nr 1: Organisationer och beslutsprocesser inom Pingströrelsen

Page 72

vill ha de funktioner – beträffande förlags- och social verksamhet, yttre mission, skolor, vigselrätt, förmedlingsorgan för ekonomiska bidrag från samhället etc. – ett samfund erbjuder sina samverkande församlingar. De undersökta samarbetsorganen är ett uttryck för detta. Denna dualism mellan å ena sidan motståndet mot i förhållande till de lokala församlingarna övergripande organisationer och å andra sidan viljan att få åtnjuta deras funktioner behöver bli föremål för ytterligare studium.

7.3 Samarbetsorganens tillkomsthistoria De i uppsatsen behandlade organisationernas tillkomsthistoria skiftar. Gemensamt för dem skall vara, enligt den av Pethrus skisserade modellen, att de är uttryck för ”andliga sammanhållande krafter” och för ”yttre apostoliska förbindelselänkar”. Vidare är det gemensamt att det inte skall kunna sägas, att det är de fria, lokala församlingarna som sammanslutit sig i dessa organisationer, utan dessa organ har tillkommit på andra, inbördes olika, sätt, men med den gemensamma målsättningen att tjäna Pingströrelsen. Så tillkom SFM i sin egenskap av ett självständigt organ genom att Gud tillsatte tre män att utgöra SFM, Förlaget Filadelfia genom ett personligt initiativ vilket senare överläts åt Filadelfiaförsamlingen i Stockholm att som moderförsamling förvalta för hela Pingströrelsens räkning, liksom man gjorde med Evangelii Härold, senare blev så också fallet med SFM, Kaggeholm och Hjälpkassan. På 60-talet bildade Filadelfiaförsamlingen en stiftelse för Pingströrelsens räkning till vilken Kaggeholm överläts. Dagen startade som bolag på enskilt initiativ, liksom LP-Stiftelsen som Stiftelse. Vid IBRA:s och Samspars tillkomst tycks Nyhemsveckan ha spelat en viss roll, liksom predikantveckan gjort vid U-landshjälpens och PIL:s tillkomst och en ungdomsledarkonferens för PU:s, samt Kungl. Maj:t för vigselnämndens. Vid PU:s tillkomst märks en viss glidning mot att församlingarna skulle få yttra sig. Dessa tillställdes vid ett par tillfällen brev och inbjöds sända representanter. Men även här spelade predikantveckan en aktiv roll. I samband med mottagandet av statsstödet till församlingarna fick dessa också yttra sig genom brev, om man önskade ta emot detta och om man önskade ha Hjälpkassan som förmedlingsorgan. Men det var predikantmötet som fattade besluten att statsstödet skulle tas emot, hur statsstödet skulle fördelas och av vilket organ fördelningen skulle ske.

72


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

KÄLLFÖRTECKNING

7min
pages 77-83

7.3 Samarbetsorganens tillkomsthistoria

1min
page 72

6.12 Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU

4min
pages 67-69

7.2 Nej till samfund – ja till funktionerna

1min
page 71

6.11 Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd

7min
pages 62-66

6.10 Pingstmissionens Internationella Litteraturcentrum (PIL

1min
page 61

6.8 IBRA Radio (International Broadcasting Association

3min
pages 57-58

6.9 Stiftelsen Svenska Pingstmissionens U-landshjälp (SPU

3min
pages 59-60

6.7 Svenska Fria Missionen (SFM

16min
pages 47-56

6.6 Stiftelsen Kaggeholms Folkhögskola

5min
pages 43-46

6.4 Filadelfias Centrala Hjälpkassa för Predikanter

3min
pages 37-38

6.5 Lewi Pethrus Stiftelse för Filantropisk verksamhet

6min
pages 39-42

6.2 Tidnings AB Dagen

6min
pages 32-35

6.3 Samspar (=Allmänna Spar- & Kreditkassan

1min
page 36

5.3 Argument mot organisationer

1min
page 29

5.4 ”Apostoliska förbindelselänkar”

1min
page 30

5.2 Äldste- och styrelsefunktionen

1min
page 28

FÖRORD

4min
pages 7-9

4.2 En ledare och makten

1min
page 20

4.4 En ledare tar initiativ

1min
page 22

1.4 Syftet

0
page 12

ETT FÖRSÖK ATT FÖRSTÅ VARFÖR DEN SVENSKA

0
page 4

4.3 En ledares kallelsemedvetande

2min
page 21

1.3 Gemensamma företag

1min
page 11

3.3 Tidningar och tidskrifter

1min
page 17
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.