Presentation av kommuniteten - Berit Edman

Medlem av kommuniteten Den Heliga Treenigheten på Berget.

Presentation av medlemmarna i

Kommuniteten Den Heliga Treenigheten

IVästerås är jag född och uppvuxen. Vi var en stor familj, mamma fick tio barn, varav två dog när de var små. Lyckligtvis hade jag några bröder som försvarade mig när jag kom i knipa. Jag var den enda som inte konfirmerade mig när jag gick i skolan. Varför? Det minns jag inte. När jag blev äldre och hade fått mina egna två barn och min son hade flyttat hemifrån då gick min man och jag skilda vägar. I den processen blev jag starkt troende, där både Jungfru Maria och Gud talade till mig. Jag bad rosenkransen som jag aldrig tidigare hade hört eller läst, ett mysterium. Min syster Eva och jag blev troende samtidigt och vi gick till Gideons-

bergskyrkan i Västerås, och där konfirmerades jag på Påsknattens mässa den 6 april 1996. De hade också kristen djupmeditation i kyrkan som både min syster och jag var med på. Prästen i församlingen tyckte att jag skulle gå på meditationsledarutbildningen på Berget, och det var min första kontakt med Berget, det var 1997-98 då Per Mases ledde utbildningen. Jag var egenföretagare, sydde båtkapell, dynor och mycket annat. När jag blev trött och stressad, då åkte jag upp till Berget och det blev minst 3-4 gånger per år. Berget blev mitt andliga hem. Det som också räddade mig var den kristna djupmeditationen (bönen). Meditationen blev en viktig del i mitt liv, och då blev jag nyfiken på den kristna mystiken, som jag själv är en del av. Min syster Eva och jag hade långa samtal om kvällarna både om oss själva och Gud, vi lärde oss mycket vilka vi var och om vår tro. År 2005 dog min syster i cancer, och det blev väldigt tomt efter henne. Ungefär två år innan Eva dog sa jag ofta att jag gärna ville flytta upp till Berget, men hon svarade alltid ”vänta på mig”, hon hade barn och var gift. Jag förstod det inte då, men nu gör jag det. Det tog sex år innan jag flyttade upp på Berget det var februari 2011. Här är Eva med mig varje dag, jag känner det. Efter cirka ett år gick jag med i ”kommuniteten den heliga Treenigheten på Berget”. Den första tiden jobbade jag i köket därefter hjälpte jag till i trädgården, blev sedan husmor ett tag. Nu är jag ansvarig för trädgården och är också värdinna på S.t Davidsgården och är sakristan. Våra tideböner är en viktig del av allt vi jobbar med, det gör så att vi får sätta oss ner inför Herren och be och tacka honom för allt, allt det vi gör i hans namn. Att leva och bo här i en stor familj, som vi är, kan vara svårt ibland, men man lär sig mycket om sig själv och andra och det är nåd och åter nåd. En textrad från psaltaren som får mig att tänka på mitt liv och meditation är: ”Ett enda ber jag Herren om detta begär jag: att få vara i Herrens hus varje dag i mitt liv, för att se Herrens ljuvlighet, och söka svar i hans tempel” (Ps. 27:4).