Borgå vatten - Årsberättelse2008

Årsberättelse 2008 Porvoon vesi Borgå vatten

Innehållsförteckning 3 4 6 8 11 14 17 20 22

Verksamhetsidé Direktörens översikt Organisation och personal Kunder och försäljning Vattenanskaffning Ledningsnät Rening av avloppsvatten Bokslut och ekonomi Miljö- och samhällsansvar

bokslutsuppgifter 24 Resultaträkning 25 Balans 26 Finansieringskalkyl

bilagor 27 Budgetutfall 28 Ekonomisk utveckling

29 Utveckling av centrala prestationer 31 Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde

Utgivare Borgå vatten Mästarvägen 2, 06150 Borgå (019) 520 211 www.porvoo.fi/vesilaitos vesilaitos@porvoo.fi Layout peak press & productions oy Tryckeri Print Mill Oy

Verksamhetsidé Vi sköter vattentjänsterna inom vårt verksamhetsområde under alla förhållanden och betjänar kunderna och vattenverken utanför vårt verksamhetsområde samt våra grannkommuner i olika lösningar som gäller vattentjänster. Välfungerande vattentjänster upprätthåller kundernas verksamhetsförutsättningar, invånarnas hälsa och livskvalitet samt gör det lättare att nå de mål som satts för miljöfrågorna.

vision Vi är för våra kunder, stadens övriga enheter samt andra samarbetsparter en uppskattad och pålitlig expert när det gäller vattentjänster.

Vår verksamhet grundar sig på hög service- och produktkvalitet, prestationsförmåga och teknologiskt kunnande • kunnig personal, motivation och resultat • bemästring av miljöfrågorna samt verksamhet som miljöföregångare • lönsam och teknisktekonomiskt ändamålsenlig verksamhet.

•

strategi Vi utvecklar våra produkter och verksamhetssätt långsiktigt, utgående från kundernas behov och samhällets utveckling.

Vi förbättrar systematiskt processerna och tekniken i vattenförsörjnings- och avloppssystemen.

• Vi utvecklar och främjar ledarskap, yrkeskunnighet, rättvis och motiverande lönepolitik, samarbetsformer, öppenhet och ansvarskänsla.

• Vi värnar aktivt om personalens välbefinnande.

• Vi främjar hållbar utveckling samt tillförlitligheten i vår verksamhet.

• Vi tar initiativ när det gäller vattentjänsterna i Borgå och dess närområden.

• Vi följer med och tillämpar resultaten av den nationella och den internationella utvecklingen inom branschen.

• Vi upprätthåller vår lönsamhet samt förbättrar vår kostnadsmedvetenhet, produktivitet och effektivitet inom de olika delområdena i vår verksamhet.

•

Direktörens översikt Vattenförsörjningstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vatten levererar sedan år 1913 dessa tjänster, idag till mera än 43 000 invånare.

Verksamheten är till sin natur långsiktig. För att kunna producera tjänsterna nu och i framtiden i enlighet med kundernas och myndigheternas allt högre ställda krav, krävs att anläggningarna och näten hålls i gott skick samtidigt som man aktivt planerar för framtiden. Detta innebär större satsningar på sanering och förnyelse än under tidigare år.

Den skärpta lagstiftningen gällande hantering av avloppsvatten på glesbygden har skapat stor efterfrågan på centraliserade lösningar. Borgå vattens utbyggnadsprogram för glesbygden, som omfattar ca 20 objekt, har kommit väl igång. Under verksamhetsåret byggdes 30 km tryckavlopp på landsbygden. Kostnaderna uppgick till cirka 1,2 miljoner euro. Under de närmaste åren satsas cirka 1 miljon euro per år på landsbygdens vattenförsörjning.

Verksamhetsåret präglades av den ytvattenförorening av grundvattnet som inträffade i Sannäs efter midsommaren och den därmed förbundna kvalitetsstörningen. Händelsen uppmärksammades allmänt i massmedia. Tack va-

re det goda samarbetet mellan Borgå vatten, hälsoskyddet och centralförvaltningen kunde situationen dock hanteras på ett tillfredsställande sätt. Till följd av incidenten intensifierades åtgärder och planering för att trygga vattenanskaffningen och -distributionen.

Borgå vatten deltog, tillsammans med teknik- och miljösektorn, i ett projekt gällande klimatförändringens effekter och beaktandet av effekterna. De föreslagna åtgärderna gäller vattenförsörjningen, planläggningen samt byggandet av gator och allmänna områden.

Det ekonomiska resultatet, som låg under det budgeterade, var sämre än år 2007. Det försämrade resultatet berodde främst på minskande partiförsäljning av vatten, prissänkningen till följd av kvalitetsstörningarna samt ökade kostnader för slamhantering och elförbrukning.

Omsättningen, som uppgick till 6,53 miljoner euro, var drygt 0,12 miljoner euro mindre än år 2007, trots att taxorna höjdes med cirka 5 % i början av året. Driftsbidraget var 2,81 miljoner euro, vilket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro lägre än år 2007. Resultatet var 0,63 miljoner euro eller knappt 10 % av omsättningen. Resultatet år 2007 var 1,12 miljoner euro (17 %). Det budgeterade resultatet var 1,03 miljoner euro (15 %).

Investeringarna uppgick till sammanlagt 3,85 miljoner euro och amorteringen av långfristiga lån till 0,42 miljo-

5

ner euro. På grund av att vissa projekt sköts upp var investeringarna mindre än budgeterat. Anslutningsavgifterna uppgick till det budgeterade beloppet på 1,00 miljon euro. I slutet av året var de långfristiga skulderna 1,38 miljoner euro.

På grund av den kraftiga satsningen på avlopp i glesbygden kommer investeringsnivån att vara hög de närmaste åren, i snitt 4 miljoner euro per år. För att kunna finansiera de kommande årens investeringar utan främmande kapital och utan försäljningsökning är det nödvändigt att öka driftsbidraget genom höjning av taxorna.

Rekryteringen av ny personal är en gemensam utmaning för de flesta vatten- och avloppsverk i Finland. För att framstå som en attraktiv arbetsgivare förutsätts att organisationen och arbetsmetoderna ständigt utvecklas. Också kundernas krav på god service och högklassiga produkter ställer motsvarande krav. Borgå vatten strävar efter att utveckla organisationen så att verksamheten är tryggad också i framtiden.

Jag vill tacka personalen vid Borgå vatten och medlemmarna i Borgå vattens direktion för en god arbetsinsats under året. Likaså vill jag tacka alla kunder och samarbetsparter för gott samarbete.

Karl-Gustav Björkell Direktör

Organisation och personal I slutet av verksamhetsåret 2008 uppgick personalen till 46 personer av vilka 32 var månadsavlönade och 14 timavlönade. Tre personer var deltidspensionerade och tre sjukpensionerade på deltid.

Under året anställdes tre nya medarbetare, nämligen en fastighetsskötare, en arbetsledare och en processman. Antalet vikarier och sommararbetare var sammanlagt fyra.

Lagerförvaltare Ulf Backman gick i pension 31.1 och rörmontör Per-Erik Ek 1.10. Huvudbokförare Gudrun Forsberg tilldelades medalj av klass I av Finlands Vita Ros-

orden 6.12. Nättekniker Peter Ekstam och byggmästare Kullervo Majuri fick Kommunförbundets förtjänsttecken i silver för 20 års tjänstgöring.

Rörmontör Juhani Stepanow valdes av personalen till årets arbetstagare på Borgå vatten.

Borgå vattens 95-årsjubileum firades 9.2 på Restaurang Iiris. Sammanlagt deltog 92 personer, anställda, makar och inbjudna gäster, i festen där 22 Vatten- och avloppsverksföreningens förtjänsttecken i guld och 14 i silver delades ut.

7

KUNDER

Driftstekniker Rabbe Hellman

Huvudbokförare Gudrun Forsberg

Vattentjänstingenjör Mats Blomberg

Rörmästare Kaj Bäck

Driftstekniker Henry Åkerman

Vattenverksskötare Sune Grönqvist

Löneräknare/fakturerare Ilse Mäkelä

Planeringstekniker Klas Andersson

Nättekniker Peter Ekstam

Processingenjör Laura Taimioja

Processmän (2)

Kanslister (2)

Projektingenjör

Arbetsledare

Processmän (5)

Vattenverksskötare (1)

Rörmästare

Byggmästare

Laborant/städerska (1)

Fakturerare (2)

Mätningsingenjör

Teknisk assistent

Rörmontörer (4)

Övriga (12)

6

4

7

21

7

VATTENPRODUKTION

FÖRVALTNING OCH EKONOMI

VATTENTJÄNSTER

LEDNINGSNÄTET

AVLOPPSVATTENRENING

Vattenverkets direktör Karl-Gustav Björkell Vikarie Mats Blomberg BORGÅ VATTENS DIREKTION

Personalen deltog under året i Vatten- och avloppsverksföreningens kurser och andra externa utbildningstillfällen, samt i olika konferenser inom branschen.

Rekreationsarbetsgruppen arrangerade flera evenemang för personalen under året, bl.a. en sommarutflykt till Riihimäki och Urjala, teaterbesök och olika idrottsoch friluftsevenemang.

Verkets direktör, Karl-Gustav Björkell, omvaldes till ordförande i Vatten- och avloppsverksföreningens styrelse. Björkell fungerade också som Borgå stads representant i Huvudstadsregionens Vatten Ab:s styrelse. Som hans suppleant fungerade vattentjänstingenjör Mats Blomberg.

Borgå vattens direktion sammanträdde sju gånger och behandlade sammanlagt 68 ärenden under året. Direktionens sammansättning var följande:

Ordförande: Ledamöter:

Anneli Lehtinen Torolf Bergström Rainer Busk Anders Rosengren (viceordförande) Raija Tölkkö

Bernhard Edgren fungerade som stadsstyrelsens representant. Karl-Gustav Björkell verkade som föredragande och Mats Blomberg som sekreterare. Direktionen har haft denna sammansättning sedan år 2005, men år 2008 var det sista. Direktionen gjorde tillsammans med representanter för verket ett studiebesök på Viljandi Veevärk i maj.

Kunder och försäljning Under året levererades ca 2,91 miljoner m3 vatten till kunderna. Vattenfaktureringen minskade med ca 5,3 % från året innan. Försäljningen till hushåll, som utgör 60 % av den totala vattenförsäljningen, minskade med 2,3 %.

Partiförsäljningen, som var 0,51 miljoner m3 eller ca 17 % av vattenförsäljningen, minskade avsevärt. Största delen av partiförsäljningen av vatten utgörs av försäljningen till Sköldvik industriområde, som nu var ca 22 % mindre än året innan. Övriga partikunder är andelslagen (ca 83 000 m³) och Askola kommun (ca 6 600 m³).

Den specifika förbrukningen inklusive försäljningen till Sköldvik uppgick till 229 l/inv./d och utan denna till 193 l/ inv./d. Försäljningen för bostadsändamål var 120 l/inv./d.

Avloppsfaktureringen var ca 2,53 miljoner m³, vilket är 6,6 % mer än föregående år. Ökningen berodde på mottagningen av avloppsvatten från Askola, som inleddes i slutet på föregående år. Mängden avloppsvatten från Askola var 0,21 miljoner m³ och från andelslagen ca 10 800 m³.

anslutna fastigheter Under året gjordes 142 nya vattenanslutningar och 119 nya avloppsanslutningar.

I slutet av året var antalet fakturerade förbrukningsplatser 8 652, varav 6 375 gällde vatten och avlopp, 2 239 endast vatten och 38 endast avlopp.

9

Av förbrukningsplatserna var 87 % småhus, men deras andel av vattenförsäljningen var endast 30 %. Radhusen och våningshusen utgjorde 5 % av förbrukningsplatserna och deras andel av vattenförsäljningen var 33 %.

avgifter Bruksavgiften för vatten var 0,98 euro/m³, medan bruksavgiften för avlopp var 1,39 euro/m³. Grundavgiften, som baserar sig på mätarstorleken, var 95,16–1 917,84 euro/anslutning/år. Avgifterna innehåller 22 % moms. Bruksavgiften för både vatten och avlopp höjdes med 6 cent/m³ från början av år 2008. Anslutningsavgiften bestäms av tjänsterna. Vattnets andel är 50 %, avloppets 40 % och dagvattenavloppets 10 % av den totala, på våningsytan baserade avgiften. För ett egnahemshus med en yta under 280 m2 var den totala anslutningsavgiften 3 200 euro. Anslutningsavgifterna var desamma som året innan.

För att underlätta byggandet av överlånga tomtledningar i glesbygden beviljades vattenledningsrör jämte

FÖRBRUKNINGSPLATSER

2008

småhus radhus våningshus

kopplingsdelar som bidrag till ett värde på sammanlagt 13 600 euro.

kundbetjäning Antalet kunder uppgår till ca 8 600. Hanteringen av kunduppgifter sköts med Logicas Vesikanta- kundinformationssystem, som togs i bruk i slutet av år 2003. Småförbrukarna faktureras var tredje månad, de medelstora förbrukarna varannan månad och storförbrukarna varje månad.

Småförbrukarna avläser sina mätare en gång per år.

Storförbrukarnas vattenmätare avläses varje månad och de medelstora förbrukarnas två gånger om året. Avläsningen sköts av kunderna själva. Verket kontrollavläser storförbrukarnas mätare en gång per år.

Borgå vattens www-sidor har aktivt utvecklats för att bättre motsvara kundernas behov. Via nätet kan kunderna hämta information om bland annat anslutningar och störningar. Det informationsmaterial som delas ut till kunderna har utvecklats ifråga om innehåll och utformning.

VATTENFAKTURERING 2008 m³

AVLOPPSFAKTURERING 2007 m³ +/–

2008 m³

2007 m³

+/–

7 521

86,9 %

859 543

29,5 %

799 406

7,5 %

678 451

26,8 %

622 429

9,0 %

142

1,6 %

185 163

6,4 %

308 586

–40,0 %

185 163

7,3 %

304 645

–39,2 %

330

3,8 %

782 949

26,9 %

761 961

2,8 %

781 009

30,9 %

761 364

2,6 %

7 993

92,4 %

1 827 655

62,7 %

1 869 953

–2,3 %

1 644 623

65,0 %

1 688 438

–2,6 %

Industri

210

2,4 %

157 415

5,4 %

133 264

18,1 %

278 879

11,0 %

273 232

2,1 %

Serviceverksamhet

429

5,0 %

417 927

14,3 %

433 969

–3,7 %

387 597

15,3 %

399 441

–3,0 %

509 818

17,5 %

638 428

–20,1 %

218 017

8,6 %

11 047

1 873,5 %

2 912 815 100,0 % 3 075 614

–5,3 %

2 529 116

100,0 % 2 372 158

6,6 %

Bostadshus

Partiförsäljning

20

0,2 %

sammanlagt

8 652

100,0 %

*) Byggnadstypskoden har reviderats. Konsumentgruppernas förbrukningsförändringar i förhållande till året innan kan avvika från de verkliga.

I mars distribuerades Borgå vattens kundtidning ”Rent vatten” till alla hushåll i Borgå. Tidningens upplaga var ca 24 000. Kundtidningen utkommer enligt planerna en gång per år. Det redaktionella arbetet och layouten görs av peak press & productions Oy i Lovisa.

Utanför arbetstid sköts kundbetjäningen och driftövervakningen av en beredskapsgrupp bestående av en förman och en montör. Felanmälningar från kunderna förmedlas via Räddningsverket i Östra Nyland, som förmedlade 82 alarm utanför arbetstid år 2008.

Förbrukningstalens utveckling (utan partiförsäljning) 400

300

andelslagen

200

100

0

1990

2000

specifik förbrukning l/inv/d försåld vattenmängd l/inv/d vattenförsäljn för bost ändamål l/inv/d

pumpad vattenmängd milj. m³

tot. avloppsvattenmängd milj. m³

vattenförsäljning milj. m³

fakt. avloppsvattenmängd milj. m³

2007

2004

2001

1998

1995

2007

0 2004

0 2001

2

1998

2

1995

4

1992

4

1989

6

1986

6

1983

8

1980

8

1992

Avloppsvattenmängdens utveckling

1989

Vattenförbrukningens utveckling

1986

1980

1983

1970

1980

1960

I Borgå verkade år 2008 11 vattenandelslag, till vilka Borgå vatten levererade sammanlagt ca 83 000 m3 hushållsvatten. Andelslagen sköter vattendistributionen till ca 2 200 invånare. Tre andelslag upprätthåller också avloppsnät.

Andelslaget Borgå Skärgårds vattentjänstverk sköter själv 2010 avloppsreningen, medan Kråkö vattenandelslag och Hinthaaran pohjoinen vesi- ja viemäriosuuskunta (Hindhår) levererar avloppsvattnet till Borgå vatten för rening.

Andelslagens avloppsnät betjänar cirka 700 invånare.

11

Vattenanskaffning Vattenanskaffningen är baserad på användning av grundvatten och konstgjort grundvatten av hög kvalitet. Verket har till sitt förfogande sju vattentag, av vilka tre är i kontinuerlig drift och fyra fungerar som reservvattentag.

Huvudvattentagen är Sannäs och Saxby. Vattentillgångarna, exklusive reservvattentagen, uppgår till sammanlagt ca 13 500 m³/d. I nätet pumpades i genomsnitt 9 550 m³/d (3,50 miljoner m³/år) vatten, vilket var ca 1,5 % mindre än föregående år. Vattenmängden motsvarar ca 69 % av vattentillgångarna.

I Sannäs vattentag skapas konstgjort grundvatten genom att man från Molnby och Böle råvattentag pumpar vatten till infiltrationsområdet i Bosgård. År 2008 pumpa-

des totalt 1,13 miljoner m³ (ca 3 100 m³/d) vatten till infiltrationsområdet. Mängden var ca 3,4 % mindre än under föregående år. Det konstgjorda grundvattnets andel var ca 50 % av det i Sannäs uppfordrade vattnet och ca 32 % av den totala utpumpade vattenmängden. I Saxby utgörs en betydande del av grundvattnet av vatten som infiltreras från Borgå å.

På vattentagens tillrinningsområden följde man upp grundvattennivån och vattenstånden i 114 olika mätpunkter i enlighet med de program som miljömyndigheterna godkänt. Vid Sannäs vattentag följs grundvattennivån dessutom kontinuerligt upp via nio och vid Saxby vattentag via sju observationsrör.

Årets nederbörd uppmätt på Molnby pumpstation var 840 mm, vilket är ca 30 % mera än långtidsmedeltalet 644 mm. Grundvattensituationen och vattenläget i Molnby träsk var normala år 2008.

vattenbehandling Tack vare grundvattnets höga kvalitet är behandlingen rätt enkel. Järnavskiljning utförs vid vattentaget i Saxby. Vid de övriga vattentagen regleras endast pH-värdet. Vid vattentagen i Saxby och Norike sker alkaliseringen med kalk, vid de övriga vattentagen med natriumhydroxid.

Vid huvudvattentagen i Sannäs och Saxby och i Norike används UV-desinficering. Dessutom finns det vid samtliga vattentag beredskap för desinficering av vattnet med natriumhypoklorit.

Alkaliteten i vattnet från Sannäs höjs sedan år 2003 med koldioxid.

Energiförbrukningen vid rå- och grundvattentagen var totalt 0,60 kWh per pumpad kubikmeter. I förbrukningen ingår även energi för uppvärmning, vars andel är

Pumpad vattenmängd

m³/år

m³/d

T illåten mängd enAnvändligt vattendom-stolen ningsgrad m³/d %

Kapacitet m³/h

Andel av vattenan-skaffningen %

Vattentag *) Reservvattentag Sannäs

2 234 383

6 105

7 000

87

370

63,9

Saxby och Kerko

1 184 864

3 237

6 000

54

350

33,9

Norike

76518

209

500

42

30

2,2

Illby *)

0

–

300

0

6

–

Borgbacken *)

0

–

–

0

400

–

Sondby *)

6

–

–

0

16

–

Mickelsböle *)

0

–

–

0

6

–

sammanlagt

3 495 771

9 551

13 800

70

1058

100,0

Molnby

789 922

2 158

≈ 4 000

67

200

70,0

Böle

338 769

926

≈ 1 000

53

140

30,0

1 128 681

3 084

≈ 5 000

64

–

100,0

Råvattentag

sammanlagt

13

ca 5 %. Energiförbrukningen var ca 3 % större per pumpad kubikmeter än under föregående år.

kvalitetskontroll Kvalitetsuppföljningen av vattnet gjordes enligt det program som hälsovårdsmyndigheterna godkänt år 1996.

Det officiella uppföljningsprogrammet baserar sig på 21 § i hälsovårdslagen och på EU-direktiv. Uppföljningsprogrammet, som uppdaterades år 2005, gäller till år 2010.

Vatten­prov tas från råvattnet och det utgående vattnet vid alla vattentag, på 28 olika punkter i distributionsnätet och från observationsrör på grundvattnets tillrinningsområde. För verkets interna driftuppföljning tas dessutom vattenprov varje vecka. Proverna analyseras på verkets laboratorium i Saxby. Sammanlagt analyserades 644 vattenprov och gjordes 3 752 analyser av 1–34 olika egenskaper. Verkets eget laboratorium gjorde dessutom 994 analyser.

I juni inträffade en kvalitetsstörning i Sannäs vattentag. De lokalt kraftiga regnen medförde sannolikt att ytvatten eller snabbt infiltrerat vatten blandades med råvattnet. På grund av att UV-desinfektionsutrustningen samtidigt var ur bruk under ca 20 timmar, nådde det förore-

nade vattnet ut i nätet. Störningen upptäcktes vid den egna driftövervakningen. Hälsoskyddet beslöt om kokning av dricksvattnet för säkerhets skull, tills det var klarlagt att vattnet inte innehöll hälsovådliga bakterier. Vid undersökningen påvisades endast låga halter av koliformer, varför kokningsrekommendationen kunde hävas efter klorering av nätet.

utveckling av vattenanskaffningen För att trygga vattenanskaffningen på lång sikt har Borgå vatten deltagit i en utredning gällande ett vattenverk för konstgjort grundvatten i Hausjärvi. I samarbete med Tuusulan seudun vesilaitos kuntayhtymä, Mäntsälän Vesi, Borgnäs kommun och Nylands miljöcentral undersöks möjligheterna att i Hausjärvi infiltrera vatten från Päijännetunneln för skapande av konstgjort grundvatten. Hittills har områdets hydrogeologiska struktur kartlagts.

Skyddsåtgärder gällande vägslänterna vid Sannäs vattentag och möjligheterna att förbättra ytvattnets avrinning har diskuterats med vägförvaltningen. Planerna på en utbyggnad av avloppsnätet i skyddsområdena framskred så, att byggandet kan inledas år 2009.

Drift- och underhåll Vattenanskaffning

2005

2006

TA

TP

2007

2008

2008

miljoner euro

0,51

0,53

0,55

0,57

0,62

cent /m³

14,4

14,0

15,5

15

18

0,59

0,61

0,58

–

0,60

Elförbrukning kWh/m³

Ledningsnät Vattenledningsnätets längd uppgick vid årets slut till 474 km. Nätet är uppdelat i tre distributionsområden:

förhöjningsstationer (Huktis, Hackspettsvägen och Illby).

Ledningslängden är ca 185 km.

Sannäs distributionsområde (centrum och östra delarna)

Saxby distributionsområde (västra och norra delarna)

Vattnet pumpas i huvudsak från Sannäs. På området finns Kvarnbackens vattentorn, vars bassängvolym är 2 000 m³ och vattennivå är +60,00 – +68,00. Till nätet hör tre tryck-

Vattnet pumpas i huvudsak från Saxby. På området finns Slätbergets vattentorn, vars bassängvolym är 2000 m³ och vattennivå är +59,00 – +68,00. En tryck-

15

förhöjning i Saxby höjer trycket i de norra byarna. Ledningslängden är ca 237 km.

Norike distributionsområde (sydöstra delarna) Vattnet pumpas i huvudsak från Norike tryckstyrda vattentag. Ledningslängden är ca 52 km.

Näten i centrum och de västra och norra områdena är sammankopplade via tre reglerstationer som kontrolleras av ett automationssystem. Systemet optimerar vattentagens pumpning och vattentornens vattennivåer. Vatten från Sannäs och Saxby kan även pumpas till Norike distributionsområde.

Kartläggningen av nätet fortgick under året. Uppgifter om nätet införs i ledningsdatasystemet StellaNet, som togs i bruk år 2003.

investeringar och projekt Nätinvesteringarna i nya planeområden var mindre än vanligt år 2008. Haikobranten, som har cirka 30 småhustomter, var det enda nya småhusområdet. I Stadshagen byggdes nät till företagstomter.

Drift och underhåll Vattenledningsnätet

avloppsledningsnätet Största delen av avloppsvattnet leds till Hermansö reningsverk. Avloppsledningarnas sammanlagda längd i hela området är ca 272 km. I nätet ingår 50 avlopps-pumpstationer, av vilka 34 är anslutna till ett fjärrövervakningssystem. Pumpningen till Hermansö optimeras med hjälp av utjämningsbassänger vid Kokon pumpstation.

Därtill finns tre mindre avloppsområden med egna reningsverk: • Kerko, 3,8 km avloppsledningar, en pumpstation • Hindhår, 11,9 km avloppsledningar, tre pumpstationer • Ebbo, 1,7 km avloppsledningar, en pumpstation Dagvattenledningarnas sammanlagda längd är ca 106 km.

drift och underhåll Underhållsarbetena på vattenledningsnätet omfattar bland annat reparation av läckor, utmärkning och reparation av ventiler, reparation av brandposter och nätspolning. Ifråga om avloppsnätet omfattar underhållet bland annat reparation av granskningsbrunnar, avlägsnande av stopp i ledningarna samt byte av söndriga brunnslock.

Borgå vattens underhållscentral bygger och reparerar även kundernas tomtanslutningar. Volymen av dessa arbeten har under de senaste åren varit betydande.

miljoner euro

TA

TP

2005

2006

2007

2008

2008

0,21

0,28

0,23

0,25

0,26

euro / km (ledning)

497

653

522

552

550

Förluster, m³/m/år

1,5

1,6

1,0

1,0

1,2

Förlusterna i % av pumpningen

17,6

18,6

12,4

12,8

16,7

Drift och underhåll

TA

TP

2005

2006

2007

2008

2008

miljoner euro

0,19

0,27

0,18

0,25

0,17

euro / km (ledning)

588

800

481

633

431

Läckage- och dagvatten, % 46,9

45,6

48,3

38,8

52,0

Avloppsledningsnätet

Läckage- och dagvatten m³ / m / år

10,1

9,7

11,0

7,6

13,6

Bräddningens andel av avloppsvattnet, %

0,4

1,3

3,1

0,0

1,0

2006

2007

2005

2008

Vattenledningsläckor

12

8

14

23

Avloppsstopp

26

16

23

20

Läckor i tryckavlopp Reparerade / förnyade tomtanslutningar Nya tomtanslutningar

3

2

1

5

100

80

64

10

v

248

250

238

142

sv

136

120

98

119

rv

100

99

75

40

Byggda

Vattenl. Avlopp Tryckavl. Dagvatten Kostnad

ledningar

km

km

km

km

milj. €

Planområden

2,7

2,0

0,1

1,3

0,99

Glesbygden

22,3

–

29,7

–

1,24

0,3

0,8

–

–

0,24

– 2 sanerade, 1 ny

0,52

Omläggning och sanering Pumpstationer sammanlagt

22,8

2,0

26,8

1,3

2,99

Ur bruk tagna ledningar

500 400 300 200

vattenledningar km avloppsledningar km dagvattenledningar km

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

0

1988

100

I Tarkis förnyades en vattenledning och i Maren sanerades en avloppsledning genom infodring.

En betydande del av nätinvesteringarna år 2008 gällde glesbygden. Nya vattenlednings- och avloppsnät byggdes i områdena Lammiskärr-Tjusterby och Kerko-Pykälistö-Alho. I Teisala och Illby, som tidigare endast hade delvis täckande vattenledningsnät, kompletterades vattenledningsnäten och byggdes nya tryckavloppsnät. För nätet i Illby byggdes även ett transportavlopp till pumpstationen vid Lovisavägen.

Avloppspumpstationerna på Haikko gård och i Gammelbacka sanerades under året. Vardera pumpstationen försågs med en mindre underhållsbyggnad. Typografvägens pumpstation kunde tas ur bruk efter att de nya ledningarna i Stadshagen var lagda.

Förnyelsen av pumpstationernas fjärrövervakningssystem framskred under året. Fjärrövervakningssystemet byts ut till ett system som baserar sig på dataöverföring med radiomodem under åren 2008–2010. Leverantör är Insta Automaatio Oy. Under år 2008 fördes bland annat pumpstationerna i Askola överföringsnät och avloppspumpstationerna i centrum över till det nya systemet.

Investeringarna i ledningsnätet uppgick till sammanlagt 2,99 miljoner euro.

Saneringen av underhållscentralen slutfördes i början av år 2008. Vid saneringen utvidgades reparationsutrymmena och byggdes ett nytt öppet garage. Saneringen av underhållscentralen kostade sammanlagt 1,21 miljoner euro, varav 0,50 miljoner euro hänförde sig till år 2008.

17

Rening av avloppsvatten Avloppsvattenbehandlingen sker vid fyra olika reningsverk. Avloppsvattnet från stadens centrala planeområden behandlas i Hermansö reningsverk. Därtill finns mindre reningsverk i Ebbo, Kerko och Hindhår. Reningen baserar sig på de villkor som fastställts i respektive tillstånd.

Mängden behandlat avloppsvatten, nästan 5,27 miljoner m3, var 19 % större än under föregående år. Mängden var rekordstor beroende på de rikliga regnen och de stora mängderna smältvatten i januari-april och november-december. Andelen dag- och läckagevatten var cirka 56 %. Den totala bräddningen i nätet var uppskattningsvis 51 000 m3.

hermansö reningsverk

Avloppsvattnet från Borgå centrum började ledas till Hermansö 20.11.2001, vilket innebär att år 2008 var det sjunde året reningsverket var i drift med normal belastning. Avloppsvattnet renas biologisktkemiskt. Kvävereduktionen baserar sig på en nitrifikations-denitrifikationsprocess i vilken det erforderliga organiska kolet erhålls från det inkommande avloppsvattnet. Fosforreduktionen sker genom simultanfällning med hjälp av ferrosulfat.

Västra Finlands miljötillståndsverk beviljade Hermansö nytt miljötillstånd 13.9.2005. Tillståndsvillkoren ändra-

des enligt beslut av Vasa förvaltningsdomstol 15.12.2006.

De nya tillståndsvillkoren trädde i kraft 1.1.2007.

Vid reningsverket behandlades 5,14 miljoner m³ avloppsvatten (ca 14 082 m³/d), vilket var 19 % mer än under föregående år. Mängden utgör 98 % av den totala avloppsvattenmängden. Mängden avloppsvatten från Askola var 0,21 miljoner m³, vilket motsvarar 4 % av det vatten som behandlas vid reningsverket. Vid förbehandlingen bräddades ca 10 581 m3 avloppsvatten. Inga allvarliga driftstörningar inträffade under året.

På grund av de rikliga regnen, snösmältningen och ett samtidigt rörbrott i Kokon, uppnåddes inte kravet på behandlingseffektivitet avseende totalfosfor under det sista kvartalet. I övrigt uppfylldes alla reningskrav. Totalkvävereduktionen uppgick till 70 %, medan kravet är minst 70 %. Det utgående vattnets kvävehalt var som årsmedeltal 11,4 mg/l.

Vid reningsverket producerades totalt 6 160 ton slam med en genomsnittlig torrsubstanshalt på 20 %. Slammet slutbehandlades genom kompostering på Domargård avfallsstation och användes för grönarbeten på avstjälpningsplatsen.

de mindre reningsverken

Reningen av avloppsvatten vid reningsverken i Ebbo, Kerko och Hindhår baserar sig på en biologisk process, där fosforreduktionen sker genom simultanfällning. Slambehandlingen sker vid Hermansö reningsverk. Vid reningsverken behandlades sammanlagt ca 128 576 m³ avloppsvatten, vilket är 22 % mer än året innan.

Reningsverket i Kerko beviljades nytt miljötillstånd 28.2.2008.

Nästan alla reningskrav uppfylldes på både kvartalsoch årsnivå. Kravet på fosforreduktion uppfylldes inte vid reningsverket i Hindhår under årets andra del. Totalkvävereduktionen i Ebbo var 26 %, i Kerko 18 % och i Hindhår 25 %.

2005

2006

2007

2008

Avlopps-vatten m³

2 199 732

2 626 542

2 369 013

2 529 116

Läckage-vatten m³

1 929 397

1 872 969

2 070 025

2 739 365

47 %

45 %

47 %

52 %

4 129 129

4 135 493

4 439 038

5 268 481

Andel % sammanlagt m³

Reningsverk

BoD7

datum för tillståndsvillkor

mg/l

mg/l

%

%

mg/l

mg/l

%

%

krav *

resultat **

krav *

resultat **

krav *

resultat **

krav *

resultat **

Fosfor

Hermansö 15.12.2006

< 10

4,9

> 95%

97 %

< 0,5

0,34

> 93%

94 %

Ebbo 23.9.2002

< 15

12,0

> 90%

95 %

< 1,0

0,58

> 90%

93 %

Kerko 28.2.2008

< 15

7,8

> 90%

96 %

< 1,0

0,59

> 85%

94 %

Hindhår 4.5.2007

< 15

12,3

> 90%

96 %

< 1,0

0,78

> 90%

89 %

*) Kraven anges som kvartals-, halvårs- eller årsmedeltal enligt gällande tillstånd **) Resultaten anges som årsmedeltal

19

Drift och underhåll Avloppsvattenrening

2005

2006

2007

TA

TP

2008

2008

miljoner euro

0,73

0,75

0,87

0,89

0,96

euro/m³

0,18

0,19

0,20

0,17

0,19

Torkat slam ton/år

5675

5727

5564

–

6160

Elektricitet/kWh/m³

0,31

0,32

0,31

–

0,29

830

794

789

–

761

Fällningskemikalier ton/år (ferrosulfat och kalk)

250 200 150 100 50 0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2005

2006

2007

2008

Inkommande kväve ton/år Reningsverken sammanlagt Utgående kväve ton/år Reningsverken sammanlagt

1000

40

800

30

600

20

400 10

200

0

0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2001

2002

2003

2004

Inkommande BOD7 ton/år

Inkommande fosfor ton/år

Reningsverken sammanlagt

Reningsverken sammanlagt

Utgående BOD7 ton/år

Utgående fosfor ton/år i

Reningsverken sammanlagt

Reningsverken sammanlagt

Bokslut och ekonomi Omsättningen år 2008 uppgick till 6,53 miljoner euro, vilket är 1,6 % mindre än året innan och 4,7 % mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen var den minskade vattenförsäljningen, i synnerhet partiförsäljningen, under år 2008. Gottgörelsen på 0,14 miljoner euro till kunderna för kvalitetsstörningen i juni bidrog också till den sjunkande omsättningen. Trots att avloppsvattenfaktureringen av de normala kunderna minskade, ökade den sammanlagda avloppsvattenfaktureringen med cirka 5,5 % på grund av avloppsvattnet från Askola.

Verksamhetskostnaderna, som uppgick till 3,74 miljoner euro, ökade med 10 % från året innan. Ökningen be-

rodde bland annat på högre energi-, slamhanterings- och lönekostnader. Driftsbidraget var 2,81 miljoner euro, vilket är 43 % av omsättningen och 0,46 miljoner euro lägre än året innan.

Avskrivningen på anläggningstillgångar uppgick till 2,71 miljoner euro. Till staden betalades en avkastning på 0,15 miljoner euro. I posten ändring i avskrivningsdifferens på 0,72 miljoner euro upplöses den investeringsreservering som gjordes för byggandet av Hermansö reningsverk. Årets resultat uppgick till 0,63 miljoner euro, vilket är 0,49 miljoner euro sämre än året innan och 0,40 miljoner euro sämre än budgeterat.

OMSÄTTNING 6,52 miljoner euro

VERKSAMHETSKOSTNADER ENLIGT 3,74 miljoner euro

Grundavgifter avlopp 7%

Installationer 7%

Övrigt (slammottagning) 2%

Köptjänster (produktion) 16 %

Vattenförsäljning 33 %

Avfallshantering 8%

Försäkringar och avgifter 2% Övriga tjänster 6%

Övriga förnödenheter 11 %

Avloppsfakturering 40 %

Personalkostnader 10 %

Elektrictet 12 % Grundavgifter vatten 9%

Kemikalier 5%

Löner 30 %

21

Investeringarna uppgick till 3,85 miljoner euro, vilket är 7,4 % mindre än år 2007 och 0,52 miljoner euro mindre än budgeterat. Orsaken till minskningen är bland annat förseningen av vissa gatubyggnadsprojekt. Investeringarna finansierades delvis med kassamedel. Kassamedlen minskade med 0,26 miljoner euro.

Minskningen var 0,49 miljoner euro mindre än budgeterat, vilket innebär att kassaläget förblev gott trots den minskade omsättningen. Kassamedlen uppgick till 1,42 miljoner euro vid årets slut.

Lednings- och materialbidrag har beviljats till ett värde något under 14 000 euro. Sedan början av år 2006 beviljar Borgå vatten inte längre bidrag till andelslag.

Balansens slutsumma ökade från 40,92 miljoner euro till 41,44 miljoner euro. De långfristiga lånen minskade från 1,80 miljoner euro till 1,38 miljoner euro.

Enligt bokslutet har Borgå vatten uppnått de ekonomiska mål som stadsfullmäktige fastställde i budgeten och ekonomiplanen för verksamhetsåret 2008. Avkastningen till staden var 150 000 euro. I enlighet med de principer som stadsfullmäktige har fastställt bokförs överskottet på 0,63 miljoner euro på resultatkontot i balansen som en del av det egna kapitalet.

Nyckeltal

TA

TP

2005

2006

2007

2008

2008

Omsättning

5,82

6,08

6,64

6,85

6,53

Driftsbidrag

2,72

2,82

3,27

3,23

2,81

Resultat

0,85

0,76

1,12

1,03

0,63

Investeringar

2,90

2,84

4,16

4,37

3,85

Kassamedel

2,13

2,52

1,69

1,44

1,42

miljoner euro

Miljö- och samhällsansvar Vatten- och avloppstjänsterna är en väsentlig del av samhällets basservice. Tillgång till rent dricksvatten och effektiv avledning och rening av avloppsvattnet är en grundförutsättning för människors hälsa och välfärd. Borgå vatten levererar dessa tjänster till ca 43 000 invånare.

Borgå vatten bär ett stort ansvar för miljön. Effektiv rening av Borgå stads avloppsvatten bidrar direkt till att minska belastningen på Finska viken. Borgå vatten arbetar även aktivt för att skydda de värdefulla grundvattentillgångarna.

skydd av vattendrag

Behandlingen av avloppsvattnet effektiviserades betydligt då Hermansö reningsverk togs i bruk. Därtill är utloppsförhållandena mycket bra tack vare den stora vattenvolymen i Svartbäcksfjärden. Uppföljningen av belastningen och tillståndet i havsområdet antyder inga effekter av det renade avloppsvattnet från Hermansö. År 2008 var Borgå stads renade avloppsvattens andel av den totala kontrollerade belastningen på havsområdet utanför Borgå för kvävets del 2,9 %, för fosforns del un-

23

der 1,2 % och för den organiska belastningens (BOD7) del 1,3 %. Utan rening skulle andelarna vara ca 9 % för kvävets del och ungefär 22-30 % för fosforns och den organiska belastningens del.

Största delen av den kontrollerade belastningen kommer från Borgå å och Svartsån. Belastningen från industrierna är av samma storleksordning som från Borgå stad. Dessutom belastas havsområdet av nedfall från luften och av spridd belastning, som var för sig uppskattas vara av samma storleksordning som belastningen från Borgå stad.

Under de kommande åren satsar Borgå vatten kraftigt på utbyggnaden av avloppsnäten i glesbygden. Över en tredjedel av investeringarna år 2008 gällde glesbygden.

Kontrollerad belastning på havsområdet utanför Borgå

Miljöintäkter

Avloppsvattenavgifter Slammottagning Intäkter sammanlagt

miljoner euro 3,282 0,114 3,396

Miljökostnader

Avloppsnät Avloppsrening Miljöbaserade skatter 1) Miljöbaserade ersättningar Avskrivningar Sanering av vattenledningar Avloppsnät Avloppsvattenrening Kostnader sammanlagt

Miljöresultat

% 100

0,416 1,065 0,030 – 0,068 1,018 0,643 3,240 0,156

1) skatter som inte ingår i driftkostnaderna för avloppsnätet och reningen (el- och bränsleskatter)

Miljöinvesteringar

80

60

40 20 0

miljöbokslut

BOD7

Fosfor

Borgå å och Svartsån Industrins avloppsvatten Borgå stads avloppsvatten

Kväve

Sanering av nät Avloppsnät Pumpstationer Reningsverk Investeringar sammanlagt

0,242 0,935 0,524 0,123 1,824

Resultaträkning

BS BG 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008

Vattenförsäljning Avloppsvattenfakturering Installationsverksamhet Övriga försäljningsintäkter

BS 1.1.–31.12.2008

2 919 814,62 3 110 241,86 438 650,91 169 105,88

3 106 000,00 3 225 000,00 400 000,00 120 000,00

2 792 504,27 3 282 119,65 330 071,24 121 066,80

6 637 813,27

6 851 000,00

6 525 761,96

26 267,29

10 000,00

26 270,65

Material, förnödenheter och varor Köp av tjänster Personalkostnader Verksamhetskostnader

898 817,50 1 036 277,59 1 461 182,25 3 396 277,34

1 021 100,00 1 158 000,00 1 455 700,00 3 634 800,00

1 054 223,59 1 179 605,17 1 510 228,65 3 744 057,41

Driftsbidrag Driftsbidrag %

3 267 803,22 49,2 %

3 226 200,00 47,1 %

2 807 975,20 43,0 %

443 109,26 2 171 076,55 64 288,49 16 119,87

450 000,00 2 130 000,00 140 000,00 0,00

459 236,12 2 173 242,94 65 117,99 16 572,76

2 694 594,17

2 720 000,00

2 714 169,81

7 276,44

10 000,00

8 335,59

565 932,61 8,5 % 54 535,07 6 495,83 80 054,65 150 000,00

496 200,00 7,2 % 5 000,00 5 000,00 45 000,00 150 000,00

85 469,80 1,3 % 25 303,91 5 238,33 59 657,32 150 000,00

Finansiella intäkter och -kostnader

–169 023,75

–185 000,00

–179 115,08

resultat före reserver

396 908,86 722 837,73

311 200,00 723 000,00

-93 645,28 722 837,73

1 119 746,59 16,9 %

1 034 200,00 15,1 %

629 192,45 9,6 %

omsättning Övriga rörelseintäkter

Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Övriga

Planmässiga avskrivningar Övriga rörelsekostnader

rörelseresultat

Finansiella intäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Avkastning till staden

Ändring i avskrivningsdifferens

räkenskapsperiodens resultat

BS/BG

95,3 %

103,0 %

99,8 %

96,8 %

60,8 %

25

Balans

31.12.2008

31.12.2007

aktiva

Bestående aktiva

Immateriella tillgångar: Övr.utg.med lång verk.tid Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anläggningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar

425 200,38

428 186,49

384 251,48 8 794 921,35 29 002 493,86 188 229,65 51 317,70

384 251,48 8 734 190,21 27 921 318,14 191 309,16 51 317,70

38 421 214,04

37 282 386,69

Omsättningstillgångar: Materiallager Kortfristiga fordringar: Försäljningsfordringar Kassa och banktillgodohavanden

276 320,54 895 901,64 1 422 201,72

243 765,58 1 278 593,04 1 685 678,50

2 318 103,36

2 964 271,54

Aktiva sammanlagt

41 440 838,32

40 918 610,30

Grundkapital Föregående räkenskapsperioders överskott Räkenskapsperiodens överskott

16 447 381,10 17 299 586,57 629 192,45

16 447 381,10 16 179 839,98 1 119 746,59

34 376 160,12

33 746 967,67

608 635,51

1 331 473,24

960 087,67 4 146 577,89

1 378 177,33 3 140 442,31

418 089,66 639 523,68 291 763,79

418 089,66 665 966,95 237 493,14

Rörliga aktiva

passiva

Eget kapital

Avskrivningsdifferens och reserver

Avskrivningsdifferens

Främmande kapital

Långfristigt Lån från finansieringsinrättningar Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från finansieringsinrättningar Leverantörsskulder Resultatregleringar

6 456 042,69

5 840 169,39

Passiva sammanlagt

41 440 838,32

40 918 610,30

Finansieringskalkyl

BS BG BS 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008 1.1.–31.12.2008

kassafödet för verksamheten och investeringarna

Internt tillförda medel Rörelseresultat 565 932,61 496 200,00 Avskrivningar och nedskrivningar 2 694 594,17 2 720 000,00 Finansiella intäkter och kostnader –169 023,75 –185 000,00

85 469,80 2 714 169,81 –179 115,08

3 091 503,03

3 031 200,00

2 620 524,53

Investeringar Anläggningar och andra tillgångar 4 157 346,92 4 370 000,00

3 850 011,05

Nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna –1 065 843,89

–1 338 800,00

–1 229 486,52

Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 0,00 0,00 Minskning av långfristiga lån 418 089,66 420 000,00

0,00 418 089,66

finansieringens kassaflöde

–418 089,66 Övriga förändringar av likviditeten Ökning av anslutningsavgifter 837 487,72 Omsättningstillgångar, ökning (–) / minskning (+) –7 865,17 Kortfristiga fordringar, ökning (–) / minskning (+) –438 048,89 Räntefria skulder, ökning (+) / minskning (–) 253 435,08

–420 000,00

–418 089,66

1 000 000,00 0,00 0,00 0,00

1 006 135,58 –32 554,96 382 691,40 27 827,38

645 008,74

0,00

1 384 099,40

Finansieringens nettokassaflöde

226 919,08

580 000,00

966 009,74

Förändring av kassamedel –838 924,81

–758 800,00

–263 476,78

Kassamedel 31.12. 1 685 678,50 Kassamedel 1.1. 2 524 603,31

1 441 200,00 2 200 000,00

1 422 201,72 1 685 678,50

förändring –838 924,81

–758 800,00

–263 476,78

Lån 1.1 2 214 356,65 + nya lån 0,00 – amorteringar 418 089,66

1 790 000,00 0,00 420 000,00

1 796 266,99 0,00 418 089,66

Lån 31.12 1 796 266,99

1 370 000,00

1 378 177,33

förändring av kassamedel

lån

27

Budgetutfall konstnader för verksamheten

Gemensamma utgifter Vattenproduktion Vattendistribution Avledning av avloppsvatten Rening av avloppsvatten Sido-ordnad verksamhet Sammanlagt

investeringar

Gemensamma investeringar Vattenproduktion Ledningsnätet Nybyggnad, tomtproduktion Sanerings- och omläggningsarbeten Glesbygdens vattenförsörjning Pumpstationer

BS BG 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008

BS 1.1.–31.12.2008

BG %

990 517,33 549 466,69 238 153,56 368 277,19 974 699,99 275 162,58

974 700 573 400 261 400 467 400 981 600 326 300

1 099 528,57 623 943,78 264 918,71 415 947,59 1 064 614,12 275 104,64

112,8 % 108,8 % 101,3 % 89,0 % 108,5 % 84,3 %

3 396 277,34

3 584 800

3 744 057,41

104,4 %

BS BG 1.1.–31.12.2007 1.1.–31.12.2008

BS 1.1.–31.12.2008

71 556,23 153 567,81

100 000 100 000

98 545,25 104 143,76

1 128 422,79 859 387,10 914 434,39 251 172,84

1 400 000 150 000 1 000 000 350 000

986 811,15 241 644,12 1 239 082,04 523 758,62

3 153 417,12 2 900 000 2 991 295,93

Rening av avloppsvatten 21 525,33 500 000 123 246,39 Sido-ordnad verksamhet 727 791,29 750 000 519 193,07 Sammanlagt Övriga tillgångar (tomtledningsbidrag) Investeringar totalt

4 127 857,78

4 350 000

3 836 424,40

29 489,14

20 000

13 586,65

4 157 346,92

4 370 000,00

3 850 011,05

Ekonomisk utveckling Budget

Bokslut

Omsättning milj. €

Driftsutgifter milj. €

8

Driftsbidrag milj. €

6

7

6

5

5

4

4

4

3

3

3

2

2

1

1

6 5

2 1

0

0 2004

2005

2006

2007

2008

0 2004

Driftsbidrag %

2005

2006

2007

2008

Investeringar milj. €

60 %

40 %

20 %

2005

2006

2007

5

4

4

3

3

2

2

1

1

2006

2007

2008

0 2004

2008

2005

Kassamedel milj. € 31.12.

5

0

0% 2004

2004

2005

2006

2007

2008

2004

2005

2006

2007

nyckeltal driftsbidrag %

43 %

100 × Driftbidrag

Omsättning

självfinansieringsgrad %

113%

100 × Avskrv.+Ansl.avgifternas ökning+Räkenskapsperiod. vinst Räkenskapsperiodens investeringar

kapitalavkastningsgrad %

8,3%

100 × Räkenskapsperiodens result.+Avskrv.+Främm. kapitalskostn.

Balansens slutsumma i början av räkneskapsåret

självförsörjningsgrad %

93%

100 × Eget kapital+Anslutningsavgifter Balansens slutsumma

betalningsberedskap (current ratio)

1,92

100 × Finansieringstillgångar+Omsättningstillgångar Kortfristigt främmande kapital

2008

29

Prestationernas utveckling

prestationer 2004 2005 2006 2007

BG 2008

BS 2008

Nya tomtledningar, st • Vatten • Gravitationsavlopp • Tryckavlopp • Dagvattenavlopp

411 204 113 0 94

485 248 137 0 100

469 250 111 9 99

421 239 98 9 75

450 250 70 60 70

301 142 44 75 40

Fakturerat vatten, milj. m³

2,51

2,93

3,08

3,08

3,14

2,91

Pumpat vatten, milj. m³ • Sannäs • Saxby • Norike

3,09 1,57 1,46 0,04

3,56 1,94 1,57 0,05

3,78 2,18 1,54 0,05

3,55 2,22 1,26 0,07

3,60 2,34 1,20 0,06

3,50 2,23 1,18 0,08

Anskaffat infiltrationsvatten, milj. m³ • Molnby • Böle

1,30 1,27 0,03

1,10 0,85 0,25

1,39 0,94 0,45

1,17 0,98 0,19

1,20 1,00 0,20

1,13 0,79 0,34

Fakturerat avloppsvatten, milj. m³

2,26

2,20

2,26

2,37

2,45

2,53

Behandlat avloppsvatten, milj. m³ • Hermansö • Kerko • Ebbo • Hindhår

4,55 4,46 0,02 0,02 0,05

4,13 4,04 0,02 0,02 0,05

4,14 4,05 0,02 0,02 0,05

4,44 4,33 0,02 0,02 0,06

4,00 3,92 0,02 0,02 0,04

5,27 5,14 0,02 0,03 0,08

Nybyggnad-tomtproduktion, km 9,5 • Vattenledningar 6,3 • Avloppsledningar 1,6 • Dagvattenledningar 1,6 • Tryckavlopp • Pumpverk, st

11,6 3,9 3,4 3,6 0,6 1

8,7 3,7 2,4 2,4 0,1 1

10,9 6,2 2,2 2,3 0,2 2

13,4 4,3 3,8 4,3 1,1 2

6,1 2,7 2,0 1,3 0,1 -1

prestationer 2004 2005 2006 2007 Sanering och omläggning, km • Vattenledningar • Avloppsledningar • Dagvattenledningar • Blandavlopp • Tryckavlopp • Pumpverk, st

4,0 2,8 0,5 0,6

5,0 3,7 0,6 0,6

BS 2008

2,6 1,3 0,5 0,8

4,8 2,2 1,3 0,4

1,0 0,3 0,3 0,4

1,1 0,3 0,8 0,0

0,1 3 2

0,9 1

2

2

39,8 33,8 17,4 14,6 2,4

46,5 19,8

22,5 19,2 3

26,7 1

Glesbygdens vatten och avlopp, km 4,4 12,3 8,1 • Vattenledningar 4,4 12,1 3,3 • Avloppsledningar 0,0 • Dagvattenledningar • Tryckavlopp 0,2 4,8 • Pumpverk, st Ledningsnätet sammanlagt, km • Vattenledningar • Avloppsledningar • Dagvattenledningar • Blandavlopp • Tryckavlopp • Pumpverk, st

BG 2008

717,3 744,9 399,1 418,3 176,9 180,9 95,1 99,3 13,0 12,4 33,1 33,9 44 45

761,3 424,9 183,3 101,9 12,3 38,9 46

815,5 449,0 188,0 104,6 12,3 61,6 51

851,0 455,6 192,0 108,8 12,1 82,5 52

872,9 473,7 189,8 105,7 12,3 91,4 51

31

Anläggningar, vattenledningar och verksamhetsområde

GRUNDVATTENTAG

RENINGSVERK

1 2

10

Hermansö 1974–2001– Kokon utjämningspumpstation

11 12 13

Ebbo 1972– Kerko 1984– Hindhår 1967–

Reservvattentag 4 Borgbacken 1923–, 1982– Sannäs / konstgjort grundvatten 1982– 5 Illby 1985– Saxby-Kerko 1975– 6 Sondby 1987– 7 Mickelsböle 1975– Råvattentag

Bosgård infiltrationsområde

3

Norike 1971–

Vattentorn 8 Kvarnbacken 1966– 9 Slätberget 1977–

Kontakt information www.porvoo.fi/vesilaitos www.borga.fi/vatten vesilaitos@porvoo.fi fornamn.efternamn@porvoo.fi

kontor

Mästarvägen 2 06150 Borgå tfn *(019) 520 211 fax (019) 520 2610

underhållscentralen

Mästarvägen 2 06150 Borgå tfn *(019) 520 211 fax (019) 520 2620

vattenproduktion (kontrollrum) Mästarvägen 2 06150 Borgå tfn *(019) 520 211 fax (019) 520 2630

hermansö avloppsreningsverk Hermansövägen 9 06400 Borgå tfn (019) 547 4721 fax (019) 577197