BORGÅ ENERGO 2/2011

Borgå Energi -bolagens kundtidning 2/2011

Glaskonstnären i arbete Så här sparar du energi i köket

Närmat med närenergi Recept på lamm i kål

Intervju med

Kimmo Kajaste

Biokraftverksbygget

i full fart

Skördetider

Dockteater Det var en gång…

Mittuppslaget

LEDARE

Eko lönar sig, fastän det kostar Eko är dagens melodi. Men allt, som glimmar, är inte guld – inte heller allt, som kallas eko, är det. Till och med förnyelsebara energiformer kan i vissa falla vara skadliga för miljön.

Om elen fått Finlands naturskyddsförbunds Ekoenergimärke kan konsumenten vara säker på att det faktiskt är fråga om grön el, som belastar miljön så litet som möjligt. Än så länge finns det bara elva energibolag i Finland, som säljer ekoenergimärkt el.

Borgå Energi är ett av dem.

Den Ekoenergi-el, som vi säljer, produceras med träbränsle i ångkraftverket i Tolkis.

Vår produktionskapacitet ökar kännbart då det nya biokraftverket, som nu byggs invid det nuvarande kraftverket, tas i bruk i början på år 2013.

Också den nya anläggningen är ett träbränsledrivet kombikraftverk, som ger både fjärrvärme och el. I fjärrvärmecentralen i Lovisa används likaså trä som bränsle. På fjärrvärmesidan är Borgå Energi redan i dag ett av de grönaste energibolagen i sin storleksklass. Det nya biokraftverket stärker ytterligare den ställningen.

Investeringarna i miljövänlig produktion är en hjärtesak för oss. I enlighet med våra värden strävar vi systematiskt efter att minska vårt ekologiska fotspår.

Det vore önskvärt att samhället för sin del skulle stöda dylika strävanden. Tyvärr verkar stödet ofta stanna på festtalsnivå. Så hotar det att gå också i fråga om det energieffektiva nya bostadsområdet i Skaftkärr nu, då det börjar vara dags att skrida från ord till handling.

BILD: Eeva Kangas

Eltillförseln bryts inte Market Energia, som sysslar med telefonförsäljning av el, drogs i somras inför marknadsdomstolen på grund av sina diskutabla försäljningsmetoder och har sedermera fått betalningssvårigheter. Det här har väckt frågan, vilka följder det har för kunderna om en elförsäljare går i konkurs eller råkar på obestånd. Blir man utan ström?

Nej. Kunderna har tillräckligt med tid att skaffa sig ny elförsäljare efter att fått meddelande om att innehavaren av elnätet tvingas avbryta elleveranserna av skäl, som beror på den nuvarande elförsäljaren.

El kan man i dag köpa varifrån som helst.

Eldistributör kan man däremot inte välja.

Elen kommer via det lokala nätet och nätbolaget fakturerar konsumenten för överföringen.

I Borgåtrakten ägs elnätet av Borgå Energis dotterbolag Borgå Elnät. Våra elnätskunder behöver inte vara oroliga för sin elförsörjning i ovanbeskrivna situationer.

Det lönar sig ändå att vara i kontakt med oss om man är osäker på någonting eller har frågor att ställa.

Patrick Wackström verkställande direktör

Utgivare | Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 Borgå tfn 019 661 411 fax 019 661 4211 www.borgaenergi.fi chefredaktör | Patrick Wackström REDAKTIONSRÅD | Mikael Hämäläinen,

2

Niina Kokko, Tomas Nordström, Ari Raunio, Markus Weckström redaktion & layout | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa Nordenskiöldsgatan 23, 06100 Borgå www.peakpress.net redaktionschef | Seppo Iisalo

redaktör | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén pärmbild | Studio Lindell/Oscar TRYCKERI | Painoyhtymä Oy Industrivägen 21 06150 Borgå www.painoyhtyma.fi UPPLAGA | 32 400 kpl

Innehåll Nyheter…................................................................. 4 Grundstenen lades till Borgå Energis biokraftverk.

Elkonsumtionen varierar från kommun till kommun.

Fjärrvärmen fortsatt populär.

Glödlampornas saga all.

Storinvestering i grön framtid........................ 6 Ett nytt biokraftverk byggs invid Tolkis . värmekraftverk.

Borgåbons elräkning. ....................................... 10 Borgå Energi säljer el till konkurrenskraftigt pris.

Så här sparar du el i köket............................. 11 Tips om köp och användning av hushållsprodukter.

Närmat med närenergi ................................... 12 Anton & Anton är en ny ekoenergikund.

Trollbunden av glas........................................... 14 Glaskonstnär Liisa Heimo-Elonen njuter av glasets mångfald.

Lek med ljus och skugga................................ 17 Välkommen till skuggdockteatern!

Intervju med Kimmo Kajaste. ...................... 18 Fjärrvärme av solenergi skulle sitta bra, tycker

s. 12

landskapsrådet.

Skördetider....................................... Mittuppslaget

s. 6

Läsartävlingen sidan 19.

Svara och Delta! v

inn!

Keskiaukeama

3

e

Nyheter

Sammanställda av: Rolf Gabrielsson och Seppo Iisalo GRAFIK: peak press

Grundstenen lagd BILD: Studio Lindell/O scar

Elkonsumtionen varierar Av Finlands städer har Borgå den åttonde största elkonsumtionen. Energiindustrins statistik visar att Helsingfors är klar etta.

Större än i Borgå är konsumtionen dessutom i Kouvola. Villmanstrand, Jämsä, Raumo, Uleåborg och Torneå.

De största elkonsumenterna år 2010

4 688 3 569

Helsingfors Kouvola Villmanstrand Jämsä Raumo Uleåborg Torneå Borgå Esbo Imatra

283 33099 3 099 2 715 2 695 2383 2188 2001 1966

GWh

Den totala elkonsumtionen i respektive kommun består av förbrukningen inom boende och lantbruk, industri samt service och byggande.

Källä: Finsk Energiindustri rf

Till vänster Ljunghard Lindroos och Patrick Wackström.

Ovan Mikaela Nylander.

Stadsfullmäktiges ordförande, riksdagsledamot Mikaela Nylander hade äran att först i raden av inbjudna gäster få fatta mursleven, då grundstenen till biokraftverket i Tolkis lades i augusti.

Sammanlagt ett tiotal personer deltog i grundstensläggningen. De representerade Borgå stads förtroendemanna- och tjänstemannaledning, Borgå Energis styrelse, ledning och arbetstagare samt företag, som deltar i kraftverksprojektet.

Också Borgå Energis mångåriga styrelseordförande, överingenjör Ljunghard

Lindroos var med.

Hälsningstalet hölls av styrelsens nuvarande ordförande Johan Söderberg, som konstaterade, att biokraftverket kommer att representera den senaste tekniken och det senaste kunnandet i branschen.

Som bränsle används trä i olika former.

Strävan är att skaffa en så stor del som möjligt i närområdena. Enligt Söderberg är det svårt att tänka sig en totaltekonomiskt och för miljön bättre lösning än produktion av värme och el med lokalt förnyelsebart bränsle.

BILD: Studio Lindell/Oscar

Fördelningen av elkonsumtionen i Helsingfors och Borgå år 2010 Borgå

Helsingfors

Boende och lantbruk Service och byggande Industri I Helsingfors konsumeras mycket el inom service och byggande. I Borgå står industri samt sjukhus, stora läroinrättningar och hotell för lejonparten, över 80 procent.

Källa: Finsk Energiindustri rf

4

El under ån till Svinö Ett rör borrades i våras från Uddas till Svinö ca fem meter under åns botten och i höst dras en elkabel genom röret.

Borgå Elnät Ab:s planeringschef Kari Janhunen berättar, att kabeln ersätter luftledningarna längs Svinövägen, som kommer att tas bort.

-Risken för elavbrott blir efter det här så gott som obefintligt för de omkring 300 abonnenter, som finns

längs linjen.

Luftledningarna har också utgjort en fara för fåglar. Det har varje år hänt att fåglar dött efter att ha flugit mot de öppna ledningarna.

Det finns ännu luftledningar på linjen från Vårberga i Aunela, vilka också de ersätts med jordkabel före årets slut.

Från Uddas fortsätter jordkabelarbetena mot Gammelbacka.

El- och värmeförbrukningen minskade

Glödlampornas saga börjar vara all Nedkörningen av de traditionella glödlamporna fortsätter. Efter september levereras inga 60 watts lampor längre till affärerna.

Alla matta glödlampor och 100 watts lamporna försvann från marknaden redan år 2009 och 75 watts lamporna i fjol. I september om ett år är det dags att säga adjö till resten, det vill säga 40 och 25 watts lamporna.

Någon brist på ersättande ljuskällor råder inte. Det finns allt från energispar- och ekoglödlampor till ledlampor. När man väljer ny lampa är det skäl att beakta var lampan

skall användas och vilka krav platsen ställer. Det gäller t.ex. bastur, där det inte lönar sig att använda vilka lampor som helst.

Vid val av lampa kan man ha nytta av Motivas och lamptillverkarnas gemensamma nättjänst (www. lampunvaihtokone.fi). Där informeras om vilka ljuskällor, som lämpar sig bäst för olika utrymmen.

Gamla glödlampor är inte återvinnbara. Deras plats är bland blandavfallet.

Fjärrvärmen håller ställningarna som populäraste uppvärmningssätt Fjärrvärmen spelar en betydande roll i det finländska energisystemet också i fortsättningen. Enligt en utredning om fjärrvärmens framtid, som arbets- och näringsministeriet låtit utföra tillsammans med Finsk Energiindustri rf., får fjärrvärmen

nya kunder främst i form av konsumenter, vilka byter från oljeeldning till fjärrvärme.

Fjärrvärmens marknadsandel väntas växa åtminstone till år 2020. Utredningen sträcker sig tio år längre.

Märlax

n

ata

He

Ma

ng

fo

rs

vä

n

fredsby

gen

ä nmv

Gråberget

o Valk

Fjärrvärmenätet

Marknadspriset på el har varit ungefär 5 euro/MWh eller ca 10 procent högre än för ett år sedan. Prisutvecklingen på elmarknaden verkar för närvarande vara stabil.

Byggnadsverksamheten har fortfarande inte kommit igång på allvar, vilket syns i antalet nya anslutningar.

Omsättningen ökade 1,9 procent Enligt halvårsredovisningen var Borgå Energi –bolagens omsättning 27,1 miljoner euro, vilket betyder en ökning med 1,9 procent jämfört med fjolåret.

Försäljningsbidraget uppgick till 9,4 miljoner euro, rörelsevinsten var 0,8 miljoner euro och resultatet före skatt 0,8 miljoner euro.

Resultatet för år 2011 bedöms sluta på en något lägre nivå än år 2010.

Mera vindkraft - 81 procents ökning

NEDRE sTAN

ge

Marknadspriset är nu stabilt

r

nne

lsi

mg hei

Början av året var betydligt varmare än i fjol, vilket syns i Borgå Energi –bolagens el- och värmeförsäljning.

Under perioden 1.1-30.6.2011 gick det åt 4,5 procent mindre el än under motsvarande tid året innan.

I Borgå minskade också förbrukningen av värme med 4,2 procent. I Lovisa fortsatte värmeförbrukningen däremot att öka, nu med 3,4 procent. Ökningen är en följd av att Lovvärme Ab i maj i fjol fusionerades med moderbolaget.

KVARnåsen

Lovisaviken

Tullb

ron

Borgå Energis fjärrvärmenät har i år utvidgats till bland annat Tullbron och den historiska nedre staden.

Fjärrvärmenätet är för närvarande över 25 kilometer långt med 89 anslutningar till egnahemshus, 88 till rad- och våningshus samt 57 till affärs-, kontors- och skolbyggnader.

Bioenergins andel av fjärrvärmeproduktionen i Lovisa är ca 70 procent.

I januari-juni konsumerades 44,6 terawattitimmar el i Finland. Nästan 36 procent täcktes med kombinerad produktion (CHP) av el och värme, drygt 24 procent med kärnkraft, 16 procent med kondenskraftproduktion och knappt 13 procent med inhemsk vattenkraft.

Nettoimporten uppgick till 11 procent.

Vindkraftens andel var 0,5 procent, men ökade proportionellt sett mest av alla under det första halvåret, 81 procent. Nettoimporten ökade 13 procent, den kombinerade produktionen av el och värme med fem procent och kärnkraften med en procent. Särproduktionen minskade med sex procent och den inhemska vattenkraften med 16 procent.

5

6

Drägsby

Ernestas

7

Ölstens

bORGÅ

Augustinranta

Gammelbacka Svinö

Lövkulla Hammars

Haiko

Kråkö

Tolkis

Storinvestering

i grön framtid Ett nytt biokraftverk förs upp invid Tolkis värmekraftverk. Den nya anläggningen höjer de förnyelsebara bränslenas andel i Borgå Energis fjärrvärmeproduktion från nuvarande ungefär 70 procent till ca 90 procent.

Text: Rolf Gabrielsson Bilder: peak press

B

orgå Energi har målmedvetet minskat användningen av fossila bränslen i sina produktionsanläggningar. Värmekraftverket i Tolkis och fjärrvärmecentralen i Lovisa drivs bägge med träbränsle.

Också det blivande biokraftverket kommer att använda flis och hyggesrester som bränsle. Den årliga bränsleförbrukningen beräknas bli omkring 600 000 löskubikmeter. En betydande del av bränslet upphandlas nu och i framtiden i närområdena.

Det bästa alternativet valdes Det nuvarande kraftverket i Tolkis togs

i bruk år 1979. Fastän det gått att öka dess produktionskapacitet med effektiveringsinvesteringar har behovet av til�läggskapacitet blivit allt uppenbarare de senaste åren. Borgå Energi uppskattar att behovet av el- och värme ökar med ett par procent per år. Åren 2007–2008 kartlades olika möjligheter att bygga ut produktionskapaciteten. Alternativen var kombinerad värme- och elproduktion samt enbart värmeproduktion.

En möjlighet hade varit att skaffa fjärrvärme från Neste Oils oljeraffinaderi i Sköldvik. Byggandet av ett nytt eget biokraftverk för kombinerad produktion av fjärrvärme och el visade sig

ändå vara det bästa alternativet.

Strävan är att hålla prisen i styr Över 60 procent av den el, som Borgå Energi saluför, är marknadsel. Målsättningen är att minska marknadsberoendet till ungefär 45 procent fram till år 2014. Det nya biokraftverket kommer att ge betydligt mera el än det nuvarande kraftverket i Tolkis och betyder därför ett ordentligt steg i riktning mot en större självförsörjning i elanskaffningen. Samma strävan främjar investeringarna i nya vind- och vattenkraftsandelar.

Ett växande oberoende av marknadselektriciteten hjälper Borgå Energi att

Byggnadsprojektet är med sin kostnadsberäkning på 42,6 miljoner euro bolagets genom tiderna största enskilda investering.

7

Bränsleupplag

Den gamla cellulosafabriken

Kontorsbyggnaden

Biokraftverket byggs invid det nuvarande värmekraftverket och delvis fast i det, då vardera anläggningens drifts- och kontrollfunktioner koncentreras till ett och samma ställe. Den nuvarande anläggningen används som reserv och vid toppbelastning.

hålla prisen på både fjärrvärme och el konkurrenskraftiga, vilket är en av bolagets centrala målsättningar. Borgå Energis tariffer hör till de förmånligaste i landet.

det nuvarande kraftverket, vilket kommer att synas i form av en klar ökning också på intäktssidan i bolagets räkenskaper.

Utsläppen minskar

Produktionen blir effektivare I fjol producerades 43 gigawattimmar (GWh) el i Tolkis. I och med biokraftverket blir det möjligt att öka produktionen till 70 GWh. På fjärrvärmesidan ökar produktionskapaciteten på motsvarande sätt från 210 GWh till 300 GWh per år.

I den nya anläggningen produceras mera el med samma bränslemängd än i

8

Biokraftverket får en egen 75 meter hög skorsten. Den nuvarande skorstenen i Tolkis är 60 meter. Också den nya skorstenen förses med rökgaskondensor, som höjer kraftverkets effekt.

Biokraftverket minskar koldioxidutsläppen såväl direkt som indirekt. Med biokraftverket ersätts delvis den produktion, som sker i det naturgasdrivna kombikraftverket i Harabacka.

Knappt två års beting Byggnadsplatsen öppnades i april i år, då också de grundläggande arbetena inleddes.

• Installationerna och byggnadsarbetena har påbörjats i september.

• Meningen är att kraftverket skall stå klart att tas i bruk i november 2012. Kraftverket skall överlåtas till Borgå Energi i februari 2013.

• Kostnaderna uppgår till totalt 42,6 miljoner euro.

• Fjärrvärmeeffekten med rökgaskondensor är 36 MW och eleffekten 12 MW.

Produktionsfunktionerna koncentreras till Tolkis Det nuvarande kraftverket

Biokraftverksbygget

Närheten till Tolkis hamn innebär en logistisk extra fördel.

Borgå Energi för så småningom över alla sina produktionsfunktioner till Tolkis. För det ändamålet köpte bolaget i våras kontorsbyggnaden på fabriksområdet av Stora Enso.

Kundfunktionerna förblir i Borgå i huvudkontoret vid Mannerheimgatan.

I affären med Stora Enso ingick också den gamla cellulosafabriken, klubbhuset, den så kallade gäststugan, fabriksbrandkårens depå och kraftstationen samt över fem hektar mark.

– Vi är ett växande företag och behöver med tanke på framtida utmaningar en stark bas, säger verkställande direktör Patrick Wackström och konstaterar att läget i Tolkis är utmärkt i många avseenden.

Han motiverar köpet också med biokraftverksprojektet.

– Vi behöver lager-, kontors- och andra utrymmen medan bygget pågår.

I och med köpet växte Borgå Energis markinnehav på det gamla sågområdet till över 13 hektar.

Hamnen i Tolkis och sågområdets gamla fabriksmiljö ger en värdefull inramning åt det nya biokraftverket och personalens arbete.

9

Konsument

ing Räkn

Borgå Energis elkunder betalar 37-185 euro mindre än i medeltal En borgåbo med eluppvärmt egnahemshus, som köper sin el av Borgå Energi, kommer 185 euro billigare undan än i medeltal i Finland.

I ett våningshus är motsvarande inbesparing drygt 37 euro.

Text: Seppo Iisalo Illustration: Sanna Nylén

E

n familj i ett egnahemshus, som förbrukar 18 000 kWh el i året, betalar enligt Energimarknadsverkets augustisiffror 2 128 euro för sin el om den köps av Borgå Energi. I medeltal går den årliga elräkningen i Finland på 2 313 euro.

Bor man i ett våningshus är den årliga elräkningen som Borgå Energis kund 319 euro när finländarna i medeltal betalar

över 356 euro för samma 2 000 kWh:s förbrukning.

Energimarknadsverkets färska jämförelse visar, att Borgå Energis listpris legat klart under medeltalet hela den tvåårsperiod, som jämförelsen gällde.

Enligt verkställande direktör Patrick Wackström är detta en logisk följd av bolagets politik.

– Vi vill erbjuda borgåborna el och värme till ett konkurrenskraftigt pris. Det obundna Energimarknadsverkets jämförelse visar att vi också lyckats i vår strävan.

Priset steg i början på året Av Energimarknadsverkets statistik framgår att det totalpris inklusive skatter, som

Medelpriset i Finland och Borgå Energis listpris 1.7.2009-15.8.2011 10,0 9,5

9,17

9,0

8,51

8,5 cnt/kWh

e

8,0 7,5

7,68 6,93

6,5

5,0

10

5,90

5,85 1.10.09

1.1.10

1.4.10

1.7.10

1.10.10

1.1.11

6,21

1.4.11

1.7.11

Genomsnittliga leveranspliktiga pris i Finland Borgå Energis medelpris

Eluppvärmning, 18 000 kWh/år

7,23

6,51

6,14

6,0

1.7.09

7,74

7,39

7,0

5,5

8,19

Våningshus, 2 000 kWh/år

6,59

15.8.11 1.8.11

Genomsnittliga leveranspliktiga pris i Finland Borgå Energis medelpris Prisen innefattar grund-/månadsavgifter inklusive skatter.

Källa: Energimarknadsverket

bild: peak press

Market Energia inför marknadsdomstol Konsumentverket har dragit Market Energia –bolaget, som säljer elavtal per telefon, inför marknadsdomstol med kravet att bolagets marknadsföring och avtalspraxis förbjuds.

Hundratals besvär har inlämnats runt om i landet rörande Market Energias telefonförsäljning, en del också i Borgåtrakten.

Trots uppmaningar har bolaget inte ändrat sin verksamhet.

Enligt Konsumentverket har Market Energia bland annat i strid med lagen fakturerat kunder flera månader i förväg och sänt räkningar till personer, som endast velat få broschyrer, men inte avtalat och ännu mindre bekräftat något nytt elavtal.

Enligt lagen skall kunden få sig tillsänd en avtalsbekräftelse på ett i telefon gjort avtal. Avtalet träder i kraft om kunden inte returnerar avtalsbekräftelsen inom två veckor.

konsumenterna i Finland betalar för sin el, steg med ca 2,6 procent under det första halvåret.

Som helhet har konsumenternas elräkning blivit i runt tal en femtedel dyrare.

Den andra stränga vintern i följd syns i räkningen i synnerhet för dem, som bor i egnahemshus med eluppvärmning.

Också de skattehöjningar, som trädde i kraft vid årsskiftet, har avspeglat sig på konsumentpriserna.

Dessutom låg de nordiska ländernas vattenreserver på en mycket låg nivå under årets första månader.

-Situationen har inte varit så här dålig på år och dar, och det har satt sina spår i vattenkraftsproduktionen och prissättningen. Det finns fortfarande mindre vatten i reservoarerna än normalt, uppger Wackström.

Så här sparar du energi i köket Då du skaffar vitvaror • Kontrollera energimärkningen. Den visar produktens prestanda och elförbrukning på ett jämförbart sätt.

• Energimärkning finns på bl.a. kylar, frysar, diskmaskiner, ugnar och luftkonditioneringsaggregat.

• A+ visar att produkten sparar energi.

De energieffektivaste produkterna finns i klasserna A++ och A+++ • En produkt, som fått miljömärket Svanen, fyller stränga miljökrav under hela sin livscykel.

Då du använder produkterna • Ställ in rätt temperatur. I kylen rekommenderas +5 grader och i frysen -18 grader.

• En temperaturförhöjning i omgivningen från 25 till 32 grader kan fördubbla kylanordningarnas elförbrukning.

• Kontrollera att frysen inte i onödan står i nedfrysningsläge.

• Tina upp frysvaror i kylen, det ger kylenergi på köpet.

• Öppna inte dörrarna i onödan, det kan öka elförbrukningen med upp till 50 procent.

• Kontrollera om produkten får anslutas till varmvattnet. Det minskar vattenförbrukningen och sänker

elförbrukningen 20-60 procent.

• En sänkning av tvättvattnets temperatur från 65 till 55 grader minskar diskmaskinernas elförbrukning med i bästa fall 50 procent.

Då du tillreder mat • Tina och hetta upp eller värm små portioner i mikron. Den är i sådana fall ca 30 procent energieffektivare än värmezonen eller plattan på en spis.

• Använd vatten- och kaffekokare. De är energisnålare än värmezonen eller plattan på en spis.

• Induktionsområdet förbrukar ca 30 procent mindre el än en gjutjärnsplatta och 20 procent mindre el än en keramisk värmezon, som värms upp med elmotstånd.

• Utnyttja ugnens förvärmningstid och eftervärme. Mat och bakverk kan i många fall redan sättas in i ugnen då den ännu är kall.

• En varmluftsugn behöver inte förvärmas. Det går att steka 2-3 plåtar samtidigt.

Källa: Arbetseffektivitetsföreningen TTS, Ekotehokkaan asumisen opas, TTS-tutkimus 3/2010

11

e

Företag

Närmat med närenergi Matbutiken Anton & Anton har anslutit sig till Borgå Energis växande skara ekoenergi-kunder.

Text: Rolf Gabrielsson Bilder: Studio Lindell/Oscar

A

nton & Anton, som grundades för tre år sedan, har bland annat smak och färskhet som valkriterier för sitt varusortiment. Att välja ekoenergimärkt el var enligt företagets grundare, Niina Hietalahti en naturlig lösning.

– Det går att påverka framtiden med sina egna val, det må sedan vara fråga om mat eller energi, säger hon.

Borgå vägvisare Anton & Antons första matbutik öppnades år 2008 i Borgå, dit Nina Hietalahti med

12

familj tidigare flyttat från Drumsö i Helsingfors. Numera finns också två butiker i Helsingfors, en i Tölö och en i Kronohagen.

– Matbutiken i Borgå har fungerat som ett slags provlaboratorium. Här har vi testat vår verksamhetsidé, som går ut på att erbjuda god och närproducerad mat i en attraktiv butiksmiljö.

Hietalahti understryker, att de olägenheter, som är förknippade med transporterna, är desto mindre ju närmare varandra produktions- och konsumtionsområdena finns.

Närheten betyder att produkterna inte behöver förpackas att klara flera dagars transport.

– Vi skaffar största delen av våra produkter direkt av bagerier, fiskare, köttproducenter, odlare och mejerier, berättar hon.

Stenfotsaffärerna tillbaka i gatubilden Hietalahti poängterar, att Anton & Anton inte är någon specialaffär, utan en matbutik, som finns nära, en så kallad stenfotsaffär, som många önskat se tillbaka i gatubilden.

Företagskonceptet har visat sig välfungerande även om kundtillströmningen kunde vara livligare i Borgå.

– Det vore fint om folk konkret med sina

Oy Anton & Anton Ab • Grundad år 2008.

• Verksamhetsidé: att erbjuda god och närproducerad mat i en attraktiv butiksmiljö.

• I varusortimentet finns färskt bröd, oförpackat färskt kött och fisk, ostar av bästa slag, ekoprodukter och delikatesser från världens olika hörn.

Borgå matbutik Ågatan 7, Tfn 040 595 2999 Öppethållningstider: vardagar kl. 9-19, lördagar kl. 9-16 Närmare uppgifter: www.antonanton.fi

köpvanor skulle visa att uttalandena om behovet av dylika butiker inte är tomt prat.

Nina Hietalahti tycker att det är synd att folks konsumtionsbeteende i så stor utsträckning styrs av bilen. Man kör långa sträckor till marketar och handlar industriellt massproducerad opersonlig mat, fastän det på närmare håll finns prismässigt lik-

värdiga produkter inklusive sakkunnig betjäning och trivsam miljö.

– Helsingforsarna betraktar mera än borgåborna våra butiker som dagligvaruaffärer, och ser inga elitistiska drag i dem.

Enligt den respons vi fått har livskvaliteten höjts i och med matbutiksetableringen i närkvarteret.

Får i kål är god höstmat • 750 g fårbog med ben • 1 msk smör • 750 g kål • 2 morötter • 2 lökar • 1 ½ tsk salt • 15 kryddpepparkorn • 1 tsk mejram • 2 lagerblad • 4 krossade vitlöksklyftor • ca 5 dl vatten • hackad persilja till garnering

Skär köttet i portionsbitar. Fräs bitarna lätt i smör i gjutjärnspanna.

Lägg köttbitarna, den strimlade kålen, de skivade morötterna, klyftade lökarna och kryddorna i grytan.

Häll det kalla vattnet i grytan. Det får vara så mycket vatten att hälften av ingredienserna täcks.

Låt småputtra under lock på spis i 1 ½ timme eller i ugn i 180 grader ungefär 2 timmar. Till grytan serveras ättiksrödbetor och saltgurka.

Receptet är Nina Hietalahtis.

Ekoenergi?

Ekoenergi är grön el, som fått Finlands naturskyddsförbunds miljömärke Ekoenergi. Grön el produceras med vatten-, vind- och biokraft.

Borgå Energi producerar sin Ekoenergi med biobränsle i ångkraftverket i Tolkis. Bolaget är ett av landets elva energibolag, som har Ekoenergi-märkt el till salu.

Den ström, som kommer från eluttaget, är alltid en blandning av olika kraftverks produktion, men genom att köpa Ekoenergi-märkt el kan konsumenten medverka till att den gröna elens andel i nätet växer. När efterfrågan överskrider tillgången måste den på förnyelsebara energikällor baserade elproduktionskapaciteten ökas.

Både hemhushåll och företag kan köpa Ekoenergi. Borgå Energi ger närmare uppgifter om både pris och tillvägagångssätt vid byte till Ekoenergi.

Tilläggsuppgifter: www.porvoonenergia.fi, www.ekoenergia.fi

13

e

Människor Ihminen

Trollbunden av glas Liisa Heimo-Elonen älskar glas. Glaskonstnären fascineras av glasets mångfald och dess oberäknelighet. Restaureringen av fönstren i Lovisa kyrka är som ett pussel för henne.

TEXT: Reija Kokkola BILDER: Virpi Lehtinen

14

Fakta Namn: Liisa Heimo-Elonen Ålder: 53 år Företag: X-Glass, Mästarvägen 28, Borgå Bor i: Veckjärvi, Borgå Utbildning: Turisminstitutet i Borgå, glaskurser i Finland och utomlands Yrke: hantverkare, företagare Det bästa med glaset: oberäkneligheten och mångfalden

”Glasets oberäknelighet är arbetets salt.”

Liisa Heimo-Elonens glaskonst baserar sig ofta på någon berättelse eller tanke, som hon fått.

L

juset leker i Liisa Heimo-Elonens glaskonstaffärs fönster. Glas i olika färger finns överallt och färdiga glasarbeten ligger framme i arbetsrummets fönster. Heimo-Elonen placerar först olika glas bredvid varandra i fönstret för att se hur de passar samman. Färgerna kommer bäst till sin rätt i dagsljus. Lampglas väljer hon på ett ljusbord, eftersom färgen på många glas ändrar i elljus. Själva arbetet gör hon på ett stort arbetsbord.

– Jag kan inte ens gissa mig till slutresultatet, det räcker min fantasi inte till för.

Helheten ser jag först när jag lyfter glaskonstverket mot dagsljuset. Glasets oberäknelighet är arbetets salt.

Sagor, berättelser och dikter fascinerar Låt oss först vända tillbaka till dörröppningen för ett ögonblick. Där står en gammal Prins, alla kvinnors dröm. En helt vanlig

– Glaskonst kan i princip användas var som helst, säger hon.

keramisk gårdsgroda har fått en glänsande mosaikglasering och samtidigt förvandlats till en sagoskimrande prins.

Heimo-Elonen berättar, att hon tycker om sagor, berättelser och dikter.

– Också kunderna vill ibland kyssa Herr Prinsen. Min glaskonst baserar sig ofta på någon berättelse eller någon tanke, som jag fått, berättar hon.

I fönstret finns en glastavla, som till sina färger något avviker från de andra. På tavlan finns två träd, ett runt och ett fyrkantigt.

– Jag lärde mig i tiden i Tyskland av en läromästare, att ett fyrkantigt träd är en man och att ett runt träd föreställer en kvinna. Jag hade svår hemlängtan och saknade våra två pojkar. Därför har träden kraftiga rötter och de två grenarna, som växer ut upptill, föreställer pojkarna, förklarar Heimo-Elonen.

Hon öppnar en anteckningsbok och tar fram ett brev från en kund, som i 50-års-

present fick ett glasarbete gjort av HeimoElonen.

– Jag berättade, vilken berättelse jag utgått ifrån och fick ett vackert tackbrev.

Glasets skönhet fascinerar Heimo-Elonen drev i 15 år tillsammans med sin man Henry Elonen företaget Borgå Glas, som fortfarande - nu med en annan ägare - verkar granne med hennes X-Glass –affär.

– Jag gör bly-, tiffany- och mosaikarbeten och smälter också glas. Många beställer också glasarbeten för inredningsändamål såsom fönster och dörrar. Glaskonst kan i princip användas var som helst.

Heimo-Elonens intresse för glaskonst väcktes för 20 år sedan, då hennes man övertalade henne att göra en exkursion till det dåvarande PK-lasi –företaget, vars ägare Pirkko Kossi vägledde henne in i glaskonstens värld.

15

”Händerna måste skyddas och tuggummi får man inte tugga medan man jobbar.”

Sot, sand och kulhål Heimo-Elonen har ända sedan mars hållit på med konservering av blyglasfönstren i Lovisa kyrka tillsammans med Marjut Kalin i dennes glassmedja i Iitis. De 130 år gamla fönstren togs försiktigt loss och som genom ett under föll bara ett ur sin karm, ändå utan att glasdelarna gick sönder.

– Där fanns änglavakt med, säger Heimo-Elonen.

Allt som allt skulle 26 fönster repareras. Största delen av dem är nu färdiga.

Heimo-Elonen jämför konserveringsarbetet med att lägga pussel.

– Det är intressant. Jag har upptäckt kulhål, och under blylisterna fanns det sot och sandkorn. Fönstren luktade dessutom starkt tobak.

Uppenbarligen har det i tiden varit tillåtet att röka i kyrkan, den var ju också ett populärt ställe att hålla möten och träffas på. Sanden härstammar troligen från sandvägen bredvid, antar hon.

16

– Planeringen är den bästa stunden i arbetet. Då ser konstnären för sitt inre det blivande föremålet, säger Liisa Heimo-Elonen.

– Jag blev enormt förtjust. Pirkko Koski var dessutom väldigt trevlig och ett entusiasmerande proffs, så jag åkte hem med en massa tillbehör.

Heimo-Elonen var helt begeistrad. Det hände att hon efter arbetsdagens slut fördjupade sig i sin nya hobby till den grad att hon förlorade känslan för tid.

– Pojkarna ringde och frågade om vi alls skall äta i dag, minns hon skrattande.

Enligt henne är planeringen den bästa stunden i arbetet. Då ser konstnären för sitt inre det blivande föremålet.

– Det kan ändå hända att det under arbetets gång får en annan form. Jag är inte bra på att rita och det behöver man inte heller nödvändigtvis vara i det här arbetet.

Från taket hänger ett märkligt rör, vars munstycken är riktade mot arbetsbordet.

Det är en dammsugare, som en glaskonstnär inte klarar sig utan, eftersom det i arbetet används tenn samt andra lödämnen, som är farliga för andningen.

– Händerna måste också skyddas och tuggummi får man inte tugga medan man jobbar, konstaterar Heimo-Elonen.

En stor smältugn är naturligtvis nödvändig när man gör tallrikar, skålar eller vanliga plana arbeten med smältteknik.

– Ugnens temperatur stiger snabbt till 800 grader, men den svalnar långsamt. Det tar nästan två dygn för en full ugn att svalna.

Det är alltid ett spännande ögonblick då man ser slutresultatet av smältningen.

”Det som behövs är tyg, ljus, händer, ett föremål och lämplig musik.”

Lek med ljus och skugga Dockteatern Det var en gång… fyller 30 år.

Välkommen till skuggdockteatern !

Text: Reija Kokkola Bilder: Virpi Lehtinen

F

icklampstricket när man med ljus under hakan får ansiktet att se mer skrämmande ut än ett spöke är säkert bekant. I skuggdockteaterföreställningen Riti, Rati och Ralla leker också den tvåspråkiga dockteatern Olipa kerran… Det var en gång med ljus och skuggor.

Praktfulla effekter åstadkoms då skådespelarna och dockorna med skicklig ljusanvändning ges nya gestalter. Ordföranden i teaterns stödförening Arja Kuusimurto, själv för tredje året i rad med i dockteatern, är mycket entusiastisk över höstens föreställning.

– Det är helt fantastiskt att uppleva vad allt man kan få till stånd med ljus! Hela föreställningen baserar sig på den stämning, som skapas med ljus och skuggor, deras olika nyanser och visuella värld. Det har varit spännande att se hur just den rätta stämningen hittas

med professionell vägledning.

Bakom tyget placeras olika ljuskällor, spotlighter, ficklampor, strålkastare med olika färgfolier samt overheadprojektorer. Festföreställningens händelser utspelar sig mellan två slott. Skådespelarna flänger omkring både bakom och framför tyget.

– Då man till exempel ritar gestalter på overheadprojektorns transparang får man dem att röra sig i landskapet genom att låta transparangen glida, avslöjar Kuusimurto.

Med rätt anspråkslösa satsningar åstadkommer man en imponerande visuell upplevelse.

– Det som behövs är tyg, ljus, händer, ett föremål och lämplig musik. I en skuggdockteater accentueras regissörens roll. Vi har haft branschens topproffs, Anne Lihavainen som regissör, säger Kuusimurto tacksamt.

Dockteatern Det var en gång…

• Grundad år 1981 • 40 understödande medlemmar • Grundar sig på frivilligt arbete • Föreställningar kan ordnas i utrymmen, som går att mörklägga. www.ntolipakerran.net

17

e

Intervju

”Fjärrvärme

av solen

skulle sitta bra”

-Jag är verkligen glad att Borgå Energi systematiskt har satsat på användning av förnyelsebara naturtillgångar och miljövänlig produktion, säger mångårige samhällspåverkaren, landskapsrådet Kimmo Kajaste.

Naturvännen Kimmo Kajaste, som efterlyser ansvar för den gemensamma miljön, har alltsedan barnsben tillbringat somrarna i familjens stuga på Björkudden, granne till Borgå Energis vattenkraftverk i Strömsberg.

S

om exempel nämner Kajaste bolagets storinvestering i biokraftverket i Tolkis och deltagandet i det energieffektiva bostadsområdesprojektet i Skaftkärr, där man också utreder vilka möjligheter solenergin kunde erbjuda.

– Jag hör till dem, som i solenergin ser svaret på många av vår tids utmaningar. Fjärrvärme gjord på solenergi skulle exempelvis sitta mycket bra ekonomiskt och ekologiskt.

– Redan i dag skulle ett utnyttjande av spillvärmen från Neste Oils raffinaderi i Sköldvik glädja mig, tillägger Kajaste.

Intervju: Rolf Gabrielsson Bild: Studio Lindell/Oscar

munala energiverket, vilket möjliggjorde en helt annan utvecklingspolitik än dittills.

Sedermera har det då och då dykt upp krafter, som i syfte att skaffa kortsiktig ekonomisk nytta varit färdiga sälja stadsbornas eget bolag.

– Jag fick själv vara med och jobba hårt för att den dumheten inte skulle begås att kronjuvelen hade sålts.

Kimmo Kajaste påminner, att Borgå Energi betalar en skilt överenskommen dividend till ägaren och ändå kan erbjuda förmånligare energi än i medeltal i landet.

– Det här bolaget skall inte säljas.

Stadsbornas bolag får inte säljas Kimmo Kajaste satt i stadsfullmäktige i Borgå till år 2004, längre än någon annan.

Han hade därför möjlighet att långsiktigt följa med den lokala energipolitiken och -produktionen. Samtidigt har han i sina uppgifter på det nationella planet fått dryfta miljö- och energilinjedragningar ur ett bredare perspektiv.

– Jag är nöjd att man i stadsfullmäktige för tjugo år sedan förstod att bolagisera det kom18

Fusionsvision Enligt Kajaste bör bolaget utvecklas i samarbete med staden och med användande av ägarpolitiska metoder. Bolagets egen beslutanderätt skall respekteras.

Han ser en sammanslagning av energin och vattnet som en meningsfull utvecklingsriktning.

– Jag föreslog i tiden att Borgå Energi och Borgå Vatten skulle slås samman eftersom

det enligt min mening skulle vara ekonomiskt och praktiskt ändamålsenligt.

Förslaget förverkligades inte, men Kajaste säger sig ha förstått att saken inte är helt begravd – utan att den undersökts och befunnits vara både ekonomiskt och verksamhetsmässigt bra.

– Åtminstone i Seinäjoki, Villmanstrand och Jyväskylä har man gått in för en sådan lösning. Jag anser att det nu vore ett utmärkt tillfälle att gräva fram kalkylerna och följa de här städernas exempel.

Till Kajastes visioner hör också en breddning av verksamheten att täcka hela östra Nyland.

– Jag hoppas innerligt att man både i Kymmenedalen och i andra väderstreck skulle inse det regionala samarbetets betydelse också när det gäller produktion och försäljning av energi.

Han uppmuntrar Borgå Energi till ett expansivt, utvidgat samarbete.

– Den östra delen av Nyland förtjänar ett eget gemensamt bolag, som har hand om el- och fjärrvärmeförsörjningen inklusive produktionen.

h Svara oc

vinn!

Bland dem, som svarat, lottar vi ut ett supékort för två till restaurang Gamla Lagmannen i Borgå. Vi vill ha svaren senast den 31.10.2011.

Hur stor blir biobränslets andel av Borgå Energis fjärrvärmeproduktion när det nya biokraftverket i Tolkis tas i bruk om ungefär ett och ett halvt år?

Svara och

Mitt svar:

80 %

Läsartävlingen I kundtidningen nummer 1/2011 frågade vi läsarna vad de vill läsa om i nästa nummer av tidningen. Av de totalt 431 svar vi fick framgår att ämnet energisparande intresserar mest, 197 hade kruxat för det alternativet. På andra plats kom ”lokala saker” med 161 kruxar.

Fru Fortuna gynnade Susan Lassila, som på bilden grattiskramas av Borgå Energis Rosita Holmberg efter att ha fått priset - ett presentkort till Haiko Gårds badinrättning – och en bukett blommor.

Namn:

90 %

100 %

Adressaten betalar portot

vinn!

Borgå Energi -bolagen

Adress: Kod 5006633 Postnummer: 00003 .

Postkontor:

SVARFÖRSÄNDELSE

Telefon:

ELRÄKNINGEN DIREKT TILL DIN NÄTBANK! Teckna ett avtal i din egen nätbank och du märker hur behändigt det är med e-faktura.

Den är lätt och trygg att använda.

- e-räkningen kommer direkt till din nätbank - du behöver inte mata in uppgifter och undviker misstag eftersom all data redan finns - ett enkelt och tryggt betalningssätt - räkningen betalas inte utan ditt godkännande - ett ypperligt arkiveringssätt, inga borttappade pappersfakturor mera - e-fakturan sparar tid och papper - e-fakturan skonar miljön

Tilläggsuppgifter om e-fakturan får du genom att kontakta vår kundbetjäning 019 661 4230, www.borgaenergi.fi

19