. Och visst fanns det andra arbetsgivare också före det.

– Sen kom det sig så att man i Jeppis (Jakobstad) behövde en person, som talar

”helvetes” bra finska då energikoncernen Katternö var i färd med att köpa bort en aktionär i Ylivieska, och dit kunde man inte bege sig med dålig finska.

När Antti Vilkuna år 2017 anställdes som verkställande direktör för Finska Kraft var det just från Katternö han kom, där han då svarat för utvecklingen av bolagsgruppens strategiska affärsverksamhet.

– Jag tyckte att det var dags för nya utmaningar.

Och förvisso hade sådana funnits också tidigare under hans karriär. Och också minnesvärda ögonblick.

– Ett av de intressantaste i mitt liv var då jag stegade in med portföljen i handen till kommunstyrelsens möte i Pyhäjoki och frågade om man kunde få bygga ett kärnkraftverk åt dem. Sådana ögonblick

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: STUDIO LINDELL

Gamla stans gator och gränder har hunnit bli bekanta för Jakobstadsbon Antti Vilkuna. Finska Kraft Ab, vars verkställande direktör han är, har sitt huvudkontor i Borgå, där han behöver vara på plats då och då, även om största delen av jobbet kan skötas i bolagets kontor i Vasa eller på distans.

har inte många upplevt. Svaret var, att naturligtvis.

Det var fråga om det inledande skedet i Fennovoimas kärnkraftverksprojekt. Antti Vilkuna är en av de tre personer, som undertecknade Fennovoimas konstitueringsdokument. Med projektet gick det sedan som det gick och på frågan, vad han tror att skall hända i Fennovoima i fortsättningen, lyder svaret:

– Bolaget koncentrerar sig säkert på att gräla med ryssarna i många, många år.

Hanhikivi, dit det var meningen att bygga Fennovoimas kärnkraftverk, är enligt Vilkuna en av norra Finlands bästa industrisajter. Det enda som saknas är järnvägsförbindelse.

– Där har byggts infra, någonting industriellt kommer dit ännu, om det sedan är ett kärnkraftverk eller flera minikärnkraftverk återstår att se.

Antti Vilkuna är övertygad om att det kommer att byggas minikärnkraftverk i Finland.

– Problemet med kärnkraften är att det tar så lång tid att få alla behövliga lov, det är en orimligt tung process medan det för vindkraftverkens del räcker med att du har pengar i plånboken, då är det bara att sätta i gång och bygga. Förmodligen kommer lovgivningsmetoden att bli lättare för minikärnkraftverken.

Antti Vilkuna hör också till vindkraftspionjärerna. Han deltog i planeringen av de fyra kraftverkstornen i Finlands första vindkraftspark i Molpe i Korsnäs kommun i början på 1990-talet. Vid det här laget har de alla fyra 200 kilowatts kraftverken rivits efter att ha nått slutet på sin livslängd i både tekniskt och ekonomiskt avseende.

VEM?

ANTTI VILKUNA

FÖDD: i Brahestad år 1963

TILLBRINGAT UNGDOMEN: i Tammerfors

STUDERAT: i Tammerfors i tekniskt institut och därefter i tekniska högskolan i Otnäs, dipl.ing. utan studentexamen, också eMBA-examen

BOSATT: i Fagernäs i Larsmo

FAMILJ: hustru och två barn, en son och en dotter

VARIT ANSTÄLLD: bl.a. på Rautaruukki, Wärtsilä och Katternö

AFORISM: ”Elä sorru elon taistelussa” (fri översättning: kollapsa inte i kampen för livet). Står på en aforismtavla han köpt av släktingen Eero Vilkunas mor.

– Alla som byggdes på 1990-talet har nu rivits.

Möllorna i Molpe revs sommaren 2017 ungefär vid samma tid som Vilkuna valdes till verkställande direktör för Finlands Kraft.

När man som han är verkställande direktör för åtta olika bolag, styrelseordförande i sju bolag och styrelseledamot i lika många skulle man tro att det inte blir tid över för så mycket annat, i synnerhet som han under sin karriär också hunnit vara ordförande för både Finsk Energiindustri r.f. och Lokalkraft r.f. Antti Vilkuna berättar ändå att han hinner med hobbyn såsom gammal teknik, teknikhistoria, krigshistoria i allmänhet och ånglok samt ganska mycket med jakt och att röra sig till sjöss.

Och jo, visst är han släkt med akademiker Kustaa Vilkuna, dennes bror Joose Vilkunas sonson.

VARFÖR HAR ELEN BLIVIT DYRARE?

Det handlar om ett mångfacetterat förhållande mellan tillgång och efterfrågan när priset på el gått upp. I grund och botten beror allt på att Finland inte är en isolerad, oberoende aktör på elmarknaden utan en del av ett samnordiskt elsystem, som i sin tur via elöverföringsförbindelser är knutet till elmarknaderna i både Centraleuropa och Storbritannien.

AAv den orsaken inverkar händelserna på detta stora elmarknadsområde också på vårt elpris, fastän Finland i sin egen elproduktion med god fart närmar sig självförsörjning. Bara en femtedel av den el finländarna använder är längre importvara.

I Centraleuropa produceras el framför allt med naturgas. När gaspriset har varit exceptionellt högt på grund av ökad efterfrågan efter coronapandemin och till följd av importstoppet från Ryssland, syns det direkt i priset på el inte endast där, utan också hos oss och på annat håll i Norden.

Andra europeiska faktorer, som inverkar höjande på elpriserna i Finland, är nedkörningen av kärnkraften i Tyskland och kärnkraftverksproblemen i Frankrike.

I Tyskland har man varit tvungen att ta i bruk kolkraft, för vars koldioxidutsläpp el-

Borgå Energis elanskaffning

Borgå Energis elproduktion kommer uppskattningsvis att uppgå till i det närmaste 300 gigawattimmar (GWh) och stiga till över 410 GWh nästa år.

bolagen betalar ett högt utsläppshandelspris, vilket direkt avspeglar sig på elpriset.

Frankrike, som är nästan helt energisjälvförsörjande och normalt producerar ca 70 procent av den el som behövs, har problem när omkring hälften av landets nästan 60 kärnkraftverk av olika orsaker inte är i drift. Produktionen uppskattas bli den minsta på mer än tre decennier.

Också det torra vädret senaste sommar har sin egen inverkan på de höga elpriserna i Finland och de övriga nordiska länderna. Det minskade kännbart vattenresurserna i synnerhet i Norge, därifrån man varit van att få förmånlig el. På grund av den regnfattiga sommaren har det inte funnits vattenkraft att utnyttjas i sedvanlig omfattning, vilket höjt priset på el.

Också de begränsade elöverföringsförbindelserna mellan norra Finland och nor-

ra Sverige har sin egen inverkan. Eftersom det inte finns tillräckligt med överföringskapacitet har priset på den finländska sidan stigit märkbart. I framtiden blir situationen bättre då en ny gränsledning för elöverföring mellan norra Finland och norra Sverige enligt planerna skall kunna tas i bruk under år 2025.

I Finland finns också helt egna interna prishöjande faktorer. Elimporten från Ryssland upphörde i maj, och den tredje kärnkraftverksenheten i Olkiluoto har inte ännu fåtts i kommersiell användning. Den ryska elen har svarat för ungefär 10 procent av den årliga elförbrukningen i Finland, vilket ändå är mindre än vad som kommer att produceras i Olkiluoto trean.

Största delen kommer via ägarandelarna i Finska Kraft, bland annat norsk vattenkraft, men också kärnkraft från Olkiluoto och vindkraft från många vindkraftsparker.

Borgå Energis två biovärmekraftverk i Tolkis torde i år producera 56

GWh el och bolagets vattenkraftverk i Strömsberg 2,20 GWh.

Av årets elanskaffning är 10 % egen produktion, 2 % småskalig vattenkraft, 20 % Finska Kraft -andelar och resten, 68 %, börsel. Största delen är vatten-, bio- och vindkraft.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: SHUTTERSTOCK

Vad då för en elbörs?

Finland köper och säljer el på elbörsen Nord Pool. Där samordnas efterfrågan och utbud, när elproducenter och elåterförsäljande företag i stil med Finska Kraft, som bland annat representerar Borgå Energi, auktionshandlar med elpriserna. Det så kallade spotpriset på börsen fås när försäljarnas respektive köparnas bud möts.

Till elbörsens handelsområde hör förutom de fyra nordiska länderna också Estland, Lettland och Litauen. Priserna kan variera till och med kraftigt inom handelsområdet. När medelpriset för hela området till exempel en septembervecka i år var 238,30 euro/MWh var det samtidigt i Finland 139,96 euro/MWh.

I Finland finns bara ett prisområde tack vare goda elöverföringsförbindelser, medan Norge har fem, Sverige fyra och Danmark två. När spotpriset hos oss är ett och det samma i hela landet varierar det sålunda inom de

övriga nordiska länderna. I Norge var MWh-priset den ovannämnda veckan lägst i den norra delen av landet, 97,99 euro, och dyrast i den södra delen, 404,99 euro.

Den stora variationen i Norge beror främst på otillräcklig elöverföringskapacitet mellan landets olika delar. Det här leder ibland till att norsk el överförs via elnätet i Finland till Sverige och därifrån vidare till Sydnorge. På grund av en likadan bristfällig egen intern överföringskapacitet i Sverige överförs också svensk vattenkraftsel då och då via stamnätet i Finland till Stockholmsområdet och Sydsverige.

MWh-prisvariationen var 110,87–173,57 euro i Sverige under exempelveckan, billigast i norr och dyrast i söder. I Danmark var prisgaffeln 391,98–401,27 euro.

Estland, Litauen och Lettland har i likhet med Finland bara ett prisområde var och i dem var MWh-priset den aktuella veckan 142,58 respektive 456,45 och 449,36 euro.

Kommer elpriset att återgå till invand nivå?

I Finland vande man sig på 2000-talet vid att elpriset var 4-6 cent per kilowattimme, således utan överföringsavgift.

I år förändrades situationen och priset har varit mångdubbelt. Medelpriset var till exempel under sommarmånaderna 24,6 cent/kWh och det högsta börsdagspriset 62,2 cent/kWh.

Och hur blir det i fortsättningen? Borgå Energis elanskaffningschef Benny Broman konstaterar att priset bestäms av så många faktorer att det är rätt så omöjligt att förutspå prisutvecklingen ens litet längre in i framtiden.

– Redan problemen med Olkiluoto trean inverkar väsentligt på elpriset, om de fortsätter. Liksom också det hur kall vintern blir och hur mycket det blåser.

Broman påminner om att den egna elproduktionen i Finland är mer känslig för variationer i vindförhållandena än tidigare i och med att produktionen blir allt mer vindkraftsbaserad.

– När det blåser litet kan det resultera i till och med mycket kraftiga pristoppar. På motsvarande sätt kan priset sjunka verkligt lågt när det blåser, inte är särskilt kallt och förbrukningen liten.

Finländsk el produceras mest med kärnkraft

Av den el, som produceras i Finland, kommer cirka en tredjedel från landets fyra kärnkraftverksenheter. I och med den tredje enheten i Olkiluoto kommer andelen att ännu öka rejält.

Näst mest el produceras i värmekraftverk. Skillnaden mellan vattenoch vindkraftselmängderna är inte nämnvärd, i stort sett fås lika mycket av vardera. Vindkraften ökar emellertid kraftigt och torde redan nästa år gå förbi vattenkraften.

Kartan visar hur el överförts över ländernas gränser och inom länder mellan deras olika prisområden under en viss nattimme i september. Pilarnas tal är megawatt (MW) och eurotalen megawatt-timpriset (MWh) just då. Det framgår att till exempel Finland både importerat och exporterat el, nettoimporterat. Priset avgör överföringsriktningen. I den här situationen har Sverige och Estland varit nettoexportörer, alla andra, inklusive Norge nettoimportörer.

På motsvarande sätt är största delen av den producerade elen i det område, som de sju Nord Pool -länderna bildar, vattenkraftsproducerad, mer än 50 % av totalproduktionen. Näst mest produceras med kärnkraft, långt tack vare produktionsstrukturen i Finland. Värmekraften kommer på tredje och vindkraften på fjärde plats.

STATSSTÖD för betalning av elräkningen

Regeringen kom i samband med höstens behandling av nästa års statsbudget överens om två olika stödformer åt hushåll, som de kraftigt stigande elpriserna förorsakar betalningsproblem. I beskattningen tar man i bruk ett tillfälligt, på basen av elräkningarna beviljat hushållsavdrag samt ett tillfälligt elstöd åt de hushåll, som inte till fullo kan utnyttja skatteavdraget.

Avsikten är att stöd skulle beviljas för betalning av elräkningarna under de fyra första månaderna nästa år. I bägge fallen skulle stödet gälla el, som använts i den ordinarie bostaden. För elförbrukning i sommarstuga skulle stöd inte ges.

Kostnaderna för elförbrukning i ordinarie bostad skulle berättiga till stöd om de under tiden 1.1.2023–30.4.2023 överstiger 2 000 euro, men inte 6 000 euro. Det är fråga om elavgiften inklusive skatt och därtill hörande grundavgift. För elöverföringen skulle stöd inte utgå.

Om elräkningarna under den aktuella fyramånadersperioden överstiger 2 000 euro, skulle man i hushållsavdrag få 60 procent av den överstigande andelen. Av till exempel räkningar på tillsammans 3 000 euro skulle den stödberättigade andelen vara 1 000 euro och hushållsavdraget därav 600 euro. Maximalt kunde man få ett avdrag på 2 400 euro.

Eftersom det är fråga om ett skatteavdrag, skulle det ovannämnda avdraget på 600 euro samtidigt minska det skattebelopp, som den skattepliktiga i beskattningen åläggs att betala, med samma på 600 euro. Skattemyndigheten beviljar inte avdraget automatiskt utan den skattepliktiga måste själv ansöka

om det. Snabbast får man nyttan genom att ansöka om avdrag redan under skatteåret, varvid skattemyndigheten beaktar det i skattekortet för år 2023.

Den mängd el man förbrukat och det man betalat avgör om man kan komma i åtnjutande av avdraget, liksom för hur stort det blir. Om elförbrukningen under de fyra aktuella månaderna varit totalt 10 000 kilowattimmar och man betalat 20 cent per kilowattimme skulle elkostnaderna uppgå till 2 000 euro, vilket betyder att det inte ännu berättigar till avdrag.

Om förbrukningen i stället skulle vara 20 000 kWh och elräkningarna totalt 4 000 euro, kunde man få avdrag för 2 000 euro, det vill säga 1 200 euro före hushållsavdragets självriskandel på 100 euro.

Folkpensionsanstalten skulle sköta verkställigheten av den andra stödformen, elstödet, och det är också till Fpa ansökningarna skulle riktas. Berättigade till det här stödet skulle de hushåll vara, som inte till fullo kunde utnyttja det på basen av elförbrukningen beviljade hushållsavdraget.

I elstöd kunde man få 60 procent av den del, som överstiger en månadselräkning på mer än 400 euro. En elräkning på högst 1 500 i månad-

en skulle beaktas. Det betyder att stödet maximalt kunde vara 660 euro i månaden. Stödet utbetalas för fyra månader, det vill säga att maximistödet för hela den fyra månader långa perioden som lagen är i kraft vore 2 640 euro.

Om elräkningarna för de fyra månaderna till exempel skulle vara totalt 2 000 euro, med andra ord 500 euro i månaden, skulle den stödberättigade summan vara 400 euro (4 x 100) och stödet 240 euro (60 procent av 400 euro). Elstödet betraktas som kostnadsersättning och inte som inkomst vid tillämpning av socialskyddslagstiftningen. Stödet skulle vara skattefritt.

OCKSÅ MERVÄRDESSKATTEN

PÅ ELFÖRSÄLJNINGSPRISET SÄNKS TILLFÄLLIGT Utöver elavdraget och elstödet strävar man efter att också kompensera de kraftigt stigande elpriserna genom att sänka mervärdesskattesatsen på elpriset från nuvarande 24 procent till 10 procent. Sänkningen gäller endast elförsäljningen, inte elöverföringen och inte heller den statliga elskatten. Mervärdesskatten sänks för perioden 1.12.2022–30.4.2023. Borgå Energi för över sänkningen direkt på kundernas elräkningar.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: SHUTTERSTOCK

Priset på vår

PBEvärme -produkt steg 1.10.2022

Med prisförhöjningen täcks de ökade bränslekostnaderna, som är en följd av att priset på bränsle och i synnerhet på flis stigit kraftigt i det rådande världsläget.

Prisförhöjningen gäller såväl grund- eller effektavgiften som energiavgiften för vår traditionella PBEvärme-fjärrvärmeprodukt. Efter förhöjningen är det nya energipriset 84,58 €/MWh (inkl. 24 % moms). Grund- eller effektavgiften bestäms i enlighet med anslutningsobjektets effektbehov.

– Situationen är på många sätt utmanande. Vi får hoppas att de finländska skogsägarna i fortsättningen skall vara ännu initiativrikare än tidigare när det gäller att få ut mera virke till försäljning så att också tillgången på inhemsk flis säkras under kommande uppvärmningssäsonger, konstaterar Ari Raunio, chef för värme och produktion på Borgå Energi.

Vår prislista hittar du på vår hemsida på adressen www.pbe.fi/prislistor

På vår hemsida www.pbe.fi/grönvärme finns ytterligare information om våra produkter samt en produktjämförelsekalkylator och prislistor.

Priserna på våra Originaltillsvidareavtal steg 1.11.2022

Förhöjningen gäller klimatsmarta Original-, Wind Originaloch EKO Original -avtalens energipris. Grundavgifterna förblev oförändrade.

Tack vare en lyckad elanskaffning är vi fortfarande ett av de förmånligaste energibolagen för våra befintliga kunder. Priset är alltjämt mycket konkurrenskraftigt och ligger under de riksomfattande genomsnittspriserna.

– Trots det utmanande marknadsläget vill vi vara ett pålitligt och konkurrenskraftigt alternativ för våra kunder nu och i fortsättningen, säger Borgå Energis verkställande direktör Måns Holmberg.

Priset på el består av en grundavgift (euro/månad) samt en energiavgift (cent/kWh). Efter förhöjningen är priset på till exempel vår Klimatsmarta Original -produkt som allmänt elavtal 19,9 cent/kWh (inkl. moms 24 %). Prisförhöjningarnas inverkan i medeltal:

• i en våningshuslägenhet med en förbrukning på ca 2 500 kWh/år, ca +23 €/månad

• i ett icke eluppvärmt småhus med en förbrukning på ca 5 000 kWh/år, ca +46 €/månad

• i ett eluppvärmt egnahemshus med en förbrukning på ca 18 000 kWh/år, ca +157 €/månad

Försäljningen av nya Original-avtal har avslutats, men de fungerar fortfarande som fortsättning på tidsbundna avtal när de löper ut.

Våra prislistor hittar du på

www.pbe.fi/prislistor på vår

hemsida samt på

www.pbe.fi/pbonline på

vår Online-tjänst

Med elavtalstypen kan man påverka KOSTNADERNAS FÖRUTSEBARHET

Ett elavtal kan göras till exempel som ett tillsvidareavtal, som ett tidsbundet avtal eller som ett börselavtal. Varje avtalstyp har sina egna egenskaper och det beror på elanvändaren vilket slags avtal som bäst passar var och en. Det lönar sig att alltid noggrant läsa avtalsvillkoren.

Tillsvidareavtal

Ett tillsvidareavtal är som namnet säger i kraft tills det sägs upp. Elavtalet kan avslutas eller bytas till ett annat slags avtal när som helst inom överenskommen uppsägningstid. Avtalet följer den tillsvidare gällande prissättning, som elbolaget uppgett och som bolaget kan ändra genom att informera kunderna om prisförändringarna en månad innan de träder i kraft.

Tidsbundet elavtal

Ett tidsbundet elavtal sluts för en bestämd tid, vanligen 12 eller 24 månader, och upphör att gälla då det löper ut. I ett tidsbundet avtal är priser och andra avtalsvillkor de samma avtalsperioden ut, och fluktuationer i priset på elmarknaden kan inte komma med överraskningar.

Börselavtal

Börselavtalet är ett så kallat marknadsprisbaserat elavtal, i vilket elpriset bestäms på de nordiska ländernas gemensamma elbörs Nord Pool. På börsen ändras spotpriset dygnets varje timme och variationen från timme till timme kan vara stor. Med ett börselavtals hjälp är det möjligt att utnyttja förmånliga timmar genom att rikta elanvändningen till tidpunkter med låga priser.

PBEvärme

PBEvärme är en traditionellt prissatt grön och kolneutral fjärrvärme, vars grund-/ effektavgiftsdel av totalkostnaderna är mindre än i PBEstabil-produkten.

Ur förnybara energikällor producerar våra kraftverk i Tolkis miljövänlig fjärrvärme samt EKOenergi-märkt EKOvärme, som uppfyller stränga internationella kriterier.

Alla våra produkter – PBEvärme, PBEstabil samt EKOvärme – är grön och kolneutral värme. Vi saluför alla våra fjärrvärmeprodukter åt såväl konsument- som företagskunder. Vi är det första bolaget i Finland, vars fjärrvärme uppfyller de stränga internationella EKOenergi-kriterierna och som fått lov att sälja EKOvärme. Var således också du en föregångare och värm med grönt eller med det allra grönaste!

På vår hemsida www.pbe.fi/grönvärme finns ytterligare information om våra produkter samt en produktjämförelsekalkylator och prislistor.

PBEstabil

PBEstabil är en grön och ansvarsfull fjärrvärme, som lämpar sig bäst för objekt med låg effekt men hög värmeförbrukning. Genom att välja PBEstabil kan du bättre förutse kostnaderna under värmesäsongen.

EKOvärme

Borgå Energis bägge fjärrvärmeprodukter kan beställas ännu grönare, som EKOenergi-märkt EKOvärme, vilken uppfyller stränga internationella kriterier.

Värm miljövänligt – kolneutral fjärrvärme är ett grönt, naturligt val

Enligt Geologiska forskningsanstalten, som står för opartisk information, är utsläppens klimatpåverkan från elproduktion med kärnkraft under hela produktionstiden i förhållande till den producerade mängden energi klart mindre än med vilken annan energiproduktionsform som helst.

Varför behövs kärnkraft?

Mången europeisk stat har fattat beslut om att fasa ut kärnkraften. Till exempel i Tyskland, Belgien och Schweiz gjordes det redan för flera år sedan. Misstro mot kärnkraften samt motstånd från medborgarnas sida har varit de huvudsakliga orsakerna. I Tyskland har det exempelvis demonstrerats flitigt.

Nu har man på grund av energikrisen börjat ifrågasätta utfasningsbesluten, och tidtabellerna för verkställighet av besluten har redan skjutits fram. Man har i stället börjat tala om kärnkraften som en av de energiformer, vilka effektivt stöder elsjälvförsörjningen och den gröna omställningen. Det är också värt att notera att i nästan alla de scenarier, i vilka världen lyckas begränsa klimatuppvärmningen till högst 2 grader, spelar kärnkraften en viktig roll i elproduktionen också i framtiden.

I Finland har en betydande del av den energi vi använder redan länge producerats med kärnkraft (ca 26 % år 2021). Även om den förnybara energins andel (ca 30 % år 2021) ökat och fortsätter att öka, räcker den ur väderberoende, förnybara energikällor producerade elektriciteten inte till

för att i våra nordliga förhållanden täcka förbrukningen under vintermånaderna. Underskottet har kompenserats med importenergi, som i och med energikrisen inte finns att tillgå i samma omfattning som tidigare. Situationen underlättas när den tredje kärnkraftsenheten i Olkiluoto tas i bruk, energisjälvförsörjningen i Finland förbättras märkbart när produktionen kommer i gång med full effekt.

Borgå Energi äger indirekt kärnkraft via sina ägoandelsbolag såsom Finska Kraft.

– För återförsäljning köper Borgå Energi endast med ursprungsgaranti verifierad energi, berättar Borgå Energis elhandelschef Benny Broman.

– All el, som Borgå Energi saluför, är alltid utsläppsfri och våra kunder har också möjlighet att välja förnybar el.

Enligt en av Energiindustrin gjord undersökning år 2021 har KÄRNKRAFTSMOTSTÅNDET MINSKAT med 20 procentenheter från år 1990.

Enligt YLE:s undersökning år 2019 anser

att kärnkraft är en hållbar energiform när det gäller att begränsa klimatförändringen.

Går under ytan

är bokstavligen vad

dokumentaristen Petteri Saario

från Borgå gör

De dokumentserier och -filmer, som dokumentaristen Petteri Saario från Borgå producerar, för tittarna till platser, dit inte många av oss har möjlighet att själva ta sig, samt kunskap, som man bara kan få genom att gå på djupet i naturen.

PPetteri Saario har filmat på fastlandet och i vattendrag samt dokumenterat människors liv i olika slags förhållanden såväl i hemlandet som utomlands.

– Alla har på sitt eget sätt varit fina och kära projekt för mig, konstaterar han.

– Det ger en fantastisk känsla varje gång man filmar till exempel vikaresälar. Eller då man ligger under vattenytan och lite viftar med handen, kan det hända att ett abborrstim uppenbarar sig och förundrat simmar runt en.

– De är lekfulla fiskar, som det är skojigt att kommunicera med.

Att filma fiskar, som stiger uppströms i forsar, för enligt Saario med sig sina egna utmaningar. Rädd säger han sig inte ha varit då han i Finland filmat vilda djur, såsom björnar, fastän han kommit dem nästan inpå livet. Mycket har ändå hänt under hans filmexpeditioner.

– I Afrika fick jag hjärnmalaria då jag filmade grodor och kräldjur på natten.

Saari erinrar sig också hur han att par gånger råkat i sjönöd med sitt filmteam på Finska viken och i Skärgårdshavet. Vardera gången gick båten sönder i hård storm och sjöräddningen kom till undsättning.

SKYDDET AV SAIMENVIKAREN

Som bäst jobbar Saario med en dokumentärfilm kallad ”Operaatio Norppa” (Operation Norppa), som berättar om saimenvikaren och skyddet av den.

– Det är ett mångårigt projekt, som alltjämt pågår. I dokumentären berättas hur vikaresälen som en följd av klimatförändringen hotas av bristen på snö att gräva en grotta i.

– Människan kommer till hjälp genom att skotta ihop snöhögar, i vilka vikarena kan gräva grottor. Om det inte alls finns snö gör man konstgjorda grottor åt sälarna.

– Det är ett banbrytande arbete i världsklass, som på det här sättet görs i Finland för att den väldigt utrotningshotade vikaresälen skall klara sig i vår natur också i fortsättningen.

NYA, STORA PROJEKT

Som exempel på nya, stora projekt nämner Saario dessutom den nya serien ”Rakkaudesta villieläimiin” (Av kärlek till vilda djur), som börjar gå på TV1 vid årsskiftet. Serien berättar om människor, som hjälper skadade vilda djur, vilka blivit föräldralösa.

Saario är också nästan färdig med det mångåriga projektet ”Revontulten räppäri” (Norrskensrapparen), en film med ungdomar som målgrupp, som berättar om Mihkku Laiti, en 18-årig renskötare och rapmusiker från Utsjoki.

Filmen får biografpremiär på vårvintern och kommer senare på tv.

– De här är alla långa projekt och nya planeras hela tiden. I det här arbetet är långsiktighet väsentligt i och med att projekten pågår länge.

ÖSTERSJÖN, ETT HÅRT BELASTAT HAV

Av de projekt, som planeras, nämner Saario ett stort om Östersjön.

– Om det förverkligas, som vi hoppas, blir det en lång essä-film. Vid sidan om har vi för avsikt att göra en dokumentärfilm om utskären med arbetsnamnet ”Ankarista an-

karin” (Strängast av de strängaste), som berättar om djur och växter, vilka lever i extrema förhållanden.

Han understryker att Östersjön är den näststörsta bräckvattenbassängen efter Svarta havet och helt unik i hela världen.

– Östersjön är exceptionell också såtillvida att den är grund med lite vatten. Då världshaven har ett medeldjup på över tre kilometer är Östersjön bara 60 meter djup.

– Östersjön är varken ett egentligt salt hav eller en sötvattensjö, utan någonting däremellan, och därför ytterst sårbar med för låg salthalt för havsarter och för hög salthalt för sjöarter.

– Redan alldeles små förändringar kan vara rätt ödesdigra. Därför har man i större hav först börjat skönja den påverkan, som redan kan ses i Östersjön.

I Finlands skärgårdsband finns 80 000 öar och skär. Enbart i Skärgårdshavet och i Ålands hav finns 40 000–50 000.

– Tyvärr är det också ett belastat hav med ett stort människobebott tillrinningsområde. Det är som ett globalt laboratorium för indikering av hur människan med sin verksamhet påverkar havssystemen.

NATUREN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Klimatförändringen har gått snabbare än de värsta scenarierna förutspått.

– Den fart, med vilken förändringen skett, har överraskat forskare, myndigheter

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILDER: ELLA KAASINEN

och till och med medborgarorganisationer.

– Här i vårt norra område går förändringen ännu snabbare än i genomsnitt. På Spetsbergen smälter glaciärerna. Det är ett område i mitten av ingenstans. Efter det kommer ungefär nordpolen, påpekar Saario.

– Jag filmade där för över 10 år sedan på ett område, där i stort sett ingen människa satt sin fot, men trots det syntes människans påverkan. Plastskräp samt stockar från skogshyggen i Sibirien hade förts iland av havsströmmarna.

Saario konstaterar att det tyvärr inte finns någon plats på jordklotet, som skulle ha besparats mänskliga aktiviteter och följderna därav.

– Klimatförändringen går inte att stoppa,

men vi kan anpassa oss till den och försöka bromsa den i någon mån. Och där spelar energin en central roll.

– Eftersom energi behövs, låt oss då producera den så att det inte eskalerar klimatförändringen. Ännu viktigare och väsentligare är det kanske ändå att vi lär oss att leva utan att använda så mycket energi som vi gör i dag. Det är något vi borde gå in för.

Om Saario hade en trollstav skulle han komma med följande önskan:

– Jag skulle vilja lämna efter mig åt följande släktled ett sådant jordklot, där människan kunde leva i harmoni med naturen och inte exploatera den.

– Dit har vi ännu lång väg. Fram når vi knappast under min livstid.

VEM?

PETTERI SAARIO

FÖDD: i Lahtis år 1961.

BOR: i Borgå.

LEDER: produktionsbolaget DocArt.

ARBETE: regisserar, filmar, producerar, skriver manuskript till dokumentärer, dokumentärserier och -filmer samt editerar dem.

MED I PRODUKTIONSBOLAGET:

makan Tiina, sönerna Antti och Ilkka, Sari Orkomies och Joonatan Hietanen

DOKUMENTÄRFILMER: under sin tre decennier långa karriär som dokumentärregissör och naturfilmare filmat och regisserat mer än 20 dokumentärfilmer, bl.a. Aktivisti, Vedenneito, Autiomaa, Kutsu Usambarasta, Minne hepo sinne reki, Utsjoen Beckhamit.

DOKUMENTÄRSSERIER: drygt tio dokumentärserier om bl.a. människans och naturens förhållande, såsom Erämaan lumo, Jokiemme helmet, Veden saartamat, Rajankäyntiä, Asvalttiviidakot, Veden valtakunta.

BÖCKER: Luonnon lumo och Rakkauskirjeitä luonnolle, av vilka den sistnämnda tillsammans med Minna Jakosuo och Meeri Koutaniemi

Dokumentärerna har setts av tiotals miljoner tittare i Finland och utomlands och de har prisbelönats på flera betydelsefulla inhemska och utländska festivaler.

”Jag upplever mig själv framför allt som en nyfiken och privilegierad observatör, vän och förkämpe vad gäller naturen och den mänskliga naturen, och som i morgongåva fått någon slags förmåga att berätta historier.”

Var smart, stäng av strömmen från mätaren www.pbe.fi/ brytfrånmätaren

Klimatförändringen

går inte att stoppa, men vi kan anpassa oss till den och försöka bromsa den i någon mån. Och där spelar energin en central roll.

Bättre betjäning åt Borgå Elnäts kunder

Borgå Elnäts nya sms-tjänst sänder textmeddelanden till kunderna och kontrollerar vid behov att allting är i sin ordning på förbrukningsstället.

Så gott som alla elmätare i Finland är fjärravläsbara. Det gör det möjligt att avläsa mätarvärdena och att styra mästarfunktionerna med hjälp av fjärranslutningen. Med hjälp av den får du också själv mera information om din egen elanvändning. Även vi som elnätsinnehavare får mycket information, som vi kan utnyttja i vidareutvecklingen av våra tjänster och upprätthållandet av nätet, allt för att kunna betjäna våra kunder ännu bättre.

Borgå Elnät har fortlöpande elnätets funktion under uppsikt och strävar efter att förutse eventuella fel. Det lyckas då vi har kontakt med den fjärravläsbara mätaren på ditt förbrukningsställe och via dataförbindelsen får viktig information om eventuella felsituationer i nätet, som vi på det här sättet snabbare kan åtgärda.

Vår nya tjänst lär sig identifiera eventuella felsituationer i nätet.

Om du i fortsättningen till exempel stänger av strömmen med huvudströmbrytaren när du lämnar fritidsbostaden skickar vårt nya system ett textmeddelande till det telefonnummer, som ägaren till förbruknings-

stället uppgett och som finns i vårt kundregister. I textmeddelandet påminner vi om att strömmen alltid borde stängas av från elmätaren, inte med huvudströmbrytaren.

– Vi kan inte övervaka hur elnätet fungerar på förbrukningsstället om kunden stänger av strömmen med huvudströmbrytaren i stället för från elmätaren. När kunden följande gång åker till stugan kan det då hända att det till exempel varit strömavbrott på området på grund av storm med påföljd att det saknas elfaser på förbrukningsstället, vilket vi kunnat åtgärda om vi hade haft kontakt med mätaren. I stället blir kunden nu tvungen att vänta på vår elmontör för att på ett säkert sätt få strömmen tillbaka, berättar Borgå Elnäts kundrelationschef Tomas Nordström Kunden kan i fortsättningen också motta ett meddelande, i vilket vi uppmanar denne att kontrollera säkringarna på det i meddelandet angivna förbrukningsstället. Ifall det verkar som om det inte fanns något fel på säkringarna skall man göra en felanmälan till Borgå Elnät, eftersom felet då sannolikt finns i elnätet, vilket bolaget kollar upp. Det nya systemet tas i bruk vid årsskiftet efter att först ha testats.

Beställ sms-tjänsten Borgå Elnäts avbrottsvakt

www.pbe.fi/avbrottsvakt

Gör felanmälan på vår hemsida www.pbe.fi/elnätetsfelanmälan

Följ med din elförbrukning i vår Online-tjänst www.pbe.fi/pbeonline

Det går att motverka uppkomsten av elbrist genom att minska elförbrukningen i den egna vardagen

Elbrist uppstår då den inhemska energiproduktionen eller energiimporten inte räcker till för att täcka vår förbrukning. I så fall tvingas man temporärt begränsa förbrukningen för att hela elsystemet inte skall krascha. Beslut om eventuella förbrukningsbegränsningar fattas alltid av stamnätsbolaget Fingrid.

TEXT: ELLA KAASINEN || BILD: SHUTTERSTOCK

II Finland har det spekulerats mycket om huruvida vi kommer att ha tillräckligt med el i vinter. Med energispartalkon strävar man nu efter att förhindra att det uppstår elbrist.

ELBRIST ÄR MEST SANNOLIK UNDER DE VÄRSTA KÖLDTOPPARNA

Fingrid har delat in en eventuell elbrist i tre nivåer beroende på allvarlighetsgrad:

1. Möjlig elbrist

2. Hög risk för elbrist

3. Elbrist

Risken för elbrist är som störst under de värsta köldtopparna, till exempel som en följd av en långvarig köldperiod, särskilt på vindstilla köldvardagar, då folk är på väg till jobbet eller på väg hem efter arbetsdagens slut. Det kan också bli elbrist på grund av plötsliga samtidiga störningar, varvid ett betydande kraftverk eller en elöverföringsförbindelse inte är i användning.

Fingrid strävar efter att alltid först försöka undvika elbrist med frivilliga åtgärder från de på elmarknaden verksamma elproducenternas och konsumenternas sida, såsom energispartalkon. Åtgärder för begränsning av eldistributionen vidtas först om en tillräckling

eltillgång inte kan säkras trots alla andra åtgärder, såsom start av de för störningssituationer reserverade reservkraftverken.

ROTERANDE ELAVBROTT

Om en elbrist inte bara ter sig möjlig utan risken för en sådan är stor kan det mycket snabbt resultera i en faktisk brist på el, varvid de lokala distributionsnätsinnehavarna måste koppla bort elförbrukning på sitt distributionsområde i enlighet med Fingrids instruktioner.

I en elbristsituation strävar man efter att elavbrotten inte skall vara längre än max två timmar i taget, och vid behov roteras de på elnätsinnehavarens försorg mellan kunderna. Roterande elavbrott är den sista utvägen att undvika en stor störning i elnätet, som kan leda till en långvarig landsomfattande eldistributionsstörning.

Elavbrott inträffar också andra gånger och av andra orsaker. Vi har var och en ansvar för att se till att vi själva är förberedda och i stånd att klara oss under elavbrott som elavbrott.

INFORMATION OM ELBRIST

Borgå Energi har tillsammans med Borgå Elnät sammanställt information på sin hemsi-

da om saker förknippade med en eventuell elbrist. På elbrist-sidan finns alltid aktuell information, tips samt de viktigaste länkarna, vilka också tryckts på den löstagbara bilagan till det här numret av vår kundtidning.

Vi informerar våra kunder i en eventuell elbristsituation på våra hemsidor, i våra somekanaler samt med textmeddelanden till det nummer till förbrukningsstället, som kunden meddelat oss. Bland annat Fingrid samt arbets- och näringsministeriet informerar likaså om eventuella med elbrist förknippade elavbrott.

Om elbrist på våra hemsidor

www.pbe.fi/elbrist

Följ med din egen förbrukning och spara!

www.pbe.fi/pbeonline

Beställ sms-tjänsten Borgå Elnäts avbrottsvakt

www.pbe.fi/avbrottsvakt

Spara bilagan >>

DET LÖNAR SIG ATT VARA FÖRBEREDD!

Aktuella tips inför vintern

• Elbrist är värmeperiodens utmaning

• Beredskapsinstruktioner för hushåll

• Energispartips

• Flexibilitet i elfakturorna

• Instruktioner för stugboende

ELBRIST ÄR värmeperiodens utmaning

Vintern kommer att vara exceptionell på många vis. På grund av krigsläget och den därav föranledda energikrisen samt den allmänna prishöjningen har beredskapen inför vintern blivit ett dagligt samtalsämne också på hushållsnivå.

I

I Finland infaller elförbrukningstopparna vanligen på kalla, vindstilla dagar. Därför är elbrist, en störning på elmarknaden, i vårt land sannolikast just under uppvärmningssäsongen. Risken för elbrist har ökat bland annat för att energiimporten från Ryssland upphört och för att den väderberoende förnybara energins betydelse i energiproduktionen ökat.

OM DET BLIR ELBRIST

Om elförbrukning och -produktion inte är i balans och det uppstår brist på el kan man vara tvungen att begränsa elförbrukningen lokalt eller landsomfattande. Förbrukningen begränsas med elavbrott. Eventuella begränsningsbeslut fattas alltid av stamnätsbolaget Fingrid.

Fingrid strävar alltid först efter att utnyttja frivilliga åtgärder från de på elmarknaden verksamma elproducenternas och konsumenternas sida. Åtgärder för begränsning av eldistributionen vidtas först när alla marknadsmässiga åtgärder vidtagits och de för störningssituationer reserverade reservkraftverken är i gång.

När elförbrukningsbegränsande åtgärder förknippade med elbrist vidtas har myndigheterna situationen under kontroll. Strävan är att eventuella elavbrott inte skall vara längre än max två timmar. Det lokala elnätsbolaget roterar vid behov avbrotten inom sitt distributionsområde. Kritiska samhällsfunktioner såsom sjukhus lämnas utanför avbrotten. Du kan hitta information om elbrist även på sidan 22 i tidningen.

MINSKA, PÅVERKA, VAR BEREDD!

Varje elkonsument kan minska sannolikheten för en elbrist genom att minska sin egen förbrukning, särskilt under förbrukningstopparna. Tips om hur man minskar sin egen elförbrukning hittar du på sidorna 5–6 i den här bilagan.

Nu är det också ett bra tillfälle att kontrollera att den egna beredskapsnivån är tillräcklig. Eftersom det kan bli elavbrott också av andra orsaker än på grund av elbrist är rekommendationen att man i hemmen skall ha beredskap att klara sig utan ström i tre dygn. Bekanta dig med beredskapsinstruktionerna på sidan 4 i den här bilagan.

Det är alltid stamnätsbolaget Fingrid som fattar beslut om begränsning av elförbrukningen.

BORGÅ ENERGI INFORMERAR

• proaktivt (energispartips, riktlinjer…)

• när elbrist är möjlig (varning – Finland gör sig beredd att ta i bruk reservkraft och alla borde spara el)

• när risken för elbrist är stor (elspartalkon, förberedelser för elavbrott) och

• när elbrist uppstår (elavbrott, elsparande)

FINGRID ser till att finländarna har el

Fingrid Abp är ett stamnätsbolag, som ägs av finska staten och de finska pensionsbolagen. Fingrids viktigaste uppgift är att se till att finländarna har el, genom att föra över el i stamnätet, det vill säga i högspänningsnätet från produktionsanläggningar till industrin och elbolagen. Dessutom håller Fingrid koll på effektbalansen i nätet och den operativa driften av nätet. Fingrids systemansvar finns definierat i lag och i bolagets nättillstånd. Fingrid övervakar kontinuerligt läget i elsystemet. Om det uppstår obalans i nätet, det vill säga om det till exempel förbrukas mera el än vad som finns att få, kan Fingrid förpliktiga att minska förbrukningen antingen lokalt eller till och med landsomfattande. Den primära målsättningen med förbrukningsbegränsningarna är att förhindra omfattande störningar i elnätet, vilka kunde få som följd att hela elsystemet kraschar och ligger nere flera dygn. Fastän stamnätet inte kraschat en enda gång sedan 1970-talet övar man på Fingrid fortlöpande de åtgärder, som en sådan situation förutsätter av bolaget.

Ytterligare information:

www.fingrid.fi/sv/grid/information-om-elbrist

www.pbe.fi/elbrist

Målsättningen med förbrukningsbegränsningar är att undvika omfattande störningar, vilka kunde få som följd att hela elsystemet kraschar.

FÖRBREDELSER ÄR KUNNANDE, FÄRDIGHET OCH FÖRNÖDENHETER

Beredskapsinstruktioner för hushåll

Fastän nivån på försörjningstryggheten i vårt samhälle är god kan det trots allt uppstå störningar eller rent av avbrott i de tjänster som samhället erbjuder. Ett omfattande elavbrott kan till exempel förorsaka ett till och med långvarigt störningsläge.

Utgångsmässigt är rekommendationen att man i hemmen skall ha beredskap att klara sig utan ström i tre dygn, det vill säga 72 timmar. Därför är det bra att ha basförnödenheter som ljus och ficklampor samt ett så kallat hemlager. Hushållsberedskapen är till stor hjälp för samhället, men framför allt för hushållen själva.

Elavbrott

Om belysningen eller tv:n slocknar kan det vara fråga om ett apparatfel, ett fel på elnätet i det egna hemmet eller ett elavbrott. Kolla om lamporna tänds i andra rum och om andra hushållsapparater fungerar. Försäkra dig om att säkringarna är hela, och kolla om det lyser hos grannen.

När det blivit klart att orsaken är ett strömavbrott skall man stänga av strömmen till elapparater. Stäng fönster och mellandörrar, håll ytterdörren stängd. Ha varma kläder och täcken tillgängliga. Det lönar sig att undvika att öppna dörren till frysen för att hindra att livsmedel smälter. Om avbrottet pågår en längre tid skall man först använda livsmedel som lätt förskäms. Campingspis, öppen eldstad eller gårdsgrill kan användas för tillagning av mat.

Hemlager (Kotivara)

Det väsentligaste med ett hemlager är att det finns tillräckligt med mat för hela familjens behov i tre dygn. Det lönar sig att skaffa sådant man tycker om att äta, men med tanke

på beredskapen är sådan mat bäst, som håller länge, går snabbt att tillreda med bara lite vatten, eller som kan ätas okokt. Ett bra hemlager innehåller till exempel skorpor, kex, kokfärdiga soppor i påse, pasta, olika slags konserver, nötter och torkade frukter. Det skulle också vara bra om det fanns butiksköpt vatten på flaska hemma.

För att hemlagret skall hållas färskt använder man till vardags efter behov produkter ur lagret och skaffar nya i stället. Kom ihåg att också reservera mat åt familjens husdjur.

Vatten

Vid sidan av eldistributionen kan också vattendistributionen störas. Människan behöver dagligen ca 2 liter rent dricksvatten. Dessutom behövs vatten för matlagning och hygien. Det totala vattenbehovet är 1–2 hinkar vatten per person i dygnet. Det är därför bra att utöver flaskvatten reservera kanistrar och hinkar med lock, med vilka man kan hämta vatten på till exempel vattendistributionsställen.

När vattnet är avstängt kan toaletten spolas bara en gång. Toaletten kan användas om man placerar en soppåse i toalettskålen och lägger den använda påsen i kärlet för blandavfall.

Myndigheters beredskapsinstruktioner och -information: https://72timmar.fi https://varmuudenvuoksi.fi

Minneslista:

• Skaffa hem en batteridriven radio, fick- eller pannlampa samt reservbatterier.

• Ha ljus och någonting att tända med tillhanda.

• Skaffa hållbara matvaror och flaskvatten till hemlagret. Kontrollera att det finns en konservöppnare i hushållet!

• Skaffa kärl för förvaring av vatten samt tillräckligt med bashygienförnödenheter såsom våtservetter, WC-papper och soppåsar.

• Kontrollera att det alltid finns läkemedel, som används i hushållet, för minst tre dygns behov.

• Kontrollera att det finns en förbandslåda och brandsläckningsutrustning.

• Håll mobilapparater och datorer laddade liksom också reservströmkällor.

• Kontrollera att det går att få kopior på viktiga dokument/datafiler också utan internetanslutning.

• Reservera en liten mängd kontanter.

• Ladda ner 112-applikationen i telefonen och ta reda på var närmaste befolkningsskydd finns.

Varje elanvändare borde vara förberedd på elavbrott.

Spara el – och du förebygger elbrist!

Att spara energi är inte bara ett sätt att spara kostnader. Det betyder att man gör en insats för hållbar utveckling samt förbereder sig och drar sitt strå till stacken för att uppnå det gemensamma målet, att undvika elbrist.

Varje elanvändare kan förebygga elbrist genom att minska sin egen förbrukning. Förbrukningstoppar kan jämnas ut till exempel genom att undvika att använda elapparater, som drar mycket ström, såsom ugnar, diskoch tvättmaskiner samt elbastuaggregat under perioder med hög belastning.

Att följa med sin egen förbrukning är ett bra sätt att börja effektivera energianvändningen: när du vet var och när det går åt ström, kan du leta efter sparobjekt. Du kan se din egen förbrukning på vår Online-tjänst (www.pbe.fi/pbeonline) eller logga in på datahubben (https://oma.datahub.fi).

Elförbrukningstopparna infaller på vardagar klockan 6–9 och 17–19.

REDAN

ENERGITIPS

3

Ullsocksrocktid! När du sänker rumstemperaturen med 1 grad, sparar du 5 % i värmekostnader. I utrymmen, där man vistas, räcker det med 20 grader, i skönhetssömnkammare 18 grader. I badrummet räcker det att golvet inte känns kallt under fötterna. Kom också ihåg att justera den maskinella ventilationen!

1 2 4 5 6 BILAGA

En energimedveten kock tillreder många ugnsrätter samtidigt och utnyttjar restvärmen. Mikrovågsugn är ett energiekonomiskt alternativ för tillagning av små matportioner. Kokplattans effekt kan med fördel minskas genast när koket börjar koka. Om du använder spisfläkten med förstånd får kråkorna klara sig med mindre värme!

Varmvattnets andel av energiförbrukningen i hemmet är betydande. Eftersom man kan sjunga sin aria också utan porlande vatten som bakgrundsljud räcker det med en kortare tid i duschen. Öppna kranen bara då du faktiskt behöver vatten. Det samma gäller då du tvättar händerna och tänderna eller rakar dig.

Automatisk justering av vatten och energi? Si eller så, men kör med fulla maskiner då du tvättar disk eller tvätt. Förskölj inte med rinnande vatten och tänk efter om klädesplagget faktiskt är så smutsigt att det behöver tvättas. Ibland räcker det med en ordentlig vädring.

Elbastuaggregatet är vad effekten beträffar den största enskilda elanordningen i hemmet. Värm alltså bastun på en gång för hela gänget, gå genast i bastun då den är varm och undvik att värma den till mer än 80 grader, även om bastu och sisu hör ihop. Kom ihåg att stänga av bastuggregatet genas då du slutat bada bastu!

Ytterligare

FLEXIBILITET i elfakturorna

Hur plikttroget man än sköter sina betalningar kan det uppstå situationer, då det behövs flexibilitet i betalandet. Genom att vara förutseende och agera redan innan fakturorna förfaller till betalning är det lättare att hålla situationen under kontroll.

I utmanande situationer behöver man inte stå ensam!

RRopo Capital Ab, som har hand om förmedlingen av Borgå Energis fakturor, svarar också för kundbetjäningen i frågor gällande betalningen av elfakturor. Ropo Capital hjälper med betalningsrådgivning samt betalningsarrangemang och har förberett sig för undantagsförhållanden i sin kundtjänst. Många fakturaärenden kan skötas snabbt och behändigt via de elektroniska tjänsterna.

Det finns en vilja att hjälpa kunderna förbi den utmanande tiden till exempel genom att erbjuda möjligheter att flytta fram fakturornas förfallodag. Moderata flyttningar görs med låg tröskel för enskilda fakturors del. Om kunden redan har förfallna betalningar förhandlar man med denne och gör vid behov upp en betalningsplan. Det är viktigt att undvika överskuldsättning.

3 tips för betalningsarrangemang:

• Tilläggskostnader debiteras inte för betalningsarrangemang, som görs före fakturans förfallodag. Det lönar sig således att anhålla om flexibilitet genast då den egna ekonomiska situationen det kräver.

• Betalningsärenden går att sköta också med självbetjäning på nätet: Ropo Online är en bra lösning om det bara behövs flyttning av förfallodagen eller uppspjälkning av fakturan i delar för att få ekonomin i balans. När det gäller mera omfattande betalningsplaner fås hjälp per telefon eller i Ropo Onlines chat.

• Bli inte ensam med dina problem – Ropos kundrådgivare hjälper dig att finna den bästa lösningen med beaktande av betalningsförmåga och total skuldsättning.

Ta kontakt redan före fakturans förfallodag om betalningsarrangemang behövs!

Ropos betalningsrådgivning står till tjänst i ärenden förknippade med betalning och försenade betalningar. Snabbast får man dem uträttade i Ropo Online -tjänsten, där man till exempel kan kolla upp fakturasituationen, flytta förfallodag eller sätta upp en betalningsplan för en inkassofaktura. Man loggar in på tjänsten med nätbanks-ID. www.ropocapital.fi/sv/kundtjanst ropo-online.fi

Förfrågningar gällande betalning av fakturor:

tfn 09 2315 0468

porvoonenergia@ropocapital.fi

Vardagar kl. 8.00–20.00

Lördagar kl. 10.00–15.00

Förfrågningar gällande innehållet i fakturan:

fakturering@pbe.fi

Mån–tors kl. 9.00–16.00

Fre kl. 9.00–15.00

tfn 019 661 4140

Flera kanaler för uträttande av ärenden!

Man kan spara energi ÄVEN PÅ

Besöker du stugan också på vintern eller kommer den kanske att stå kall i väntan på våren?

För att optimera elförbrukningen bör vissa saker kontrolleras och visst underhåll utföras.

Om du använder stugan under vintersäsongen

1. Grundvärme och värmeförlust

Om stugan skall användas under vintern och hållas uppvärmd året runt, är det bra att justera temperaturen innan det blir kallt väder. En lämplig bastemperatur ligger mellan 5 och 15 grader. I stugan är det värt att kontrollera att fönster och dörrar är täta samt att titta på andra strukturella saker, som kan påverka värmeförlusten. Observera dock att stugan inte får vara för lufttät, annars kan fukt kondenseras inomhus.

2. Uppvärmning från grundvärme

Med fjärrstyrda uppvärmningssystem kan man öka användningskomforten samt energieffektiviteten i stugan. Med fjärrstyrningen kan man till exempel sätta på värmen innan man åker ut till stugan, så att den är komfortabelt varm då man kommer fram. Mindre el går åt då stugan värms upp med lägre effekt under en längre tid. När du skall åka hem igen är det på sin plats att åter ställa in en lägre temperatur.

Om du värmer upp stugan med en öppen spis, kom då ihåg att starta uppvärmningen

med en liten mängd ved och en liten låga, så att eventuell fukt hinner avdunsta och röken inte kommer in i stugan. Med måttlig uppvärmning undviker du också att det uppstår sprickor i rökkanalerna. Genom att använda torr och högklassig ved får du den bästa värmen och samtidigt säkerställer du att förbränningen ger så få skadliga småpartikelutsläpp som möjligt.

3. Optimering av elförbrukningen

Elförbrukningen i stugan kan minskas under vintersäsongen genom att använda andra uppvärmningsmetoder vid sidan av elvärme. Med olika hybridlösningar, till exempel genom att använda en eldstad eller en luftvärmepump, kan man minska mängden köpt energi och göra inbesparingar i överföringsavgifter. I moderna värmelagrande vedeldade eldstäder brinner veden effektivt och avger värme effektivt.

Det lönar sig att hålla ett öga på elförbrukningen i stugan med hjälp av de förbrukningsrapporter som elbolaget tillhandahåller. Om det syns avvikelser i förbrukningen, kan eventuella problem hanteras effektivt så snart de upptäckts.

STÄNG INTE AV ELEN MED HUVUDSTRÖMBRYTAREN!

Om du har en fjärravläsbar elmätare, stäng då av stugans el från mätaren och inte med huvudströmbrytaren. På det sättet förblir mätaren i kontakt med nätbolaget, och bolaget får meddelande om att elförbrukningen upphört och också om eventuella fel i realtid.

Om stugan står kall under vintersäsongen

1. Torrförrådsuppvärmning

Om stugan inte är byggd för vinterbruk och inte används vintertid är det ingen idé att hålla grundvärme på i stugan. Med så kallad torrförrådsvärme sköter termostater om att det alltid är 3–5 grader varmare inne i stugan än ute. Ett solpanelsystem, som inte behöver anslutas till elnätet, kan likaså användas för torrförrådsuppvärmning. Genom att lämna mellandörrarna öppna cirkulerar luften bättre och jämnare.

2. Uppvärmning efter

vintern

När det våras och det är dags att börja använda stugan igen, gäller samma uppvärmningsregler som för en stuga som använts vintertid. Med fjärrkontrollen höjer du långsamt och med mindre energi temperaturen i stugan till en komfortabel nivå. Om du värmer med ved, kom då ihåg ventilationen och att ha tålamod: även om stugan värms upp långsammare kommer du att slippa rök och skador på konstruktionerna. Medan stugan långsamt blir varm håller andra sysslor dig själv varm!